Masteruppsatser (IPKL)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24928

Browse

Now showing 1 - 20 of 131

Parental involvement in Multicultural Preschool Settings - A challenge for Educators
(2011-12-09) Amini, Saedeh; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Abstract Background The importance of establishing well-functioning parent-teacher relationships are clear objectives in the Swedish National Curriculum for Preschools, (Lpfö 98, Lpo 94 & Lgr 11 chapter 1-2). Parental involvement in preschool activities is seen as important for several reasons. Facilitating healthy child development, learning and socialisation are some of these reasons. During the past twenty years Sweden has become a multicultural society. Today, people from more than 170 countries live in Sweden, and about 18% of the population are first or second generation immigrants. Swedish preschools have become increasingly multicultural. The author´s experiences from working in multicultural schools and as a parent from another culture, coupled with knowledge from existing research on parental involvement in preschools, have been that for a variety of reasons it is difficult to involve certain groups of immigrant parents in preschool activities. Aims The purpose of this study was twofold: The first objective was to shed more light on how parents and teachers in a specific multicultural preschool looked upon the importance of parental involvement in the preschool, what opportunities parents might have to be active, and which factors that might prevent active participation. The second goal was to try to improve conditions and increase parental involvement in this same preschool through a number of organised activities. Theoretical perspectives Bourdieu’s “Theory of practice” and Bronfenbrenner’s “Ecology of Human Development” model were used as theoretical perspectives in the study. Methods To answer research questions linked to the first purpose of the study, seven parents, three teachers and a school manager were interviewed about their views on parental involvement. The parents had come to Sweden from countries such as Chile, Iran, Iraq, Lebanon and Turkey. The methods used in the second part of the study could best be describes as “experiments by nature and design”, were parents, children, and staff members were encouraged to participate in various activities aimed at strengthening their relationships, and increase parental involvement in the preschool. Results Interviews with parents and pedagogues indicates that both groups would welcome more parental involvement in activities and relations in the preschool, but that language and communication problems, different conceptions of childhood, or cultural differences in ways of looking at upbringing of children are creating obstacles. In addition, the family situation of many of the parents, such as long working hours, or lack of informal social network support were also brought up as complicating factors. The results from the second part of the study are showing, however, that the steps needed in terms of creating activities in the preschool which stimulate parental involvement, do not require great resources in terms of time and money, and could easily be integrated into the daily activities in the preschool.
Fyra barns erfarenheter via interaktion - ett nedslag i tiden
(2014-06-24) Ryberg, Lena; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
The purpose of my study is to examine how children through interaction are recognized and understood by other children and teachers at the preschool for one hour in the afternoon. This study gives voice to what young children in preschool do after snack. The overall purpose of this study is to find out what young children's experiences will be in preschool through interaction. The purpose of my research is to gain knowledge about how the time and opportunity for interaction exists between children 1;7-2;5 years, and educators as well as other children, and how this interaction appears during afternoon activities in the preschool. My research questions are: 1) What experiences do children get in terms of their development of identity for one hour in the afternoon? 2) How does the interaction that the youngest children are involved in during the afternoon appear? And how long time does every occasion last? The study is based on the interactionist perspective and systems theory. The central concepts for this study are interaction, confidence, interest and experiences. I have followed four children aged 1;7-2;5 years to see what experiences they made through interaction between the hours of 3-4 pm. They were observed by video camera after they had their afternoon snack. My results are presented in a qualitative part and then in a quantitative part. The choice to present the observations in both a qualitative and a quantitative part are because that in the quantitative part I wanted to find patterns in how many times interaction occurred as well as how long it lasted And to make generalizations about what that stands out in my study. The results are presented based on the experiences that the children do in the interaction that I can see when I analyze my video observations. From this I interpret what experiences children do. The results are also presented in frequencies, to see how often the interaction occurred and whether this interaction is based on an interest or shows the child trust. I have gained an insight into how the afternoon is for the youngest children in preschool. These afternoons show that children are included about 22 minutes every hour in some form of interaction. This interaction is sometimes based from the children's interest and sometimes from teachers trying to create interest. The children have also shown an interest in interacting with others based on interests but have not had strategies for how to go about it. The trust was shown both as the children got confirmation in their trust seeking. The trust has proved from both the children feeling confident and that there appears to be trust. The children make both positive and negative experiences in terms of their identity development.
Storarbetslag i förskolan - Hinder och möjligheter
(2014-06-25) Melker, Kristina; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Föreliggande studie vill söka kunskap kring arbete i storarbetslag i förskolans verksamhet. Studien har också som syfte att undersöka hur och utifrån vilka utgångspunkter förskollärare som arbetar i storarbetslag organiserar sin verksamhet samt att beskriva vad förskollärare uttrycker är möjligheter och hinder med att arbeta i ett storarbetslag. Teori: Den teoretiska inramningen utgår från Habermas syn på att kommunikativt handlande är en social handling där interaktionen mellan aktörerna är betydelsefull. Denna uppsats har en kritisk ansats vilket tar sin utgångspunkt i ifrågasättandet av etablerade samhällsordningar, diskurser och institutioner. Förskolan och storarbetslag kan ses som en institution inom samhället. Genom att studien har för avsikt att belysa storarbetslag som organisation används kritisk organisationsteori. Metod: Studien är en kvalitativ undersökning med fokus på intervjuer med förskollärare, observation av förskoleverksamheten samt litteraturstudier. Valet av att använda kvalitativa metoder för att genomföra undersökningen bottnar i att tolka och förstå de resultat som kommer fram, inte att generalisera, förklara och förutsäga. Resultat: Förskollärarna uttrycker att fördelarna för barnen med en organisation i storarbetslag är att det är fler pedagoger som arbetar tillsammans. Fördelar med storarbetslag ur ett barn perspektiv är att det finns mindre behov av vikarier samt genom att det därav finns fler personal kan deras schema förändras och anpassas efter barngruppens behov. Det har också visat sig att en kontinuerlig kommunikation mellan de som arbetar i storarbetslaget är en avgörande faktor för att organisationen skall fungera. Det är även viktigt att den som är ny i verksamheten får möjlighet att förstå hur både organisationen är uppbyggd och vilket förhållningssätt pedagogerna på förskolan har och antar. Det har framkommit att det även måste finnas minst två pedagoger i varje storarbetslag som är villiga att driva organisationen för att den pedagogiska verksamheten skall fungera.
Vad håller de egentligen på med i skolteaterfoajén?
(2014-08-14) Fihn, Gunilla; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Undersökningen syftar till att skapa kunskap om barns och lärares handlingar inför mötet med teater och diskutera vad dessa handlingar har att berätta om lärares yrkeskunskaper och barns hinder och tillträde till kultur. Undersökningen studeras med kritisk diskursteori och narrativ teori genom Foucaults teorier om diskurser och makt. Som metod för att studera handlingarna i skolteaterfoajén används deltagande observationer som analyseras med Greimas aktantsmodell och skrivs fram med narrativer. Det är åtta skolteaterpubliker med barn 5-9 år och deras lärare i två olika teaterfoajéer som studerats innan de går in för att se en teaterföreställning. Skolteaterbesöket äger rum i en social pedagogisk praktik i ett diskursivt spel mellan skoldiskur-sen, teaterdiskursen och barndiskurser. Resultatet av studien visar att lärare agerar med avledande, påminnande och avbrytande handlingar gentemot barn som avvaktar, protesterar och undviker. Lärares handlingar karaktäriseras av disciplinerande makt och då fler hinder än tillträden skapas har de en differentierande funktion och betydelse för barns olika tillträde till kultur. Därmed framkommer brister i lärares yrkesroll som måste åtgärdas, vilket är en angelägenhet för lärarutbildningen i flera avseenden.
Code-switching and establishing the power of a dominant language. Issues in the lives of multilingual children in Sweden
(2015-03-05) Abou-Taouk, Hiba; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
In order to help children develop their mother tongue during preschool years, teachers need to have an understanding of how children perceive the function of their mother tongue in institutional settings. This study aims to explore what communicative function children assign the mother tongue. By listening to children this study allows their voices to be heard. The theoretical starting points are found in the socio-cultural perspectives and in variation theory. They both underpin the environmental and social settings for learning. The socio-cultural perspectives have brought some important understandings of how knowledge is, primarily, shared learning among participants in a setting. Language, from this perspective, is viewed as an individual and collective tool for thinking. The variation theory emphasise the importance of perceiving since how we perceive a phenomenon will affect how we act in different situations. The data represent the voices of eight multilingual children that are about to turn, or have recently turned, 6 years of age. Data regarding the mother tongue were collected by participating in children’s culture and writing field notes. Additionally, interviews were conducted with children, and the field notes were used to facilitate the construction of the interview questions. The results show that children perceive that there are differences with regard to when to use the mother tongue and when to use the majority language. They were allowed to use their mother tongue in various settings, but not in preschool. The children stated that they did use their mother tongue in preschool but that only occurred when the teachers were not around and was associated with feelings of shyness. As for the Swedish language, it was used in all contexts and viewed as vital as a means of being or becoming an active member of Swedish society. Reading and writing skills in the Swedish language were stressed as key factors in educational success. When it came to the importance of speaking the mother tongue, the children pointed to the significance of culture, identity, and communication with others. Another finding was that none of the children had any difficulty speaking about language as an object or having meta-cognitive conversations about it.
”Ett hot är ett hot, även på nätet” En studie av våld och kränkningar på två högstadieskolor
(2017-06-22) Hunehäll Berndtsson, Kristina; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Studien syftade till att belysa kränkningar och våld på högstadiet samt skolpersonals åtgärdsstrategier. Studiedesignen var en fallstudie bestående av två skolor (årskurs 6-9 respektive 7-9) valda för att de representerade demografiska ytterligheter ifråga om samhällsklass. Det första fallet var en högstadieskola belägen i ett högresursområde med landsbygdskaraktär bestående av etniskt vit övre medelklass. Den andra högstadieskolan var belägen i ett urbant lågresursområde bestående av lägre arbetarklass med utländsk härkomst. Det empiriska materialet samlades in genom systematiska intervjuer med rektorer och skolpersonal som arbetade med elevhälsa, därtill gjordes observationer av elevhälsoteamsmöten och en elevhälsokonferens. Materialet analyserades med hjälp av ett sociologiskt och socialfilosofiskt ramverk samt en diskursanalytisk ansats. Analysen syftade till att besvara studiens frågeställningar utifrån ett klass- och maktanalytiskt perspektiv, för att belysa hur klass- och platsbundna diskurser kan ses relatera till institutionella diskurser. Studien visade att nätkränkningar var den vanligaste formen av kränkning på skolan belägen i ett högresursområde. Kränkningarna beskrevs härröra ur klasshierarkier och statuspositioneringar inom gruppen och problemet bedömdes vara störst bland flickor. Kränkningar relaterades också till social och biologisk mognad. Fysiska våldshandlingar förekom på skolan men inte i form av regelrätta slagsmål. På skolan belägen i ett lågresursområde beskrevs verbala kränkningar som vanligast. Kränkningarna uppgavs vara en följd av klasshierarkier inom området samt neuropsykiatriska diagnoser, hedersrelaterade kränkningar och kravet på att flickor uppvisade en normativ muslimsk klädkod. Nätkränkningar beskrevs förekomma i mindre omfattning medan systematisk mobbning ansågs ovanligt. Fysiskt våld förekom i regel endast bland de yngsta eleverna i årskurs 6. Skolornas strategier i hanteringen av våld och kränkningar anpassades efter överordnade diskursiva uppfattningar om elevernas och områdets samhällsklass. Inom det övre medelklassområdet arbetade elevhälsoteamet aktivt för att hantera våld och kränkningar utifrån en beteendereglerande arbetsmodell för att åstadkomma respektabilitet i enlighet med förväntade övre medelklassnormer. På skolan belägen inom ett lägre arbetarklassområde var elevhälsoteamet inte involverade i arbetet med kränkande behandling. Skolans huvudsakliga strategi var att detta arbete skulle hanteras av lärarna, ett antimobbningsteam samt med hjälp av ett omfattande samarbete med socialtjänst och polis.
Förskolan i den rasifierade staden
(2017-06-22) Schöpf, Lars; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i högresursområden talar om sitt uppdrag att enligt Lpfö 98 (Skolverket, 2016) arbeta med kulturell mångfald. Uppsatsens frågeställningar fokuserar på förskollärarnas tal kring deras arbete, planering och utvärdering av läroplanens formuleringar kring kulturell mångfald.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i kritisk ras och vithetsteori (Hübinette et al.; 2012; Frankenberg, 1993) och ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket innebär att den ontologiska utgångspunkten är att vår sociala värld ses som socialt konstruerad, vilka konstruktionerna präglas av maktasymmetrier. Som analysredskap används ett intersektionellt perspektiv där begreppen ”vithet” och klass vävs samman. Uppsatsens har en kvalitativ ansats, där elva förskollärare som arbetar i högresursområden har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har dokumenterats genom att använda digital inspelningsutrustning. Resultatet visar på hur förskollärare i högresursområden i stor utsträckning associerar kulturell mångfald till platser/rum och individer som rasifieras som ”icke-vita” svenskar/rum, d.v.s. förskollärarna talar om en mångfaldsdiskurs där deras verksamhet och platsen den är belägen inte inkorporeras i föreställningen kring mångfald. Det bidrar till att arbetet inte planeras eller utvärderas. I den mån de inte talar om mångfald i termer av invandring, språk, länder och kultur talar de om en omarkerad mångfald som exempelvis olika familjekonstellationer.
Uppväxt på landsbygden
(2017-06-22) Alm, Lina; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Det övergripande syftet för föreliggande studie har varit att undersöka hur föreställningar om klass, kön och sexualitet görs i en förskoleklass vardagliga verksamhet i en ort på landsbygden. En genomgång av tidigare forskning har visat på en avsaknad av forskning om yngre barns identitetsskapande framförallt gällande klass och icke-urbana platser. Studien genomfördes som en etnografisk fallstudie och datainsamlingen har gjorts under ett fältarbete, våren 2016, i en förskoleklass i landsbygdsorten Blomberga. Insamlad data består av observationer, intervjuer, samtal och mailkonversationer. Teoretiskt har studien tagit sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. För att närmare förstå klass, kön och sexualitet samverkar i barnens identitetsskapande har ett intersektionellt perspektiv använts i analysen. Analysen av materialet har gjorts med utgångspunkt i Bourdieus (1991, 1995, 2010) teoribildning om kapital och habitus, Connells & Pearses (2015) teori om genusregimer samt Butlers (2007) begrepp heterosexuell matris. Resultatet av studien har visat att såväl klass som kön och sexualitet tydligt kommer till uttryck på olika sätt i barns sociala relationer, vilket delvis går i linje med tidigare studier. Därtill har studien gett en inblick i hur det är att växa upp i en landsbygdsort som Blomberga och gett ett bidrag till en breddad förståelse av barns uppväxtvillkor. Som visats bör frågor om klass ses som en betydande del av barns identitetsskapande och som något som kan få betydande konsekvenser för barnens sociala positioner i gruppen och därmed för deras möjligheter till utmanande av normer och strukturer. Resultatet visade även exempel på hur genusregimerna bör förstås inte bara som varierande mellan olika institutioner utan även inom institutionerna och mellan institutionens olika vardagliga praktiker.
Barns bildskapande
(2017-06-22) Bergsfeldt, Barbro; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Det här projektet är inspirerat av upplägget för en interventionsstudie och handlar om hur barn med hjälp av en bildpedagog kan utveckla sitt bildskapande. Begreppet intervention betyder att man medvetet inför någon form av påverkan i en grupp för att studera om någon förändring sker. Inventionen i denna studie har varit de målarstunder då jag bedrivit en riktad bildundervisning, i vilken jag visat på nya material och tekniker och kommunicerat med barnen om deras skapande. I avhandlingen Bildskapande – en del av förskolebarns kamratkulturer belyser Änggård (2005) vikten av att visa tekniker och arbetssätt som barn utan pedagogens hjälp inte skulle upptäcka. Genom att presentera material och metoder i ett tidigt skede för barn ger vi barn möjlighet till fler uttryckssätt. Änggård menar att när vi inte vill visa barn hur man kan måla eller rita för att vi är rädda att ”påverka” dem, ger vi dem inte de redskap och verktyg de rätteligen behöver för att kunna utveckla ett kreativt skapande. Ändå är det redan i förskolan som uppdraget börjar. I Läroplan för förskolan (Skolverket 2016) står skrivet under Förskolans värdegrund och uppdrag: Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. (Skolverket 2016, s. 7). Läroplanen är ett dokument som har sin utgångspunkt och sina riktlinjer ifrån Barnkonventionen (1989), där det egna skapandet likställs med barns rätt till yttrandefrihet, fritid och lek, samt rätten till att ta del av det kulturella livet. Bildskapande i förskolan, förskoleklassen och även i grundskolans tidigare år är till stor del beroende av den undervisande pedagogens eget intresse. Genom att tidigt i barns utbildning visa på olika sätt att arbeta med bildskapande ger vi barn möjlighet att utveckla det egna skapandet. I läroplanen (Skolverket, 2016) lyfts de estetiska ämnena fram som en del i Förskoleklassens syfte. Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt (Läroplan för Grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Skolverket 2016, s.20) Betydelsen av bildundervisning i såväl förskolan som i grundskolans allra tidigaste år tas även upp av Häikiö (2007) som lyfter frågan om pedagogens roll och vikten av att interagera tillsammans med barnen. Häikiö menar att elevernas möjligheter att få uppleva olika uttryck i bildskapande många gånger är helt baserade på de undervisande pedagogernas intresse för ämnet. Möjligheten att få pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter kommer därför inte alltid alla barn till del, även om det står skrivet i vårt styrdokument (Skolverket, 2016). Barn är fulla av förmågor och föresatser, men de har inte lärt sig på vilket sätt materialen kan användas. Genom att visa på de verktyg som finns och på vilket sätt de kan användas ger vi barn möjlighet att utveckla sina kunskaper och att kunna använda dem. Förevarande studie fokuserar på bildskapande i förskoleklassen. Genom att presentera olika material och tekniker i tidig ålder undersöks hur man kan stimulera barn att skapa bilder som de känner sig nöjda med, vilket är en viktig utgångspunkt för deras framtida lärande i ämnet bild.
Förskolan i den rasifierade staden
(2017-12-07) Schöpf, Lars; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
I förskolan läroplan Lpfö 98 (2016) beskrivs riktlinjerna för arbetet med mångfald; I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar (Skolverket 2016, s. 6). Intressant här att styrdokumenten beskriver en kulturell mångfald, istället för en möjligen vidare skrivning som t.ex. mångfald. Läroplanen som skall styra förskolan menar forskare därmed lämnar utrymme för tolkningar (jfr Runfors 2013, Lunneblad 2006). Forskare beskriver t.ex. att det finns en dubbelhet i skrivningarna, Runfors (2013) uttrycker det som att ”Läroplanen ålägger alltså förskolans anställda att på en och samma gång verka för kulturell mångfald och för kulturell enhetlighet” (s. 141). I ljuset av den nämnda paradoxen i förskolans läroplan, beskriver Ljunggren (2015) i sin artikel, vilken behandlar grundskolans läroplan, att texten skrivs fram som att nationens särdrag uttrycks i termer av kulturarv. Vilket utbildningen skall främja ” varje deltagares identifikation med nationen som idé” (s.14). Författaren menar vidare att detta skall göras i en heterogen pluralistisk nation som har över tvåhundra språk representerade. Detta menar författaren gör att det inte är en helt enkel uppgift att genom utbildning reproducera eller förändra den nationella identiteten. Intressant kring läroplanens skrivningar om kulturell mångfald är att stycket har varit oförändrat sedan tillkomsten år 1998, trots revideringar både år 2010 och 2016. Runfors (2013) och Lunneblad (2006) beskriver att i förhållande till tidigare texter är läroplanen väldigt tunn, vilket Runfors (2013) menar kan ses som ett sätt för policymakarna att undvika lite mer komplicerade frågor gällande kulturell mångfald. En av de mer komplicerade frågorna är att begreppen kultur och mångfald inte definieras, mer än att det är något personalen skall förhålla sig positiv till (Runfors, 2013). Forskare menar att dokumentet generar många frågor, t.ex. när det kommer till själva genomförandet. Runfors, (2013) skriver att ” Hur mängden av levnadssätt ska respekteras och understödjas är nämligen något som per definition hänskjuts till personalen i en förskola som är målstyrd och där policyn föreskriver målen men inte medlen” (s. 140). Det kan ses som att monokulturella och pluralistiska diskurser och samhällets asymmetriska maktrelationer lämnas över till personalens egna kompetens och reflexivitet. Detta tolkningsutrymme och diskurser kring mångfald blir därmed högst intressanta för studier. Förskolan kan sägas vara placerad i en stad där segregerade rasiferingsprocesser fortgår, vilket kan konstruera bilder av rum som rasifierade, det vill säga olika stadsdelar bär på bilder utifrån ”ras” och klass. Läroplanens (Skolverket, 2016) tolkningsutrymme, stadens rasiferingsprocesser och begränsad forskning kring förskolor i områden som kännetecknas som högresursområden är det som i huvudsak väckte mitt intresse för denna studie. Förskolan kan förstås som en av de första institutionerna utanför hemmet, där barn i Sverige möter och tillägnar sig olika normsystem, varav det är viktigt att belysa frågor kring normer i förskolan kopplade till ”ras”, d.v.s. föreställningar kring hudfärg, språk, namn etc. Därav att det viktigt att lyfta fram hur sociala kategorier som klass, däribland olika former av kapital i form av utbildning, ekonomi men även symboliskt i form av bostadsadress, kan samverka för hur mångfalden artikuleras. Förskolan är en av samhällets viktigaste institutioner, där våra yngsta medborgare utvecklar sitt språk, sociala färdigheter och inte minst samhällets olika normer och föreställningar. Förskolan kan med andra ord ses som en institution som både konstruerar och kommunicerar föreställningar i kring mångfald. Forskning kring förskolan i relation till kulturell mångfald har ofta eller nästan uteslutande gjorts i storstadsförorter som rasifieras som ”icke-vita” rum (Björk-Willén, Gruber, Puskás, 2013; Lunneblad, 2006). Därav finns det ett behov av att dels vända blicken mot den ”vita” majoriteten, och också utgå från ett kritisk ras- och vithetsperspektiv för att undersöka normer och föreställningar där de skapas, i stället för att som brukligt utgå från ”offren” för dessa strukturer. Den föreliggande studien ämnar fästa blicken på platser/rum som kan beskrivas som högresursområden och vad som i den här studien kommer benämna som den ”vita” medelklassen och förskolor där deras barn är i majoritet. Genom att studera sammanhang där barn till den ”vita” medelklassen är i majoritet, vänds blicken mot de utbildningssammanhang som vanligen inte studeras. Studien vill därmed rikta blicken mot de sammanhang som kan sägas utgöra den ”svenska” normen, alltså den ”vita” medelklassen och inte ”de andra”, vilket tenderar att vara vanligt förekommande i flertalet studier. Studien är av intresse då det finns få studier i ämnet (Rubinstein Reich och Tallberg Broman, 2004). Det finnas därigenom en lucka i kunskapsläget kring förskolan i relation till mångfald. Studiens intention är med andra ord att bidra med en pusselbit till konstruktionen av mångfaldsdiskurser kring förskolan i högresursområden. Studien ämnar att utifrån forskning kring mångfald och makt bidra med kunskap kring förskolan och samhällets normativa föreställningar kring densamma.
Högläsningens språkliga samspel. En studie av samspelet mellan lärare, barn och bilderbok vid enskild litteraturläsning i förskolan.
(2017-12-07) Eliasson, Sara; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Studien syftade till att undersöka det språkliga, multimodala samspel som uppstod under upprepad enskild högläsning på en förskola. Studiedesignen var en videoobservationsstudie av enskild högläsning i förskolan, där 3 lärare och 6 barn medverkade vid sammanlagt 32 lästillfällen. Det empiriska materialet samlades in genom videoobservationer och observationer. Analysen syftade till att besvara studiens frågeställningar utifrån sociokulturella, litteracitets- och interaktionsteoretiska perspektiv, med syftet att utforska samspelet mellan lärare, barn och bok, liksom upprepningens betydelse för detta samspel. Studien redogjorde för de uttryck för multimodalt samspel som uppstod under enskild högläsning på en förskola. Studien visade på hur boken som medierande redskap medverkar till samspel, genom att dess meningsinnehåll i text och bild erbjuder möjlighet till samspel mellan lärare, barn och bok. De multimodala språkliga redskap som studiens resultat visade som tillgängliga i samspelet, utgjordes av både verbala redskap som frågor, kommentarer, och av kroppsspråkliga redskap som pekande, gester, ljud i den dramatiska läsningen och ansiktsuttryck. Olika slags samspel genererades beroende på de olika sätten som barn och lärare interagerade med varandra och med boken. Detta samspel utgjordes av uppmärksamhet, avkodning, meningsskapande, intersubjektivitet, inferens, appropriering, kritisk läsning samt humoristisk och litterär läsupplevelse. Studiens kunskapsbidrag beskrev dramatisk läsning som strategi till samspel och hur den fungerade som multimodal scaffolding av bokens meningsinnehåll. Dramatisk läsning synliggjorde skillnader i barnens sätt att möta bilderböckernas meningsinnehåll, liksom hur dessa påverkade fokus för samspelet, mot samspel antingen mellan barn och bok, eller mellan barn och lärare. Studien visade på att användandet av humor i läsningen kräver att individen hanterar komplicerade litteracitetsprocesser, och ett av studiens omedelbara kunskapsbidrag var en ökad medvetenhet om hur man själv som högläsare kan använda sig av humor för att initiera samspel. Slutligen åskådliggjordes upprepningens betydelse för samspelet mellan lärare, barn och bok. Studiens forskningsbidrag synliggjorde den variation som skapades genom upprepningen, genom att olika lärare läste samma bok för barnet. Dessa varierade litteracitetshändelser gav barnen ökad möjlighet att urskilja, och barnets litteracitetsprocess kompletterades, berikades och internaliserades.
SOCIAL MEDIA AND TEACHER PROFESSIONAL DEVELOPMENT. Swedish teachers’ discussion in thematic Facebook groups.
(2018-07-04) Ramadani, Herolind; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
To analyse ways in which Swedish teachers engage in social media informally for professional development. The focus lies on teachers joining a thematic group on Facebook in order to participate in the sharing and obtaining of practical knowledge.
REFLECTING AND LEARNING ABOUT SUSTAINABLE CONSUMPTION ONLINE. The oxymoron of a food retailer’s effort to educate the general public about sustainable consumption issues.
(2018-07-04) Druzhinina, Anastasiia; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
The general purpose of this study is to explore how respondents understand a Swedish food retailer’s recommendations and efforts to educate the general public on sustainable consumption issues on their website. More specifically the aim is to explore how these recommendations interplay with the respondents’ reasoning, if there is an attitude-behaviour gap in what they already know and agree with and if they express willingness to change habits in line with more sustainable consumption. Characteristics that distinguish this research from other studies in the field are: focus on learning and use of online tools (a retailer's website). Multiple studies have been done on sustainability messages in offline stores, while there is very little research on how these issues are presented by retailers online.
THE ROLE OF VIDEOS FOR STUDENT ACTIVITY IN ONLINE LEARNING ENVIRONMENTS. A comparative analysis of student engagement in Massive Open Online Courses (MOOCs).
(2018-07-04) Müller, Franziska; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
This thesis aims at discovering basic learner engagement constructs in three massive open online courses (MOOCs) offered by two Swedish higher education institutions by focussing on learner content interaction. More specifically it concentrates on learner engagement with lecture videos and different characteristics which influence this engagement. It furthermore analyses MOOC learner demographics and integrates the results into recent work in the field. In sum, the thesis gives first insights and guidance for future research with the support of the course data as well as implication for MOOC design and development.
Online community for sharing knowledge. Development project in a consulting organization
(2018-07-04) Ilich, Andrija; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Principles of communities of practice are being used to initiate exchange of knowledge among geographically distant employees of a consulting organization. The goal, under the knowledge management project within consulting organization, is to develop online environment for knowledge sharing purposes among experts within product lifecycle management.
Instructional Designers’ and Faculty Learners’ Experiences with Online Course Development Program at a Jesuit University.
(2018-07-04) Wojnar, Marcin A.; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
The use of instructional technology in higher education has been growing at astounding rate worldwide, attracting students from diverse geographical locations, beyond the traditional reach. Considerable research exists that explored the strengths and challenges associated with online education and the desirable faculty skills related to online teaching. However, no published research has addressed the potentially unique challenges related to online education for universities that, because of their mission, offer small on-campus classes, easy student access to faculty, and mission based professional formation of students. One example of such institutions is Jesuit owned Seattle University (SU) in Seattle, United States. The purpose of this study was to investigate (a) the instructional designers’ experiences with teaching an online course development program to faculty and (b) to investigate the participating faculty’s experiences with learning an online course development. Permission to conduct the study was granted by the Institutional Research Board at SU. Yrjö Engeström’s theory was selected as a theoretical framework to guide the investigation. A mixed methods design was employed to conduct the study. In-person interviews were carried out with three instructional designers who teach the online course development program at SU. An online survey was administered to assess the participating faculty’s perceptions of the program. A sample of 38 faculty completed the survey. Summative content analysis was used to conduct qualitative data analysis obtained from the instructional designers’ interviews and narrative comments provided by faculty in their program evaluations. SPSS #18 statistical software was used to calculate means, percentages, and frequencies of quantitative survey data. Data analysis was guided by the selected theoretical framework. It revealed that instructional designers at Seattle University are highly committed to improving students’ access to education, teaching effectiveness, and assisting faculty to expand their skills and knowledge of online teaching tools. Instructional designers are committed to meeting the faculty “where they are” and work collaboratively toward common goals. Tensions resulting from interactions of 3 instructional designers’ with faculty are related to the lack of many faculty’s buy-in of online education, low educational technology skills among some faculty, and divergence in the understanding of teaching excellence in the context of SU mission by instructional designers and faculty. While most faculty recognized that teaching online or hybrid courses is congruent with the university’s mission, some disagreed, creating tensions relating to teaching “rules” stemming from not only the communities of faculty and instructional designers’ understandings but also from broader cultural context of Jesuit educational traditions in which these interactions are taking place. The majority of faculty acknowledged they lacked sophistication in technological skills to properly administer online courses prior to taking the online course development program and saw the new knowledge as beneficial for both online and face-to-face teaching because of the technological tools they could subsequently use. Still, others, regardless of what they learned, had continued to have doubts about the equivalence of online and face-to-face education and thus, were reluctant adopters. In short, while all participants in the study had as a desired outcome provision of excellent education to students, some experienced tensions relating to the understanding of teaching rules in the Jesuit institution, relations they had with instructional designers and others who didn’t share their beliefs, and the “division of labor” related to teaching itself. Although complete transformation of faculty attitudes toward online and hybrid education at SU has not yet occurred completely, as the university’s senior leadership desires, findings of this study support the Yrjö Engeström’s theory that expansive learning and transformation occur gradually as a result of tensions and contraindications between the members of various activity systems that share common goals but experience tensions resulting from diverse understandings of rules, community relations, and responsibilities that are resolved over time and create a new, altered reality. In conclusion, the tensions identified within and between the two activity systems studied (relations between instructional designers and faculty learning how to create online or hybrid course offerings) are consistent with the Engeström’s proposition that tensions and contraindications are natural part of institutional change and growth. Instructional designers at SU are concerned with the buy-in and development of faculty’s skills to use diverse educational technology tools to offer online, hybrid (blended), and face-to-face education, while many faculty have concerns with changing the course structure from face-to-face to online or hybrid because of how they understand Jesuit pedagogical traditions. In spite the enthusiasm of some faculty it is essential that instructional designers assist many others with improving their educational 4 technology skills and knowledge, and developing common understanding that the online and hybrid education are congruent with the Jesuit education mission and values, just a different way to live it.
Exploring Affective Feedback Design. The impact of feedback goals and Emotions on learning with an experimental e training object.
(2018-07-04) Rider, Thomas; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
The purpose of this study is to and to give practical recommendations for design of automatic affect based feedback systems in eTraining. It does this by exploring the affective process which underlies the the influence of experienced feedback on learning achievement, time and efficiency.
TWEENS INTERPRETATION OF MARKETING STRATEGIES WITHIN INSTAGRAM.
(2018-07-04) Johansson, Victoria; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
How are tweens understanding the relationship between the personal sphere and the commercial influences that occurs on Instagram?
SUPPORT, CONNECT, AND ORGANIZE. Exploring moderator roles in citizen science discussion forums.
(2018-07-04) Rohden, Frauke; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
The purpose of this study is to explore how moderators act in the online discussion forums of two big citizen science projects, Galaxy Zoo and Foldit, and to find out which roles and influences moderators might have in these projects.
AN EXAMINATION OF FEEDBACK IN DIGITAL ENGLISH LANGUAGE LITERACY GAMES. Exploring students’ experiences and teachers’ perspectives.
(2018-07-06) Ioannou, Evangelia; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
The aim of this study was to explore the students’ experiences and English teachers’ perspectives on feedback for errors provided in two digital English literacy games in the Greek primary education context.

Browse

Browsing Masteruppsatser (IPKL) by Issue Date