Kandidatuppsatser (Department of Sociology / Sociologiska institutionen )

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/4748

Browse

Now showing 1 - 20 of 83

Att bo mellan grannar eller främlingar
(2008-01-28T10:13:33Z) Hasic, Elvir; Göteborg University/Department of Sociology
Försökt analysera och synliggöra vikten av sociala relationer mellan människor samt relatera det till bostadssegregations problematik. Genom att välja Elias och Scotsons teoretiska ram har jag kommit fram till att klass, ras och etnicitet inte behöver spela den avgörande rollen för segregationens uppkomst och reproducering. Detta innebär inte att dessa faktorers betydelse som dominerar forskningen kan förnekas eller förminskas. Att betrakta problematiken från en annan synvinkel har bara bekräftat för mig att denna verklighet som rör frågor kring segregation i boendet är både invecklad och mångfacetterad. Mitt beslut att välja endast en teoretisk synpunkt hade för syfte att uttömma förståelse av detta perspektiv och därmed kasta ett annat ljus på problematiken. Det verkar som att Elias och Scotsons modell kan tillämpas även nu i början av det nya årtusendet. Deras universalistiska anspråk kan dessutom översättas inte bara till Norra Biskopsgården utan även till storstadsproblematiken i övrigt, vilket i det här fallet avser de svenska förhållandena. Boendesegregation har visat sig vara ett komplext fenomen vilket jag också upptäckt när jag försökte besvara mina följande frågeställningar: Varför uppfattas Norra Biskopsgården som ett segregerat område med dåligt rykte? Vad har människor för erfarenheter av att bo här och hur uppfattar de denna stadsdel? Vilka sociala relationer finns i området? Hur har boendesegregation i Norra Biskopsgården förändrats över tid? En stor utflyttning av de mest ekonomiskt och socialt resursstarka familjerna har orsakat en negativ spiral och bidragit till instabilitet i Norra Biskopsgården. Betraktat inom ett tidsperspektiv från början av 1990-talet fram till idag har situationen inte förändrats så mycket. Befolkningssammansättningen skiljer sig på det sättet att nu bor flera etniska grupper i området jämfört med tidigare men segregationsproblematiken är fortfarande aktuell. Detta bekräftas även av de boende eftersom de flesta tycker att området har blivit mer segregerat. Det empiriska materialet visar att det saknas en känsla av gemenskap bland de boende i Norra Biskopsgården. Trots att alla områdets invånare delar gemensamma sociala villkor, finns det ändå den interna splittringen både mellan och inom olika grupper. Många som strävar efter att distansera sig från de som man inte tycker ha så mycket gemensamt fragmenterar invånarna ytterligare. Studiet visar att de olika etniska grupperna håller sig mest för sig själva. Denna brist på sammanhållning och avsaknad av gemensamma normer leder till en fördjupad stigmatisering och underordnad position som en konsekvens av den interna splittringen. Även massmediernas sätt att presentera området har en viktig roll hur området uppfattas i allmänheten. När det gäller de människorna som bor i Norra Biskopsgården, har de en annan syn på området och de flesta intervjuade uppger att de trivs. Det är snarare så att bilden av de boende och deras uppfattning av området skiljer sig från det dåliga ryktet, som vissa av de nämner. Därför är det viktigt, tycker jag, att man sprider positiva bilder och information om området för att kunna skapa en bättre vision. Jag är medveten om min studies begränsningar, dels beträffande valet av teori, dels beträffande mitt eget empiriska material. Min förhoppning är dock att studien kan bidra till en bättre förståelse och vara en del i en ökad diskussion kring boendesegregationen. Enligt min mening skulle det vara lockande att undersöka hur man kan bygga upp starkare sociala nätverk. De multietniska nätverken som redan finns bland ungdomarna inger hopp inför framtiden om man fokuserar på vikten av de sociala relationerna. Men för att lyckas krävs det en ny inställning till området så att de nya generationerna fortsätter bo kvar i Norra Biskopsgården och därmed bana väg till områdets stabilitet. Kan det vara så att nyckeln till segregationen som är så svår att bryta ligger där? Det krävs fördjupade studier för att kunna få svar på dessa frågor.
Knullnormativitetens diskurs
(2008-01-29T10:21:50Z) Jäderberg, Helena; Göteborg University/Department of Sociology
Med syfte att undersöka knullnormativitetens diskurs, d.v.s. de sociala, språkliga konstruktioner som gör det vaginala heterosamlaget till norm, har jag diskursanalytiskt studerat frågor och svar kring sexuella praktiker och problem i RFSU:s frågelåda. Genom att undersöka hur heterosamlaget och annan praktik benämns och beskrivs i materialet har jag visat hur dess status reproduceras och ibland ifrågasätts. Föreställningarna om manlig och kvinnlig sexualitet påverkar i stor mån även hur samlaget och samlagsrelaterade problem beskrivs, och ibland även vad som uppfattas som problem. Jag har också visat exempel på motdiskurser som är tecken på tendens till diskursiv förändring. Normer kring samlaget och ifrågasättande av en knullnormativ diskurs Diskursen med samlaget som norm reproduceras ibland genom att sex sätts synonymt med samlag. Detta gör dock bara de som ställer frågor, och inte RFSU:s expertis, förutom vid tal om sexdebut. RFSU försöker också motverka heteronormen genom användandet av ord som partner, men ibland förutsätts ändå att ett samlag är ett heterosamlag. När samlagsrelaterade problem behandlas ifrågasätter RFSU:s expertis i stor mån den knullnormativa diskursen, men ersätter den med ”den tillfälliga lösningens diskurs”, där samlaget fortsätter att vara ett slutmål, men med förslag om ett tillfälligt avbrott där det ersätts med annan sexuell praktik. Genom att ofta nämna handlingen smeksex som alternativ, och förtydliga att även detta är sex ifrågasätts också samlagets status, men det råder inte konsekvens över vilket ord som används för denna praktik, vilket tyder på diskursiv instabilitet. Beskrivningen av samlaget som en handling där man/penis är agent/subjekt är i frågorna vanligast, och till viss del i svaren. Det saknas en diskurs där kvinnans kön beskrivs som aktivt och omslutande av penis. Artikeln av Gilfoyle m.fl. (1993)var inte någon utgångspunkt när jag påbörjade min analys, men då deras inramning av vad jag i anlaysen kommer att kalla PRG-diskursen har visat sig stämma väl överens med flera av de dominerande mönster som framkommer i min egen analys, har denna kommit att få en central roll. Pseudo Reciprocal Gift discourse karaktäriseras av ett utbyte. För att tillfredsställa mannens naturliga sexdrift ger kvinnan sig själv, blir tillgänglig för honom, och i gengäld förväntas han prestera och ge henne orgasm. Motdiskurser finns, då RFSU:s expertis ibland uppmuntrar till viss manlig passivitet, och att kvinnan ska säga och visa hur hon vill ha det. Det finns dock ingen motdiskurs som ”vänder på steken”, och antar att kvinnan ska ta ansvar för både sin egen och mannens orgasm. PRG-diskursen och den knullnormativa diskursen går i varandra och verkar vara ömsesidigt beroende i en heteronormativ diskursordning, och det är därför jag valt att ge PRG-diskursen en så pass central roll i mitt arbete. En knullnormativ diskurs där det naturliga är en aktivt penetrerande man och en passiv kvinna som ligger stilla och tar emot hans penis i sig reproducerar PRG-diskursen, medan icke-knullnormativt heterosex ifrågasätter PRG-diskursen på så sätt att det ger utrymme för en mer aktiv kvinna som tar ansvar för och presterar mannens orgasm, och kanske också sin egen. Det är också främst i frågor som berör samlag som PRG-diskursen märks som tydligast, och det är där den också verkar orsaka de påvisade problemen i form av mäns prestationssvårighet och kvinnors tillgänglighetssvårighet. Diskursen där mannen förutsätts ha en större sexdrift och alltid vilja ha samlag, medan kvinnan förutsätts behöva vara mogen och beredd märks i hur könens respektive samlagsproblem förklaras. Att komma fram till exakt hur mycket knullnormativitetens diskurs dominerar i mitt material har varken varit möjligt eller egentligen speciellt viktigt. Klart är att den i många fall gör det, men att det också finns exempel på motdiskurser. Maria Bergströms tydliga ”skit i att knulla”(se 2.3.2.) hittas dock ingenstans. ”Den tillfälliga lösningens diskurs” kan dock förstås på så sätt att det är svårt för RFSU att helt ifrågasätta frågeställarens diskurs. För frågaren är samlaget viktigt – det är därför de skickar in sin fråga. Att då föreslå en problemlösning som består i att helt avstå från samlag skulle på ett sätt vara samma som att inte besvara frågan. Dessutom blir ett ifrågasättande av heterosamlaget också ett ifrågasättande av kvinnlig och manlig sexualitet. Samtidigt vill jag ändå mena att RFSU har ett större ansvar än att bara besvara en persons frågor i och med att frågelådan ligger ute på nätet där många ungdomar söker svar på sina sexuella funderingar. De dominerande diskurserna vid tal om sex verkar stämma mer överens med mäns intressen än kvinnors, menar Gilfoyle m.fl.(1993). Själv vill jag inte dra den slutsatsen att en diskurs med aktiv man och passiv kvinna nödvändigtvis ligger i mäns intresse, och de prestationsångestrelaterade problem den diskursen verkar bidra till hos män, särskilt vid samlagsutövande, har tydligt visat sig i materialet. En förändring av den knullnormativa diskursen skulle för både män och kvinnor innebära en större valfrihet i sexuell praktik. Kvinnor som lider av samlagssmärtor eller helt enkelt tycker att det är tråkigt att ha samlag skulle lättare kunna avstå från det, utan att känna att de behövde avstå från sex. Om samlag sågs som en praktik bland många skulle det vara möjligt att säga nej till det på samma sätt som att nu säga nej till t.ex. oralsex eller analsex. Även om det verkar vara så att män har lättare än kvinnor att få orgasm vid samlag, och att de sällan får ont av det, kan man inte förutsätta att alla män gillar samlag bäst, och de kan även ha andra samlagsrelaterade problem. För att kunna genomföra ett samlag behöver de ha tillräcklig erektion vilket av olika anledningar inte alltid är fallet, och de har ofta prestationsångest inför att kunna ”hålla på” länge nog så att kvinnan ”hinner” få orgasm innan hans utlösning. Dessa problem skulle avdramatiseras med en förändring av den knullnormativa diskursen. Annan typ av sex, som att t.ex. turas om med att tillfredsställa varandra med händerna har också fördelar i att parterna helt kan fokusera både på sin egen och på partnerns njutning. Att samlaget upplevs negativt av en hel del kvinnor, och prestationsångestartat av många män är dock som jag visat inte frikopplat från de manliga/kvinnliga rollerna, och jag tror att en förändring av dessa, och en diskurs där det under ett samlag är möjligt och önskvärt att kvinnan ”knullar” och presterar lika mycket/lite som mannen, också skulle förändra samlagets betydelse och skulle kunna göra det mer njutningsfullt för båda parter. Jag hade från början tanken att jämföra diskurser i frågelådan med en annan frågespalt, men p.g.a. tidsfaktorn gav jag snabbt upp den idén. Det skulle dock vara intressant att se hur svaren i frågelådan eventuellt skiljer sig från svaren i frågespalter som inte har lika tydliga sexualpolitiska ståndpunkter. Att undersöka diskursiv förändring över tid genom nedslag vid olika tidpunkter, liknande Laskars undersökning av sexmanualer, fast i modern tid, skulle också vara spännande. Har knullnormativitetens och PRG-diskursens dominans ökat eller minskat, och vad skulle det i så fall kunna bero på? Hur har exempelvis den heterosexuella diskursen och praktiken påverkats av att queerteorin vunnit mark på vissa områden?
Attityder till arbetslösa -en studie av bakomliggande faktorer
(2008-02-21T09:42:22Z) Joas, Erik; Göteborg University/Department of Sociology
Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förändrats under perioden 1986-2002. Utgångspunkten är att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har på attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frågeställningen är vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet. Metod och material: Studien bygger på statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som använts för analysen. Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna är dock politiska sympatier. Respondenter med borgerliga partisympatier instämmer i mycket högre grad till att arbetslösa skulle vara arbetsovilliga i jämförelse med respondenter ur vänsterblocket och respondenter utan partipolitiska sympatier. Under tidperioden som studerats har negativa attityder till arbetslösa gått ned när arbetslösheten varit hög. Innehållsförteckning 1. Inledning, syfte och problemformulerin
"Myrornas krig" -en studie av representationen av kön i televisionens och tidningarnas nyhetsrapportering
(2008-02-21T09:58:58Z) Arkhede Olsson, Maria; Göteborg University/Department of Sociology
Jag har i min studie kommit fram till att representationen av kön fortfarande är relativt ojämlik. På de flesta poster, oavsett om det är i form av intervjuad eller reporter, är män i kraftig övervikt, och kvinnor är inte sällan statistiskt mindre till antalet. Min studie stämmer bra överens med tidigare gjorda studier på området, men har även vissa skillnader - framförallt ligger dessa skillnader i procentsatsen på det studerade materialet. Det tycks inte heller, baserat på min studie, vara någon skillnad om man studerar material från mer kommersiella kanaler, med exempelvis kanaler som är icke-kommersiella. Resultatet blir liknande i båda fallen.
"Det är ett spännande liv... " En intervjustudie om varför man väljer att inte avbryta sin kriminella karriär
(2008-02-21T10:27:50Z) Karlsson, Karoline; Göteborg University/Department of Sociology
Man avslutar inte sin kriminalitet på grund av narkotika missbruk, först efter respondenten blivit drogfri kan man sträva efter ett liv utan kriminalitet. Erbjuds man en möjlighet är det stor chans att man kategoriserar den som en begränsning på grund av sitt missbruk. Missbruket i sig kan också ses som en begränsning i strävan att avbryta sitt kriminella liv, man kanske har motivation med att avsluta sitt kriminella liv men vill inte bli kvitt sitt missbruk. Bristande motivation gör att man inte avslutar sitt kriminella liv, respondenten anser sig inte ha några motiverande anledningar till att lägga kriminaliteten och missbruket bakom sig. Motivationen är därför avgörande för huruvida man kategoriserar ett erbjudande som en möjlighet eller begränsning. Rädsla för det okända i kombination med den upplevda trygghet man får i det kriminella livet gör att man inte lämnar det kriminella levernet. Rädslan grundar sig i bristen på sociala band utanför det kriminella nätverket. Starka sociala band finns dock inom det kriminella nätverket.
Psykologiska kontrakt och anställningsrelationer -En empirisk studie om förväntningar på arbetsgivaren
(2008-02-21T12:46:36Z) Klintestam, Susanne; Göteborg University/Department of Sociology
Ett av mina syften var att undersöka om det finns likheter mellan Goldthorpes begrepp anställningsrelationer och psykologiska kontrakt. I min teoretiska jämförelse har jag funnit att det finns likheter mellan anställningsrelationen i arbetarklassen och psykologiska kontrakt av transaktionellt innehåll. Likaså att det finns likheter mellan anställningsrelationen i serviceklassen och psykologiska kontrakt av relationellt innehåll. Arbetarklassen och transaktionella kontrakt karaktäriseras bland annat av ett renodlat arbetskontrakt i form av ekonomiskt utbyte, kortare anställningsförhållanden samt att den anställde få betalt för övertid om denne arbetar mer timmar än kontrakterat. Serviceklassen och relationella kontrakt förknippas med utbyten, i relationen mellan arbetsgivare och anställd, som inte bara är utav ekonomiskt fokus utan även relaterat till sociala och andra icke-materiella utbyten såsom karriär- och utvecklingsmöjligheter. Serviceklassen och relationella kontrakt karaktäriseras också av längre anställningsformer samt att anställningskontraktet är utformat mer flexibelt och dynamiskt och innefattar möjligheter till löneutveckling samt delgivning i form av företagets ekonomiska vinst, exempelvis i bonus, för den anställde. Enligt Goldthorpe kan anställningskontrakt variera i olika grader beroende på hur implicit och ofullständiga de är. Jag ställer mig därför frågande till detta; varför Goldthorpe själv inte har anammat begreppet psykologiska kontrakt när han talar om dessa olika grader av implicita och ofullständiga kontrakt? Detta då jag till synes funnit likheter mellan psykologiska kontrakt och de beskrivningar av anställningsrelationer som Goldthorpe gör. Mitt syfte med studien var inte enbart att göra en jämförelse mellan Goldthorpes benämning anställningsrelationer och psykologiska kontrakt. Jag var också intresserad av att ta reda på om psykologiska kontraktet varierar i olika anställningsrelationer och i så fall på vilket sätt. Mitt resultat visade att alla respondenter i samtliga klasser, gällande frågan om att få vissa behov och möjligheter i arbetet tillgodosedda, förväntar sig att arbetsgivaren ska låta dem kunna fatta egna beslut, arbeta självständigt och styra över sina arbetsuppgifter. Respondenterna i serviceklassen förväntar sig detta överlag mer än övriga respondenter. Att samtliga intervjupersoner förväntar sig dessa möjligheter i arbetet kan beror på att det är en allmän uppfattning och förväntan att en anställd ska kunna få dessa möjligheter tillgodosedda. Respondenterna i serviceklassen är dock den enda anställningsrelation som förväntar sig att arbetsgivaren ska tillgodose dem med intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I övriga 50 klasser är det ingen av respondenterna som förväntar sig detta. Det här visar på att respondenterna i serviceklassen innehar ett psykologiskt kontrakt av relationellt innehåll då de till synes förväntar sig mer än enbart ekonomiskt utbyte i arbetet. Att de övrig klasserna inte förväntar sig utvecklande och intressanta arbetsuppgifter behöver dock inte innebära att deras psykologiska kontrakt är av transaktionell karaktär. De kan vara så att de får annat utbyte i relationen i form av bra arbetstider eller sociala utbyten i form av arbetskamrater. Exempelvis så berättar Anna i den mellanliggande klassen samt Joakim i arbetarklassen att arbetskamraterna gör att de trivs på arbetet. I mitt resultat framkom att samtliga respondenter i alla anställningsrelationer förväntar sig anställningstrygghet. Enligt Goldthorpe innefattar serviceklassen en förmånligare anställningsrelation gällande anställningstrygghet än exempelvis arbetarklassen. Likaså förknippas servicerelationen, likt innehållet i relationella kontrakt, med längre anställningsformer än arbetarklassen och innehållet i det transaktionella kontraktet. Dessa teorier motsäger mitt resultat då samtliga respondenter jag intervjuat anser sig ha fått den anställningstrygghet som utlovades vid anställningstillfället. Om jag skulle utgå från anställningsrelationen i arbetsklassen samt det transaktionella kontraktet skulle således mina respondenter i arbetarklassen inneha ett kortvarigt utbyte med sin arbetsgivare samt inneha en mindre förmånlig anställningstrygghet än serviceklassen. Detta stämmer dock inte med mitt resultat gällande frågan om anställningstrygghet. Samtliga respondenter i arbetarklassen har varit anställda hos samma arbetsgivare i flera år samt anser att de fått anställningstrygghet. Att mitt resultat inte stämmer med ovan nämna teorier kan bero på att forskarna, Goldthorpe respektive Rousseau, har sitt ursprung i England och USA. I dessa länder, antar jag, finns troligtvis en mer ”osäkerhet” på arbetsmarknaden som innefattar många arbeten av kortvarigt utbyte samt mindre anställningstrygghet. I Sverige däremot skyddas de anställda av diverse lagar, till exempelvis lagen om anställningsskydd (LAS) vilket säkrar anställningen för arbetstagaren. I teoridelen nämnde jag att ett närliggande begrepp till psykologiska kontrakt är sociala kontrakt som befinner sig på samhällelig nivå och handlar bland annat om vad samhället anses ha som skyldighet att tillgodose gällande vissa rättigheter i samhället. Det kan vara så att anställningstrygghet är något som innefattas i individen ”sociala psykologiska kontrakt” och individer förväntar sig därmed överlag att arbetsgivaren ska tillgodose anställningstrygghet. I Sverige förknippas en fast anställning oftast med en anställningstrygghet. Exempelvis säger Maria, i serviceklassen, att hon är medveten om att hon inte ingår i något ”trygghetspaketet” då hon har en tidsbegränsad anställning. Detta anser jag uttrycker en allmän förväntan som troligtvis delas av flera och därmed ligger på samhällelig nivå om vad som anses som rättigheter och skyldigheter i samhället vid en anställning. Detta kan således vara en förklaring till att mitt resultat gällande arbetstrygghet motsäger Goldthorpes teori, det vill säga att arbetarklassen skulle ha en mindre förmån gällande anställningstrygghet än andra anställningsrelationer. Likaså att arbetarklassen skulle innefattas av en kortvarig utbytesrelation då samtliga av mina respondenter varit anställda hos samma arbetsgivare några år. Att mitt resultat motsäger Golthorpes teori kan kanske också bero på att mina respondenter i arbetarklassen varit anställda ett par år hos samma arbetsgivare. Kanske hade mitt resultat sett annorlunda ut om respondenterna i arbetarklassen haft en kortare anställningstid eller en tillfällig anställning. Bortsett från frågan om anställningstrygghet samt anställningstid, där teorin motsäger mitt resultat, anser jag att mitt resultat överlag visar på, utifrån mina respondenters svar, att det psykologiska kontraktet varierar i de olika anställningsrelationerna. Exempelvis visar serviceklassen sig ha ett psykologiskt kontrakt av relationellt innehåll i större utsträckning än övriga klasser. Mina respondenter i serviceklassen förväntar sig i större utsträckning karriär- och utvecklingsmöjligheter samt löneutveckling än i arbetarklassen. I arbetarklassen får respondenterna betalt i övertid och verkar till synes ha ett renodlat arbetskontrakt i utbytesrelationen till arbetsgivaren precis som Goldthorpes teori säger. Detta är också karaktäristiskt i det psykologiska kontraktet av transaktionellt innehåll. Respondenterna i arbetarklassen anser sig inte ha några skyldigheter att göra mer än det de får betalt för. För extraarbete utöver ordinarie arbetstid får det betalt i övertid. Rousseau poängterar att det finns en svårighet med att definitivt klassificera en anställning utifrån antingen transaktionell eller relationell karaktär då en anställning kan ha inslag av båda. Jag håller med om detta resonemang. Precis som Goldthorpe även poängterar är det omöjligt att helt och hållet separera arbetskraften fysiskt från den individ som säljer den. Därmed kan även respondenterna i arbetarklassen inneha ett relationellt kontrakt i form av att de uppskattar exempelvis gemenskapen med arbetskamraterna. Enligt Goldthorpe innefattar de mellanliggande positionerna karaktärsdrag från både serviceklassen och arbetarklassen. Jag anser dock, utifrån mina resultat, att de mellanliggande positionerna har mer karaktärsdrag av arbetarklassen än serviceklassen. Svaren variera dock något men överlag påminner respondenternas svar i den mellanliggande klassen om respondenternas svar i arbetarklassen. Det som dock är värt att notera är att mina respondenter i de mellanliggande positionerna är dem som tycks uppleva flest brott mot det psykologiska kontraktet. Exempelvis Anna och Jenny har flera gångar känt sig besvikna i fråga om karriärmöjligheter, löneutveckling samt i bristande kommunikation från arbetsgivarens sida. Deras förväntningar har således blivit vagare under anställningstiden. Rousseau påpekar att kommunikation i organisationen är viktigt för att parterna inte ska gå om varandra och skapa egna förväntningar. Jag anser mig kunna utläsa att bristande kommunikation från både Anna och Jennys arbetsgivare är en orsak till att brott mot det psykologiska kontraktet begåtts. Jag frågar mig dock varför individer väljer att stanna kvar hos en arbetsgivare som gång på gång gör en besviken? Jenny berättar att hon får sin uppskattning från sina gäster på destination samt trivs med yrket överlag. Således är det detta hon sätter sitt värde på. Hon får sin uppskattning från gästerna och har således skapat psykologiska kontrakt i relationen med dem. Anna däremot värdesätter sina kollegor. Hon säger också att hon är medveten om att hon inte kan avancera mer i företaget då hon inte har utbildning. Jag kan tänka mig att många anställda har svårt att ta sig ur en missgynnsam arbetssituation då det många gånger handlar om att kunna hitta ett annat arbete. Det kan också vara så att individen stannar kvar på arbetsplatsen på grund av, precis som Anna uttrycker det, han eller hon väljer att ”acceptera” situationen som den är. Jag hade från början trott att det skulle vara lättare att jämföra individerna i de olika anställningsrelationerna med varandra. För att få en någorlunda homogenitet bland samtliga respondenter valde jag ut yngre personer samt personer som inte har varit anställda mer än ett par år hos sin arbetsgivare. Det är dock oundvikligt att bortse från att erfarenhet spelar in i förväntningarna på arbetsgivaren. Exempelvis Maria som är relativt nyanställd blev inte utlovad några karriär- och utvecklingsmöjligheter vid anställningstillfället. Hon har heller inte någon tillsvidareanställning. Jag kan dock utläsa att hon har ett psykologiskt kontrakt av relationellt innehåll då hon har förväntningar på att i framtiden få en tillsvidareanställning samt möjlighet att utvecklas. Detta är inget som är uttalat utan som hon själv skapat i det psykologiska kontraktet vilket kan ha att göra med att hon är nyanställd och motiverad. Jenny däremot, i de mellanliggande positionerna, har arbetat några år och har till synes upplevt flera kontraktsbrott. Hon har idag inte så stora förväntningar på sin arbetsgivare. Hade jag intervjuat henne för flera år sedan hade hon troligtvis haft ett psykologiskt kontrakt av relationellt innehåll och fortfarande haft förväntningar om karriärmöjligheter. Det är dock viktigt att ha i åtanke att psykologiska kontrakt är ett abstrakt begrepp som innefattar individens subjektiva upplevelser. Därför kan det vara svårt att veta vad det är som avses alla gånger. Det finns därför vissa svårigheter med att undersöka omedvetna upplevelser av det psykologiska kontraktet. Som kvalitativ forskare inom samhällsvetenskap är abstrakta begrepp en ständig utmaning. Det handlar inte bara om att ha rätt verktyg, utan även om att vara lyhörd för att fånga det underförstådda i respondenternas svar. Jag anser mig dock ha lyckats fånga, utifrån mina frågeställningar, teoretiska utgångspunkter och empiriskt material att det finns en variation i det psykologiska kontraktet i olika anställningsrelationer. Vad är då poängen med att studera om det psykologiska kontraktet varierar i olika anställningsrelationer? Det är till synes viktigt för arbetsgivaren att vara medveten om att psykologiska kontrakt har stor betydelse i vissa anställningsrelationer beroende på vad för slag utbyte i relationen mellan parterna som eftersträvas. Det vill säga, om det rör sig om en anställningsrelation av enbart ekonomiskt utbyte eller en anställningsrelation av även icke-materiella utbyten såsom karriär- och utvecklingsmöjligheter. Rousseau poängterar vikten av kommunikation i en organisation för att båda parter inte ska gå om varandra och därigenom skapa egna förväntningar i relationen. Jag tror därmed att en arbetsgivare vinner mycket på att vara öppen i kommunikationen så att de anställda inte skapar feltolkningar utifrån informationen exempelvis om den istället kommer bakvägen. Jag anser även att det är viktigt för arbetsgivaren, exempelvis vid en omorganisering, att vara extra lyhörd så att informationen når samtliga berörda parter. Detta då troligtvis varje enskild individ, beroende på ålder och anställningstid, tolkar information och skapar förväntningar utifrån sitt eget perspektiv och egna erfarenheter. Därmed bör varje arbetsgivare vara medveten om detta för att på så sätt undvika dysfunktionella psykologiska kontrakt hos varje enskild medarbetare samt för att undvika personalomsättning. Jag anser det således betydelsefullt att uppmärksamma innebörden av psykologiska kontrakt. För arbetsgivare kan det vara av vikt att veta vilken betydelse dessa har vid anställningstillfället för den anställde. För arbetstagaren kan det vara väsentligt att få en förklaring till att känslor som missnöje i arbetet kan kopplas till brott mot psykologiska kontrakt. För framtida forskning skulle det vara intressant att studera exempelvis hur flera anställda, på ett och samma företag, upplever förväntningar på en och samma arbetsgivare. Likaså i ett större företag, med hög hierarki, undersöka vilka förväntningar anställda har på arbetsgivaren beroende på vart de befinner sig i hierarkin. Jag har funnit min undersökning givande samt intressant och hoppas med denna även ha fångat läsarens uppmärksamhet av betydelsen av psykologiska kontrakt i en anställning.
Kvinnokroppen i lönearbetet -En jämförande studie av den konstruera(n)de intersektionella kroppen
(2008-02-21T13:37:29Z) Carlsson, Majja; Lindén, Lisa; Göteborg University/Department of Sociology
Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnokroppar konstrueras intersektionellt i lönearbetet, men också hur den subjektiva uppfattningen och erfarenheten av den intersektionella kroppen ter sig. Vi vill undersöka en samverkan mellan kroppens konstruerande och det eventuella reproducerandet av kroppar som ett förkroppsligande av normer innebär. För att möjliggöra en jämförelse mellan kvinnor i skilda klasspositioner har vi i vår undersökning valt att studera dels kvinnor med ”klassiska” arbetaryrken, dels kvinnor med ”klassiska” medelklassyrken. Att vi valt att titta närmare på kroppen just i lönearbetet beror på att det ofta är här olika maktasymmetrier verkar i sin mest koncentrerade form. Frågeställningar: • Hur upplevs den lönearbetande kroppen av kvinnorna själva? • Hur förkroppsligas de sociala processerna hos kvinnor beroende på klassposition? Metod och material: Vi har genom litteraturstudier av befintlig litteratur om intersektionalitet, kön, kropp och klass utvecklat den teoretiska diskussionen som ligger till grund för analysen. Dessutom har vi genomfört två mindre fokusgruppsintervjuer med kvinnor från olika klasskodade yrkeskategorier. Huvudresultat: I uppsatsen diskuteras hur kvinnokroppen konstrueras intersektionellt i lönearbetet. Vi menar att det finns tydliga skillnader i upplevelser av kvinnokroppen i lönearbetet beroende på klassposition. I studien tar detta sig uttryck i att arbetarklasskvinnorna uppfattas, och uppfattar sig, mer som (offentlig) kropp än medelklasskvinnorna som upplever att även om t.ex. en sexualisering finns på arbetsplatsen så sker den på ”lika villkor”. Det ser också olika ut vad gäller kvinnornas förhållande till feminitet. Medan medelklasskvinnorna uttryckte att de kände sig hemma i ett iklädande av femininitet så uttryckte arbetarklasskvinnorna ett tydligare avståndsstagande till ett sådant iklädande – de kände sig inte ”hemma” i femininiteten på samma sätt som medelklasskvinnorna. Åtskillnaderna mellan klasspositionerna tar sig vidare uttryck i skilda upplevelser av kroppen som ”redskap”. Arbetarklasskvinnorna talade främst i termer av dysfunktionalitet såsom trötthet, smärta, värk och brist på träning. Medelklasskvinnorna å andra sidan talade i termer av deras kroppar som redan träna(n)de samt resonemang kring hur man kan förebygga arbetsskador genom god kost m.m.
"Den märkligaste böjelsen - att inte ha någon" Paradoxer och villkor i sikurser om asexualitet i svensk dags/kvällspress
(2008-02-22T09:40:50Z) Linnell, Sandra; Göteborg University/Department of Sociology
I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrån en kontext som menas påtala och kritisera heteronormativa antaganden - inträder i. Genom en ständigt närvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremål för tal, och därmed föremål för diskurser. Utifrån villkor och antaganden om var och hur ”rätt” tal formuleras görs asexualitet till ett motsägelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkännanden och misskännanden konstrueras ”de asexuella” som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria. I denna formering av asexualitet inträder paradoxalt nog även kunskapsanspråk som omöjliggör asexualitet då asexualitet i sig motsäger den befästa betydelsen av kön och sexualitet, och därmed omöjliggör dessa kategoriers stabilitet.
Skönlitteratur och den inre konversationen - en nyckel till det mest väsentliga
(2008-02-22T09:49:09Z) Svensson, Petra; Göteborg University/Department of Sociology
Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv. För att undersöka detta utgår studien från Margaret Archers teori om den inre konversationen, och Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet. Archers teori utgår från att vi alla för en aktiv inre konversation med oss själva, som är avgörande för vilken typ av reflexivitet vi utvecklar. För att lyckas i reflexiviteten behövs ett tydligt urskiljande av livsprojekt, och också en aktiv prioritering av vilken aspekt av livet man vill fokusera på: det fysiska välbefinnandet, den performativa kompetensen eller det sociala självvärdet. Utifrån detta utvecklar vi olika former av reflexivitet: kommunikativ, autonom, eller meta. Om reflexiviteten av någon anledning störs allvarligt benämner Archer den som bruten. Giddens teori om senmoderniteten visar på att den tid vi lever i inte bör benämnas postmodernitet, utan är en fortsättning på den epok vi kallar modernitet, som bottnar i industrialismen och upplysningen. Senmoderniteten kännetecknas av åtskiljande av tid och rum, urbäddningsmekanismer (som bland annat innebär konfiskering av erfarenheter till förmån för expertsystem), samt en ökad institutionell reflexivitet, vilket innebär att individen idag reflexivt måste ta ställning till många fler aspekter av livet, såsom vilken kunskap man ska välja att lita på, vilken livsstil man ha, och hur man ska betrakta de nya typerna av risker som vi måste leva med. Frågeställningarna som ligger till grund för analysen är: ● Hur yttrar sig reflexiviteten och den inre konversationen i litteraturen? ● Vilka element i litteraturen ger upphov till frågor som kan sättas samman med ett reflexivt sökande? Analysmaterialet består av sex pocketromaner, valda från topplistan för Svensk Bokhandel. Romanerna har lästs två gånger, en gång för att möta dem som ”vanlig” läsare och en gång för att titta på dem analytiskt. Den inre konversationen och senmoderniteten i litteraturen Analysen av romanerna visar att alla typer av reflexivitet och inre konversation som Margaret Archer urskiljer finns representerade i litteraturen. Den inre konversationen ligger både på explicit och implicit nivå, det vill säga den är både utskriven och ligger underförstådd. Den inre konversationen och reflexiviteten i litteraturen sysslar till dels med ämnen som kan sägas ligga på en allmänmänsklig nivå, såsom familjen, kärleken och döden, dels med ämnen som är mer direkt kopplade till den senmoderna epoken, som frågor kring livsstilsval, social yttre påverkan på de egna förutsättningarna, och diskussion kring hur man på bästa sätt ska få ihop olika sfärer i livet. I vissa av böckerna är reflexiviteten ett tema i sig, som i deckarnas gåtlösning. Slutsatsen är att populärlitteraturen tjänar som stöd i den egna inre konversationen, eftersom det går att spåra dels tydlig reflexivitet i litteraturen, dels behandling av ämnen som är aktuella i den senmoderna epoken, som är den tid vi lever i idag. Därmed inte sagt att litteraturen alltid innebär någon form av hjälp till befrielse. Reflexiviteten som skildras och som appellerar till läsaren kan verka både transcendativt och reproduktivt. Det är inte med nödvändighet sagt att vi måste se ett tydligt igenkännande, utan ibland kan det appellerande elementet i boken handla om förmedlande av kunskap. Jag menar, till skillnad från Giddens, som anser att detta förmedlande innebär verklighetsdistansering, att litteraturen innebär ett ”tryggt” sätt att skaffa sig kunskap kring sådana ämnen som är reflexivt svårbehandlade. Den inre konversationen i litteraturen och det faktum att människor väljer att läsa böcker som sysslar med ämnen aktuella i senmoderniteten, stödjer detta antagande.
…olika men lika, nu och då – kan det förankra och bygga broar, här och nu...?
(2008-02-22T09:56:58Z) Annika, Bünz; Göteborg University/Department of Sociology
Utifrån tanken om ett kulturarvsarbete som är inspirerat av mångfald och delaktighet vill jag undersöka två olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn. Kan den här typen av arkeologiverksamheter hjälpa barn och ungdomar med olika ursprung att finna en förankring i sin närmiljö? Kan man på det här sättet öka barn och ungdomars förståelse för att människor på olika platser lever och har levt väldigt olika, men att vi kanske ändå är ganska lika? Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg åt på de här båda punkterna? metod: Studien bygger främst på intervjuer gjorda med barn, lärare och arkeologer som deltagit i verksamheterna. huvudresultat: Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan Bergsjöprojektets starka sida är att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av förhistorien, tiden är annorlunda men inte sämre och det finns både för- och nackdelar med hur människor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits på olika platser i världen under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tänkande är präglat av ett slags framstegstanke – avsaknaden av modern teknik är en begränsning framförallt när det gäller kontakter och resor. Alla barn, oavsett ursprung, är intresserade och engagerade – det spelar ingen roll om man har sina rötter på plasten eller ej. Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd är präglad av en spänning mellan polerna ”jag” och ”andra”, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ”jag” och ”omgivningen”. Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de å ena sidan fick upp ögonen för att det funnits människor på platsen väldigt länge och å andra sidan att de genom att visa detta för omvärlden såg en möjlighet att visa på att det finns spännande och intressanta saker i deras hembygd. För Malmöbarnen var det viktigt att utgrävningen var i deras hemmiljö.
Valfrihetens dilemma- om hur unga studenter i Göteborg upplever och förhåller sig till dagens ökade valfrihet
(2008-02-22T10:27:13Z) Kaller, Maria; Lundgren, Marie; Göteborg University/Department of Sociology
Syftet med den här studien är att undersöka hur unga studenter och de som möter studenter i sitt arbete upplever och förhåller sig till den ökade valfrihet som karaktäriserar dagens samhälle. Frågeställningarna är: - Hur upplever och förhåller sig unga studenter i Göteborg till dagens ökade valfrihet? - Enligt dem själva och enligt de som arbetar vid Studenthälsan och Studentprästerna? Metod och material: Vi har använt oss av kvalitativ metod och genomfört samtalsintervjuer med studenter, studentpräst samt studenthälsa. Dessa har analyseras med hjälp teorier och tidigare forskning som berör uppsatsens ämnesområde. Det empiriska materialet utgörs av åtta stycken intervjuer, sex stycken med studenter samt två stycken med de som arbetar med studenter. Den teoretiska delen innehåller Ulrich Beck, Anthony Giddens, Zygmunt Baumans och Tomas Ziehes resonemang kring individualisering, valfrihet och identitet. Huvudresultat: Vår uppsats visar att majoriteten av studenterna är nöjda med den ökade valfriheten. De anser att livsvalen de gör är ett resultat av vad de själva tycker och tänker. Det finns en klar skillnad mellan de studenter vi har intervjuat och de professionella vi talat med om hur valfriheten tar sig till uttryck. Studenterna tar valfriheten med ro medan de professionella pekar på stressen den framkallar. Resultatet visar även att familj och vänner spelar fortfarande en stor roll för studenterna samt att föräldragenerationens frigörelse bidrar till en ökad osäkerhet för de unga i valet.
Könsarbetsfördelning i en utökad familj
(2008-02-26T09:36:51Z) Engström, Sofia; Göteborg University/Department of Sociology
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förändras genom familjekulturer som formar praktisk hjälp mellan generationer i Sverige. Här studeras den hjälp som föräldrar ger till sina vuxna barn, och särskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv både hur vanligt förekommande hjälpen är och vilka faktorer som avgör vem som får och ger hjälp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjälp som ges och huruvida de strukturerna påverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen. Metoden för uppsatsen är kvantitativ analys av enkätsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning på området. Materialet har hämtats ifrån forskningsprojektet ”Familjeband mellan generationer. Överföringar av mate-riellt och socialt stöd mellan individer med olika familjetillhörighet”, som bedrivs på Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet, under ledning av professor Ulla Björnberg. Materialet är en enkätundersökning av överföringar mellan generationer, som genomförts på ett representativt urval av svenskar. De statistiska analystekniker som används är korstabulering och logistisk re-gression. Ungefär hälften av alla föräldrar med vuxna barn gav praktisk hjälp till sina barn och mer än hälften av de unga vuxna fick hjälp av sina föräldrar. De som hade barn fick hjälp i högre grad än de som inte hade barn. Det innebär att hjälp från föräldrar var en del av de flesta barnfamiljers vardag. Mest hjälp fick kvinnor med barn och de fick i högst grad hjälp av sin mor. Relationen mellan mor- och farföräldrar och föräldrar genererade alltså i högre grad arbete för mormödrar jämfört med andra anhöriga. Trots att unga föräldrar i högre grad uppgav att de fått hjälp av sin mor är dock resultaten inte så entydiga att det går att säga att män är mindre engagerade i sina barn och barnbarn än kvinnor. Tvärtom är det när givarna rapporterar lika vanligt att män hjälper till i sina barns familjer, som att kvinnor gör det. Män och kvinnor hjälper också till ungefär lika ofta och lägger lika mycket tid på det. De sysslor som unga föräldrar får hjälp med är dock tydligt könsmärkta, både i fråga om vem som ger och vem som tar emot. Det talar för att det finns familjekulturer kring praktisk hjälp till anhöriga, som struktureras kring genus och som aktiveras när det finns barnbarn i familjen
Vi sitter alla i samma vagn – en observation av interaktion
(2008-03-19T15:08:07Z) Jätmark, Malin; Göteborg University/Department of Sociology
Titel: Vi sitter alla i samma vagn – en observation av interaktion Författare: Malin Jätmark Handledare: Abby Petersen Institution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs Universitet Typ av arbete: Examensarbete i sociologi Tidpunkt: november 2007 – januari 2008 Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar: Hur interagerar människor ombord på en spårvagn? Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin? Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ”flow”, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation. Deltagande observation tedde sig som den mest lämpade för undersökningsområdet. I deltagande observation finns möjligheten att interagera med informanter vilket jag gjorde i form av kompletterande intervjuer. Observationerna skedde ombord på spårvagnar i Göteborg stad, fyra stycken 1,5 timmes observationer samt två kompletterande observationer på cirka en halvtimme. Rapportskrivningen blev en del av analysen. Symbolisk interaktionism blev behjälplig då den metodologiska följden av den är observation av individer och situationer där de ingår. Huvudresultat: Uppdelningen av människor som hela tiden sker kunde utskiljas även ombord på spårvagnen. Symboler och språk markerade när något gammalt slutade och något nytt tog vid. Merparten av dessa möten som hela tiden skedde var vad jag skulle kalla det skygga. I mina observationer tycktes ”flow” ha ett grepp om vissa individer. Under observationerna pågick en aldrig sinande ström av inneslutande och uteslutande möten. Olika situationer kräver olika ritualer. Det krävdes ett annat sorts beteende i konfrontation med ett gäng tonårstjejer än det gjorde när en onykter farbror kom ombord. En liknelse av spårvagnsresandet kan göras till ett flipperspel där individen är kulan som studsar mellan andra människor och kämpar för att hålla sig på banan.
En droppe i havet - om empowerment och vardaglig miljöpraktik
(2008-03-19T15:17:16Z) Roxenius, Jenny; Göteborg University/Department of Sociology
Titel: En droppe i havet? om empowerment och vardaglig miljöpraktik Författare: Jenny Roxenius Handledare: Stefan Schedin Typ av arbete: Examensarbete i sociologi Tidpunkt: Januari 2008 Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att söka utforska och skapa en bild av de tolkningar människor gör i fråga om sitt vardagliga miljöhandlande i ett försök att förstå varför handlandet skiljer sig åt, samt vilka sociala och socialpsykologiska mekanismer som kan ses inverka. De huvudsakliga frågeställningarna lyder: Hur relaterar självmakt och identitet till miljöpraktik? samt: Vilken roll spelar moraliska och känslomässiga aspekter för miljöpraktik? Metod och material: Datainsamling genomfördes med kvalitativ semistrukturerad intervju. Semistrukturen valdes då den tillåter informanterna att fritt utveckla egna tolkningar av sitt handlande. Då problemställningen utgick från källsortering av avfall bestod urvalet av informanter av personer som med hög sannolikhet har någon mängd hushållsavfall att sortera, nämligen flerpersonshushåll. Fem personer intervjuades, tre män och två kvinnor. Huvudresultat: Självidentitet och livsstil är utifrån studiens resultat intressant att belysa i koppling till miljöpraktik. Det finns också tydliga yttringar av ambivalens i fråga om vad man vill respektive vad man borde göra. Samhällets roll som skapare av rättesnören för agerandet i form av regler och ekonomisk styrning, betonas som hjälp för individen att navigera bland mångtydiga budskap. En relation mellan de känslomässiga och moraliska aspekterna och känslan av empowerment eller självmakt kan ses i materialet. Det moraliska ansvaret att göra det man kan gentemot kommande generationer samt i relation till ens leverne uttrycks. Yttringar av skam och skuld kan ses korrelera till detta ansvar.
Klass och hälsa – En studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007
(2008-03-25T07:48:08Z) Mudric, Maria-Helena; Nilsson, Emmeli; Göteborg University/Department of Sociology
Titel: Klass och hälsa – en studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007 Författare: Maria-Helena Mudric och Emmeli Nilsson Handledare: Freddy Winston Castro Typ av arbete: Examensarbete i sociologi 15 p Tidpunkt: november 2007 – mars 2008 Syfte och frågeställning: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur klassbegreppet används för att förklara hälsa och ohälsa i svenska dagstidningar samt göra en anknytning till större sociologiska klassteorier. Att det finns ett samband mellan klass och hälsa är känt men hur sambandet framställs i dagstidningar har inte tidigare undersökts, därför vill vi explorera området och bana väg för vidare forskning. Vår frågeställning är: Hur används och definieras klassbegreppet i svensk dagspress som förklaringsfaktor till hälsa och ohälsa under perioden 1997 – 2007? Metod och material: Vi utgick utifrån en kvalitativ textanalytisk metod och vår ansats var av explorerande art. Utifrån sökningar på klass, hälsa och relaterade begrepp i databasen Artikelsök hittade vi 32 artiklar i sammanlagt 12 svenska dagstidningar mellan perioden 1997-novemeber 2007. Vi konstruerade kategorier efterhand och använde frågor till texten samt indelning i teman som bas för analysen. Dessa indelningar gav ett slags schema som vi använde för att få en överblick över de i artiklarna nämnda klasskategorierna och hur dessa definieras och associeras. Därefter jämförde vi de resultat vi fann även med befintliga klassteorier av Marx, Weber, Bourdieu samt sociala teorier om hälsa av Giddens och andra teoretiker på området, för att se om det fanns likheter mellan dagstidningarnas klasstruktur och de ovan nämna teoretikernas. Vi tittade även efter hur klass användes som förklaringsfaktor till hälsa både i artiklarna och i teorierna. Huvudresultat: Klassrelaterade ekonomiska förhållanden, livsstilar, vanor och kulturer anges orsaka klassbundna ojämlikheter i hälsa. Ett genomgående tema har varit att beskriva under-/arbetarklassen som underlägsna och fattiga vad gäller ekonomiska och kulturella tillgångar, något som kontrasterar starkt med artiklarnas beskrivningar av medel-/överklassen. I den mån har Marx och Bourdieus klassteorier framkommit som särskilt lämpade för att delvis förklara klassbilden i dagstidningarna. Generellt sett, kunde vi konstatera att klass, trots rykten om dess död, är ett högst levande begrepp i svensk dagspress när det gäller förklaringar till hälsa och ohälsa i samhället, även om det präglas av ett betydligt vardagligare, ej vetenskaplig innebörd.
COMBATING DOMESTIC VIOLENCE IN TURKEY
(2008-03-26T08:09:03Z) Henneke, Jenny; Göteborg University/Department of Sociology
Title: Combating domestic violence in Turkey – An analysis of the discourses on domestic violence among organisations in Turkey Author: Jenny Hennecke Advisors: Merete Hellum (Göteborg University, Sweden) Tiiu Soidre (Göteborg University, Sweden) Yakın Ertürk (Middle East Technical University, Turkey) Type of work: Thesis for Sociology, 30 credit points (ECTS) Number of pages: 63 Timeframe: 2007, January – 2008, March Aim of the thesis (objectives and questions): Domestic violence is an important issue in Turkey and there are many different organisations combating domestic violence. My interest is to analyse how these organisations perceive domestic violence. This will be done by analysing the socio-cultural context and the discourses on domestic violence that are prevalent in the organisations working with this issue. My research questions are: Which discourses can be found in the definitions of domestic violence of the organisations? What are the similarities and the differences in the approaches? Which cooperation problems can occur due to the different approaches to domestic violence? Method: To start with, a literature review on the field was done. Later, interviews were conducted with the organisations of interest. Critical Discourse Analysis combined with a feministic perspective was the main tool used for the analysis. Main results: The discourses on domestic violence prevalent in the organisations working on domestic violence in Turkey were largely derived from an !international discourse" on domestic violence. This means that their discourse was in line with international standards and adapted to the Turkish context. However, the organisations were found to be rather elitist and progressive in their views and ways of working whereas the view of most of the population of Turkey, including the politicians, are rather traditional in their way of thinking and acting. The differences in approaches to domestic violence between the organisations seemed to be rather small. The only issue where a different approach could be found was that regarding the involvement of men in the organisations and in the activities of the organisations. Furthermore, there seemed to be a lack of communication and cooperation among the organisations thereby hindering their ability to network, form public opinion and collaborate on projects.
Solidariskt systerskap? - Strategier för kvinnors empowerment genom mikrofinans
(2008-04-08T13:41:16Z) Taskinen, Emmi; Bergmark, Liv; Göteborg University/Department of Sociology
Titel: Solidariskt systerskap? – Strategier för kvinnors empowerment genom mikrofinans Författare: Liv Bergmark och Emmi Taskinen Handledare: Cecilia Hansen Löfstrand Typ av arbete: Examensarbete i sociologi Tidpunkt: November 2007 – Januari 2008 Syfte och frågeställningar: Syftet med vår undersökning är att studera mikrofinansorganisationen Pro Mujers arbete med mikrofinans som en väg till empowerment för latinamerikanska kvinnor. Frågeställningar: • Hur arbetar Pro Mujer med mikrofinans? • Vilka strategier använder Pro Mujer för att uppnå empowerment hos kvinnor? • Vad finns det för möjliga hinder på vägen till empowerment? Metod och material: Våra metoder har varit litteraturgenomgång, innehållsanalys och e-postintervjuer. Vi har försökt att genomföra en e-postintervju med Pro Mujer men eftersom vi inte har fått svar från organisationen består vår empiri av texter från Pro Mujers hemsida som vi har analyserat genom innehållsanalys. Litteraturgenomgång har vi använt för att analysera texter och teorier om både mikrofinans och empowerment. I vår analys har vi framlagt ett kritiskt perspektiv av Pro Mujers representation av sitt arbete och sina kvinnliga låntagare genom patriarkatteori, svart feminism och Tredje världen feminism. Huvudresultat: Pro Mujer arbetar med mikrofinans och har fokus på kvinnor. Organisationen lånar ut små lån till kvinnor utan återbetalningsgaranti. Pro Mujer använder grupplån för att tillförsäkra och stödja kvinnors återbetalning och hantering av pengar. För att empowerment genom mikrofinans ska vara möjligt måste mikrofinansorganisationer ta speciell hänsyn till genusfrågor och använda olika empowermentstrategier i sitt arbete. Pro Mujer använder tre olika strategier för att öka sina klienters empowerment. Dessa är utbildning, hälsovård och ekonomisk rådgivning där finansiellt stöd ingår. Med hjälp av dessa strategier anser Pro Mujer att kvinnors empowerment är möjlig. Potentiella hinder för kvinnors empowerment kan vara patriarkala samhällsstrukturer som hindrar kvinnors självständighet och mäns våld mot kvinnor samt mäns ovilja att underlätta kvinnors empowermentprocess och tillåta kvinnors förbättrade ekonomiska resurser. Makt är ett centralt begrepp inom empowerment på grund av ojämlika maktrelationen mellan mikrofinansorganisationen och de kvinnliga klienterna. För att empowerment ska vara så effektiv som möjligt måste de kvinnor som själva berörs vara med och definiera sig och sina behov.
SVERIGE, OECD & SKATTEPARADISEN - ur tre maktperspektiv
(2008-04-28T07:22:48Z) Snobl, Christoffer; Göteborg University/Department of Sociology
Syftet är att beskriva en maktkamp mellan Sverige, Norden och OECD å ena sidan, och skatteparadisen och med dem förtrogna skatteplanerare å den andra. Jag ämnar med att utröna det senaste decenniets faktiska utveckling av skatteparadisen – deras fortbestånd, framgång eller eventuella nedgång. Jag hoppas kunna bidraga med intressanta infallsvinklar och teoretiska perspektiv på det som varit och hur framtiden skulle kunna se ut. Vidare åsyftas att ge en inblick i hur arbetet emot skatteparadisfenomenet, samt för detsamma, ser ut. Hur ser relationen och utvecklingen mellan det svenska skatteverket, OECD och de av dem klassade skatteparadisen, ut ur ett maktperspektiv? Jag har bedrivit en kvalitativ, induktiv forskningsprocess – en fallstudie i huvudsak utgjord av litteraturstudium. Även tre intervjuer är genomförda, samt så har jag tre olika maktteorier som teoretiska perspektiv. Tidigareforskning presenteras, men det huvudsakliga materialet har jag samlat in själv genom egen forskning. Tre epoker i utvecklingen av relationen mellan OECD- medlemmarna och skatteparadisen har urskilts: Tiden innan nittiotalet präglades av ickehandling och eventuellt omedvetande från OECD- medlemmarnas sida, men även av lindrigare skatteflykt till skatteparadisen. Nittiotalet präglas av ökande skatteflykt samt av att båda parter organiserar sig, men också av en medvetandegörande- process bland OECD- medlemmarna om problemen. Tvåtusentalet och framåt präglas av ett kulminerande av skatteflykten, samt av en aktionsagenda där skatteparadisen enligt OECD skall avveckla sina skadliga skattpraktiker. Utvecklingen såg för OECD:s vidkommande lovande ut i början av 2000- talet, för att sedan helt stanna upp 2003, och sedermera bara gå framåt i förhållande till vissa kategorier av den tidigare så homogena gruppen skatteparadis, men fortsatt ha avstannat i förhållande till de flesta skatteparadisen. Innan 2003 präglades relationen mellan OECD och skatteparadisen av en mer instrumentell, tvångsinriktad approach, för att sedan bli av mer kommunikativt, samarbetande slag. Nu handlar det för de enskilda OECD- medlemmarna om att förmå skatteparadis om att knyta bilaterala informations- utbytesavtal, genom att erbjuda, något för dem, tillräckligt önskvärt i gengäld. Här har Norden gått ihop och hitintills identifierats som bland de generösare – på gränsen till vad som är rekommenderat och hitintills praxis inom OECD. Lejonparten av alla skatteparadis är inte närmare en, från början medgiven, avveckling av sina skadliga skatteregimer, än vad de var i början av OECD:s skatteparadisprojekt. Främsta anledningarna är att de trots allt förlorar mycket pengar på att göra sig mindre attraktiva för flyktkapital världen över, och att de enligt avtalen med OECD varken i teorin eller i praktiken behöver avveckla sina skadliga skatteregimer förrän alla OECD- länder gjort det samma, vilket inte än hänt. Följaktligen misslyckades OECD kapitalt med sitt projekts stora mål – att till den trettioförsta december 2005 ha avvecklat de skadliga skatteregimerna hos skatteparadisen, minst i form av ett utbyte av information i skatte- som civilrättsliga fall. Framtiden för skatteparadisen, såväl som för OECD:s lycka, hänger främst på USA:s syn och engagemang i frågan, vilket båda parterna verkar vara införstådda med.
Företag och mänskliga rättigheter -policy och diskurs inom två typer av företag
(2008-06-12T12:33:04Z) Mattsson-Wallinder, Ylva; Göteborg University/Department of Sociology
För att leva upp till uppställda mål om mänskliga rättigheter, som aspekt av socialt ansvarstagande, använder sig svenska, transnationella företag av olika kriterier som bygger på internationellt erkända system. Efterlevnaden av dessa kontrolleras inom företaget. Kriteriernas innehåll avgörs av det specifika företagets vision. Sociala företag utgår från en social vision, där det sociala ansvaret är huvudfokus. Konventionella företag utgår från marknadens principer, där vinstintresset är främsta fokus. Dessa skilda kontexter leder till olika syn på vad som ”bör” göras för att främja de mänskliga rättigheterna inom produktionen. Samtidigt börjar de båda typerna av företag efterlikna varandra allt mer. De sociala företagen har upptäckt att de måste vara marknadsmässiga för att överleva, att det är viktigt att satsa på produkter som kunden vill ha. Konventionella företag har insett att kunden efterfrågar sociala och etiskt hållbara produkter. Det handlar antingen om ett ökat socialt ansvarstagande genom främjande av kulturella olikheter eller kulturell likriktning. Mänskliga rättigheter, som kategori och begrepp, ges skilda betydelser beroende av kontext. Diskursanalysen visar att en tolkning av mänskliga rättigheter, som ett universellt begrepp som bör omfatta alla människor, är ett resultat av postkolonialism.
Yrkesroll, yrkesidentitet och personlig identitet
(2008-06-12T12:38:01Z) Hilmersson, Mona; Göteborg University/Department of Sociology
Uppsatsens syfte är att undersöka om personalchefer upplever sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet, om det är möjligt att skilja begreppen åt i deras upplevelser av yrket och vilken betydelse upplevelsen av yrket som en yrkesroll och/eller yrkesidentitet har för hur yrket upplevs i relation till den personliga identiteten. Frågeställningarna är: o Upplever personalchefer sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet och är det möjligt att skilja begreppen åt i deras upplevelser av yrket? o Hur upplevs yrket i relation till den personliga identiteten beroende på om yrket upplevs som en yrkesroll och/eller som en yrkesidentitet? Eftersom upplevelsen av ett yrke, både i relation till begreppen yrkesroll och yrkesidentitet och i relation till den personliga identiteten, är personlig och unik har studien en kvalitativ ansats. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer med sex personalchefer vilka valts med avseende på att få jämn fördelning av kön, ålder och utbildningsbakgrund samt anställda i privat och offentlig sektor. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med hjälp av meningskategorisering vilken låg till grund för analysen. Det framkom i undersökningen att personalcheferna skapade en yrkesidentitet i samspel med omgivningen. I yrkesidentiteten ingick det att vara tydliga och självklara i organisationen, arbetsgivarens representanter samt duktiga på att kommunicera, samarbeta och skapa förtroende med andra grupper inom organisationen. Några av personalcheferna gav dock uttryck för upplevelsen av yrket som en yrkesroll samtidigt som de konstruerade en identitet kring denna. Det går därför inte att separera begreppen yrkesroll och yrkesidentitet i deras upplevelser då personalcheferna upplevde sitt yrke både som en yrkesroll och som en yrkesidentitet. Resultatet motsäger en del av den tidigare forskning som finns kring personalvetares yrkesroll och yrkesidentitet, till exempel visar Johan Berglund (2002) i sin studie och Lisa Sundman (2007) i sin c-uppsats på en tydlig upplevelse av en yrkesidentitet. Christine Holander & Eva Carin Landström (2005) beskriver dock i sin c-uppsats upplevelsen av både en yrkesroll och en yrkesidentitet hos personalvetare. Personalchefernas upplevelser av yrket i relation till den personliga identiteten utmärktes av en viss dubbelhet. Ingen identifierade sig explicit som personalchef vilket uttrycktes genom att de i möten med nya människor presenterade sitt yrke genom att säga ”jag arbetar som personalchef” och inte ”jag är personalchef”. Samtliga visade dock på en implicit identifikation med yrket genom att uppleva att arbete och fritid tenderade att glida in i varandra. Slutsatsen blir därför att yrket till viss del upplevdes som en del i den personliga identiteten.

Browse

Browsing Kandidatuppsatser (Department of Sociology / Sociologiska institutionen ) by Issue Date