B-uppsatser (Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/30649

Browse

Now showing 1 - 20 of 29

ARV OCH LÅN I SVERIGES MEDELTIDA LAGAR
(2013-09-13) Andersson, Patrik J.; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I uppsatsen undersöks lånordsförekomsten i medeltida svenskt lagspråk, utifrån ett utdrag ur Äldre Västgötalagens Ärvdabalk och ett ur Äldre Landslagens dito. Lånorden är mycket få, i bägge proven några få gamla, väl införlivade ord, men endast i det yngre också några få medellågtyska. Dessa senare är genomgående överflödiga lån, ord som det finns inhemska motsvarigheter till, som de också växlar med. Resultaten bekräftar, men nyanserar också tidigare uppfattningar om språklånsförhållandena i medeltida nordiskt lagspråk. Resultaten stöder också uppfattningen att de bevarade lagarna till stor del bygger på inhemsk hävd, som endast sakta förändras under påverkan från det omkringvarande sam-hället och språket.
Att bygga fantasivärldar nu och då. Hur presenteras rollspelet Drakar och Demoner i text och bild år 1982 respektive år 2012.
(2013-09-13) Nallo, Petter; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Detta specialarbete presenterar jämförande analyser på två utgåvor av det svenska rollspelet Drakar och Demoner. Den ena utgåvan kom ut 1982 och den andra 2012. Analyserna visar på hur texterna som förklarar vad rollspel är samt den visuella stilen har förändrats under 30 år av kontinuerlig utveckling via en mängd olika utgåvor.
Att hålla nakna substantiv. En undersökning av konstruktionen [hålla naket substantiv] i betydelsen utföra den aktivitet som substantivet betecknar.
(2012-10-16) Asplund, Arvid; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Denna uppsats kommer att undersöka konstruktionen [Hålla+naket substantiv] i betydelsen ’att utföra den aktivitet som substantivet betecknar’. Typiska exempel på konstruktionen är uttryck som: hålla tal, hålla möte eller hålla utkik. Det speciella med denna konstruktion är att nominalfrasen kan tolkas som en del av verbfrasen istället för som objektet. Detta kallas lättverbskonstruktioner och är samma mönster som i fraser som, att ta en dusch. I uppsatsen kommer konstruktionen ringas in i fråga om funktion och betydelse, och en konstruktiokonpost kommer att upprättas. En konstruktikonpost är en beskrivning av en konstruktion i form av ett formulär. Informationen i formuläret kommer att datoriseras och användas i projektet Ett svenskt konstruktikon på Göteborgs universitet. För att karaktärisera konstruktionen [hålla naket substantiv] har jag dels utgått från vad som står skrivet om hålla och nakna substantiv i Svenska Akademiens grammatik(SAG) och Svensk ordbok(SO), dels har jag sökt efter exempel på konstruktionen i språkbankens resurs: Korp. Resultatet av korpsökningarna har visat att konstruktionen [hålla naket substantiv] alltid görs med abstrakta substantiv men att inte alla konstruktioner med hålla och ett abstrakt naket substantiv ska ingå i [hålla naket substantiv]. De uttryck sållas bort där man tolkar hålla som ’upprätthålla’ eller ’bibehålla’, t.ex. Hålla ordning eller hålla fred. Uttryck som hålla ordning är inte en självständig aktivitet på samma sätt som t.ex. hålla tal eftersom man oftast måste hålla ordning på något. I den mån man kan säga ikväll ska jag hålla ordning utan att detta är en ellips borde uttrycket kunna rymmas i konstruktionen. De kanske intressantaste exemplen i undersökningen är just de som kan tolkas både inom och utom konstruktionen. Sådana fall ger skäl till en alternativ förståelse av ords betydelse mot den som presenteras i lexikon, där ett uttryck kopplas till en, och endast en, definition av orden uttrycket består av. Exempelvis klassas hålla i hålla remi till betydelsen ’upprätthålla/bibehålla’ i SO. Jag kommer argumentera för att det är tänkbart att hålla i hålla remi kan tolkas som ’utföra’, vilket skulle innebära att betydelsen ligger närmare SO:s fjärde definition av ordet ’förrätta/framföra’.
Din jävel! Vokativa nominalfraser med possessivpronomen
(2012-10-16) Jeppson, Per Anders; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur den grammatiska konstruktionen för fraser av typen din jävla idiot används. Resultatet av denna undersökning har legat till grund för utarbetandet av en databaspost åt en databas över grammatiska konstruktioner, kallat konstruktikon. Undersökningen är gjord med hjälp av Språkbankens sökverktyg för korpusar, Korp. Resultatet visar att konstruktionen kan användas med såväl andra som första person pronomen och kan uttrycka såväl en negativ som en positiv inställning gentemot den tilltalade.
Enkelt och begripligt? En analys av Försäkringskassans och Skatteverkets information ur ett lättläst- och klarspråksperspektiv
(2024-09-03) Tullhage, Ester; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I Sverige har vi en språklag som bland annat innebär att myndigheters kommunikation behöver vara enkel och begriplig. Myndigheter behöver idag även följa EU:s tillgänglighetsdirektiv. För att följa lagen och direktivet kan myndigheter använda sig av klarspråk och lättlästa texter på sina webbsidor. I den här uppsatsen har jag analyserat två stora myndigheters webbsidors bruk av klarspråk och lättlästa texter. Efter att ha genomfört en brukstextanalys av Försäkringskassans webbsida så här deklarerar du och Försäkringskassans webbsida sjuk har jag kommit fram till att de endast delvis följer de rekommendationer som finns för klarspråk och lättlästa texter. Myndigheternas webbsidor uppfyller båda sex av tio kriterier för lättlästa texter och åtta av tio kriterier för klarspråk. De uppfyller lika många av kraven, men de uppfyller inte samma krav. Båda myndigheternas webbsidor har ett läsbarhetsindex på 36, vilket motsvarar en lätt textnivå. Det innebär dock inte att de fyller de krav som finns på lättlästa texter. Myndigheterna har inga länkar till lättlästa versioner av informationen på sina webbsidor. Via sökfunktioner på webbsidorna fanns endast tillgång till ett lättläst resultat. För att göra webbsidornas texter lättare att läsa kan man ge dem en luftigare disposition, blanda korta och långa meningar samt undvika främmande termer och förklara de svåra ord som inte går att byta ut.
Den etniskt kulturella artighetskategorin ur en kommunikativ aspekt
(2013-09-13) Stroilova, Evgeniya; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I den här uppsatsen ska jag presentera vad den etniskt kulturella artighetskategorin ur en kommunikativ aspekt är och hur artighet uttrycker sig i olika språk. I dagens moderna värld, sker mycket interaktion på både personlig och professionell nivå. Man måste hantera alla typer av människor av olika temperament, därför måste man vara artig. Vad som är artigt är starkt färgat av kulturen; det som uppfattas som artigt i en kultur kan betraktas som oartigt eller bisarrt i en annan. Men vad är artighet och hur uttrycker sig artighet i olika språk? På vilka nivåer och hur kan vi strukturera artighetsuttryck i språk? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida det finns uttryck för artighet på följande tre nivåer: ordnivå, morfologisk nivå och frasnivå i följande språk: ryska, engelska, tyska, svenska, japanska och turkiska. Källmaterialet analyseras grammatiskt för att undersöka på vilket sätt uttrycker sig artighet i språken och besvarar ovanställda frågor. Syftet med analysen är att visa att artighetsuttryck inte liknar varandra och inte existerar på alla nivåer i ovannämnda språk.
Funktionella kodväxlingar hos två svenskamerikaner
(2013-09-13) Ulvros, Paul; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
"Garva lagom!" Imperativa fraser med lagom
(2013-06-17) Olsson, Emelie; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Specialarbete, 7,5 hp Svenska språket, fortsättningskurs 1203 Vt 2013 Handledare: Benjamin Lyngfelt
Det gick fort som bara den. En konstruktionsgrammatisk undersökning av [VERB/ADJ/ADVERB som/av bara den].
(2018-01-29) Rundlöf, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Följande uppsats syftar till att undersöka användandet och utbredningen av två varianter av liknande konstruktioner. [VERB/ADJ/ADVERB som bara den] samt [VERB/ADJ/ADVERB av bara den] Konstruktionerna kommer metodiskt att undersökas i Korp, Språkbankens sökverktyg för textkorpusar, med hjälp av Korp hittas resultat av konstruktionernas utbredning i svenska textkorpusar och med dessa siffror kommer resultatet att redovisas och diskuteras under uppsatsens gång. Slutligen kommer två så kallade konstruktikonposter att skapas, en för varje konstruktion. Dessa två kommer att utgöra resultatet av uppsatsen och kommer förhoppningsvis att platsa i det svenska konstruktikon-nätverket SweCcn, ett pågående projekt vid Göteborgs universitet.
HUR KAN DU LEVA MED DIG SJÄLV? En konstruktionsgrammatisk undersökning
(2013-06-17) Erling, Lars; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
”Hur kommer det sig att du pratar så bra svenska?” En genusanalys av amerikasvenskars talspråk
(2013-09-13) Hjertenstein, Julia; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Den här uppsatsen ska undersöka svenska språket hos fyra amerikasvenskar från Minnesota utifrån ett genusperspektiv. Dessa amerikasvenskar består av två kvinnor och två män av olika generationer. Uppsatsen ska transkribera mellan 5 och 7 minuters tal från varje amerikasvensk och efter det görs en samtalsanalys utifrån tidigare genusteorier och språkforskning. Samtalsanalysen kommer framför allt att koncentrera sig på talarnas osäkerhet samt interaktionen mellan intervjuare och talare. Målet för den här uppsatsen är att komma fram till ett resultat som kan bidra till ytterligare forskning inom både språk och genus. Bristande tidigare forskning inom svenskan i Amerika och stort intresse för genusfrågor ligger också som grund för valet av ämne. Uppsatsens inriktning är alltså språkliga skillnader mellan kvinnor och män. Därför kommer detta ämne ingå under kapitlet ”Bakgrund”, där tidigare teorier fungerar som utgångspunkt för undersökningen. Här tas också upp olika åsikter om skillnadernas orsak: varför talar kvinnor och män olika?
Hur konstigt som helst! – hur ADJEKTIV/ADVERB som helst - konstruktionens användning och egenskaper
(2012-10-16) Andersson Ringström, Mårten; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Syfte med uppsatsen har varit att karaktärisera och beskriva hur adjektiv/adverb som helst- konstruktionens användning och egenskaper. Resultatet av en korpusstudie i språkbanken vid Göteborgs universitet har används som grund för att konstruera en konstruktikonpost i det konstruktikon som ska bli en påbyggnad på Svenskt frasnät++. Konstruktionen är jämförande men helst tycks ha tappat sin ursprungliga betydelse som superlativformen av gärna . Konstruktionen fungerar som en adjektiv-/adverbfras som anger mycket högeller oavgränsad grad av den egenskap som anges av frasens adjektiv eller adverb.
Hur påverkas språket efter en kodväxling? En pilotstudie av en intervju med en amerikasvensk
(2013-09-13) Wikström, Josef; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Den här uppsatsens syfte är att ta reda på hur kodväxlingen tar sig uttryck och hur kodväxlingen påverkar svenskan hos en amerikasvensk. Undersökningen testas mot de kriterier Yaron Matras ställt upp för kodväxling i Language contact samt mot vad John Macnamara skriver om hur tvåspråkiga personer hanterar de två olika språken. Undersökningen kommer fram till att svenskan inte påverkas av kodväxling till engelska. Det skulle betyda att vi har att göra med två olika språksystem hos tvåspråkiga.
Den ideala feriearbetaren. En studie i framställningen av idealsökanden i kommuntexter till ungdomar.
(2013-09-13) Lindgren, Jimmy; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Kommuner måste kommunicera. Många unga måste feriearbeta för att få pengar under sommaren. Mötet mellan kommun och unga invånare sker idag allt oftare på Internet genom sociala medier och kommunens hemsida. Hur kommunen talar till unga genom de sidor som riktas till dem är viktigt att analysera eftersom dessa texter kan ge uttryck för förutfattade meningar om hur den unga läsaren bör vara. Denna uppsats behandlar begreppen idealsökande och i viss mån modelläsare som här appliceras på texter från två kommuners hemsidor. Texterna riktar sig till unga potentiella feriearbetare och undersöks genom analys av tilltal, kravställande och förmåner. Resultatet av analysen visar att texterna har ett genomgående direkt läsartilltal som verkar jämlikhetsskapande, att kravställandet är relativt onyanserat och direkt samt att förmånerna som lyfts fram bygger bilden av den idealsökande som en person som främst värderar icke-materiella förmåner. Undersökningen som görs är ingen jämförelse mellan kommunerna men ett mindre jämförelseresonemang förs i slutdiskussionen.
Inte billigt precis. En konstruktionsgrammatisk undersökning
(2017-06-28) Dizdar, Damir; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Den här uppsatsen undersöker konstruktionen inte billigt precis och de mest representerade varianterna. Uppsatsen försöker rama in konstruktionen och fånga in det typiska för konstruktionen både när det gäller form och innehåll. Syftet med uppsatsen är att redogöra och karaktärisera den konstruktion som ligger bakom meningen Det är inte billigt precis. Undersökningen kommer förhoppningsvis att bidra till det pågående arbetet med att utveckla en konstruktionsdatabas vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs Universitet. För att göra undersökningen av konstruktionen och dess varianter har jag gjort korpussökningar med hjälp av språkbruksverktyg Korp, som är en del av Språkbanken vid Göteborgs Universitet. Fem söksträngar har används i Korp för att ringa in konstruktionens struktur och innehåll. Endast träffar med tydlig kontext har valts för att eventuellt kunna fånga karaktären av innehållet i den beskrivna konstruktionen. Mina resultat visar att konstruktionen inte billigt precis och dess mest representerade varianter är förenade med stilfiguren litotes (underdrift). Istället för att säga något direkt negerar talaren det motsatta. Jag har också konstaterat att inte billigt precis betyder inte alls något billigt utan snarare tvärtom, inte billigt precis är rätt dyrt egentligen.
… inte jobbet i sig, men… En korpusstudie av konstruktionen X i sig
(2017-06-28) Månsson, Ninnie; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Studiens syfte är att definiera konstruktionen X i sig – till exempel jobbet i sig, genom att kartlägga hur konstruktionen används i språkbruket och utifrån studiens resultat formulera underlag till en post i Språkbankens konstruktikon över svenska språket. Resultatet från korpusundersökningarna visar att konstruktionen är produktiv och förekommer i språkbruket oavsett genre. Konstruktionen är en delvis schematisk konstruktion med två fasta led: prepositionen i och det reflexiva pronomenet sig. Det flexibla ledet är i normalfallet en nominalfras, men kan också vara en infinitivfras eller en hel sats. Konstruktionen förekommer dels med i sig som ett fritt prepositionsattribut till en nominalfras, dels som ett fritt predikativ. Konstruktionen kan byggas ut med ett framförställt fokuserande pronomen, själva, eller ett efterställt fokuserande pronomen, själv/självt/själva. X i sig används för att fokusera referentens mest karakteristiska egenskaper eller för att fokusera referenten, bara den, utan eventuella omständigheter i kontexten (1). Konstruktionen kan även användas för att markera att något till viss del motsägelsefullt följer (2). (1) Det är ju inte jobbet i sig som gjort att jag lämnat det utan ledningen och framförallt chefsskapet. (2) Inget fel på mattan i sig men den är alldeles för liten.
Kan man vara dödare än dödast? En undersökning av konstruktionen [Adj]-are än [Adj]-ast
(2017-06-28) Johansson, Erika; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I den här uppsatsen undersöks användningen och innebörden av konstruktionen [Adj]-are än [Adj]-ast. En konstruktikonpost kommer också att skapas för konstruktionen, vilken kan användas i projektet Ett svenskt konstruktikon vid Göteborgs universitet. Genom en korpusanalys har språkbrukares användning av konstruktionen undersökts. Det har visat sig att konstruktionen först och främst förekommer inom korpuskategorin Sociala medier. För att se hur konstruktionen skiljer sig mellan olika typer av korpusar, så har konstruktionens vanligaste adjektiv undersökts. Detta i jämförelse mellan Sociala medier och Tidningstext. Språkbrukare inom Sociala medier använder främst adjektiv av egenskapstyperna sinnelag och värde. I Tidningstext används främst adjektiv av egenskapstyp värde. Perifrastisk komparation förekommer inte alls inom konstruktionen. De adjektiv som skulle kunna eller bör ta perifrastisk komparation, kompareras istället med suffix. Slutligen verkar konstruktionen [Adj]-are än [Adj]-ast grunda sig på föreställningen om komparationsformernas stigande grad. Genom uttrycket [Adj]are än [Adj]-ast så hamnar innehavaren av egenskapen över superlativ, vilken enligt konstruktionen är den högsta komparationsformen på gradskalan.
Kniven i lådan. En undersökning av konstruktionen inte [best. artikel] [adjektiv superlativ] [substantiv best. form] i [substantiv best. form]
(2013-09-13) Ehrlemark, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I min uppsats har jag undersökt konstruktionen inte [best. artikel] [adjektiv superlativ] [substantiv best. form] i [substantiv best. form], eller inte den vassaste kniven i lådan som konstruktionens mest etablerade representant. Undersökningen har genomförts inom ramarna för det pågående arbetet med att konstruera ett så kallat konstruktikon vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs Universitet. Syftet med uppsatsen är att karaktärisera konstruktionen och formulera en konstruktikonpost som följer det fastställda beskrivningsformatet för databasen, så att den kan införlivas i arbetsversionen av konstruktikonet. Med hjälp av korpusstudier i Språkbankens databaser har jag formulerat de konstruktionsgrammatiska villkor som gäller för konstruktionen, samt analyserat huruvida den kvalar in som ett idiom enligt Emma Sköldbergs (2004) idiomdefinition. Jag har också diskuterat villka semantiska och lexikala villkor som måste uppfyllas för att uttryck av typen inte den ljusaste kritan i asken ska räknas som variationer på den aktuella konstruktionen. Mina resultat visar att konstruktionen inbegriper figurativa uttryck med den överförda betydelsen “dum, korkad, inkompetent” där substantiven i frasen förhåller sig till varandra som [innehåll] i [behållare] och adjektivet anger en positiv egenskap för det objekt som utgör metaforens källdomän. Jag har också konstaterat att uttrycket inte den vassaste kniven i lådan är det prototypiska uttrycket för konstruktionen, det etablerade mönster som språkbrukarna varierar med kreativa synonymuttryck. Jag anser att inte den vassaste kniven i lådan är ett tillräckligt etablerat och lexikaliserat uttryck för att kvalificera som idiom enligt Emma Sköldbergs definition.
Kodväxling hos två amerikasvenskar över 50 år – På vilket sätt har kodväxlingen förändrats?
(2013-09-13) Guldbog, Julius; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I den här undersökningen undersöks existensen av kodväxling hos två stycken personer, tvåspråkiga i svenska och engelska, som bor i Amerikas förenta stater. Undersökningsmaterialet består av en fraktion av det inspelade samtalsmaterial som samlades in av projektet Svenskan i Amerika 2011 och Hedblom 1962. Den ena informanten är en man född 1886 i Minnesota där han också växte upp. Den andra informanten är en man född 1933 som även han är född och uppvuxen i Minnesota. Undersökningens syfte är att undersöka om, och i så fall hur, kodväxling används i det undersökta materialet. Stor vikt läggs på att hitta likheter och skillnader emellan informanternas kodväxlingsbruk. Resultatet påvisar att informanterna kodväxlar och att de skiljer sig mycket från varandra. Den största skillnaden är växlingsfrekvensen, som är mycket högre hos mannen född 1886. En likhet mellan båda är att den intrasententiella kodväxlingen är vanligast förekommande för dem i det undersökta materialet. Intersententiell kodväxling sker hos båda och utgör en procentuellt sett ungefär lika stor del av varderas totala kodväxling. Tag-kodväxling förekommer väldigt mycket hos informanten född 1886 medan det i jämförelse bara sker en gång hos informanten född 1933. Dessa skillnader tros till viss del bero på informanternas olika kunskapsnivåer i det svenska språket.
En kommuns broschyr om det goda livet – En analys av Partille kommuns presentationsbroschyr
(2013-09-13) Svensson, Elin; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Denna uppsats är en textanalys av Partille kommuns broschyr, Partille – mitt i det goda livet, där attityder och synvinklar analyseras utifrån Ledin (1994), samt Hellspong & Ledin (1997). I studien undersöks vad för slags bild kommunen väljer att förmedla av Partille och hur avsändaren hanterar de motsättningar som kan finnas inom texten, samt om det kan finnas frågor som avsändaren värderar som särskilt viktiga och hur detta i så fall förs fram. Resultatet visar att broschyren i hög grad förmedlar värderingar, snarare än faktauppgifter, vilket diskuteras vidare i uppsatsens resultatdiskussion. Uppsatsen visar också att man kan ana en motsättning i broschyren, då det som kommunen trycker på i visionen är närheten till offentlig service, närheten till Göteborgs centrum, samtidigt som man har naturen omkring sig. Kommunen framhäver i broschyren att det byggs många nya bostäder och att vägar som går genom Partille är av godo, men man pratar inte om den natur som tas bort i samband med nybyggnationer. Kommunen bygger då bort den miljö som framhävs i visionen som en del av det goda livet. Att det kan finnas en motsättning i detta väljer kommunen att inte kommentera i broschyren.

Browse

Browsing B-uppsatser (Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi) by Title