B-uppsatser (Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/30649

Browse

Now showing 1 - 20 of 29

Din jävel! Vokativa nominalfraser med possessivpronomen
(2012-10-16) Jeppson, Per Anders; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur den grammatiska konstruktionen för fraser av typen din jävla idiot används. Resultatet av denna undersökning har legat till grund för utarbetandet av en databaspost åt en databas över grammatiska konstruktioner, kallat konstruktikon. Undersökningen är gjord med hjälp av Språkbankens sökverktyg för korpusar, Korp. Resultatet visar att konstruktionen kan användas med såväl andra som första person pronomen och kan uttrycka såväl en negativ som en positiv inställning gentemot den tilltalade.
Hur konstigt som helst! – hur ADJEKTIV/ADVERB som helst - konstruktionens användning och egenskaper
(2012-10-16) Andersson Ringström, Mårten; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Syfte med uppsatsen har varit att karaktärisera och beskriva hur adjektiv/adverb som helst- konstruktionens användning och egenskaper. Resultatet av en korpusstudie i språkbanken vid Göteborgs universitet har används som grund för att konstruera en konstruktikonpost i det konstruktikon som ska bli en påbyggnad på Svenskt frasnät++. Konstruktionen är jämförande men helst tycks ha tappat sin ursprungliga betydelse som superlativformen av gärna . Konstruktionen fungerar som en adjektiv-/adverbfras som anger mycket högeller oavgränsad grad av den egenskap som anges av frasens adjektiv eller adverb.
Att hålla nakna substantiv. En undersökning av konstruktionen [hålla naket substantiv] i betydelsen utföra den aktivitet som substantivet betecknar.
(2012-10-16) Asplund, Arvid; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Denna uppsats kommer att undersöka konstruktionen [Hålla+naket substantiv] i betydelsen ’att utföra den aktivitet som substantivet betecknar’. Typiska exempel på konstruktionen är uttryck som: hålla tal, hålla möte eller hålla utkik. Det speciella med denna konstruktion är att nominalfrasen kan tolkas som en del av verbfrasen istället för som objektet. Detta kallas lättverbskonstruktioner och är samma mönster som i fraser som, att ta en dusch. I uppsatsen kommer konstruktionen ringas in i fråga om funktion och betydelse, och en konstruktiokonpost kommer att upprättas. En konstruktikonpost är en beskrivning av en konstruktion i form av ett formulär. Informationen i formuläret kommer att datoriseras och användas i projektet Ett svenskt konstruktikon på Göteborgs universitet. För att karaktärisera konstruktionen [hålla naket substantiv] har jag dels utgått från vad som står skrivet om hålla och nakna substantiv i Svenska Akademiens grammatik(SAG) och Svensk ordbok(SO), dels har jag sökt efter exempel på konstruktionen i språkbankens resurs: Korp. Resultatet av korpsökningarna har visat att konstruktionen [hålla naket substantiv] alltid görs med abstrakta substantiv men att inte alla konstruktioner med hålla och ett abstrakt naket substantiv ska ingå i [hålla naket substantiv]. De uttryck sållas bort där man tolkar hålla som ’upprätthålla’ eller ’bibehålla’, t.ex. Hålla ordning eller hålla fred. Uttryck som hålla ordning är inte en självständig aktivitet på samma sätt som t.ex. hålla tal eftersom man oftast måste hålla ordning på något. I den mån man kan säga ikväll ska jag hålla ordning utan att detta är en ellips borde uttrycket kunna rymmas i konstruktionen. De kanske intressantaste exemplen i undersökningen är just de som kan tolkas både inom och utom konstruktionen. Sådana fall ger skäl till en alternativ förståelse av ords betydelse mot den som presenteras i lexikon, där ett uttryck kopplas till en, och endast en, definition av orden uttrycket består av. Exempelvis klassas hålla i hålla remi till betydelsen ’upprätthålla/bibehålla’ i SO. Jag kommer argumentera för att det är tänkbart att hålla i hålla remi kan tolkas som ’utföra’, vilket skulle innebära att betydelsen ligger närmare SO:s fjärde definition av ordet ’förrätta/framföra’.
HUR KAN DU LEVA MED DIG SJÄLV? En konstruktionsgrammatisk undersökning
(2013-06-17) Erling, Lars; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
"Garva lagom!" Imperativa fraser med lagom
(2013-06-17) Olsson, Emelie; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Specialarbete, 7,5 hp Svenska språket, fortsättningskurs 1203 Vt 2013 Handledare: Benjamin Lyngfelt
Kodväxling hos två amerikasvenskar över 50 år – På vilket sätt har kodväxlingen förändrats?
(2013-09-13) Guldbog, Julius; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I den här undersökningen undersöks existensen av kodväxling hos två stycken personer, tvåspråkiga i svenska och engelska, som bor i Amerikas förenta stater. Undersökningsmaterialet består av en fraktion av det inspelade samtalsmaterial som samlades in av projektet Svenskan i Amerika 2011 och Hedblom 1962. Den ena informanten är en man född 1886 i Minnesota där han också växte upp. Den andra informanten är en man född 1933 som även han är född och uppvuxen i Minnesota. Undersökningens syfte är att undersöka om, och i så fall hur, kodväxling används i det undersökta materialet. Stor vikt läggs på att hitta likheter och skillnader emellan informanternas kodväxlingsbruk. Resultatet påvisar att informanterna kodväxlar och att de skiljer sig mycket från varandra. Den största skillnaden är växlingsfrekvensen, som är mycket högre hos mannen född 1886. En likhet mellan båda är att den intrasententiella kodväxlingen är vanligast förekommande för dem i det undersökta materialet. Intersententiell kodväxling sker hos båda och utgör en procentuellt sett ungefär lika stor del av varderas totala kodväxling. Tag-kodväxling förekommer väldigt mycket hos informanten född 1886 medan det i jämförelse bara sker en gång hos informanten född 1933. Dessa skillnader tros till viss del bero på informanternas olika kunskapsnivåer i det svenska språket.
Kniven i lådan. En undersökning av konstruktionen inte [best. artikel] [adjektiv superlativ] [substantiv best. form] i [substantiv best. form]
(2013-09-13) Ehrlemark, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I min uppsats har jag undersökt konstruktionen inte [best. artikel] [adjektiv superlativ] [substantiv best. form] i [substantiv best. form], eller inte den vassaste kniven i lådan som konstruktionens mest etablerade representant. Undersökningen har genomförts inom ramarna för det pågående arbetet med att konstruera ett så kallat konstruktikon vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs Universitet. Syftet med uppsatsen är att karaktärisera konstruktionen och formulera en konstruktikonpost som följer det fastställda beskrivningsformatet för databasen, så att den kan införlivas i arbetsversionen av konstruktikonet. Med hjälp av korpusstudier i Språkbankens databaser har jag formulerat de konstruktionsgrammatiska villkor som gäller för konstruktionen, samt analyserat huruvida den kvalar in som ett idiom enligt Emma Sköldbergs (2004) idiomdefinition. Jag har också diskuterat villka semantiska och lexikala villkor som måste uppfyllas för att uttryck av typen inte den ljusaste kritan i asken ska räknas som variationer på den aktuella konstruktionen. Mina resultat visar att konstruktionen inbegriper figurativa uttryck med den överförda betydelsen “dum, korkad, inkompetent” där substantiven i frasen förhåller sig till varandra som [innehåll] i [behållare] och adjektivet anger en positiv egenskap för det objekt som utgör metaforens källdomän. Jag har också konstaterat att uttrycket inte den vassaste kniven i lådan är det prototypiska uttrycket för konstruktionen, det etablerade mönster som språkbrukarna varierar med kreativa synonymuttryck. Jag anser att inte den vassaste kniven i lådan är ett tillräckligt etablerat och lexikaliserat uttryck för att kvalificera som idiom enligt Emma Sköldbergs definition.
Hur påverkas språket efter en kodväxling? En pilotstudie av en intervju med en amerikasvensk
(2013-09-13) Wikström, Josef; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Den här uppsatsens syfte är att ta reda på hur kodväxlingen tar sig uttryck och hur kodväxlingen påverkar svenskan hos en amerikasvensk. Undersökningen testas mot de kriterier Yaron Matras ställt upp för kodväxling i Language contact samt mot vad John Macnamara skriver om hur tvåspråkiga personer hanterar de två olika språken. Undersökningen kommer fram till att svenskan inte påverkas av kodväxling till engelska. Det skulle betyda att vi har att göra med två olika språksystem hos tvåspråkiga.
Funktionella kodväxlingar hos två svenskamerikaner
(2013-09-13) Ulvros, Paul; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
ARV OCH LÅN I SVERIGES MEDELTIDA LAGAR
(2013-09-13) Andersson, Patrik J.; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I uppsatsen undersöks lånordsförekomsten i medeltida svenskt lagspråk, utifrån ett utdrag ur Äldre Västgötalagens Ärvdabalk och ett ur Äldre Landslagens dito. Lånorden är mycket få, i bägge proven några få gamla, väl införlivade ord, men endast i det yngre också några få medellågtyska. Dessa senare är genomgående överflödiga lån, ord som det finns inhemska motsvarigheter till, som de också växlar med. Resultaten bekräftar, men nyanserar också tidigare uppfattningar om språklånsförhållandena i medeltida nordiskt lagspråk. Resultaten stöder också uppfattningen att de bevarade lagarna till stor del bygger på inhemsk hävd, som endast sakta förändras under påverkan från det omkringvarande sam-hället och språket.
En kommuns broschyr om det goda livet – En analys av Partille kommuns presentationsbroschyr
(2013-09-13) Svensson, Elin; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Denna uppsats är en textanalys av Partille kommuns broschyr, Partille – mitt i det goda livet, där attityder och synvinklar analyseras utifrån Ledin (1994), samt Hellspong & Ledin (1997). I studien undersöks vad för slags bild kommunen väljer att förmedla av Partille och hur avsändaren hanterar de motsättningar som kan finnas inom texten, samt om det kan finnas frågor som avsändaren värderar som särskilt viktiga och hur detta i så fall förs fram. Resultatet visar att broschyren i hög grad förmedlar värderingar, snarare än faktauppgifter, vilket diskuteras vidare i uppsatsens resultatdiskussion. Uppsatsen visar också att man kan ana en motsättning i broschyren, då det som kommunen trycker på i visionen är närheten till offentlig service, närheten till Göteborgs centrum, samtidigt som man har naturen omkring sig. Kommunen framhäver i broschyren att det byggs många nya bostäder och att vägar som går genom Partille är av godo, men man pratar inte om den natur som tas bort i samband med nybyggnationer. Kommunen bygger då bort den miljö som framhävs i visionen som en del av det goda livet. Att det kan finnas en motsättning i detta väljer kommunen att inte kommentera i broschyren.
Den ideala feriearbetaren. En studie i framställningen av idealsökanden i kommuntexter till ungdomar.
(2013-09-13) Lindgren, Jimmy; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Kommuner måste kommunicera. Många unga måste feriearbeta för att få pengar under sommaren. Mötet mellan kommun och unga invånare sker idag allt oftare på Internet genom sociala medier och kommunens hemsida. Hur kommunen talar till unga genom de sidor som riktas till dem är viktigt att analysera eftersom dessa texter kan ge uttryck för förutfattade meningar om hur den unga läsaren bör vara. Denna uppsats behandlar begreppen idealsökande och i viss mån modelläsare som här appliceras på texter från två kommuners hemsidor. Texterna riktar sig till unga potentiella feriearbetare och undersöks genom analys av tilltal, kravställande och förmåner. Resultatet av analysen visar att texterna har ett genomgående direkt läsartilltal som verkar jämlikhetsskapande, att kravställandet är relativt onyanserat och direkt samt att förmånerna som lyfts fram bygger bilden av den idealsökande som en person som främst värderar icke-materiella förmåner. Undersökningen som görs är ingen jämförelse mellan kommunerna men ett mindre jämförelseresonemang förs i slutdiskussionen.
”Hur kommer det sig att du pratar så bra svenska?” En genusanalys av amerikasvenskars talspråk
(2013-09-13) Hjertenstein, Julia; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Den här uppsatsen ska undersöka svenska språket hos fyra amerikasvenskar från Minnesota utifrån ett genusperspektiv. Dessa amerikasvenskar består av två kvinnor och två män av olika generationer. Uppsatsen ska transkribera mellan 5 och 7 minuters tal från varje amerikasvensk och efter det görs en samtalsanalys utifrån tidigare genusteorier och språkforskning. Samtalsanalysen kommer framför allt att koncentrera sig på talarnas osäkerhet samt interaktionen mellan intervjuare och talare. Målet för den här uppsatsen är att komma fram till ett resultat som kan bidra till ytterligare forskning inom både språk och genus. Bristande tidigare forskning inom svenskan i Amerika och stort intresse för genusfrågor ligger också som grund för valet av ämne. Uppsatsens inriktning är alltså språkliga skillnader mellan kvinnor och män. Därför kommer detta ämne ingå under kapitlet ”Bakgrund”, där tidigare teorier fungerar som utgångspunkt för undersökningen. Här tas också upp olika åsikter om skillnadernas orsak: varför talar kvinnor och män olika?
Medborgardialog i sociala medier – åtta svenska kommuners kommunikation på Facebook
(2013-09-13) Mencin, Anton; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Inspirerad av Göteborgs universitets projekt Medborgare och kommun i möte där kommunikationen mellan svenska kommuner och dess medborgare undersöks har jag valt att i denna uppsats analysera åtta kommuners kommunikation på det sociala nätverket Facebook. Med avstamp i den interpersonella strukturen som bland annat innefattar tilltal, omtal, värdeord och språkhandlingar vill jag försöka ta reda på om det finns ett samband mellan popularitet på Facebook och det språk som kommunerna använder sig av i denna kommunikation. Resultatet visar att så inte är fallet. De kommuner jag har analyserat använder sig alla av ett språk som brukar anses skapa engagemang hos läsaren och utifrån de statusuppdateringarna jag har granskat går det inte att urskilja några variationer i språket som skulle kunna kopplas till de tydliga skillnaderna i popularitet för de olika kommunerna. Däremot finns det tendenser som antyder att ämnesval har ett större inflytande på huruvida medlemmar på Facebook gillar en statusuppdatering eller inte. Denna uppsats är en liten inblick i den nya värld av sociala nätverk där företag, organisationer och nu för tiden även kommuner slåss om allas vår uppmärksamhet och vårt engagemang. Kommunikationen i denna typ av forum är mer komplex och oförutsägbar än vad den kan verka. Att existera på forum som Facebook är i sig ingen självklar väg till medborgardialog utan som för all kommunikation krävs det kunskap för att syftet ska uppnås.
Ett textperspektiv på kommuners kommunikation med ungdomar
(2013-09-13) Mogren, Anne; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
En dag ska dagens ungdomar ta över huvudansvaret för vårt samhälle från dagens vuxna. Det kommer att ske och därför är det oerhört viktigt att lära ungdomar så mycket som möjligt. Samhället och dess invånare måste förbereda ungdomarna på vad som komma skall. Ett liv med ansvar, men även ett liv med många valmöjligheter. När du har fyllt 18 år, så anser samhället att du är tillräckligt gammal för att kunna ta ansvarsfyllda beslut och du får äntligen vara med att påverka styrandet av vårt land. Det finns många delar av vår demokrati och en av dem är kommunen i en stad. De har hand om staden och alla dess frågor som finns kring den. Därför måste kommunen ta på sig ansvaret att informera och bilda våra ungdomar. Denna uppsats syftar till att reda på om Borås kommun har tagit sitt ansvar för ungdomarna och deras bildande. Borås har tagit fram en vision som man vill uppnå år 2025. Den innehåller flera olika målområden som ska utveckla Borås till en ännu mer attraktiv och välmående stad. Broschyren har ett perspektiv på 12 år, vilket innebär att den berör dagens ungdomar mer än någonsin. År 2025 har ungdomarna växt upp och förhoppningsvis blivit ansvarstagande och kreativa vuxna människor. För att ungdomarna ska kunna hjälpa till att ta Borås till visionen, så måste de veta om att den existerar och de måste kunna ta den till sig. Borås 2025 undersöks utifrån två olika modeller med flera analysredskap för att få en så rättvis bild av broschyren och dess innehåll som möjligt. Resultatet visar att texterna i broschyren är relativt stela och innehåller för många komplicerade ord. Det visar även att visionen kan bli något överdriven och helt enkelt ”för bra”. Ungdomar kan uppleva det svårt att ta del av den vision som Borås kommun har skapat. Förhoppningsvis kan uppsatsen engagera och inspirera fler människor att ta tag i frågan kring ungdomar och deras lärande om samhället!
Att bygga fantasivärldar nu och då. Hur presenteras rollspelet Drakar och Demoner i text och bild år 1982 respektive år 2012.
(2013-09-13) Nallo, Petter; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Detta specialarbete presenterar jämförande analyser på två utgåvor av det svenska rollspelet Drakar och Demoner. Den ena utgåvan kom ut 1982 och den andra 2012. Analyserna visar på hur texterna som förklarar vad rollspel är samt den visuella stilen har förändrats under 30 år av kontinuerlig utveckling via en mängd olika utgåvor.
Den etniskt kulturella artighetskategorin ur en kommunikativ aspekt
(2013-09-13) Stroilova, Evgeniya; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I den här uppsatsen ska jag presentera vad den etniskt kulturella artighetskategorin ur en kommunikativ aspekt är och hur artighet uttrycker sig i olika språk. I dagens moderna värld, sker mycket interaktion på både personlig och professionell nivå. Man måste hantera alla typer av människor av olika temperament, därför måste man vara artig. Vad som är artigt är starkt färgat av kulturen; det som uppfattas som artigt i en kultur kan betraktas som oartigt eller bisarrt i en annan. Men vad är artighet och hur uttrycker sig artighet i olika språk? På vilka nivåer och hur kan vi strukturera artighetsuttryck i språk? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida det finns uttryck för artighet på följande tre nivåer: ordnivå, morfologisk nivå och frasnivå i följande språk: ryska, engelska, tyska, svenska, japanska och turkiska. Källmaterialet analyseras grammatiskt för att undersöka på vilket sätt uttrycker sig artighet i språken och besvarar ovanställda frågor. Syftet med analysen är att visa att artighetsuttryck inte liknar varandra och inte existerar på alla nivåer i ovannämnda språk.
VEM TROR DU ATT DU ÄR? En konstruktionsgrammatisk undersökning
(2013-09-16) From, Tina; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Specialarbete, 7.5 hp Svenska språket, fortsättningskurs SV1203 VT 2013 Handledare: Filippa Lindahl
”Språkrådet fånar sig rätt ofta vad gäller Nyordslistan.” [VERBAdj refl]
(2014-09-30) Svensson, Carin; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Syftet med uppsatsen har varit att karaktärisera och beskriva VERBAdj refl konstruktionens användning och egenskaper vid adjektivavledda verb följt av ett reflexiv. Med hjälp av Korpusstudier i Språkbanken vid Göteborgs universitet har jag konstruerat en konstruktikonspost i det konstruktikon som är en del i forskningsprojektet Svenskt frasnät++. Konstruktionen VERBAdj refl fungerar som ett sätt att uttrycka att någon beter sig på ett specifikt sätt genom att använda adjektivavledda verb följt av ett reflexiv.
Lite småkonstigt! En konstruktionsgrammatisk undersökning av [lite små-ADJ]
(2014-09-30) Karlson-Weimann, David; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I den här uppsatsen undersöks användningen och betydelsen av konstruktioner som kan skrivas på formen [lite små-ADJ]. Genom korpuslingvistiska analyser av bloggtexter från sökningar i Göteborgs Universitets textkorpus KORP visas dels att sådana adjektivfraser oftast har predikativrelaterade funktioner, dels att de förmedlar en diminutiv betydelse som med fördel används för att beskriva självupplevda händelser eller företeelser. I uppsatsen ingår även upprättandet av en konstruktikonpost som kan infogas i projektet SweCcn.

Browse

Browsing B-uppsatser (Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi) by Issue Date