Kandidatuppsatser (Department of Sociology / Sociologiska institutionen )

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/4748

Browse

Now showing 1 - 20 of 83

Att bo mellan grannar eller främlingar
(2008-01-28T10:13:33Z) Hasic, Elvir; Göteborg University/Department of Sociology
Försökt analysera och synliggöra vikten av sociala relationer mellan människor samt relatera det till bostadssegregations problematik. Genom att välja Elias och Scotsons teoretiska ram har jag kommit fram till att klass, ras och etnicitet inte behöver spela den avgörande rollen för segregationens uppkomst och reproducering. Detta innebär inte att dessa faktorers betydelse som dominerar forskningen kan förnekas eller förminskas. Att betrakta problematiken från en annan synvinkel har bara bekräftat för mig att denna verklighet som rör frågor kring segregation i boendet är både invecklad och mångfacetterad. Mitt beslut att välja endast en teoretisk synpunkt hade för syfte att uttömma förståelse av detta perspektiv och därmed kasta ett annat ljus på problematiken. Det verkar som att Elias och Scotsons modell kan tillämpas även nu i början av det nya årtusendet. Deras universalistiska anspråk kan dessutom översättas inte bara till Norra Biskopsgården utan även till storstadsproblematiken i övrigt, vilket i det här fallet avser de svenska förhållandena. Boendesegregation har visat sig vara ett komplext fenomen vilket jag också upptäckt när jag försökte besvara mina följande frågeställningar: Varför uppfattas Norra Biskopsgården som ett segregerat område med dåligt rykte? Vad har människor för erfarenheter av att bo här och hur uppfattar de denna stadsdel? Vilka sociala relationer finns i området? Hur har boendesegregation i Norra Biskopsgården förändrats över tid? En stor utflyttning av de mest ekonomiskt och socialt resursstarka familjerna har orsakat en negativ spiral och bidragit till instabilitet i Norra Biskopsgården. Betraktat inom ett tidsperspektiv från början av 1990-talet fram till idag har situationen inte förändrats så mycket. Befolkningssammansättningen skiljer sig på det sättet att nu bor flera etniska grupper i området jämfört med tidigare men segregationsproblematiken är fortfarande aktuell. Detta bekräftas även av de boende eftersom de flesta tycker att området har blivit mer segregerat. Det empiriska materialet visar att det saknas en känsla av gemenskap bland de boende i Norra Biskopsgården. Trots att alla områdets invånare delar gemensamma sociala villkor, finns det ändå den interna splittringen både mellan och inom olika grupper. Många som strävar efter att distansera sig från de som man inte tycker ha så mycket gemensamt fragmenterar invånarna ytterligare. Studiet visar att de olika etniska grupperna håller sig mest för sig själva. Denna brist på sammanhållning och avsaknad av gemensamma normer leder till en fördjupad stigmatisering och underordnad position som en konsekvens av den interna splittringen. Även massmediernas sätt att presentera området har en viktig roll hur området uppfattas i allmänheten. När det gäller de människorna som bor i Norra Biskopsgården, har de en annan syn på området och de flesta intervjuade uppger att de trivs. Det är snarare så att bilden av de boende och deras uppfattning av området skiljer sig från det dåliga ryktet, som vissa av de nämner. Därför är det viktigt, tycker jag, att man sprider positiva bilder och information om området för att kunna skapa en bättre vision. Jag är medveten om min studies begränsningar, dels beträffande valet av teori, dels beträffande mitt eget empiriska material. Min förhoppning är dock att studien kan bidra till en bättre förståelse och vara en del i en ökad diskussion kring boendesegregationen. Enligt min mening skulle det vara lockande att undersöka hur man kan bygga upp starkare sociala nätverk. De multietniska nätverken som redan finns bland ungdomarna inger hopp inför framtiden om man fokuserar på vikten av de sociala relationerna. Men för att lyckas krävs det en ny inställning till området så att de nya generationerna fortsätter bo kvar i Norra Biskopsgården och därmed bana väg till områdets stabilitet. Kan det vara så att nyckeln till segregationen som är så svår att bryta ligger där? Det krävs fördjupade studier för att kunna få svar på dessa frågor.
Att bryta med en kriminell livsstil - upplevelser om vägen ut ur kriminalitet
(2012-02-22) Mossberg, Johan; Göteborg University/Department of Sociology
Syftet med denna uppsats är att lyfta upp betydelsefulla vändpunkter när det handlar om att bryta med en kriminell livsstil. De frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara rör just frågan om vilka faktorer som upplevs som viktiga när det gäller att ta sig ur en kriminell livsstil, men också att försöka belysa hur Kriminalvården och Socialtjänstens förebyggande insatser upplevs av före detta kriminella då det gäller att inte återfalla i nya brott. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer med fyra före detta kriminella individer, för att kunna ge en ingående bild av uppsatsens syfte och frågeställningar. Empirin som framgått av intervjuerna är den största informationskällan i denna studie, fast även tidigare forskning om bland annat återfallsfaktorer runt återfall i brott samt betydelsefulla faktorer för att bryta med en kriminell livsstil har används för att stärka uppsatsens problemområde. Det som framgått tydligast i denna uppsats är att kamratföreningen KRIS haft en betydande roll för intervjupersonernas väg ut ur en kriminell livsstil och tillbaka in i samhället. Kriminalvården och Socialtjänstens insatser för att förebygga återfall i brott lyfts inte fram i någon högre utsträckning, utan det verkar som att KRIS gjort en tydligare insats för informanterna.
Att leva på andras villkor Hur bostadslösa skapar status
(2009-06-30T06:32:25Z) Nilsson, Gustaf; Johansson, Andreas; Göteborg University/Department of Sociology
6 Sammanfattning och diskussion Vi har i vår studie sökt behandla hur bostadslösa skapar status. I vår analys fokuserade vi på tre centrala statusbegrepp samt ett fjärde tema, vilket vi använde för att ytterligare belysa hur bostadslösa skapar status. Våra statusbegrepp var statusförhandling, statuskrock och statusbalans. Vi tycker att de har hjälpt oss i vårt syfte genom att belysa vad vi anser ha varit viktiga tendenser i våra intervjupersoners berättelser. Vi vill på ett idealtypiskt vis tydliggöra vilken relation vi menar att våra statusbegrepp har till varandra. Vi ser det som att de alla kan ingå i samma process. I den här processen finns ett problem, vilket är statuskrocken, som antingen är något som har hänt och/eller något som vill undvikas. Statusbalans är vad som eftersträvas och kan uppnås antingen genom att undvika statuskrockar eller genom att arbeta sig ur en statuskrock. Statusförhandlingen kallar vi det som individen gör när han eller hon resonerar kring sin situation och söker skapa statusbalans. Det kan exempelvis handla om att han eller hon har råkat ut för en statuskrock eller har för avsikt att undvika en sådan. I vår analys har det enligt vår tolkning också framgått att status är kopplat till våra intervjupersoners allmänna mående. När det gäller Eriks upplevelse av statuskrock när han arbetade i arbetslag, såg vi hur detta bidrog till att han mådde väldigt dåligt. Det framgår också i utdrag 7 att Sonja mådde väldigt bra av att återigen ha en egen lägenhet. Vi har också sett hur självständighet ena stunden kan framställas som ett önskemål och ett ideal, medan det i nästa stund kan framställas som något ytterst påtvingat av, som i Noras fall, dålig behandling av socialtjänsten. Det här är ett exempel på hur Nora hela tiden aktivt förhandlar om sin status, genom att beskriva den självständighet som hon flera gånger beskriver som väldigt central i hennes liv både som något negativt och positivt. Vi anser att vi genom vår studie på ett tillfredsställande sätt har belyst hur bostadslösa i sina berättelser skapar status och att vi samtidigt har fångat saker som Löfstrand och Thörn inte har berört i sina studier, framförallt i och med att de inte fokuserar på status. Vi tror dock att våra statusbegrepp går att tillämpa på några av deras slutsatser. Thörn skriver bland annat om hur kvinnor aktivt bryter mot den negativa bild av hemlösa kvinnor som förmedlas via media och myndigheter. Vi tolkar det som att det kan handla om att de försöker uppnå statusbalans. Löfstrand skriver exempelvis om upplevelsen av att bli ovärdigt behandlad på lågtröskelboenden, vilket enligt vårt synsätt handlar om en upplevd statuskrock. Slutligen så tror vi inte att våra slutsatser är begränsade till bostadslösa, utan att de kan tillämpas på resten av samhället. Våra statusbegrepp och våra slutsatser är starkt kopplade till stigmatisering och stereotypifiering. Vi tror att de är användbara på alla individer som upplever sig stigmatiserade eller bemötta utifrån stereotyper. Vi tror också att alla vid något tillfälle är offer för stigmatisering eller stereotypifiering. Vi anser därför att våra slutsatser skulle kunna vara allmänt applicerbara på hela samhället.
Att resa innan det är för sent. Backpackerns fascination för det annorlunda.
(2008-09-11T14:02:08Z) Björstad, Jennie; Göteborg University/Department of Sociology
Med risk för att själv ha bidragit till en uppdelning mellan väst och öst, nord- syd, eller i-land- u-land, har jag genomgående belyst hur resmål på olika kontinenter görs intressanta i marknadsföring och resenärers berättelser. Backpackerns fascination för det annorlunda och nya, olikt det där hemma har inneburit att resmålens särart betonats i marknadsföring, liksom i reseberättelser. Problemet med denna uppdelning och exotifiering av vissa kontinenters kulturer framför andra är ett övergripande inslag i hela backpacking-kontexten. Jag har intresserat mig för vem som uttalar sig, och vad som sägs. Då identiteter konstrueras i språket kan vi förstå hur diskursen ger vissa förutsättningar för gruppers och människors identitet (Bergstöm & Boréus 2000:226, 235). De vid resmålen kommer aldrig till tals i marknadsföringen, och sällan i resenärernas berättelser. Utvalda guider, resenärer och storföretags reklam är de som definierar resmålens kulturer och människor. Denna uppsats kan bidra till att betona detta problem som en av flera aspekter av backpacking. De studerade representationerna i backpacking-kontexten kan ses som en diskurs där föreställningar om skillnader mellan kulturer är grundläggande och reproduceras. På varierande sätt har jag visat hur kulturer och dess människor görs attraktiva i marknadsföring och i resenärernas egna berättelser. Det har visat sig vara skillnad i förväntningar beroende på kontinent, och marknadsföringen har av och till lyckats innesluta oss i ett ”vi” med USA och Australien. Det är också dessa kontinenter som främst framställs som lockande med hjälp av naturupplevelser och anses redan ”exploaterade”, vilket leder till att de platser som blivit fokus för det studerade olikhetsskapandet i första hand är Afrika, Asien och Latinamerika. Jag har använt mig av den postkoloniala teoribildningen för att belysa hur ”icke-västerländska” kontinenter tillskrivs oss annorlunda attribut som utgör själva fascinationen för dem. Dessa grundas delvis i att man ser på kontinenterna som ”efter oss i utvecklingen”, med primitiva och exotiska kulturer och människor utanför det moderna samhället. Backpackerns fascination för de annorlunda kulturerna innebär att de som besöks blir till sevärdheter. Människors färggranna kläder och exotiska kulturer samt tidigare historia kan utgöra själva grunden för vårt val av resmål och tydliggöra vilka som är intressanta nog att se och besöka. Jag har visat hur människor framställs som platsbundna, utanför vår globala kultur, och i vissa fall hur de utgör själva inramningen av det estetiska resmålet. Marknadsföringen har visat sig vara något mer stereotypifierande och beroende av symboler och markörer för representationen av resmålet än vad resenärerna själva ger uttryck för. Sammantaget ger representationerna intrycket av att inget är omöjligt att genomföra för resenären. På något sätt verkar allting gå att ordna, vare sig det handlar om att bo under någons tak, hjälpa till på en skola, bo på en öde strand eller klättra upp för en vulkan. Jag vill avslutningsvis lyfta fram hur denna möjlighet inte är alla förunnade, vilket kan ge en annan inriktning på diskussionen om backpacking och resande i stort. Resandet innehåller, grundar sig delvis i och reproducerar ojämlika maktförhållanden och handlingsmöjligheter.
Att slitas mellan olika världar - en studie om dörrvakters arbets- och livssituation
(2010-01-29T15:04:35Z) Westerberg, Thomas; Göteborg University/Department of Sociology
Syftet med studien har varit att undersöka dörrvakternas motsägelsefulla arbetssituation. Jag ville även undersöka om deras arbetssituation har lett till en livssituation där de bildat egna gemenskaper dörrvakter emellan och frågeställningarna: Hur upplever dörrvakterna sin arbetssituation inom nöjessektorn, slits de mellan olika världar i ett sorts ingenmansland? Hur upplever de att andra individer ser på deras yrkeskategori? Är det så att dörrvakters arbetssituation påverkar deras livssituation där de slutit sig samman i en egen gemenskap eller subkultur? I sin arbetssituation beskriver samtliga intervjupersoner hur de slits mellan olika sociala världar. Dörrvakterna upplever att de ständigt måste upprätthålla en balans mellan aktörerna i branschen. Ungefär som en kameleont måste de ständigt anpassa sig till de olika aktörerna (polisen, de kriminella, krögaren) och de olika arbetsmiljöerna (krogarna). Det i sin tur har lett till att man kan identifiera respondenterna med personlighetstypen marginalmänniska där behovet av att anpassa sig är stort och där de aldrig bli riktigt accepterad av någon sida. Dubbla mönster av identifikation framträder i dörrvakternas berättelser och de upplever sig splittrade i sin lojalitet, vilket ger dem en ambivalent ståndpunkt. En annan aspekt som yttrar sig i studien är hur dörrvakter beskriver hur de upplever att andra människor ser på deras yrkeskategori. Intervjupersonerna beskriver hur media och andra individer uppfattar deras virtuella (skenbara) sociala identitet, fylld av fördomar. Dörrvakterna berättar om hur gäster som besöker krogarna använder sig av olika stigmatermer som simpla dörrvakter, rasister och idioter och även hur media alltid ger en vinklad och negativ rapportering av yrkesgruppen i sin helhet, vilket ger andra individer en ofullständig bild av dem. Så intervjupersonerna i undersökningen upplever i allra högsta grad ett stigma. Samtliga intervjupersoner upplever samma kollektiva erfarenheter, där de slits mellan olika aktörer och blir marginalmänniskor där andra individer och media bidrar till att de känner sig stigmatiserade. Allt det har bidragit till att de skapat en egen gemenskap eller subkultur där de söker erkännande och acceptans. Så den praktiska subkulturen garanterar dörrvakter i studien både emotionell stöttningen och erkännande. Vad som är viktigt att poängtera är att resultatet i den här studien skiljer sig från den tidigare studien om dörrvakter från England och ger en bredare och fördjupad bild av deras arbets- och livssituation. Dörrvakterna i min studie tar tydligt avstånd från de kriminella till skillnad från den tidigare studien där många dörrvakter införlivats i den gruppen, samtidigt så erkänner de nödvändigheten med relation till de kriminella men att den endast är p.g.a. säkerhetsaspekter. Många intressanta frågor och idéer har uppstått under studiens gång. En av dem är hur de andra aktörerna – polis, krögare, gäster, restauranganställda - upplever och ser på dörrvakterna som yrkeskategori. Kan det vara så att nöjesfältets maktstrukturer är en avgörande faktor hur andra aktörer ser på dörrvakter? Att kvantitativt undersöka polisanmälnings-statistiken, fällande domar mot dörrvakter i diskriminerande, våldsbrott eller andra kriminella handlingar är ytterligare en aspekt som hade varit intressant för att se om det finns någon sanning bakom andra individers uppfattningar om dörrvakter. Eftersom området är outforskat är användningen av olika metoder, fler intervju-personer, andra perspektiv och fler teorier önskvärt för att kunna ge en bredare och djupare bild av dörrvakternas arbets- och livssituation. Den här studien har bara skrapat lite på ytan på ett mycket spännande och intressant forskningsområde.
Att studera välbefinnande - om mänskliga egenskaper och samhälleliga villkor
(2011-06-15) Wilén, Carl; Göteborg University/Department of Sociology
För det första är avsikten att genomföra en idéanalys av definitioner och användning av begreppet välbefinnande inom den tillämpade forskningen som studerar välbefinnande bland äldre. Denna analys möjliggör en undersökning av vilka antaganden som måste göras för att en viss definition och användning av begreppet ska vara möjlig, samt vilka konsekvenser detta får för en fruktbar förståelse och förklaring av fenomenet välbefinnande. För det andra är avsikten att försöka vidareutveckla den teoretiska förståelsen för hur resultaten i studierna kan förstås. Frågan gäller vad det är som mäts. För att uppnå studiens syften har följande frågor varit vägledande: 1) Hur definieras och används begreppet välbefinnande i den empiriska forskningen som studerar välbefinnande i relation till åldrande? 2) Är det möjligt att identifiera några grundläggande antaganden om relationen mellan människa, välbefinnande och samhälle som följer av de empiriska studiernas definition och användning av begreppet välbefinnande? 3) Vilka möjligheter och begränsningar i relation till fruktbara förklaringar följer av definitionerna och användningen av begreppet välbefinnande? 4) Förändras de möjligheter och begränsningar som identifierats när de tolkas och rekontextualiseras i relation till den analytiska dualismens antaganden om relationen mellan människa och samhälle? 5) Vad är de empiriska studiernas resultat ett fall av? Metoden i uppsatsen är en kvalitativ idéanalys. Om idéanalysen refererar till form utgörs innehållet av fyra idealtyper som är utvecklade i relation till uppsatsens syfte. Dessa syftar till att möjliggöra en rekonstruktion av relationen mellan de manifesta definitionerna och den explicita användningen av begreppet välbefinnande i förhållande till de latenta antaganden som följer av denna relation. Materialet består av 26 vetenskapliga artiklar som utfört empiriska undersökningar av äldres välbefinnande. Analysen visar att samtliga studier i urvalet bär på det övervägande implicita antagandet att välbefinnande är någonting i sig. Den viktigaste skiljelinjen i urvalet går mellan uppfattningen att 1) välbefinnande är ett mentalt tillstånd och 2) välbefinnande är ett tillstånd som relaterar till samhället, varat och det mentala. Den första positionen framstod som problematisk eftersom människor av olika anledningar tenderar att anpassa emotioner och kognitioner till de omständigheter som är för handen givna, vilket även visar att vi kan ha ”fel” om vårt välbefinnande. Den andra positionen framstod som problematisk eftersom den är mycket inkluderande och riskerar att sammanblanda kvalitativt olika egenskaper. Dock visades en möjlighet att överskrida dikotomin förutsatt att välbefinnande förstods som ett fall av individens uttalanden baserade på emotionella kommentarer på, och reflexiva prioriteringar av, personliga angelägenheter dialektiskt relaterade till den kontext som utgör de villkor individen konfronterar. Reflexiviteten och emotionaliteten förstås dessutom som villkorade av emotionell och epistemologisk dunkelhet: två begrepp som refererar till individens emotionella och reflexiva nu och dess historia.
Att ta plats igen - en studie om kreativitet och hälsa
(2010-04-23T14:33:18Z) Wennergren, Agneta; Göteborg University/Department of Sociology
Bakom mitt intresse för kreativitet och konstnärligt skapande, ligger inte bara ett långt arbetsliv i en lärande funktion för vuxna inom detta område, utan också en lika lång erfarenhet av ett eget sådant skapande. På den kurs som de senaste fem åren har varit min huvudsyssla, en kurs riktad till och förbehållen sjukskrivna och arbetslösa, har jag lagt märke till att dessa ”studier” ofta har lett till en positiv utveckling och synbar tillfredsställelse för deltagarna. Detta har också kunnat bekräftas genom en studie som Region Halland lät genomföra 2008 (KJ skolutveckling 2008 sid. 27). Som en fortsättning och fördjupning på den studien har jag önskat att kunna förstå hur det kan komma sig, att upplevelse av tillfredsställelse mitt i en ofta lång och svår sjukdomsperiod kan tyckas uppstå vid konstnärligt skapande. I föreliggande uppsats har jag letat efter samband mellan kreativitet och hälsa för att få svar på mina frågeställningar: 1) Vilken innebörd eller betydelse kan det ha för individen att ta sin egen kreativitet i anspråk? 2) Hur kan detta eventuella i anspråkstagande förstås i relation till ohälsa och självbild? 3) Hur kan en sådan relation förstås utifrån ett samhällsperspektiv? I detta kapitel återkommer jag till deltagar-respondenten för att mer direkt kunna relatera intervjusvaren mot de utsagor som jag har funnit i den litteratur jag studerat. Jag bidrar också själv med egna minnesbilder som jag menar kan sättas i samband med uppsatsen litteratur.
Attityder till arbetslösa -en studie av bakomliggande faktorer
(2008-02-21T09:42:22Z) Joas, Erik; Göteborg University/Department of Sociology
Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förändrats under perioden 1986-2002. Utgångspunkten är att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har på attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frågeställningen är vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet. Metod och material: Studien bygger på statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som använts för analysen. Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna är dock politiska sympatier. Respondenter med borgerliga partisympatier instämmer i mycket högre grad till att arbetslösa skulle vara arbetsovilliga i jämförelse med respondenter ur vänsterblocket och respondenter utan partipolitiska sympatier. Under tidperioden som studerats har negativa attityder till arbetslösa gått ned när arbetslösheten varit hög. Innehållsförteckning 1. Inledning, syfte och problemformulerin
BETYDELSEN AV DELAKTIGHET - en kvantitativ studie om organisationsförändring i en offentlig verksamhet
(2016-01-05) Holmstrand, Elin; Jansson, Lisa; Göteborg University/Department of Sociology
Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det föreligger ett samband mellan anställdas delaktighet i en organisationsförändring och deras inställning till förändringen. Ett vidare syfte med studien är att undersöka om det finns olika aspekter av delaktig-het som är viktigare än andra för att skapa en positiv inställning till förändringen. Undersökningen utfördes i en offentlig verksamhet och syftar avslutningsvis till att generera kunskap som är mindre abstrakt än vad som genererats av tidigare studier inom detta fält. Därmed kan kunskapen i större utsträckning bli användbar av organisationer i praktiken. Teori: Analysen av materialet gjordes genom tre olika teorier som kan förklara de sam-band som kan utmärkas i resultaten. Strategi E och O, är en teori som används för att förklara den organisationsförändring som genomförts. Social exchange theory används för att beskriva hur medarbetarnas inställning till förändringen påverkas av hur de upplever de sociala relationerna på arbetsplatsen genom ett givande och tagande. Teorin om psykologiskt ägandeskap används för att belysa sambandet mellan medarbetarnas delaktighet i förändringen och deras inställning genom hur de uppfattar sig äga situationen och organisationsförändringen. Tidigare forskning användes för att beskriva innebörden av den undersökta organisationsförändring-en, vad som kännetecknar en framgångsrik organisationsförändring, tre nivåer av delaktighet vilka är passiv, upplevd och aktiv delaktighet samt hur inställning till en organisationsförändring kan beskrivas. Metod: Den kvantitativa studien genomfördes genom en enkätundersökning som skicka-des ut till 481 personer, varav 348 svarade vilket ger en svarsfrekvens på drygt 72 %. För att svara på frågeställningarna analyserades våra data genom enkla sam-bandsanalyser samt genom mer omfattande regressionsanalyser. Resultat: Resultaten visade att det finns ett samband mellan anställdas delaktighet och deras inställning till en organisationsförändring. I en multipel regressionsanalys verkade upplevd delaktighet vara den nivå av delaktighet som var mest betydelsefull för inställningen. Resultaten tydde på en signifikant skillnad mellan befattningsgrup-pernas passiva, upplevda samt aktiva delaktighet, där chefer uppvisade högre gra-der av delaktighet på samtliga nivåer än medarbetare. Det fanns däremot ingen signifikant skillnad mellan chefer och medarbetares inställning till organisations-förändringen när empirin testades tillsammans med övriga variabler.
Boys will be boys? - En idé- och ideologianalys av maskulinitetsnormer i utbildningsmaterialet Machofabriken
(2011-11-18) Broo Andersson, Hanna; Göteborg University/ Department of Sociology; Göteborgs universitet/ Sociologiska institutionen
Uppsatsen syfte är att belysa maskulinitetsnormer i utbildningsmaterialet Machofabriken. Utifrån en teoretisk förståelse problematiseras också hur handlingsutrymmet att göra maskulinitet kan påverkas för de deltagande killarna efter att de har tagit del av Machofabrikens verksamhet. De mer specifika frågeställningarna är: Vilka föreställningar kring maskulinitet ger utbildningsmaterialet Machofabriken uttryck för? Vilka maskuliniteter bör förändras och varför, och vad bör de ersättas med? Hur ska förändring genomföras, vilka är Machofabrikens verksamma komponenter? Vilka konsekvenser kan Machofabrikens verksamhet få för de deltagande killarna efter att de har arbetat med utbildningsmaterialet? Metod och material: En kvalitativ ide- och ideologianalys av utbildningsmaterialet Machofabriken som är uppsatsens empiriska material. Huvudresultat: Analysen av utbildningsmaterialet Machofabriken påvisade att problematiska maskuliniteter, många gånger med våldstendenser, framställdes i metodmaterialets filmer i större utsträckning än önskvärda maskuliniteter. Det tryckta textmaterialet med arbetsövningar och diskussionsfrågor har dock potential att lyfta fram hur maskuliniteter är en social konstruktion och därför föränderlig. Det innebär också en potential i att deltagarna i Machofabrikens verksamhet får diskutera vilka egenskaper som är önskvärda hos en individ då detta kan innebära att intersektionella aspekter lyfts fram, dvs. den mångfald av relationer och situationer som individer lever i. Dock kan filmernas fokus på våldsam maskulinitet bidra till att de deltagande killarna får svårigheter att identifiera sig med den problematiska maskulinitet som gestaltas. Detta kan i sin tur minska killarnas benägenhet att ta till sig Machofabrikens budskap som är att bryta kopplingen mellan maskulinitet och våld. Det är möjligt att killarna haft lättare att relatera till problematiken om filmerna istället i högre grad gestaltat indirekt, symboliskt våld.
Bridging Men’s and Women’s Gender Activism: An Analysis of the Male Involvement Discourse in the Gender, Antiviolence and HIV/AIDS Sector in South Africa
(2008-10-15T07:32:26Z) Dahné, Agnes; Göteborg University/Department of Sociology
Aim and research questions: In recent years rising attention has been drawn to boys, men and masculinities within the field of gender and sexual and reproductive health and rights. Given this partial shift from a previous strong focus on women, this thesis addresses the linkages between, on the one hand, male gender, antiviolence and HIV/AIDS activism, and on the other hand women’s collective action and possibilities to continue defining objectives in the struggles against gender inequality, HIV/AIDS and gender-based violence. The purpose of the study is to analyse gendered power relations in the male involvement discourse in relation to the bridging of men’s and women’s gender, antiviolence and HIV/AIDS activism. This global discourse is analysed in a South African context. My specific research questions are: - How are different positions in the male involvement discourse constructed – specifically in relation to the formation of links between men’s and women’s gender activism? - What gender and power analyses underlie arguments and practices related to creating such links? - What is the role of donors and international development cooperation in the male involvement discourse in relation to forming such links? Method and material: The study is based on a discourse analysis of documents, participatory observations and, most of all, semi-structured interviews with representatives of gender, antiviolence and HIV/AIDS organisations focusing on men (Sonke Gender Justice Network and EngenderHealth), women’s rights organisations (People Opposing Women Abuse, Yabonga and Masimanyane Women’s Support Centre) and donors (Sida and USAID). The discourse analytical framework chosen is inspired mainly by Foucault, Laclau and Mouffe. Main results and conclusions: This thesis points at a number of ambivalences in the male involvement discourse and its intersection with the partnership discourse. By exploring these, the study demonstrates how gendered power relations are resisted and reproduced in arguments and practices related to bridging men’s and women’s gender activism. Creating such links is a means to resist gendered power relations potentially reproduced in work with men. However, by exploring positions of resistance within the male involvement and partnership discourses, this thesis also shows how these discursive practices arguably obscures gendered power relations still reproduced in such partnerships. Moreover, a dualistic and deterministic view of men and women as belonging to two different and somewhat homogenous groups is frequently reinforced and resisted. The study also draws attention to the role of international development cooperation in relation to creating such links. It shows how hierarchies in the relation between donors and recipients, frequently corresponding to power relations between the Global North and the Global South, intersect with the complex gendered power relations in focus here.
Civila utredare – hur upplever de sin status i polisorganisationen?
(2009-06-30T06:52:40Z) Holmqvist, Anna; Göteborg University/Department of Sociology
SAMMANFATTANDE DISKUSSION Syftet med min uppsats var att undersöka vad som händer när en utomstående grupp kommer in i en organisation, genom att undersöka hur civila utredare upplever sin ställning inom polisen ställt i relation till anställda med polisutbildning. I detta avsnitt kommer jag att besvara på mina frågeställningar som är; hur upplever civila utredare sin ställning i polisorganisationen, vad som kan förklara civila utredares upplevelser och möjliga positionsbestämningar i polisorganisationen samt om deras upplevelser och möjliga förklaringar kan förstås i relation till professionella strategier. Hur upplever civila utredare sin ställning i polisorganisationen? De intervjuade civila utredarna upplever att de har en lägre ställning än poliser i organisationen eftersom de saknar polisutbildning. Den tydligaste markören för deras upplevda status är att de inte tjänar lika mycket som sina poliskollegor som jobbar med samma sak. Vad kan förklara civila utredares upplevelser och möjliga positionsbestämningar i polisorganisationen? Det som kan förklara positionsbestämningarna inom polisorganisationen är att polisen anser sig uppfylla kraven för en profession, och genom anställningen av civila utredare har de känt sig hotade i sin position och därför agerat protektionistiskt för att skydda sin egen verksamhet och sitt yrkesmonopol (Hellberg 1978). Kan upplevelser och möjliga förklaringar förstås i relation till professionella strategier? Ja, professionella strategier förklarar hur en professionell organisation fungerar och hur deras strategier ser ut när de vill säkra sina tillgångar och resurser så att ingen annan yrkesgrupp får ta del av dem (Hellberg 1978). Det upplevda ifrågasättandet kan ses som ett exempel hur en yrkesgrupp som anser sig ha ett yrkesmonopol kan agera när en inkräktande grupp kommer de nära. Utövarna av ett yrkesmonopol menar ju att det är de och endast de som har kompetens att utföra de specifika arbetsuppgifter som hör till yrkesgruppen (Hellberg 1978). Rikspolisstyrelsen misslyckades med att förankra beslutet att anställa civila utredare i organisationen, hade de lyckats med att sälja in budskapet att polisen faktiskt behöver bredda sin kompetens hade säkerligen mycket av det upplevda ifrågasättande kunnat minskas. Eftersom rikspolisstyrelsen och chefer på många nivåer inom polismyndigheterna inledningsvis inte markerade att civila utredare kan tillföra något positivt kan det av andra anställda tolkas som att det har blivit legitimt att kritisera dem. Särskilda strategier från polisförbundet och vissa anställda inom polismyndigheter kan urskiljas, och exempel är att polisförbundet i remissvar, debattartiklar och i platsannonsen offentligt ifrågasätter de civila utredarna och hävdar att deras närvaro hotar rättssäkerheten. I annonsen som inledde artikeln ifrågasätts de civila utredarna tydligt av polisförbundet när de markerar att de inte behöver gå polisutbildningen, ”du slipper gå polisutbildningen med därtill höga studieskulder” (Polisförbundet 2007). Det som jag finner intressant i det sammanhanget är hur polisförbundet förespråkar den egna polisutbildningen som är två års studier, för att få en akademisk examen krävs tre års studier för en kandidat- och fem års studier för en mastersexamen. Vid en jämförelse av polisutbildningen och en akademisk utbildning skulle man kunna sluta sig till att en akademisk utbildning är mer användbar i arbetslivet eftersom den öppnar fler dörrar i yrkeslivet men i annonsen är det ointressant och det hävdas att det bara är polisutbildningen som gäller. Detta skulle kunna tolkas som ett bevis på hur kunskapsmonopol fungerar, då det bara är en utbildning som gäller för att kunna utföra vissa arbetsuppgifter (Hellberg 1978). Lite senare står det ”Genom ytterligare betald utbildning har du möjligheter att avancera vidare till funktioner där du har ett avgörande inflytande över polismännens vardag”( Polisförbundet 2007). En person som alltså ”inte vill eller kan utbilda sig till Polis” (Polisförbundet 2007) kan leda polismännens arbete. Det kan tolkas som ett raljerande över att professionsgränserna inte respekteras. Att chefer tvingar sina anställda att kalla sig civila utredare, trots att det inte finns något beslut i myndigheten vad de faktiskt ska kalla sig, kan ses som ett exempel på hur polisorganisationen genom demarkation och avskiljande arbetar gentemot de civila utredarna (PoA-400-6355/07). Att polisorganisationen försöker markera att akademikerna inte har gått polisutbildningen, genom att ge dem lägre lön och bibehålla skillnader mellan polisiära och civila utredare skulle kunnas tolkas som demarkation genom att visa att de civila utredarna inte följer den norm som gäller inom polisen (Witz 1992 s. 46). Jag hävdar att de civila utredarna avskiljs från rådande norm inom polisorganisationen, men i motsats till Åse (2000) tror jag inte att det i det här fallet behöver handla om kön, även om så kan vara fallet. Istället verkar den springande punkten i detta fall vara huruvida den anställde har polisutbildningen eller inte. De som inte har polisutbildning skiljs av chefer och kollegor från normen genom att bland annat systematiskt kallas civila utredare, och genom det är avskiljandet genomfört. 6.1 Slutsats Polisorganisationen använder professionella strategier gentemot de civila utredarna för att tydliggöra att de inte uppfyller rådande norm. Den rådande normen säger att det krävs polisutbildning, med allt vad det innebär, för att jobba inom polisorganisationen. Det ska dock noteras att det i något fall i min studie finns en ömsesidig respekt mellan polisiära och civila utredare, en förutsättning för det tycks vara en jämn fördelning civila och polisiära utredare på samma avdelning.
COMBATING DOMESTIC VIOLENCE IN TURKEY
(2008-03-26T08:09:03Z) Henneke, Jenny; Göteborg University/Department of Sociology
Title: Combating domestic violence in Turkey – An analysis of the discourses on domestic violence among organisations in Turkey Author: Jenny Hennecke Advisors: Merete Hellum (Göteborg University, Sweden) Tiiu Soidre (Göteborg University, Sweden) Yakın Ertürk (Middle East Technical University, Turkey) Type of work: Thesis for Sociology, 30 credit points (ECTS) Number of pages: 63 Timeframe: 2007, January – 2008, March Aim of the thesis (objectives and questions): Domestic violence is an important issue in Turkey and there are many different organisations combating domestic violence. My interest is to analyse how these organisations perceive domestic violence. This will be done by analysing the socio-cultural context and the discourses on domestic violence that are prevalent in the organisations working with this issue. My research questions are: Which discourses can be found in the definitions of domestic violence of the organisations? What are the similarities and the differences in the approaches? Which cooperation problems can occur due to the different approaches to domestic violence? Method: To start with, a literature review on the field was done. Later, interviews were conducted with the organisations of interest. Critical Discourse Analysis combined with a feministic perspective was the main tool used for the analysis. Main results: The discourses on domestic violence prevalent in the organisations working on domestic violence in Turkey were largely derived from an !international discourse" on domestic violence. This means that their discourse was in line with international standards and adapted to the Turkish context. However, the organisations were found to be rather elitist and progressive in their views and ways of working whereas the view of most of the population of Turkey, including the politicians, are rather traditional in their way of thinking and acting. The differences in approaches to domestic violence between the organisations seemed to be rather small. The only issue where a different approach could be found was that regarding the involvement of men in the organisations and in the activities of the organisations. Furthermore, there seemed to be a lack of communication and cooperation among the organisations thereby hindering their ability to network, form public opinion and collaborate on projects.
Den balanserade vågen
(2009-05-26T14:00:39Z) Vehabovic, Samra; Bazdarevic, Dzenana; Göteborg University/Department of Sociology
Utifrån denna undersökning och resultat kan man dra slutsatsen att människor blir en del av samhället samtidigt som de behåller sitt ursprung och sin etniska identitet. Det för att skapa eventuell stabil självkänsla. Tillsammans skapar människor en ny mer flexibel och anpassningsbar identitet som är en mix av två kulturer som de befinner sig i. Människor skapar sin egen bild av sig själva som i sin tur speglas i samhället.
"Den märkligaste böjelsen - att inte ha någon" Paradoxer och villkor i sikurser om asexualitet i svensk dags/kvällspress
(2008-02-22T09:40:50Z) Linnell, Sandra; Göteborg University/Department of Sociology
I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrån en kontext som menas påtala och kritisera heteronormativa antaganden - inträder i. Genom en ständigt närvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremål för tal, och därmed föremål för diskurser. Utifrån villkor och antaganden om var och hur ”rätt” tal formuleras görs asexualitet till ett motsägelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkännanden och misskännanden konstrueras ”de asexuella” som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria. I denna formering av asexualitet inträder paradoxalt nog även kunskapsanspråk som omöjliggör asexualitet då asexualitet i sig motsäger den befästa betydelsen av kön och sexualitet, och därmed omöjliggör dessa kategoriers stabilitet.
Den trådlösa massan - svärmbeteende och kollektiv handling
(2009-11-02T13:01:44Z) Törnberg, Anton; Göteborg University/Department of Sociology
This essay seeks to analyze the consequences of modern information and communication technology for collective action within the framework of social movements. With references to the protests in Seattle 1999, the essay argues that the emergence of distributed collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet. This distributed collective action can be characterized by its decentralized and self-organizing features, forming a global pattern emerging from local interactions. Whereas contemporary theories of collective action can be ´stretched´ to fit these aspects, they lack analytical tools to describe and analyze such systems. Further, their rejection of classical crowd theory is problematic, since it contains valuable insights. The essay concludes that an interdisciplinary approach inspired by swarm theory with its focus on inter-agent relations, collective processes and the emergence of complex social systems from the bottom up provide practical tools that can contribute to a greater understanding of distributed collective action.
"Det är ett spännande liv... " En intervjustudie om varför man väljer att inte avbryta sin kriminella karriär
(2008-02-21T10:27:50Z) Karlsson, Karoline; Göteborg University/Department of Sociology
Man avslutar inte sin kriminalitet på grund av narkotika missbruk, först efter respondenten blivit drogfri kan man sträva efter ett liv utan kriminalitet. Erbjuds man en möjlighet är det stor chans att man kategoriserar den som en begränsning på grund av sitt missbruk. Missbruket i sig kan också ses som en begränsning i strävan att avbryta sitt kriminella liv, man kanske har motivation med att avsluta sitt kriminella liv men vill inte bli kvitt sitt missbruk. Bristande motivation gör att man inte avslutar sitt kriminella liv, respondenten anser sig inte ha några motiverande anledningar till att lägga kriminaliteten och missbruket bakom sig. Motivationen är därför avgörande för huruvida man kategoriserar ett erbjudande som en möjlighet eller begränsning. Rädsla för det okända i kombination med den upplevda trygghet man får i det kriminella livet gör att man inte lämnar det kriminella levernet. Rädslan grundar sig i bristen på sociala band utanför det kriminella nätverket. Starka sociala band finns dock inom det kriminella nätverket.
Diskurser om övervakning
(2009-05-11T14:31:38Z) Crusefalk, Lars; Huntington, Ivar; Göteborg University/Department of Sociology
Sammanfattande diskussion Det har funnits olika åsikter och till en början lite konsensus i grupperna om vad som är och inte är övervakning samt vad som kan definieras som positiv eller negativ övervakning. Men genom diskussionerna har ungdomarna gemensamt mer eller mindre slutit sig till olika kategorier av övervakning, och därmed skapat mer eller mindre gemensamma diskurser vilka de sedan förhåller sig till. Dessa lokala diskurser är påverkade av deras direkta omgivning samt närliggande diskurser t.ex. vad som i media och i lagar definieras som övervakning. Ungdomarna förhåller sig dels till en övergripande diskurs om en övervakning som är auktoritär och fylld av tvång, och något som man inte har kontroll över. Dels förhåller de sig mer problematiskt till en bild av övervakning som något frivilligt, utan kontroll och auktoritet; vilket skulle kunna kännetecknas av deras splittrade åsikter om internetcommunities. Diskurser om övervakning (och brottslighet) omöjliggör och osynliggör andra relevanta diskurser som utelämnas eller bara kort tas upp för att förkastas i ungdomarnas diskussioner. Tillexempel så tar inte ungdomarna upp övervakningens makroekonomiska funktioner och effekter; att övervakning är ’big buisness’ och att många företag marknadsför sina produkter genom en diskurs om trygghet och rädsla för brottslighet och terrorism Ungdomarnas öppenhet och långa svar och utlägg är ett tecken på att ungdomarna är socialt responsiva. Däremot när ungdomarna beskriver vad som kan definieras som övervakning, och vad som är ok övervakning; så har diskussionerna tenderat att bli mer disciplinerat socialt responsiva, i och med att de flera gånger förhåller sig till övergripande diskurser om rätt och fel. Dessutom kan deras svar vara påverkade av att de tror att vi som universitetsstudenter sitter inne med svaren, och att de därför försöker svara korrekt. Det är svårt för ungdomarna och oss att ställa sig utanför dessa normer och se på övervakning som något objektivt. Det blir även otillfredsställande att förhålla sig neutralt; diskurserna om övervakning är alltid färgade av olika värderingar. Vad övervakning är tycks vara i ständig rörelse, och det som definieras som övervakning i ett sammanhang, definieras inte som det i ett annat. En definition av övervakning är som brottsförebyggande åtgärd och på detta sätt är övervakningen integrerad med andra diskurser om brottslighet och avvikelse. När övervakning inte fungerar som brottsförebyggande verkar den definieras som dålig eller inte övervakning alls. Det återspeglas i diskussionen om information om vänner på internetcommunities, vilket några inte menar bör kallas övervakning eftersom det upplevs självvalt och icke-auktoritärt. Teknologiska former av övervakning så som kameraövervakningen legitimeras p.g.a. att den inte hör och inte är normerande på samma sätt som auktoriteter. Samtidigt upplevs den negativt då den aldrig förhindrar brott, endast registrerar det, för att sedan i efterhand gripa och bestraffa. Den mänskliga övervakningen upplevs betryggande i högre grad, men också mer kränkande då de kan höra vad som sägs. Den förmedlar också normer, åsikter och fördomar på ett annat sätt än övervakningskameror. Både brottslighet och övervakning ses som något stegrande; det normaliseras och blir vanligare och den ökande övervakningen rättfärdigas genom en diskurs om ökad brottslighet. Övervakningen har en normerande och disciplinerande funktion när den avgränsar avvikelsen mot normen. Övervakningen skapar gränser i rum och tid för vad som är acceptabelt att säga och göra, och glider på detta sätt ifrån ett strukturellt plan till ett individuellt plan; det blir någonting som alla måste förhålla sig till. Genom att anpassa sig till den eller det som övervakar och dess normer, lever individer sig in i hur den som övervakar anser att man bör handla. De övervakade begränsar då sin responsivitet utifrån vad de tror tanken med övervakningen är och utvecklar därigenom uppfattningar om vad som är rätt respektive fel. Makten och övervakningen blir på så sätt disciplinär, och på ett mikroplan blir alla mer eller mindre både övervakare och övervakade. Olika statliga och icke-statliga institutioner som skolan, rättsväsendet, polisen och företag har fortfarande stor auktoritär makt att övervaka och disciplinera individer. Makten över individer hänger på så vis ihop med vetande och information om människor, eftersom övervakningen skapar och förmedlar olika former av vetande. Många individer håller sig därmed frivilligt inom normalitetens fält. En aspekt som inte kommer på tal i ungdomarnas diskurs om övervakning är hur den ökande privatiseringen av övervakning de senaste åren idag har bidragit till ett normaliserande av den vardagliga övervakningen. Övervakningen har idag en större roll i att kartlägga och möjliggöra påverkan av individers konsumtion och livsstilar, bl.a. genom registrering av kredittransaktioner, men också företags bevakande av internetcommunitites och ungdomsforum som Facebook. Genom ett utökat användande av internetcommunities normaliseras nya former av vetande och disciplinering, genom att individer disciplineras i en ständig interaktion med andra genom bilder och information. Samtidigt när vetandet om andra normaliseras skapas också normer om att delta i informationsutbytet och internetrelationerna. På detta vis blir internetcommunities i sig ett normativt forum att förhålla sig till. Den sammanfattande diskussionen leder oss fram till nya hypoteser och tankar kring vad som producerar och reproducerar övervakning. Är det normerna och reglerna som ger incitament till ökad övervakning? Eller är det istället övervakningen och kontrollen i sig som är normskapande och ger upphov till nya regler och avvikelser? Eller är det så att diskurser om övervakning inte går att åtskilja från diskurser om avvikelse och att det intressanta därför blir att titta på hur dessa diskurser sammanbinds, uttalas och upplevs i olika kontexter?
’Duktig flicka’ - ett sjukdomstillstånd eller ett nytt kvinnoideal?
(2009-05-20T09:06:04Z) Kindahl, Sofie; Widergren, Anneli; Göteborg University/Department of Sociology
Sammanfattande diskussion Känslan av ambivalens tycks vara en av de mest påtagliga i upplevelsen av att vara en ’duktig flicka’. Det handlar dels om att vara till lags och leva upp till andra människors förväntningar, samtidigt som att ‘duktigheten’ utgör en stark inre drivkraft som tar den ’duktiga flickan’ någonstans i livet. Viljan av att vara duktig är ständigt närvarande, i allt från att spela tv-spel och skura handfatet inför vännernas besök, till att skaffa sig en bra utbildning och göra spikrak karriär. Att ‘duktigheten’ genomsyrar allting i livet gör att den blir en viktig del av tjejernas identitet och genom prestationer bygger de upp en bild av vilka de själva är som de sedan känner att de vill leva upp till. Detta tycks leda till en rädsla för att misslyckas, genom att det avslöjas att den ’duktiga flickan’ inte är den hon utger sig för att vara, vilket gör att hon väljer att fortsätta prestera för att upprätthålla sin identitet. Att hon bygger sitt värde på prestationer gör att hon aldrig känner sig tillräcklig och hon drivs framåt av känslan av att det alltid går att göra lite mer. Detta följs av ett sökande efter andra människors beröm och slutgiltig bekräftelse på att hon presterat nog, vilket skapar ett beroende. I jakten på detta knark höjer hon ständigt sin egen ribba för att bevisa för sig själv och omgivningen att hon faktiskt kan göra lite mer och därmed förtjänar ett större erkännande. Hos tjejerna finns upplevelsen av att de genom sitt kön inte har samma självklara värde utan att de måste ta för sig och prestera mer än killarna i sin omgivning för att få samma grad av bekräftelse. De talar även om att det finns en bild i samhället av hur de som tjejer ska vara och det nya idealet tycks till stor del handla om att vara perfekt på alla områden och innefattar både de traditionellt kvinnliga och manliga egenskaperna. Den ’duktiga flickan’ blir någon som anammar samtliga dessa, i många fall motsägelsefulla, egenskaper, vilket kan tänkas förklara hennes känsla av att aldrig vara tillräcklig. Den samhällsutveckling som sker i stort, som präglas av individualiseringstendenser och en ökad medvetenhet och strävan efter jämställdhet, tycks utgöra en förutsättning för uppkomsten av den ’duktiga flickan’. Det nya idealet säger åt henne att ta för sig och att prestera inom livets alla områden, samtidigt som det inte längre går att prestera nog. Trots detta ideal så har tjejerna genom socialisationsprocessen ändå internaliserat en känsla av den manliga normen. Denna känsla av att ha ett lägre värde och att bli hårdare granskad blir förödande i ett samhälle där det inte finns någon grundtrygghet utan där det är upp till individen att genom val och prestationer bygga sin identitet. En fråga som återkommande har väckts under arbetets gång har varit; finns det några oduktiga flickor? Frågan har inget givet svar men vårt resultat tyder på att den ’duktiga flickan’ är en produkt av den rådande samhällsutvecklingen. Schablonbilden av henne kan ses som det nya kvinnoidealet personifierat och hon går i bräschen för både det individualiserade samhället och jämställdheten. Detta leder oss att tro att den ’duktiga flickan’ utgör ett samhällsfenomen vars utbredning kommer att öka. Snarare än att se ‘duktigheten’ som en tillfällig och ytlig sjukdom som kan och måste botas, borde det vara samhällets skyldighet att uppmärksamma den ’duktiga flickans’ driftighet och faktiskt se henne som den ambitiösa och grymma person hon är.
En droppe i havet - om empowerment och vardaglig miljöpraktik
(2008-03-19T15:17:16Z) Roxenius, Jenny; Göteborg University/Department of Sociology
Titel: En droppe i havet? om empowerment och vardaglig miljöpraktik Författare: Jenny Roxenius Handledare: Stefan Schedin Typ av arbete: Examensarbete i sociologi Tidpunkt: Januari 2008 Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att söka utforska och skapa en bild av de tolkningar människor gör i fråga om sitt vardagliga miljöhandlande i ett försök att förstå varför handlandet skiljer sig åt, samt vilka sociala och socialpsykologiska mekanismer som kan ses inverka. De huvudsakliga frågeställningarna lyder: Hur relaterar självmakt och identitet till miljöpraktik? samt: Vilken roll spelar moraliska och känslomässiga aspekter för miljöpraktik? Metod och material: Datainsamling genomfördes med kvalitativ semistrukturerad intervju. Semistrukturen valdes då den tillåter informanterna att fritt utveckla egna tolkningar av sitt handlande. Då problemställningen utgick från källsortering av avfall bestod urvalet av informanter av personer som med hög sannolikhet har någon mängd hushållsavfall att sortera, nämligen flerpersonshushåll. Fem personer intervjuades, tre män och två kvinnor. Huvudresultat: Självidentitet och livsstil är utifrån studiens resultat intressant att belysa i koppling till miljöpraktik. Det finns också tydliga yttringar av ambivalens i fråga om vad man vill respektive vad man borde göra. Samhällets roll som skapare av rättesnören för agerandet i form av regler och ekonomisk styrning, betonas som hjälp för individen att navigera bland mångtydiga budskap. En relation mellan de känslomässiga och moraliska aspekterna och känslan av empowerment eller självmakt kan ses i materialet. Det moraliska ansvaret att göra det man kan gentemot kommande generationer samt i relation till ens leverne uttrycks. Yttringar av skam och skuld kan ses korrelera till detta ansvar.

Browse

Browsing Kandidatuppsatser (Department of Sociology / Sociologiska institutionen ) by Title