Humanekologi

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/28941

Browse

Now showing 1 - 20 of 27

Är djupekologin förankrad i dagens omställningsrörelse?: En explorativ studie om gapet mellan värdering och handling rörande Arne Naess djupekologi
(2016-09-28) Danielsson, Malin; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Studien syftar till att undersöka om djupekologin är förankrad i dagens omställningsrörelse samt söka förståelse kring ifall människor som ställer om till en ny världsbild lever enligt djupekologiska värderingar eller om det finns ett gap mellan värdering och handling. Studien närmade sig problematiken genom först en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka ifall omställningsrörelsen i Sverige instämmer med Arne Naess djupekologiska principer. Där visade resultatet att djupekologin är förankrad till 92 %. Därefter genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning för att förstå förhållningssätt till principerna och fånga upp gap mellan miljömässig värdering och handling. Intervjusvaren analyserades genom en teori bestående av främst James Blake (1999) men även resonemang av filosofin Chantal Mouffe. Analysen visade att det finns ett positivt förhållningssätt till Naess åtta principer i de allra flesta intervjuer och tendenser till djupekologiska resonemang. Dessutom finns det ett gap mellan värdering och handling och intervjuerna visade att faktorerna som ligger bakom gapet går att kategorisera till individuella, samhälleliga och praktiska hinder. Samtidigt finns det en medvetenhet kring värderingarnas rimlighet och en acceptans kring att en djupekologisk värdering inte nödvändigtvis behöver dras till sin spets.
Att förena kunskap och känsla för en bättre värld: Diskursanalys av Navet Science Center
(2013-10-09) Kjellberg, Anna; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Denna uppsats är en kvalitativ studie av Navet Science Centers diskurs för hållbar utveckling. Detta som ett exempel på hur hållbar utveckling kan prägla en verksamhet, utifrån ett resonemang att en diskurs är dialektiskt och både formar sin kontext men också blir formad däri. Navet är en fortbildningsinstans för naturvetenskap, teknik, matematik och hållbar utveckling. I den teoretiska anknytning behandlas först och främst den komplexitet och tolkningsutrymme som finns inom hållbar utveckling, vilket kopplas samman med lärande om hållbar utveckling. Vilken version av diskursbegreppet avgör hur metoden utformas och därmed behandlar teorin en förklaring av val av diskursbegrepp, vilket är Critical Discourse Analysis (CDA), och hur denna ser ut. Metoden är en kvalitativ diskursanalys, utifrån fyra analytiska verktyg vid namn vokabulär, grammatik, koherens samt struktur. Det empiriska underlaget är intervjuer med personal på Navet samt texter skrivna av Navet. För Navets tolkning av hållbar utveckling är mötet mellan människor viktigt. Hållbar utveckling är en plattform för diskussion angående vilka val människan ska ta för att leva inom de ekologiska gränser som jorden ger. För att visa detta kopplar Navet hållbar utveckling till ett kosmiskt sammanhang och livets förutsättningar på jorden. Navet vill förändra attityder och beteende för att uppmana människor att ta hållbara val. Detta uppnås dels genom ökad kunskap och dels genom ökad känsla för vad som är de rätta valen, så att varje enskild individ kan utveckla ett eget kritiskt förhållningssätt. I intervjuer med Navets personal framkommer en stark konsumtionskritik, mot vad de anser är oreflekterad och överdriven konsumtion. De har ett framtidsorienterat tidsperspektiv med fokus på kommande generationer men framhäver också förändring behövs redan nu. Det finns en samstämmighet bland personalen vad HU är samt konsensus om att det är ett givande och integrerat perspektiv i verksamheten. Navet framhäver hoppet och att varje enskild människa kan ta val som påverkar.
Att våga se komplexa samband: En studie av hur Värnamo kommun kan arbeta med synergier och konflikter inom Agenda 2030
(2019-01-29) Sternad Fackel, Sandra; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
FN:s och den svenska statens vägledning till kommuner som vill arbeta med Agenda 2030 framhåller att alla globala mål hänger samman på ett positivt sätt. Det finns dock forskning, bland annat av Pradhan et al. (2017), som tyder på att situationen inte är fullt så enkel då det också finns konflikter som gör det svårt att uppnå flera mål parallellt. Därför syftar denna studie till att bidra med förståelse om hur kunskap om synergier och konflikter inom Agenda 2030 kan användas för att stärka kommuners hållbarhetsarbete. Uppsatsen utgör en fallstudie av Värnamo kommun och genomförs genom kvalitativa litteraturstudier, intervjuer samt en fokusgrupp. Resultaten tolkas utifrån Pradhan et al. (2017) samt de tre hållbarhetsdimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Studien kommer fram till att Värnamo kommun satsar mer på frågor som rör ekologisk än social hållbarhet, men att organisationen på grund av konflikter mellan ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet ändå riskerar att bidra till miljömässig ohållbarhet. Uppsatsens viktigaste rekommendation till kommunen är att de bör arbeta mer tvärsektoriellt med hållbar utveckling samt analysera sina insatser utifrån synergier och konflikter. Genom att arbeta på ett sådant sätt minimeras risken för att hållbar utveckling inom vissa områden sker på bekostnad av ohållbarhet inom andra områden. Studien belyser därmed vikten av att våga och kunna studera de komplexa samband som finns inom hållbar utveckling.
Ett bilfritt Stockholm?: Riksdagspartiernas vision om bilens framtida roll i Stockholms stad
(2012-09-18) Lindberg, Yrsa; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Cykeln – det hållbara resmedlet: Om vad som behöver göras för att fler ska välja cykeln som färdmedel i Kungsbacka stad
(2012-09-18) Zajc, Anna; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Vårt resande för med sig omfattande negativa konsekvenser, inte minst för miljön. Att vi behöver ställa om våra resvanor är idag de flesta överens om. Ett sätt att närma sig hållbara resvanor kan vara att i ökad utsträckning byta ut bilen mot cykeln. Denna uppsats fokuserar på just cyklingen och hur det går att få fler att välja cykeln. Syftet med uppsatsen är att hitta framgångsrika tillvägagångssätt för att öka andelen resor som görs med cykel samt att undersöka hur en konkret satsning för att få fler att cykla har fungerat. Uppsatsens huvudsakliga frågeställning är vad som behöver göras för att fler ska välja cykeln som färdmedel. I uppsatsen belyses denna fråga bland annat genom att en konkret satsning för att få fler att cykla undersöks och diskuteras. Denna satsning är informationsprojektet Kortväga resande i Kungsbacka kommun, där en cykelkarta och cykelsidor på webben har tagits fram. Uppsatsens andra frågeställning är hur detta arbete har mottagits bland boende i Kungsbacka stad. För att besvara frågeställningarna har en frågeundersökning bland boende i Kungsbacka stad genomförts. Totalt har 381 respondenter besvarat frågor om bland annat cykelvanor i staden och kännedom om den cykelkarta och de cykelsidor som tagits fram. Tidigare forskning på området utgör uppsatsens analytiska ramverk. I den tidigare forskningen har olika faktorers betydelse för cyklingens utbredning kartlagts och beskrivits. Faktorerna handlar bland annat om infrastrukturåtgärder, informationssatsningar och tillgång till cyklar. Utifrån dessa faktorer har kategorier skapats som använts för att analysera resultatet. Den genomförda undersökningen visar att även annat än satsningar på infrastuktur och fysisk planering är viktigt för att människor ska välja cykeln. Visserligen utgör dessa saker grundläggande förutsättning för att det ska gå att cykla, men bland dem som faktiskt cyklar är det avgörande inställningen till cyklingen, att man cyklar för att man gillar det. Undersökningen visar också på att de informationsinsatser i form av cykelkartan och cykelsidorna som gjorts i Kungsbacka stad troligtvis inte har påverkat medborgarnas cykelvanor i någon större utsträckning. Tjänsterna har visserligen varit uppskattade bland dem som använt dem, men de har inte fått någon större spridning och de flesta känner inte till att tjänsterna finns.
DIGGitalisering och hållbarhet: En kvalitativ studie om hur Myndigheten för digital förvaltning kan använda digitalisering som verktyg för att uppnå hållbarhet
(2021-06-08) Håkansson, Malin; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Få har nog undgått att digitalisering och digitala fenomen är en stor och växande del av vår vardag. Digital hållbarhet, digital delaktighet, digital kompetens, digital service, digital samhällsutveckling och digitalt utanförskap. Den digitala eran är här för att stanna. Men vad innebär det egentligen? Och hur påverkar det hållbarheten? “DIGGitalisering och hållbarhet” är en kvalitativ studie om hur Myndigheten för digital förvaltning kan använda digitalisering som verktyg för att bidra till hållbarhet och uppfyllnad av de globala utvecklingsmålen för hållbar utveckling som formulerats i Agenda 2030. Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar som dyker upp i gränssnittet mellan hållbarhet och digitalisering samt vilka möjligheter digitalisering kan medföra i hållbarhetsarbetet. Genom att använda myndighetens verksamhet som fallstudie söker studien att bidra med förståelse för hållbarhet i relation till digitalisering och hur myndigheten genom sin verksamhet, kan bidra till hållbar utveckling. De globala utvecklingsmålen används som ett medel att kategorisera och exemplifiera hur deras olika ansvarsområden skulle kunna bidra till hållbarhet. Det teoretiska ramverket är format för att beskriva digitalisering som ett möjligt verktyg till hållbarhet, begränsat till de tre hållbarhetsdimensionerna samt resiliens. Med hjälp av dessa diskuteras det insamlade materialet, vilket har samlats in genom informantintervjuer med anställda på myndigheten samt granskning av centrala dokument. Materialet har sedan kategoriserats med hjälp av ett kodschema och vidare legat till grund för en tematisk analys där huvudsakliga och underliggande teman har identifierats. De fyra huvudsakliga teman är Möjligheter, Öppna data, Utmaningar och Beröringspunkter. Resultatet redogör för vilka av delmålen för hållbar utveckling som har direkta och indirekta kopplingar till Myndigheten för digital förvaltnings verksamhet. Det var nödvändigt att analysera kopplingarna enligt delmålen då alldeles för breda antaganden kunde göras från målens rubriker. Resultatet visar att myndigheten har flera möjligheter att bidra till hållbarhet och målens uppfyllande men de behöver först ha mer kunskap om avväganden mellan de tre hållbarhetsdimensionerna. Det finns också avgörande utmaningar som försvårar hållbar digitalisering, till exempel resurser för samverkan och oklara intentioner med digitalisering. . Slutsatsen är att myndigheten bör fokusera på hur de kan bidra till hållbarhet genom att arbeta med socioekonomisk inkludering och måluppfyllnad av Agenda 2030 genom öppna data.
Flyga till skidsemestern: En intervjustudie om uppfattningar, dissonans och förnekelse hos flygresande skidåkare
(2021-07-07) Lundin, Nina; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Air travel has been pointed out as one of our times biggest challenges in fighting climate change. With increasing numbers of passengers and technical solutions to reducing emissions possibly decades away, the Swedish Environmental Protection Agency now claim it is the number of flights each person takes that needs to decrease. So why do we keep flying? One group with a strong incentive to limit the consequences of climate change are skiers. Dependent on preserving snow layers while also with a desire to travel, skiers are caught in a conflict of interests. Whilst several studies have examined skiers' responses to the effects of climate change, none have yet examined their responses to the knowledge of climate change and how it shapes their attitudes towards flying. This study applies theories from environmental sociology combined with previous studies on tourists' attitudes towards climate change and air travel to investigate why young skiers choose to fly to their vacation despite the high emissions released from air travel. Data on young skiers attitudes towards climate change and air travel was collected through 6 semistructured interviews and analyzed using a thematic analysis. In accordance with previous literature, the study found that the participants used mechanisms of denial and defence to downplay the importance of their behaviour and maintain a positive self-image. The denial was both implicatory, meaning the participants realized the climatic effects of air travel but did not see them as implicating a change in travel behaviour, and socially organized, created and reproduced in social contexts. As a result of this the participants did not consider emissions as a factor when choosing mode of transport, even though they often considered the environment in other personal choices such as consumption of food or clothing. These defences were shown to be a result of cognitive dissonance, the participants experiencing an inconsistency between their incentive to be environmentally friendly and their desire to travel. As a result of the social context surrounding air travel and climate change, as well as air travel being significantly cheaper and faster than other modes of transport, the participants managed to keep a negative outlook on flying while maintaining their habits of flying on vacation.
Främmande arter - människor eller växter?: En idéanalytisk studie kring Nordiska motståndsrörelsens miljöpolitik
(2021-07-07) Sandqvist Johansson, Fanny; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Environmental politics and climate change are often associated with political groups that are a part of the left-wing. This study examines an exception from this; The Nordic Resistance Movement (NMR), which is the biggest Swedish Nazi group who have a strong emphasis of environmental issues. In their party programme and podcast NMR express that they want to create a society in harmony with nature and emphasize that natural resources should be used with the future in mind. At the same time, they have a fundamentally racist view on society and argues that humans consist of different races that should live apart from each other. This study aimes to examine the Nordic resistance movements environmental politics by studying their views on the relationship between human, animal and nature; how the view on humans influences their environmental politics and which environmental ethical theories and how ekofascism can be used to frame the environmental discourse of NMR. These questions have been answered from an environmental ethic perspective and analysed through Lindbergs qualitative analysis of ideas and ideological content where ideas and triades of ideas have been defined. The result shows that the relationship between human, animal and nature is based on the idea that the human is an animal and therefore a part of nature. The nature should be taken care of for its own sake, and therefore humans should let nature thrive without interference. NMR also expresses that the current system (described in the terms of liberal, capitalist and democratic) should be held responsible for the exploitation and commercialisation of nature. The movement's view on humans is combined with the environmental politics when the racial ideology also is illustrated when plants- and animal species are discussed in the same way as “human races”, where NMR express that “human races” also should be a part of biological diversity. The environmental ethical theories that have been identified in the material is deepecology and ecocentrism because NMR presents the idea that the nature has a value on its own. The ecofascist ideas can be seen when the ecological entirety is prioritised before living individuals. The previous research on this topic does not include different environmental ethic perspectives or the influence from racial ideology on environmental politics.
Friterade sjöstjärnor, knöltångssallad eller panerad signalsjögurka till lunch?: En studie av svenska kustboendes acceptans till alternativa typer av havsmat
(2021-07-07) Bergström, Julia; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
This paper applies an explorative approach to research south Swedish coast inhabitants’ acceptance towards local non-traditional seafood. The paper’s basis is derived from a report that points out the potential of sustainable harvesting and cultivation of species groups belonging to cnidaria, crustaceans, molluscs, echinoderms, tunicates and algae along the Bohus coast. The Tripartite model of attitudes was utilized in order to map out the extent of acceptance. To reach a wider understanding, environmental tendencies and demographic information were adopted into the analysis. Results from 161 survey responses showed a mixed response where a minority of respondents displayed skepticism and low acceptance and the majority group had a neutral to high acceptance. The group with higher acceptance showed overall higher correlation with former experience, positive affective components and higher probabilities of testing, and also in general a higher degree of environmental tendencies. The results of the group of low acceptance had the same but opposite correlations. This generates the conclusion that increased experience and knowledge can foster higher acceptance, which is something that can also be identified as an opportunity in increasing acceptance. The willingness to try increased in situations where the individuals had to take less action themselves, such as cooking or buying at a food market. Demographic information did not carry any explanation of the acceptance. Obstacles to an increased consumption that were identified were low experience, level of disgust and low knowledge of methods of cooking and knowledge about the sustainability aspect. The paper expands the scope for multiple opportunities for increased sustainable consumption and further research in the field of alternative seafood.
Går det att odla platser? En explorativ studie över hur utformning och operationalisering i samband med urban odling utifrån kritisk placemaking kan bidra till hållbar stadsutveckling
(2019-08-12) Olsson Holm, Jennie-Ann; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Studien tar avstamp i problematiken kring tomrummet mellan visioner om hållbar utveckling och metoder för att uppnå detsamma. Urban odling har under de senaste 15 åren i ökad grad uppmärksammats för dess potential att bidra till hållbar stadsutveckling - ekonomiskt, ekologiskt och socialt (Lang, 2014). I fallet för denna studie undersöks en stadsodling i Vara, centralort i Vara kommun, där just glappet mellan vision och resultat av projektet visat sig påtagligt. Studiens syfte är därför att bidra till ökad förståelse för hur kritisk placemaking kan användas vid planering av offentliga platser samt att synliggöra vikten av att hänsyn tas till olika medborgarperspektiv i arbetet för hållbar stadsutveckling. Kritisk Placemaking handlar om att involvera medborgare i utvecklingen av platser, med målet att stärka banden mellan människor och platserna de delar (Toolis, 2017). Kritisk placemaking utgör i denna studie det teoretiska ramverket tillsammans med nyckelbegreppen hållbar utveckling, hållbar stadsutveckling och hur detta kopplas till urban odling. Uppsatsen bygger på en explorativ fallstudie, som utförts genom deltagande aktionsforskning, där det empiriska materialet samlats in från kommundokument, semistrukturerade intervjuer, en fokusgrupp samt observationer som analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys och processprinciper för kritisk placemaking som analytisk metod (Whyte et al, 1989). Studien visar att Vara kommun genom tillhandahållande av odlingslotterna givit de personer som idag odlar på Kvarngatan möjlighet att knyta an till platsen och erfara en rad sociala vinster. Brister i det operationella arbetet, främst i fråga om att ta hänsyn till och involvera medborgarna i utvecklingsprocessen, har dock lett till att deltagandet är lågt och att de samhälleliga vinsterna i en vidare mening är marginella. Det finns attityder inom kommunen som både hindrar och möjliggör vidare arbete som inkorporerar arbetsmetoder utifrån kritisk placemaking, främst handlar det om att kommunen behöver komma fram till vilken roll de ska inta i relationen till medborgarna i framtida utformning av offentliga platser för att möjliggöra hållbar stadsutveckling.
Hållbar utveckling för vem?: En studie av Skogsupprorets förståelse av konflikten mellan samer och skogsindustrin i Sveriges hållbara omställning
(2021-07-09) Pilblad Hjerpe, Saga; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Sverige ställer just nu om till en hållbar utveckling där ingen ska lämnas utanför. På grund av omställningen har utvinning av naturresurser i Sápmi ökat. Skogsråvaror har en betydande roll i omställningen, vilket medfört att befintliga markanvändningskonflikter mellan samer och skogsindustrin har intensifierats. Motståndshandlingar från samiskt håll har ökat under senaste tiden och ett nytt tillskott är Skogsupproret. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Skogsupproret förstår konflikten mellan samer och skogsindustrin i Sveriges hållbara omställning. Studien fokuserar på vilka bakomliggande faktorer till konflikten och åtgärdsstrategier för att lösa konflikten som Skogsupproret lyfter fram. Med utgångspunkt i de teoretiska begreppen grön kolonialism, kapacitetsrättvisa och samisk miljörättvisa har en kvalitativ studie genomförts. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två medlemmar i Skogsupproret utfördes och ytterligare empiriskt material insamlades från Skogsupprorets Facebooksida samt från en podcast-intervju med två medlemmar. Det empiriska materialet analyserades med en tematisk analysmetod. Studiens resultat visar att de bakomliggande faktorer till skogskonflikten som Skogsupproret lyfter fram är skogsbrukets ohållbarhet, lögner, förtryck och passivitet. Resultatet visar även att de åtgärdsstrategier som Skogsupproret lyfter fram som lösningar på skogskonflikten är tre krav till svenska staten och Sveaskog: ”Stoppa skogsmissbruket”, ”Avkolonisera Sápmi” och ”Demokratisera vår skog”, synliggörande metoder samt förändrade synsätt kring hållbarhet. Vidare förstår Skogsupproret det som att en grön kolonialism sker när skogsbruket motiveras som en hållbar klimatstrategi trots att det hotar samernas traditionella livsstil samt ökar trycket på samerna som redan drabbas mest av klimatförändringarna. Skogsupproret kan uppfattas föra en kamp för kapacitetsrättvisa och samisk miljörättvisa. Kampen sker om kapacitet för samiska rättigheter, samisk kultur, traditionell kunskap, självbestämmande, politisk frihet och att leva det liv de vill. Slutligen väcks frågan om för vem det sker en hållbar utveckling i Sverige idag? Studien drar slutsatsen att samernas perspektiv inte tycks inkluderas tillräckligt i Sveriges hållbara omställning och att vidare arbete krävs för att den hållbara utvecklingen ska vara för alla.
Household Waste Segregation: Lessons from Poland
(2021-03-01) Stelmach, Alexander; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
One of the problems facing the world in the twenty-first century is the management of municipal waste, a problem where the household plays a key role in the process through its interaction with the municipal waste management system. How this interaction works is dependant not only on the design of the municipal waste management system, but also on the individual households. This study introduces the topic of household waste segregation, and finds that there is a lack of research with regard to how the various parameters of the dwelling affect the rate of waste segregation in households. To address this lack of research, a review of previous studies from a variety of disciplinary fields was made, based on which a survey study was conducted through social media. The study which was performed in Poland had a total of 50 local respondents. To better understand the scale and importance of the underlying processes, a mixed methods approach was taken, where both qualitative and quantitative data were put through a three-step quantitative analysis to provide different perspectives. The first two steps analysed the correlations between various pairs of variables through a bivariate analysis and explored the relationships between various obstacles to household waste segregation as reported by the householders. Whilst this was enough to provide a limited understanding of the data, to understand the overall importance of these various factors in relationship to one another, a third step utilising a non-linear multivariate analysis was performed using a multilayer perceptron procedure which utilises machine learning to create a predictive model. The results indicate that the most important factor that influences household waste segregation is the willingness to exert effort, which can overcome obstacles faced in the process. The most frequent of these obstacles which was specified by 46% of the respondents is the availability of space at home to perform the segregation of waste, followed by the recyclability of waste which had 18%. The spatial factors ranked highly with regard to the householders’ rate of segregation, with the number of rooms per person ranking as the most important after the willingness to exert effort. In conclusion, the data in this study indicates that the most efficient ways to improve the rate of waste segregation among householders is through increasing the incentive to segregate waste, combined with the simplification of the recycling process through means that take into account the effort and space required, such as a reduction of categories into which waste needs to be segregated.
"I can't change my life situation": An exploration of the relation between agency and social structure for women in the fishery sector in Mangalore, India
(2014-10-21) Thorell, Ellen; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
A lot of people in the global south's fishery sector live in great poverty. Despite this there is a lack of research which comprises the importance of social sustainability as well as the role of women in the sector. The aim for this paper was to further the understanding of how much agency women in the fishery sector has within the current structures in their context. The research consists of interviews with four women selling fish at a market in Mangalore, with one clerk at the operating corporation and with one union worker. The results from these interviews are discussed together with previous research on agency and social structure. The results show that due to the prevailing structures, the women feel they have little ability to choose how they want to live. The results indicate a lack of resilience due to that the respondents need the market to survive, and if the fish at the market would decrease they would lose their livelihood. The women have low influence on the decisions that might affect the future of the fishery sector and the market. To increase the social sustainability in the fishery sector there is a need for a greater amount of dialog.
Kretslopp från bord till jord: Studie av metoder som återför mest näring och minst skadliga ämnen till åkrarna
(2012-10-18) Nyberg, David; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
För att återföra växtnäringen i det avloppsslam som produceras på de svenska avloppsreningsverken sprider man sedan länge en del av slammet på åkermark. Sedan mitten av åttiotalet har slamspridningen i omgångar ifrågasatts, med motiveringen att slammet förutom växtnäringsämnen från fekalier och urin även innehåller ämnen som inte borde spridas i naturen. Trots att debatten om slamspridning har pågått länge är den fortfarande aktuell. Regeringen har på nytt givit Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur näring kan återföras med så små risker som möjligt. Regeringen har även tagit bort miljömålet om fosforåterföring utan att ersätta det med något nytt i väntan resultatet av Naturvårdsverkets uppdrag. Naturskyddsföreningen har presenterat en rapport där de hävdar att all slamspridning måste upphöra. I denna uppsats undersöker jag hur bråttom det är att återföra de olika näringsämnena för att på så sätt få bättre förståelse för vilket sätt att återföra näring som är det mest optimala ur näringssynpunkt. Jag tittar också närmare på hur stora de olika riskerna med slamspridning är. Därefter undersöker jag, med utgångspunkt i svaren på ovanstående frågor, olika metoder för återföring av näring till åkermark som skulle kunna fungera i Göteborg. Slutligen tittar jag kort på fördelar och nackdelar med de olika allternativ som finns att ta hand om slammet om det inte sprids på åkermarker. För att svara på ovanstående frågor har jag dels använt mig av existerande datamaterial från tidigare forskning, rapporter och utredningar. Dels har jag gjort 15 intervjuer med experter inom olika områden som berör det jag ville undersöka med denna uppsats. Genom intervjuerna fick jag svar på många av de frågor som jag inte lyckades få svar på på annat sätt. Jag fick också många väl insatta personers och institutioners syn på de frågor som jag undersökte. Genom detta arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att återföra alla näringsämnen i avloppet till åkermarken, inte bara fosfor, utan bland annat och i ännu högre grad, kväve. Eftersom slamspridning endast återför en mycket liten del av allt kväve i avloppet menar jag att slamspridning inte är ultimat ur kretsloppssynpunkt. Även med tanke på riskerna med de oönskade ämnena i slammet är slamspridning inte någon lyckad lösning. Den metod som återför så mycket näring som möjligt med så små risker som möjligt verkar vara sorterande toalettlösningar, framför allt urinsortering. För att bli av med avloppsslammet utan slamspridning på kort sikt är antagligen förbränning och deponering av askan den bästa lösningen.
Kulturmiljöer, förvaltning och klimatförändringar En kvalitativ fallstudie om Gathenhielmska kulturreservatet som ett social-ekologiskt system
(2022-02-02) Sandklef, Teodor; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
This papers aim is to investigate how cultural landscapes and management relate to climate patterns and some of its consequences. By doing so, the paper also seeks to apply Elinor Ostroms general framework for analyzing sustainability in social-ecological systems (2007, 2009; McGinnis & Ostrom, 2014). In recent years, cultural heritage has been recognized as being under serious threat from climate change of various forms. Extreme weather, raising see levels, wildfires et cetera, are all capable of damaging and destroying landscapes and the built environment. Because of this, heritage planning has now set its focus on how to adapt cultural landscapes to environmental hazards. In the nexus between cultural landscapes, management and the climate, there is a strong emphasis on sustainability. And this is where the idea of social-ecological systems come in hand. In this study a specific cultural heritage landscape in Gothenburg is conceptualized as a social-ecological system, with the purpose to better understand how the landscape and the associated management interlinks with some of the climate patterns in western Sweden. Furthermore, if this dynamic relationship is understood as a social-ecological system, the studies ambition is to provide some answers on how the associated management work with sustainability.
Livet bortom arbetslinjen: visioner för nya förhållningssätt till arbete som strävar åt jämlikhet och omsorg om miljön
(2012-09-27) Pettersson, Marita; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Att skapa arbete är idag den störta frågan på den politiska dagordningen. Arbetslösheten är ett problem eftersom arbetet, för de flesta, är källan till försörjning. Men arbetsbrist i sig skulle inte behöva vara ett problem, tvärtom är en utav drivkrafterna bakom teknikutvecklingen att vi ska slippa jobba så mycket. Men istället för att minska arbetsbelastningen har vi ökat produktionen och konsumtionen så att vi nu använder både mänskliga resurser och naturresurser på ett sätt som ökar ojämlikheten och miljöpåverkan till kritiska nivåer för människans fortlevnad. Samtidigt som vi fortfarande inte lyckas tillfredsställa allas basbehov. Uppsatsen syften är att formulera visioner om nya förhållningssätt till arbete för att ge maktfullhet och utrymme till förändring i en tid där ekonomiska, sociala och ekologiska kriser avlöser varandra. Detta har jag angripit genom att intervjua personer som tillhör grupper som missgynnas på arbetsmarknaden om deras visioner. Mina frågeställningar är: 1. Vilka visioner om och praktiska exempel på förhållningssätt till arbete, som strävar åt jämlikhet och omsorg om miljön, uttrycker respondenterna (intervjupersonerna)? 2. Hur skiljer sig dessa från det dominerande förhållningssättet till arbete? 3. Hur känner respondenterna inför att prata om alternativ till dagens arbetsmarknadspolitik och/eller praktiskt leva alternativt. 4. Var stöter respondenterna på motstånd, och vad hjälper dem att komma närmare eller leva efter sina idéer? Resultatet har jag diskuterat utifrån socialkonstruktivism, socialekologi och feminist social theory, tillsammans med annan samhällskritisk forskning kring arbetssamhället och tillväxtsamhället. Några alternativa förhållningssätt till arbete som intervjuerna resulterade i är: att skapa ett samhälle som rymmer våra olikheter, att prata om vad det är för värden vi vill främja och vilka arbeten vi bör utföra för att skapa det. Vi behöver frigöra oss ifrån att värderas efter prestation, och istället se att vi är lika värda. Minska kontrollen på dem som står utanför arbetsmarknaden. Stötta varandra för att hitta våra kvaliteter som vi vill bidra med till världen. Minska överproduktionen och överkonsumtionen. Minska arbetstiden för att ge utrymme till annat än lönearbete. En fördelningspolitik som ger efter behov och inte efter arbetsinsats. Den tydligaste skillnaden i förhållningssätt på arbete är att den dominerande politiken strävar efter jämlikhet genom att försöka skapa möjligheten för alla att uppnå samhällsnormen, medan flera av respondenterna istället uttryckte att det är dagens samhällsnorm som skapar ojämlikhet och miljöförstöring. Respondenterna uttryckte blandade känslor kring att prata om sina visioner: utanförskap, osäkerhet frustration hopplöshet, men också känslan av upprymdhet, att det är viktigt att prata om visioner, hoppfullhet och att de inspirerar andra. Att höra andra uttrycka liknande idéer och kämpa för dem, kom upp som en drivkraft i förändringsarbetet precis som känslan av kreativitet och att leva ett meningsfullt liv.
Medborgardialog i planeringsprocessen för utveckling av Arvika hamn - Verktyg för demokratiskt inflytande eller för legitimering av redan tagna beslut?
(2019-08-12) Andersson, Moa; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Syftet med uppsatsen är att utifrån ett governmentality-perspektiv undersöka medborgardialogen i Arvika kommun för att urskilja tendenser gentemot rationaliteterna decentraliserad deliberativ demokrati och urban neoliberalism, samt vad detta innebär för invånares rätt till staden. Studien ämnar därigenom att bidra med ökad kunskap till forskningsfältet om vid vilka premisser medborgardialogen kan bidra till ökad delaktighet och inkludering. Uppsatsen grundas i att tidigare forskning är tvetydig, där ett spår visar att medborgardialog kan stärka invånares makt och delaktighet, medan ett annat identifierar brister vad gäller inkludering och inflytande. Genom analys av dokument och intervjuer fastställs urban neoliberalism som den dominerande rationaliteten i och med medborgardialogens roll i att legitimera ett projekt som grundas i privatisering av bostäder, ett fokus på city branding och ekonomisk tillväxt. Detta får negativa konsekvenser för rätten till staden då invånare inte har möjlighet att påverka projektet i den utsträckning som de har ett behov av. I och med att medborgardialogen varit ett verktyg för urban neoliberalism, kan den inte sägas ha fungerat som ett verktyg för inflytande och rätten till staden i Arvikas fall.
More sharing, more caring? Kumulativa effekter av delningstjänster: En kvalitativ studie om Leksaksbibliotekets påverkan på sina medlemmars inställning till hållbarhet
(2021-08-26) Feser, Marie; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
This thesis examines the views on consumption and sustainability held by members of sharing economy concepts and how their behavior is affected, using the example of Leksaksbiblioteket, a toy library in Gothenburg, Sweden. Building on previous research, qualitative interviews were analyzed thematically and put in a greater context using the model of the three spheres of transformation. The thesis shows that membership influenced members’ views and actions in regards of consumption and sustainability directly and indirectly. As transformation in one sphere causes transformations in the others, it can be said that sharing economy concepts have an immediate effect on sustainability by reducing consumption and more efficient use of resources, but also a collateral effect by challenging established norms of consumption, patterns of behavior and economic systems.
Movement towards socioecological change: The case of Ecosomatics
(2024-03-19) Lagerman, Wilma; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Several scholars both within and outside the field of human ecology argue that the perceptual human-nature divide contributes profoundly to patterns of unsustainability and weak sustainability visible in the world today. Deliberately engaging in conscious bodily-felt contact with the natural environment is suggested to uncover appropriate, embodied angles to approaching ecology and the environmental crisis. Herein, ecosomatics represents an exemplifying case of practices meant to evoke a sense of connection with the more-than human. A growing subcategory to the more widely applied and studied field of somatics, definitions and uses for ecosomatics are currently underrepresented in academic literature. Through narrative and thematic analysis of qualitative interviews, it becomes discerned that ecosomatic practice appears to evoke experiences in long-term practitioners which enable perceptions of nature rooted in relationality and aspects of non-dualism to develop or deepen. These are described as leading to changes in behavioural patterns towards the more-than human characterized by values of care and non-violence. They are also described as leading to developments in practitioners' sense of self characterized by non-separateness from the organic world, a trajectory resembling that in deep ecology described as recognition of the ecological self. Ecosomatics is proposed as a method of experiencing an alternative lived experience of interrelatedness with the larger ecosystem, in contrast to cartesian dualism. This is depicted by practitioners as a powerful tool for enabling recognition of agency and responsibility – over simply intellectual conceptualization – in face of the environmental crisis.
Selling hope in Mozambique: Corporate framing and future forecasting of the natural gas development project Mozambique LNG
(2019-01-31) Cunningham Oldenvik, Sonya; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
The discovery of large quantities of natural gas just off the Northern Mozambican coast has stirred much speculation about what the findings will mean for the country’s economy, people and environment. The aim of this research is to identify how the future of Mozambique, as a result of natural gas development, is being framed by the consortium Mozambique Liquified Natural Gas (henceforth referred to as Mozambique LNG). Equally important is understanding what is being left out or downplayed in these framings. This is achieved by performing a comparative framing analysis which entails identifying frames found on the consortium’s website through a manual coding scheme. Those frames are then compared with research that frame possible futures for the Mozambican gas development using analytical forecasting tools. The main findings include how the consortium Mozambique LNG frame potential benefits for the people and economy of Mozambique, and exposes a lack of consideration for the effort needed to realize the future they have framed. The conclusion ought to be that informed positioning and decisionmaking require that optimistic corporate framings are balanced by looking outside the frame’s edges, at a wider spectrum of considerations.

Browse

Browsing Humanekologi by Title