Humanekologi

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/28941

Browse

Now showing 1 - 20 of 27

Traditionell Ekologisk Kunskap – ett verktyg för en hållbar framtid?: Ett brukarperspektiv på användandet av Traditionell Ekologisk Kunskap
(2012-09-18) Petersson, Kristin; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Vi står idag inför stora utmaningar eftersom vår miljöpåverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att få bukt med dessa måste vi hitta alternativa sätt att göra saker på. Vi måste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som är ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, växter och natur, kan kanske bidra till lösningar på problemen. Innan vårt jordbruk blev beroende av fossila bränslen arbetade långt fler än idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den på bästa sätt. Mitt syfte med den här uppsatsen är att belysa TEK ifrån ett brukarperspektiv för att se vad dessa personer har att säga om denna typ av kunskap och hur den kan användas idag. Jag har valt att intervjua fyra personer som på eget initiativ valt att på något sätt använda traditionella metoder i sitt bruk av naturen. Intervjusvaren kategoriserades enligt tematisk analys. Jag valde att hitta teoretiska anknytningar utefter de teman jag hittade i intervjuerna. Det resulterade i en rad anknytningar till tidigare forskning, från bland annat E. F. Schumacher och humanekologiska begrepp som holism och resiliens. Min resultatdel beskriver mina fyra intervjupersoner; hur Jonas arbetar på sin gård med en självbindare och höhässjning, Marias hantverksmässiga osttillverkning och hur hon tänker kring denna typ av mathantverk, Tins kärlek till korna och hennes arbete på fäboden utanför Rättvik och Annes vilja att sprida kunskap om traditionella metoder som till exempel hur mycket mer miljövänligt det är att använda häst istället för traktor. I analysen redogör jag för deras svar kopplat till mina frågeställningar och min teoridel. Min analys leder inte fram till en slutsats som kan sammanfattas i en mening utan är en sammanfattning av mina intervjupersoners tankar kring användandet av TEK. Jag har kommit fram till att det är viktigt att se TEK i ett sammanhang, som en del i en helhet, för att förstå hur den kan användas. Mina intervjupersoner tror att TEK har mycket att bidra med till Sveriges jordbruk i form av kunskap om alternativa tekniker och om hur jorden fungerar. De pratar om att använda en mix av traditionell och ny teknik som passar för sitt syfte. Det finns ett utbildningsvärde i TEK som bör tas tillvara. Det handlar om att förmedla en förståelse för vårt beroende av naturen. Vi kan också lära oss av den sparsamhet och uppfinningsrikedom som är förknippad med TEK.
Ett bilfritt Stockholm?: Riksdagspartiernas vision om bilens framtida roll i Stockholms stad
(2012-09-18) Lindberg, Yrsa; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Cykeln – det hållbara resmedlet: Om vad som behöver göras för att fler ska välja cykeln som färdmedel i Kungsbacka stad
(2012-09-18) Zajc, Anna; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Vårt resande för med sig omfattande negativa konsekvenser, inte minst för miljön. Att vi behöver ställa om våra resvanor är idag de flesta överens om. Ett sätt att närma sig hållbara resvanor kan vara att i ökad utsträckning byta ut bilen mot cykeln. Denna uppsats fokuserar på just cyklingen och hur det går att få fler att välja cykeln. Syftet med uppsatsen är att hitta framgångsrika tillvägagångssätt för att öka andelen resor som görs med cykel samt att undersöka hur en konkret satsning för att få fler att cykla har fungerat. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är vad som behöver göras för att fler ska välja cykeln som färdmedel. I uppsatsen belyses denna fråga bland annat genom att en konkret satsning för att få fler att cykla undersöks och diskuteras. Denna satsning är informationsprojektet Kortväga resande i Kungsbacka kommun, där en cykelkarta och cykelsidor på webben har tagits fram. Uppsatsens andra frågeställning är hur detta arbete har mottagits bland boende i Kungsbacka stad. För att besvara frågeställningarna har en frågeundersökning bland boende i Kungsbacka stad genomförts. Totalt har 381 respondenter besvarat frågor om bland annat cykelvanor i staden och kännedom om den cykelkarta och de cykelsidor som tagits fram. Tidigare forskning på området utgör uppsatsens analytiska ramverk. I den tidigare forskningen har olika faktorers betydelse för cyklingens utbredning kartlagts och beskrivits. Faktorerna handlar bland annat om infrastrukturåtgärder, informationssatsningar och tillgång till cyklar. Utifrån dessa faktorer har kategorier skapats som använts för att analysera resultatet. Den genomförda undersökningen visar att även annat än satsningar på infrastuktur och fysisk planering är viktigt för att människor ska välja cykeln. Visserligen utgör dessa saker grundläggande förutsättning för att det ska gå att cykla, men bland dem som faktiskt cyklar är det avgörande inställningen till cyklingen, att man cyklar för att man gillar det. Undersökningen visar också på att de informationsinsatser i form av cykelkartan och cykelsidorna som gjorts i Kungsbacka stad troligtvis inte har påverkat medborgarnas cykelvanor i någon större utsträckning. Tjänsterna har visserligen varit uppskattade bland dem som använt dem, men de har inte fått någon större spridning och de flesta känner inte till att tjänsterna finns.
Livet bortom arbetslinjen: visioner för nya förhållningssätt till arbete som strävar åt jämlikhet och omsorg om miljön
(2012-09-27) Pettersson, Marita; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Att skapa arbete är idag den störta frågan på den politiska dagordningen. Arbetslösheten är ett problem eftersom arbetet, för de flesta, är källan till försörjning. Men arbetsbrist i sig skulle inte behöva vara ett problem, tvärtom är en utav drivkrafterna bakom teknikutvecklingen att vi ska slippa jobba så mycket. Men istället för att minska arbetsbelastningen har vi ökat produktionen och konsumtionen så att vi nu använder både mänskliga resurser och naturresurser på ett sätt som ökar ojämlikheten och miljöpåverkan till kritiska nivåer för människans fortlevnad. Samtidigt som vi fortfarande inte lyckas tillfredsställa allas basbehov. Uppsatsen syften är att formulera visioner om nya förhållningssätt till arbete för att ge maktfullhet och utrymme till förändring i en tid där ekonomiska, sociala och ekologiska kriser avlöser varandra. Detta har jag angripit genom att intervjua personer som tillhör grupper som missgynnas på arbetsmarknaden om deras visioner. Mina frågeställningar är: 1. Vilka visioner om och praktiska exempel på förhållningssätt till arbete, som strävar åt jämlikhet och omsorg om miljön, uttrycker respondenterna (intervjupersonerna)? 2. Hur skiljer sig dessa från det dominerande förhållningssättet till arbete? 3. Hur känner respondenterna inför att prata om alternativ till dagens arbetsmarknadspolitik och/eller praktiskt leva alternativt. 4. Var stöter respondenterna på motstånd, och vad hjälper dem att komma närmare eller leva efter sina idéer? Resultatet har jag diskuterat utifrån socialkonstruktivism, socialekologi och feminist social theory, tillsammans med annan samhällskritisk forskning kring arbetssamhället och tillväxtsamhället. Några alternativa förhållningssätt till arbete som intervjuerna resulterade i är: att skapa ett samhälle som rymmer våra olikheter, att prata om vad det är för värden vi vill främja och vilka arbeten vi bör utföra för att skapa det. Vi behöver frigöra oss ifrån att värderas efter prestation, och istället se att vi är lika värda. Minska kontrollen på dem som står utanför arbetsmarknaden. Stötta varandra för att hitta våra kvaliteter som vi vill bidra med till världen. Minska överproduktionen och överkonsumtionen. Minska arbetstiden för att ge utrymme till annat än lönearbete. En fördelningspolitik som ger efter behov och inte efter arbetsinsats. Den tydligaste skillnaden i förhållningssätt på arbete är att den dominerande politiken strävar efter jämlikhet genom att försöka skapa möjligheten för alla att uppnå samhällsnormen, medan flera av respondenterna istället uttryckte att det är dagens samhällsnorm som skapar ojämlikhet och miljöförstöring. Respondenterna uttryckte blandade känslor kring att prata om sina visioner: utanförskap, osäkerhet frustration hopplöshet, men också känslan av upprymdhet, att det är viktigt att prata om visioner, hoppfullhet och att de inspirerar andra. Att höra andra uttrycka liknande idéer och kämpa för dem, kom upp som en drivkraft i förändringsarbetet precis som känslan av kreativitet och att leva ett meningsfullt liv.
Kretslopp från bord till jord: Studie av metoder som återför mest näring och minst skadliga ämnen till åkrarna
(2012-10-18) Nyberg, David; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
För att återföra växtnäringen i det avloppsslam som produceras på de svenska avloppsreningsverken sprider man sedan länge en del av slammet på åkermark. Sedan mitten av åttiotalet har slamspridningen i omgångar ifrågasatts, med motiveringen att slammet förutom växtnäringsämnen från fekalier och urin även innehåller ämnen som inte borde spridas i naturen. Trots att debatten om slamspridning har pågått länge är den fortfarande aktuell. Regeringen har på nytt givit Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur näring kan återföras med så små risker som möjligt. Regeringen har även tagit bort miljömålet om fosforåterföring utan att ersätta det med något nytt i väntan resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag. Naturskyddsföreningen har presenterat en rapport där de hävdar att all slamspridning måste upphöra. I denna uppsats undersöker jag hur bråttom det är att återföra de olika näringsämnena för att på så sätt få bättre förståelse för vilket sätt att återföra näring som är det mest optimala ur näringssynpunkt. Jag tittar också närmare på hur stora de olika riskerna med slamspridning är. Därefter undersöker jag, med utgångspunkt i svaren på ovanstående frågor, olika metoder för återföring av näring till åkermark som skulle kunna fungera i Göteborg. Slutligen tittar jag kort på fördelar och nackdelar med de olika allternativ som finns att ta hand om slammet om det inte sprids på åkermarker. För att svara på ovanstående frågor har jag dels använt mig av existerande datamaterial från tidigare forskning, rapporter och utredningar. Dels har jag gjort 15 intervjuer med experter inom olika områden som berör det jag ville undersöka med denna uppsats. Genom intervjuerna fick jag svar på många av de frågor som jag inte lyckades få svar på på annat sätt. Jag fick också många väl insatta personers och institutioners syn på de frågor som jag undersökte. Genom detta arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att återföra alla näringsämnen i avloppet till åkermarken, inte bara fosfor, utan bland annat och i ännu högre grad, kväve. Eftersom slamspridning endast återför en mycket liten del av allt kväve i avloppet menar jag att slamspridning inte är ultimat ur kretsloppssynpunkt. Även med tanke på riskerna med de oönskade ämnena i slammet är slamspridning inte någon lyckad lösning. Den metod som återför så mycket näring som möjligt med så små risker som möjligt verkar vara sorterande toalettlösningar, framför allt urinsortering. För att bli av med avloppsslammet utan slamspridning på kort sikt är antagligen förbränning och deponering av askan den bästa lösningen.
UNEP Major Groups Facilitating Committee: An Evolving System
(2013-08-29) Svensson, Sara; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
This human ecology thesis scrutinizes the Major Groups Facilitating Committee (MGFC) as an evolving system for stakeholder participation in the United Nations Environment Programme (UNEP). Mixed research methods for both quantitative and qualitative data have been used to describe and analyze the context, elements, flows and purpose of the MGFC. The paper presents the role of the MGFC, the history leading up to its establishment and current composition, and existing rules that it needs to comply with. It maps the membership of the MGFC over time from 2008-2013, describes information flows and financial flows in and through the MGFC, and studies how the MGFC Terms of Reference have been met. It further presents compiled suggestions for how to improve the performance of the MGFC, which could be implemented by the newly elected members. The study concludes that the MGFC is an evolving tool for earth system governance, and if used right by dedicated actors it has potential to help bring about global environmental sustainability.
Att förena kunskap och känsla för en bättre värld: Diskursanalys av Navet Science Center
(2013-10-09) Kjellberg, Anna; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Denna uppsats är en kvalitativ studie av Navet Science Centers diskurs för hållbar utveckling. Detta som ett exempel på hur hållbar utveckling kan prägla en verksamhet, utifrån ett resonemang att en diskurs är dialektiskt och både formar sin kontext men också blir formad däri. Navet är en fortbildningsinstans för naturvetenskap, teknik, matematik och hållbar utveckling. I den teoretiska anknytning behandlas först och främst den komplexitet och tolkningsutrymme som finns inom hållbar utveckling, vilket kopplas samman med lärande om hållbar utveckling. Vilken version av diskursbegreppet avgör hur metoden utformas och därmed behandlar teorin en förklaring av val av diskursbegrepp, vilket är Critical Discourse Analysis (CDA), och hur denna ser ut. Metoden är en kvalitativ diskursanalys, utifrån fyra analytiska verktyg vid namn vokabulär, grammatik, koherens samt struktur. Det empiriska underlaget är intervjuer med personal på Navet samt texter skrivna av Navet. För Navets tolkning av hållbar utveckling är mötet mellan människor viktigt. Hållbar utveckling är en plattform för diskussion angående vilka val människan ska ta för att leva inom de ekologiska gränser som jorden ger. För att visa detta kopplar Navet hållbar utveckling till ett kosmiskt sammanhang och livets förutsättningar på jorden. Navet vill förändra attityder och beteende för att uppmana människor att ta hållbara val. Detta uppnås dels genom ökad kunskap och dels genom ökad känsla för vad som är de rätta valen, så att varje enskild individ kan utveckla ett eget kritiskt förhållningssätt. I intervjuer med Navets personal framkommer en stark konsumtionskritik, mot vad de anser är oreflekterad och överdriven konsumtion. De har ett framtidsorienterat tidsperspektiv med fokus på kommande generationer men framhäver också förändring behövs redan nu. Det finns en samstämmighet bland personalen vad HU är samt konsensus om att det är ett givande och integrerat perspektiv i verksamheten. Navet framhäver hoppet och att varje enskild människa kan ta val som påverkar.
Skeppsbron: En väg mot ett mer integrerat hållbarhets- och klimatanpassningsarbete i Göteborg?
(2013-10-28) Herge, Anna; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Att vi går en värld till mötes som blir mer och mer påverkad av klimatförändringarna är ingen nyhet. I vilken takt eller exakt vilka effekter dessa förändringar kommer att leda till, är osäkra. För att minska konsekvenserna av klimatförändringarna har fokus hitintills, världen över, legat på att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Under de senaste åren har dock forskare insett att det blir allt viktigare att även anpassa områden till klimatförändringarnas effekter. Klimatanpassning är extra viktigt i kuststäder, som är särskilt utsatta för havsnivåhöjningar och där även stora socio-ekonomiska värden är samlade. Samtidigt som anpassning får allt mer utrymme inom forskning och planering fortsätter arbetet med att göra städer mer hållbara inför framtiden. För att skapa en klimatanpassning som är hållbar över tid behöver dessa båda arbetsområden och målsättningar integreras. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad en sådan integrering sker i Göteborg idag. Detta görs genom en fallstudie av projektet ”Skeppsbron – ny mötesplats vid älven”. För att kunna utreda graden av integrering undersöks vilken uppfattning som finns kring hållbar utveckling i projektet samt vilken roll klimatförändringar har spelat under projektets gång. För att svara på uppsatsens frågeställningar används en s.k. convergent parallel design där två olika kvalitativa metoder har använts parallellt, dokumentanalys och semistrukturerade samtalsintervjuer. Dokumentanalysen görs på såväl styrande dokument för Göteborgs Stad, såsom budget och översiktsplan, samt kvalitetsprogrammet för Skeppsbron. Intervjuerna har genomförts med relevanta personer som på ett eller annat sätt varit delaktiga i projektet kring Skeppsbron – ny mötesplats vid älven. Studien visar att klimatanpassning integreras med hållbar utveckling på ett översiktligt plan i Göteborg idag, men arbetet skulle behöva konkretiseras och utvecklas ytterligare. Att beskriva vilka strategier som kan användas och sedan sprida dessa till flera delar av Göteborgs Stads verksamheter och nivåer är nödvändigt för att ytterligare integrera anpassning och hållbar utveckling. Det krävs också tydligare kopplingar mellan anpassningsstrategiernas påverkan på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet för att Göteborgs Stad i framtiden inte ska ångra genomförd anpassning.
Vilka aspekter av förändring bör belysas i Gram Vikas arbete för hållbar utveckling?: En kvalitativ studie av en organisation i framkant
(2014-10-17) Eldin, Johanna; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
The non-governmental organization Gram Vikas primary concern is to establish clean water in remote areas inhabited by often aggrieved tribals and low caste communities. Gram Vikas’ slogan is Water for dignity. It refers to that everybody, regardless whereupon the social ladder you are, are entitled to the most fundamental elements for a dignified life. The purpose of this essay is to highlight the factors that are important for a shift to a more equal and sustainable living. This is materialized through a deeper look into a non-governmental organization to evaluate how they incorporate sustainability into their projects and what they use as incentives to get people to change and develop their mindsetting. This Bachelor Thesis is based on two sets of interview studies conducted at the premises of the organization Gram Vikas in Orissa, India. One interview group consisted of staff from the organization, and one of women whose lives in some way are affected by Gram Vikas’ projects. Data is supplemented with observations of Gram Vikas’ field work. To relate previous research on the matter to fit the aim, social psychological concepts of behavior are looked into. In a project that is about implementing clean water in remote communities, women are the extensive winners. When people get to be a part of a slightly higher standard despite their position in society, a sense of self esteem grows. This is clearly noticeable, and it has allowed aggrieved people to strive for more in life. Conclusion of the study is that inclusion and joint participation is paramount to equalize hierarchical differences in society.
"I can't change my life situation": An exploration of the relation between agency and social structure for women in the fishery sector in Mangalore, India
(2014-10-21) Thorell, Ellen; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
A lot of people in the global south's fishery sector live in great poverty. Despite this there is a lack of research which comprises the importance of social sustainability as well as the role of women in the sector. The aim for this paper was to further the understanding of how much agency women in the fishery sector has within the current structures in their context. The research consists of interviews with four women selling fish at a market in Mangalore, with one clerk at the operating corporation and with one union worker. The results from these interviews are discussed together with previous research on agency and social structure. The results show that due to the prevailing structures, the women feel they have little ability to choose how they want to live. The results indicate a lack of resilience due to that the respondents need the market to survive, and if the fish at the market would decrease they would lose their livelihood. The women have low influence on the decisions that might affect the future of the fishery sector and the market. To increase the social sustainability in the fishery sector there is a need for a greater amount of dialog.
Tillgång framför ägande: drivkrafterna bakom kollaborativ konsumtion
(2016-01-13) Örvall, Emma; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Uppsatsen har som syfte att undersöka fenomenet ”kollaborativ konsumtion” vilket förenklat kan beskrivas som ”tillgång framför ägande”. Med två kvalitativa metoder, litteraturgranskning och djupintervjuer, identifieras drivkrafterna bakom kollaborativ konsumtion. Uppsatsen undersöker även om och hur kollaborativ konsumtion kan vara en del av en ekologisk hållbar konsumtion. Materialet är analyserat ur ett humanekologiskt perspektiv med några av dess centrala teorier och begrepp. Resultatet visar att det är komplext att kartlägga drivkrafterna då kollaborativ konsumtion fortfarande är i ett tidigt skede och relativt outforskat. Det tycks finnas ett flertal drivkrafter som vart betydande, så väl; teknologiska, sociala, ekonomiska och ekologiska. Det finnas stor potential med kollaborativ konsumtion, men om den skall leda till en mer hållbar interaktion mellan människa och natur krävs det att hållbarhet är en uttalad och planerad del av verksamheten och mål, annars kan det leda till motsatt effekt genom hyperkonsumtion.
Social hållbarhet i upphandling: En kvalitativ studie om hur social hållbarhet kan skapas genom de institutionella förändringar som sker vid införandet av den nya lagen om offentlig upphandling
(2016-04-13) Johansson, Amanda; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Many researchers argue that there is a need for institutional change to reach sustainable development. One example of such a change is the new law of public procurement that will be implemented through Swedish law in January 2017. This study therefore focuses on how institutional change, though public procurement, contributes towards social sustainability. Social sustainability has received critique for being broad and vague as well as often omitting political aspects entailed by the concept. This raises questions about the implementation of the new procurement law and to answer these questions a case study of how the municipality of Växjö works with sustainable procurement has been conducted. By analyzing central documents and interviewing actors involved this study aims to contribute to the ongoing debate about how social sustainability can be created though institutional change. Informed by the theories on institutional change and social sustainability, the study concludes that while the pathway towards social sustainability depend upon institutional change, there are hindrances for example related to the concepts vagueness and the distance between political and organizational work that is important to acknowledge.
Är djupekologin förankrad i dagens omställningsrörelse?: En explorativ studie om gapet mellan värdering och handling rörande Arne Naess djupekologi
(2016-09-28) Danielsson, Malin; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Studien syftar till att undersöka om djupekologin är förankrad i dagens omställningsrörelse samt söka förståelse kring ifall människor som ställer om till en ny världsbild lever enligt djupekologiska värderingar eller om det finns ett gap mellan värdering och handling. Studien närmade sig problematiken genom först en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka ifall omställningsrörelsen i Sverige instämmer med Arne Naess djupekologiska principer. Där visade resultatet att djupekologin är förankrad till 92 %. Därefter genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning för att förstå förhållningssätt till principerna och fånga upp gap mellan miljömässig värdering och handling. Intervjusvaren analyserades genom en teori bestående av främst James Blake (1999) men även resonemang av filosofin Chantal Mouffe. Analysen visade att det finns ett positivt förhållningssätt till Naess åtta principer i de allra flesta intervjuer och tendenser till djupekologiska resonemang. Dessutom finns det ett gap mellan värdering och handling och intervjuerna visade att faktorerna som ligger bakom gapet går att kategorisera till individuella, samhälleliga och praktiska hinder. Samtidigt finns det en medvetenhet kring värderingarnas rimlighet och en acceptans kring att en djupekologisk värdering inte nödvändigtvis behöver dras till sin spets.
Att våga se komplexa samband: En studie av hur Värnamo kommun kan arbeta med synergier och konflikter inom Agenda 2030
(2019-01-29) Sternad Fackel, Sandra; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
FN:s och den svenska statens vägledning till kommuner som vill arbeta med Agenda 2030 framhåller att alla globala mål hänger samman på ett positivt sätt. Det finns dock forskning, bland annat av Pradhan et al. (2017), som tyder på att situationen inte är fullt så enkel då det också finns konflikter som gör det svårt att uppnå flera mål parallellt. Därför syftar denna studie till att bidra med förståelse om hur kunskap om synergier och konflikter inom Agenda 2030 kan användas för att stärka kommuners hållbarhetsarbete. Uppsatsen utgör en fallstudie av Värnamo kommun och genomförs genom kvalitativa litteraturstudier, intervjuer samt en fokusgrupp. Resultaten tolkas utifrån Pradhan et al. (2017) samt de tre hållbarhetsdimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Studien kommer fram till att Värnamo kommun satsar mer på frågor som rör ekologisk än social hållbarhet, men att organisationen på grund av konflikter mellan ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet ändå riskerar att bidra till miljömässig ohållbarhet. Uppsatsens viktigaste rekommendation till kommunen är att de bör arbeta mer tvärsektoriellt med hållbar utveckling samt analysera sina insatser utifrån synergier och konflikter. Genom att arbeta på ett sådant sätt minimeras risken för att hållbar utveckling inom vissa områden sker på bekostnad av ohållbarhet inom andra områden. Studien belyser därmed vikten av att våga och kunna studera de komplexa samband som finns inom hållbar utveckling.
Selling hope in Mozambique: Corporate framing and future forecasting of the natural gas development project Mozambique LNG
(2019-01-31) Cunningham Oldenvik, Sonya; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
The discovery of large quantities of natural gas just off the Northern Mozambican coast has stirred much speculation about what the findings will mean for the country’s economy, people and environment. The aim of this research is to identify how the future of Mozambique, as a result of natural gas development, is being framed by the consortium Mozambique Liquified Natural Gas (henceforth referred to as Mozambique LNG). Equally important is understanding what is being left out or downplayed in these framings. This is achieved by performing a comparative framing analysis which entails identifying frames found on the consortium’s website through a manual coding scheme. Those frames are then compared with research that frame possible futures for the Mozambican gas development using analytical forecasting tools. The main findings include how the consortium Mozambique LNG frame potential benefits for the people and economy of Mozambique, and exposes a lack of consideration for the effort needed to realize the future they have framed. The conclusion ought to be that informed positioning and decisionmaking require that optimistic corporate framings are balanced by looking outside the frame’s edges, at a wider spectrum of considerations.
Medborgardialog i planeringsprocessen för utveckling av Arvika hamn - Verktyg för demokratiskt inflytande eller för legitimering av redan tagna beslut?
(2019-08-12) Andersson, Moa; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Syftet med uppsatsen är att utifrån ett governmentality-perspektiv undersöka medborgardialogen i Arvika kommun för att urskilja tendenser gentemot rationaliteterna decentraliserad deliberativ demokrati och urban neoliberalism, samt vad detta innebär för invånares rätt till staden. Studien ämnar därigenom att bidra med ökad kunskap till forskningsfältet om vid vilka premisser medborgardialogen kan bidra till ökad delaktighet och inkludering. Uppsatsen grundas i att tidigare forskning är tvetydig, där ett spår visar att medborgardialog kan stärka invånares makt och delaktighet, medan ett annat identifierar brister vad gäller inkludering och inflytande. Genom analys av dokument och intervjuer fastställs urban neoliberalism som den dominerande rationaliteten i och med medborgardialogens roll i att legitimera ett projekt som grundas i privatisering av bostäder, ett fokus på city branding och ekonomisk tillväxt. Detta får negativa konsekvenser för rätten till staden då invånare inte har möjlighet att påverka projektet i den utsträckning som de har ett behov av. I och med att medborgardialogen varit ett verktyg för urban neoliberalism, kan den inte sägas ha fungerat som ett verktyg för inflytande och rätten till staden i Arvikas fall.
Går det att odla platser? En explorativ studie över hur utformning och operationalisering i samband med urban odling utifrån kritisk placemaking kan bidra till hållbar stadsutveckling
(2019-08-12) Olsson Holm, Jennie-Ann; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Studien tar avstamp i problematiken kring tomrummet mellan visioner om hållbar utveckling och metoder för att uppnå detsamma. Urban odling har under de senaste 15 åren i ökad grad uppmärksammats för dess potential att bidra till hållbar stadsutveckling - ekonomiskt, ekologiskt och socialt (Lang, 2014). I fallet för denna studie undersöks en stadsodling i Vara, centralort i Vara kommun, där just glappet mellan vision och resultat av projektet visat sig påtagligt. Studiens syfte är därför att bidra till ökad förståelse för hur kritisk placemaking kan användas vid planering av offentliga platser samt att synliggöra vikten av att hänsyn tas till olika medborgarperspektiv i arbetet för hållbar stadsutveckling. Kritisk Placemaking handlar om att involvera medborgare i utvecklingen av platser, med målet att stärka banden mellan människor och platserna de delar (Toolis, 2017). Kritisk placemaking utgör i denna studie det teoretiska ramverket tillsammans med nyckelbegreppen hållbar utveckling, hållbar stadsutveckling och hur detta kopplas till urban odling. Uppsatsen bygger på en explorativ fallstudie, som utförts genom deltagande aktionsforskning, där det empiriska materialet samlats in från kommundokument, semistrukturerade intervjuer, en fokusgrupp samt observationer som analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys och processprinciper för kritisk placemaking som analytisk metod (Whyte et al, 1989). Studien visar att Vara kommun genom tillhandahållande av odlingslotterna givit de personer som idag odlar på Kvarngatan möjlighet att knyta an till platsen och erfara en rad sociala vinster. Brister i det operationella arbetet, främst i fråga om att ta hänsyn till och involvera medborgarna i utvecklingsprocessen, har dock lett till att deltagandet är lågt och att de samhälleliga vinsterna i en vidare mening är marginella. Det finns attityder inom kommunen som både hindrar och möjliggör vidare arbete som inkorporerar arbetsmetoder utifrån kritisk placemaking, främst handlar det om att kommunen behöver komma fram till vilken roll de ska inta i relationen till medborgarna i framtida utformning av offentliga platser för att möjliggöra hållbar stadsutveckling.
Vad är problemet? En WPR-analys av representationen av problem, subjekt och lösningsförslag i arbetet mot nedskräpning i Angered.
(2019-08-12) Hellsten Romeborn, Tanja; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
This thesis aims to broaden the perspectives on littering through a case study in Angered, a suburban area north of Gothenburg where littering has been identified as one of the major problem areas by citizens. The study is based on the governmentality inspired power analysis method WPR which examines how problems become problems based on how they are understood and thought of as problems and the consequences that follow. The focus of this study therefore is on the representations of subjects and problems in the national plan for littering prevention and four interviews of actors who, in one way or the other, deal with littering on a local basis. Through the analysis, five themes of solutions have been identified within the problem representations; ‘attitude and behavior changes through information/knowledge’, ‘attitude and behavior change through punishment’, ‘infrastructure and upkeep’, ‘cooperation and responsibility’ and ‘prevent waste creation’. The dominant representation tends to focus on the individual as the problem. hence the focus on changing the attitudes and behavior of the citizens is seen as the solution. To some extent ‘infrastructure and upkeep’ emerge as a representation and though it tends to target the individual also other aspects are considered. Some distinguish themselves from the general discourse by focusing on consumption and cooperation which contributes with a broader perspective on the problem. By scrutinizing the problem representation, a more holistic approach to littering can be achieved that discovers a broader set of aspects that otherwise would have easily been missed. This enables a more effective and long-term solution to littering.
Household Waste Segregation: Lessons from Poland
(2021-03-01) Stelmach, Alexander; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
One of the problems facing the world in the twenty-first century is the management of municipal waste, a problem where the household plays a key role in the process through its interaction with the municipal waste management system. How this interaction works is dependant not only on the design of the municipal waste management system, but also on the individual households. This study introduces the topic of household waste segregation, and finds that there is a lack of research with regard to how the various parameters of the dwelling affect the rate of waste segregation in households. To address this lack of research, a review of previous studies from a variety of disciplinary fields was made, based on which a survey study was conducted through social media. The study which was performed in Poland had a total of 50 local respondents. To better understand the scale and importance of the underlying processes, a mixed methods approach was taken, where both qualitative and quantitative data were put through a three-step quantitative analysis to provide different perspectives. The first two steps analysed the correlations between various pairs of variables through a bivariate analysis and explored the relationships between various obstacles to household waste segregation as reported by the householders. Whilst this was enough to provide a limited understanding of the data, to understand the overall importance of these various factors in relationship to one another, a third step utilising a non-linear multivariate analysis was performed using a multilayer perceptron procedure which utilises machine learning to create a predictive model. The results indicate that the most important factor that influences household waste segregation is the willingness to exert effort, which can overcome obstacles faced in the process. The most frequent of these obstacles which was specified by 46% of the respondents is the availability of space at home to perform the segregation of waste, followed by the recyclability of waste which had 18%. The spatial factors ranked highly with regard to the householders’ rate of segregation, with the number of rooms per person ranking as the most important after the willingness to exert effort. In conclusion, the data in this study indicates that the most efficient ways to improve the rate of waste segregation among householders is through increasing the incentive to segregate waste, combined with the simplification of the recycling process through means that take into account the effort and space required, such as a reduction of categories into which waste needs to be segregated.
DIGGitalisering och hållbarhet: En kvalitativ studie om hur Myndigheten för digital förvaltning kan använda digitalisering som verktyg för att uppnå hållbarhet
(2021-06-08) Håkansson, Malin; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Få har nog undgått att digitalisering och digitala fenomen är en stor och växande del av vår vardag. Digital hållbarhet, digital delaktighet, digital kompetens, digital service, digital samhällsutveckling och digitalt utanförskap. Den digitala eran är här för att stanna. Men vad innebär det egentligen? Och hur påverkar det hållbarheten? “DIGGitalisering och hållbarhet” är en kvalitativ studie om hur Myndigheten för digital förvaltning kan använda digitalisering som verktyg för att bidra till hållbarhet och uppfyllnad av de globala utvecklingsmålen för hållbar utveckling som formulerats i Agenda 2030. Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar som dyker upp i gränssnittet mellan hållbarhet och digitalisering samt vilka möjligheter digitalisering kan medföra i hållbarhetsarbetet. Genom att använda myndighetens verksamhet som fallstudie söker studien att bidra med förståelse för hållbarhet i relation till digitalisering och hur myndigheten genom sin verksamhet, kan bidra till hållbar utveckling. De globala utvecklingsmålen används som ett medel att kategorisera och exemplifiera hur deras olika ansvarsområden skulle kunna bidra till hållbarhet. Det teoretiska ramverket är format för att beskriva digitalisering som ett möjligt verktyg till hållbarhet, begränsat till de tre hållbarhetsdimensionerna samt resiliens. Med hjälp av dessa diskuteras det insamlade materialet, vilket har samlats in genom informantintervjuer med anställda på myndigheten samt granskning av centrala dokument. Materialet har sedan kategoriserats med hjälp av ett kodschema och vidare legat till grund för en tematisk analys där huvudsakliga och underliggande teman har identifierats. De fyra huvudsakliga teman är Möjligheter, Öppna data, Utmaningar och Beröringspunkter. Resultatet redogör för vilka av delmålen för hållbar utveckling som har direkta och indirekta kopplingar till Myndigheten för digital förvaltnings verksamhet. Det var nödvändigt att analysera kopplingarna enligt delmålen då alldeles för breda antaganden kunde göras från målens rubriker. Resultatet visar att myndigheten har flera möjligheter att bidra till hållbarhet och målens uppfyllande men de behöver först ha mer kunskap om avväganden mellan de tre hållbarhetsdimensionerna. Det finns också avgörande utmaningar som försvårar hållbar digitalisering, till exempel resurser för samverkan och oklara intentioner med digitalisering. . Slutsatsen är att myndigheten bör fokusera på hur de kan bidra till hållbarhet genom att arbeta med socioekonomisk inkludering och måluppfyllnad av Agenda 2030 genom öppna data.

Browse

Browsing Humanekologi by Issue Date