D-uppsatser (- 2009)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/41

Browse

Now showing 1 - 20 of 49

Patienters upplevelser av olika bedömningsmetoder vid akut smärta efter urologisk eller gynekologisk kirurgi
(2005-05-04T11:50:56Z) Kratz, Yvonne; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Bakgrund: Det akuta postoperativa förloppet är förknippat med mer eller mindre kraftig smärta, varför konklusiv smärtskattning och effektiv kommunikation mellan patient och vårdgivare är av central betydelse. Syfte: Att kvantitativt och kvalitativt analysera patientens upplevelse av tillämpade instrument och metoder för bedömning av akut postoperativ smärta efter urologisk eller gynekologisk kirurgi. Metod: Med hjälp av ett skriftligt frågeformulär tillfrågades 38 frivilliga patienter (23 kvinnor och 15 män) som genomgått urologisk eller gynekologisk kirurgi på ett universitetssjukhus om sina preferenser för 4 olika smärtskattningsskalor (visuell analog skala, numeriskt beskrivande skala och två olika verbalt beskrivande skalor). Fem kvinnor valde att också medverka i en bandinspelad intervju där de beskrev sina upplevelser av den akuta postoperativa smärtan. Resultat: I patientgruppen som helhet kunde inte påvisas preferens för någon av de smärtskattningsskalor patienterna fick välja mellan, men tidigare erfarenhet av smärta av annat ursprung än operation var associerad med preferens för visuell analog skala. Flertalet patienter önskade att ofta bli tillfrågade om sin smärtupplevelse även om de spontant inte hade berättat om den. Det framkom också att preoperativ information om smärta och smärtbehandling samt en väl fungerande kommunikation och relation med sjuksköterskan på ett positivt sätt påverkade patientens hantering av smärtupplevelsen. Konklusion: För skattning av akut postoperativ smärta kan olika metoder och instrument ur flertalet patienters synvinkel vara likvärdiga, men våra fynd pekar på att en individualisering vid val av skattningsmetod med hänsyn till patientens tidigare erfarenhet av smärta kan innebära ökad patienttillfredsställelse. Studien pekar också på att förhandsinformation inför operationen och en god relation med patienten kan optimera dennes förmåga att hantera den akuta postoperativa smärta. Därmed bekräftar och tydliggör studien betydelsen av några av de viktigaste elementen i Joyce Travelbees omvårdnadsteori, nämligen att kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste redskap i omvårdnad och att detta har giltighet även för akut postoperativ smärta. Syfte: Att kvantitativt och kvalitativt analysera patientens upplevelse av tillämpade instrument och metoder för bedömning av akut postoperativ smärta efter urologisk eller gynekologisk kirurgi. Metod: Med hjälp av ett skriftligt frågeformulär tillfrågades 38 frivilliga patienter (23 kvinnor och 15 män) som genomgått urologisk eller gynekologisk kirurgi på ett universitetssjukhus om sina preferenser för 4 olika smärtskattningsskalor (visuell analog skala, numeriskt beskrivande skala och två olika verbalt beskrivande skalor). Fem kvinnor valde att också medverka i en bandinspelad intervju där de beskrev sina upplevelser av den akuta postoperativa smärtan. Resultat: I patientgruppen som helhet kunde inte påvisas preferens för någon av de smärtskattningsskalor patienterna fick välja mellan, men tidigare erfarenhet av smärta av annat ursprung än operation var associerad med preferens för visuell analog skala. Flertalet patienter önskade att ofta bli tillfrågade om sin smärtupplevelse även om de spontant inte hade berättat om den. Det framkom också att preoperativ information om smärta och smrtbehandling samt en väl fungerande kommunikation och relation med sjuksköterskan på ett positivt sätt påverkade patientens hantering av smärtupplevelsen. Konklusion: För skattning av akut postoperativ smärta kan olika metoder och instrument ur flertalet patienters synvinkel vara likvärdiga, men våra fynd pekar på att en individualisering vid val av skattningsmetod med hänsyn till patientens tidigare erfarenhet av smärta kan innebära ökad patienttillfredsställelse. Studien pekar också på att förhandsinformation inför operationen och en god relation med patienten kan optimera dennes förmåga att hantera den akuta postoperativa smärta. Därmed bekräftar och tydliggör studien betydelsen av några av de viktigaste elementen i Joyce Travelbees omvårdnadsteori, nämligen att kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste redskap i omvårdnad och att detta har giltighet även för akut postoperativ smärta.
Kan personer med demenssjukdom gå upp i vikt med hjälp av majsberikning i kosten? – En pilotstudie
(2005-05-04T11:58:00Z) Antonsson, Sofia; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Malnutrition är vanligt förekommande hos personer med demenssjukdom. Det saknas idag tillräckligt med kunskap inom området för att kunna fastställa varför symtomen uppkommer. Undervikt kan leda till att den sjuke är känsligare för infektioner och följdsjukdomar. Syftet med studien var att erhålla ökad kunskap om hur vikten påverkas av extra näringstillskott i form av majsberikning under tre månader till malnutrierade personer med demenssjukdom. Undersökningen var en pilotstudie vilken beskriver effekterna före och efter en nutritionsintervention. Studien utfördes på en demensavdelning på ett äldreboende. Majsberikning administrerades dagligen i kosten till deltagarna. Deltagarna i studien var sina egna kontroller. Som utvärderingsinstrument i studien användes MNA-SF och BMI. Resultatet visar en viktuppgång hos två deltagare. Två personer uppvisade en viktförlust och de resterande två deltagarna hade oförändrad vikt. Detta ger en antydan om att berikning i kosten i form av majsnäring kan hjälpa personer med demenssjukdom att gå upp i vikt.
Anhörigas upplevelse av information, väntetider och omvårdnad vid deras barns röntgenundersökning på barnröntgen –enkätstudie-
(2005-11-01T10:19:22Z) Andersen, Lise; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Tidigare studier av patienters och anhörigas upplevelse har visat att bemötande, information och väntetider är viktiga faktorer för deras vårdtillfredställelse. Många studier har gjorts på avdelning och akutmottagning men ingen har utförts på en barnröntgenavdelning. Syfte Att belysa de anhörigas upplevelser av bemötande, information och väntetider i samband med att deras barn genomgick en röntgenundersökning på barnröntgen. Metod En deskriptiv enkätstudie av 173 anhöriga vars barn genomgick en röntgenundersökning. Anhöriga delades in i två grupper, en grupp med 114 anhöriga till barn med en tidbokad undersökning och en grupp med 59 anhöriga till barn som kom på en akutröntgenundersökning. Resultat Anhöriga upplevde sig nöjda med den information och det bemötande de fick av röntgenpersonalen. Däremot upplevde 71% av akutgruppen och 41% i tidbokade gruppen att de ej erhöll någon information om hur röntgenundersökningen skulle gå till innan de kom till röntgenavdelningen. Den totala median väntetiden på barnröntgen var för den tidbokade gruppen 60 minuter och i akutgruppen 64 minuter. Tiden man fick vänta ansågs som acceptabel. Den tidbokade gruppen upplevde som längst väntetid efter deras barns röntgenundersökning och akutgruppen upplevde längst väntetid innan röntgenundersökningen. Tjugo procent av dom anhöriga i akutgruppen och 7% i tidbokade gruppen angav att deras barn upplevde smärta under röntgenundersökningen. Konklusion De anhöriga var nöjda med det bemötandet och den information de fick av röntgenpersonalen. Dock upplevde anhöriga brister i informationen kring hur röntgenundersökningen på deras barn skulle gå till. Väntetiden på barnröntgen var en viktig faktor för anhöriga och deras barn. Ytterligare studier bör göras både kring information, väntetider samt anhörigas och deras barns upplevelser på en barnröntgenavdelning.
Att bli transplanterad – en studie av patientens upplevelse
(2006-08-29T12:54:06Z) Frejd, Lisa; Göteborgs Universitet. Sahlgrenska akademin; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Background Earlier research according studying the experience of being transplanted, either with a kidney or a liver, have focused patients experience three months after the transplantation. Focus in this study is in the first month after the transplantation. From a perspective of “lifeworld” it is important that the integrity and entire life situation of the patient is maintained and protected. To illuminate patients need considering his/her experience of health and suffering during the first month after the transplantation can be a guide for nurses in order to take care for these patients in a way that cant strengthen there wellbeing. Purpose The purpose was to describe patient´s experience of being transplanted, one month after the surgery. Method The study is a interview study. The interviews took place at two occasions during the first month after the transplantation. The interviews were taped and transcribed. The text has been analyzed by a qualitative method where the text after careful reading has been converged into codes according to the context of the text. Consequently the codes have been sorted into categories. Finally categories formed three separate themes. Results The patients show a remarkable confidence in medical care even if the transplantation involved suffering for some of the individual patients. In order to ease the adjustment to the situation for the patient and to preserve the patient’s trust in medical care it is important to utilize the knowledge and experience of illness and sub-health of the patient. This would be the best way for following up the situation of the transplant patient. The patient can be given an opportunity to adapt to his/her situation in life if the competence of the nurse as a transmitter of knowledge and as a medical expert is utilized. This will also improve future contacts between the patient and medical care.
Självkänsla hos ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom
(2006-10-27T13:36:12Z) Lindfred, Helene; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion Ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är utsatta för en stor utmaning till följd av en kronisk, ibland svårbehandlad, tarminflammation som kommer i skov vilket skapar en osäker livssituation. Självkänsla betraktas som en viktig faktor för det psykiska välbefinnandet vilket i sin tur främjar hälsomedvetenhet och ett modifierat riskbeteende hos tonåringar i allmänhet. Syfte Att jämföra ungdomar med IBD med friska ungdomar avseende självkänsla samt att klarlägga samband av betydelse för IBD- gruppen utifrån olika domäner av den egenvärderade självkänslan Metod I denna populationsbaserade studie deltog 71 av 77 ungdomar (41 pojkar) med IBD (23 Crohns sjukdom, 45 ulcerös kolit, 3 obestämbar kolit) 11-16 år gamla, genom att fylla i självvärderingstestet ”Jag tycker jag är”. Testet baseras på fem dimensioner av självkänsla fysiska egenskaper, färdigheter och talanger, psykiskt välbefinnande, relationer till föräldrar samt relationer till andra. Resultat Ungdomar med IBD hade lika god självkänsla oavsett kön som de friska ungdomarna i vår referensgrupp. Det är viktigt att poängtera att det trots detta kan finnas subgrupper bland tonåringarna som har speciellt låg självkänsla. I vår studie visade sig sjukdomens svårighetsgrad vara signifikant relaterad till låg självkänsla. Lägre självkänsla hade också gruppen barn till föräldrar som inte bodde tillsammans. Diskussion Självkänsla är en viktig faktor för det psykiska välbefinnandet. Det återstår att studera på vilket sätt sjukdomsfaktorer och sociala relationer är relaterade till självkänsla inom ramen för ungdomar med IBD. Slutsats Ungdomar med IBD hade som grupp en god självkänsla, fullt jämförbar med friska ungdomar. Svårare sjukdomsförlopp och att leva i separerad familj framkom som riskfaktorer för sänkt självkänsla vilket indikerar speciella behov av stöd.
Beslutsfattande vid omvårdnad av döende patient – dialogens betydelse
(2007-01-04T16:07:51Z) Selin, Gunnel; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdes fokusgruppsintervju. Vid analysen har en hermeneutisk-fenomenologisk tolkningsansats använts, där narrativ kommunikation blir underlag för tolkning. I resultatet framträder två samlande begrepp; dialogen som en process i rörelse, en rörelse mellan aktivitet utåt och aktivitet inåt. Under rubriken dialog utåt synliggjordes fem underkategorier; relation till patientens behov, till närstående, till det medicinska paradigmet, till kollegor och till kunskap. I dessa grupper är samtalet med frågor, svar, lyssnande, reflektion, bekräftelse, delande och identifikation, framträdande. Kunskap i form av teori, artikuleras främst i etiska termer. Den inre dialogen handlar om de egna behoven av att få visshet och att identifiera sig, samt om relation till begreppet ansvar. Det handlar då bl.a. om ansvar kopplat till kunskap, smärta och patientens välbefinnande. I studien framträder vårdarnas arbete som relationsinriktat. Med dialogen som redskap fattar vårdarna beslut rörande patientens omvårdnad och på så sätt görs patienten och närstående delaktiga, något som bekräftas i tidigare studier. Viktiga faktorer för beslutsfattande utgörs av relationen med patienten och närstående, men även den erfarenhetsbaserade kunskapen är betydande. Sammanfattningsvis kan konstateras att med dialogens hjälp vid beslutsfattande, lyfts vårdarens etiska grund fram, vårdaren blir tydligare i sin identitet och följaktligen tryggare och kan då hjälpa patienten till trygghet i en svår situation. Att använda vårdteori som stöd i beslutsprocesserna, ger också ett redskap att arbeta med utvärdering av de beslut som fattas och effekterna av dessa beslut. Detta kan ses som ett sätt att utveckla vårdens kvalitet.
Patientdelaktighet i geriatrisk vård sett ur vårdpersonals perspektiv
(2007-01-08T10:09:52Z) Tulloch, Charlotte; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Vårdpersonalen är experter på vård, men patienten är expert på sitt eget liv. För att patienten skall kunna vara delaktig krävs att han har tillräcklig kunskap och befogenheter att påverka sin vård och behandling. Syftet var att belysa vårdpersonals uppfattningar av patientdelaktighet på en geriatrisk vårdavdelning. Metoden som användes var kvalitativ. Data samlades in via en enkät med en enda öppen fråga utan fasta svarsalternativ som lämnades ut till all omvårdnadspersonal på avdelningen. Vid analysen av enkäterna låg fokus på att belysa uppfattningar och därför valdes fenomenografisk ansats. Resultatet visade att tre skilda kategorier av uppfattningar kunde urskiljas. De är att informera och motivera, att samarbeta samt att ge tid och att lyssna.
Projekt 60+ : äldre medarbetares erfarenheter av att delta i projekt
(2007-01-09T11:49:02Z) Franzén, Gunilla; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Många äldre medarbetare som dagligen utför tunga lyft och deltar i stressiga vårdsituationer slutar sin anställning i akutsjukvården på grund av hög arbetsbelastning. I ett framtidsperspektiv kommer efterfrågan på arbetskraften inom hälso- och sjukvården att öka; framförallt högskoleutbildad personal. För att klara det ökade behovet är det viktigt att ta tillvara personalens kompetens och kunskap som redan finns inom hälso- och sjukvård. I Sverige är 17,2 % av all arbetskraft i åldersgruppen 55-64 år. Den rådande attityden till äldre på arbetsplatsen anses avgörande för att äldre medarbetare stannar kvar. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra pågick ett projekt 2004-2005 med syftet att äldre personal skulle orka, må bättre och stanna kvar i akutsjukvården. Nio personer deltog där arbetstiden i den direkta patientvården minskade med 35 %. Tiden utnyttjades till att exempelvis handleda ny personal, leda eller delta i utvecklingsprojekt och förbättringsarbeten.10 % skulle vara reflektions tid. Syftet med denna studie är att analysera erfarenheten av att delta i projektet. Datainsamling genomfördes med en kvalitativ ansats i form av intervjuer med deltagarna i projektet. Innehållsanalys valdes för att analysera intervjuerna. Resultatet visar att deltagarna fick möjlighet att arbeta med något som låg dem varmt om hjärtat. I starten upplevdes stor ensamhet och svårighet att komma igång med arbetsuppgifterna i projektet samt en prestationsångest för att det inte omedelbart syntes vad de gjorde. De fick möjlighet att varva ner, vila kroppen och kände sig mindre trötta. Det framkom att det tidigare fanns en svårighet att hinna med extra arbeten, förbättringsarbeten och att kunna vara mentor och utbilda yngre kollegor i det ordinarie arbetet, arbetstempot var för högt. Projektet har gett tid för detta och visade att äldre har betydelse genom att de skapar trygghet och kan ge råd i svåra situationer. Projektformens arbetssätt är en möjlighet att både behålla äldre personalen, ta till vara deras kompetens och ger samtidigt en möjlighet att kunna driva olika utvecklingsarbeten.
Restenos efter PC1 (ballongvidgning i hjärtats kranskärl): Upplevelser ur ett patientperspektiv
(2007-03-23T13:36:45Z) Odell, Annika; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Background: The intention of this study was to clarify the patients perspective of what it means to suffer fiom documented restenosis after one or more Percutaneous Coronary Intervention (PCI). Aim: The aim of this qualitative study was to ascertain the patients experience of restenosis. Method: Nine patients were interviewed. They had undergone at least one PC1 and two had also undergone Coronary Arterio Bypass Grafting (CABG). Data collection and analysis were done simultaneously according to Grounded Theory methodology and were continued until new interviews provided no additional information, i.e saturation was met. Results: "Living with uncertainty" was identified as the core category and was related to four additional categories, labelled "fighting for access to care", "moderating health threats", "trying to understand" and "controlling relatives' anxiety". The categories formed a conceptual model, describing the experienced life situation of patients with restenosis following a previous PCI. Conclusion: The perceptions of the patients regarding their illness and illness-related events, such as symptoms, diagnosis, treatment and prognosis, are considerably affected by uncertainty. This uncertainty infiltrates their struggle to acquire the care needed, their endeavour to comprehend and moderate health threats, and their way of caring for and protecting their family and relatives.
Det gör ont. Effekter av ett systematiskt kvalitetsarbete inom smärtomhändertagandet av äldre patienter ur vårdpersonalens perspektiv
(2007-04-10T18:47:10Z) Särnwald, Karin; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Smärta ar ett vanligt problem hos äldre och vårdpersonalens attityder till smärtomhandertagandet och det satt på vilket det utförs, kan få betydelse för den äldres funktion i det dagliga livet. Syftet med studien var att utvärdera effekterna av ett långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete inom smärtomhandertagandet vid en geriatrisk klinik ur personalens synvinkel. Kvalitetsarbetet har strukturerats kring en strategisk tvärprofessionell grupp med ansvar för utveckling och framtagandet av riktlinjer. Dessa implementeras av en verkställande grupp bestående av sjuksköterskor och undersköterskor från samtliga avdelningar. Den verkställande gruppen ansvarar även for kvalitetsgranskningen av smärtomhandertagandet på respektive avdelning. En strukturerad enkät kartlade hur man som patientnära personal såg på smärtomhandertagandet inom verksamheten, vid uppstarten av arbetet 1998, och en uppföljande utvärdering gjordes våren 2004. Resultatet visade att personalen upplevde förbättringar inom flera aspekter av smärtomhandertagandet såsom bättre smärtlindrade patienter, ökad tillgång på icke farmakologiska behandlingsmetoder, och ökad kunskap om den kompetens som finns att tillgå inom verksamheten. Teamsamarbetet hade ökat i smärtomhandertagandet och riktlinjerna var val kända. utvärderingen visade aven att flera förbättringsområden återstod såsom behov av mer kunskap och utbildning, att tydligare se sin roll i smärtomhandertagandet och behov av kontinuerliga smärtbedörnnin-ar. Det systematiska och strukturerade kvalitetsarbetet har ur personalens synvinkel inneburit att teamsamarbetet har ökat i smärtomhandertagandet och att patienterna får en mer adekvat smärtlindring, an vid arbetets start.
”Se mig – Trösta mig”. Tröst i samband med obotlig cancersjukdom – en kvalitativ studie.
(2007-05-29T13:01:30Z) Langegård, Ulrica; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Syfte : Att få ökad kunskap om vad personer med obotlig cancersjukdom funnit tröstande under sjukdomstiden. Design: Deskriptiv, tvärsnittssanalys. Plats för undersökning : Hospice i västra Sverige. Deltagare: 10 gäster boende på hospice varav 8 var kvinnor. Åldern var mellan 30 och 90 år. Metod: Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades genom konstant komparativ analysmetod. Nyckelord: Tröst, cancersjukdom. Resultat: Ur insamlad data utkristalliserades fyra kategorier: förbindelse, egenkontroll, bekräftan samt acceptans. Studiens kärnvariabel utvecklades och gestaltas av ”att bli sedd”. Att bli sedd, och därmed tröstad, bygger på erfarenhet av en känsla av förbindelse, egen kontroll, bekräftan och acceptans. Att bli tröstad är en del av processen mot ökat välbefinnande. När patienten upplevde sig sedd och förstådd av en annan människa i sitt lidande fylldes hon av lättnad. Diskussion: Resultatet visar på att det finns en mening för sjuksköterskan att lyfta frågan om tröst hos patienten, vad tröst är just för honom eller henne. Fysisk beröring har inte sådan stor betydelse utan snarare mental närvaro. Lyssnandet var av störst betydelse för att bli sedd och det är vad sjuksköterskan förmedlar som är bärande i relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskan bör visa att tid och intresse finns. Den sjuksköterska som blir berörd av sina patienter och vågar stanna kvar vid svåra situationer utvecklar ett förhållningssätt som präglas av närvaro, förståelse och engagemang. Det krävs kreativitet, kunskap men framförallt mod av vårdaren för att se patientens behov av tröst. Kreativitet och kunskap för att finna var patienten befinner sig och mod för att våga befinna sig där patienten är. Resultatet visar på att vårdaren, utan att ha en långvarig etablerad relation, kan inge tröst till patienten.
Patienters upplevelse av överskottshud efter laparaskopisk Gastric Bypass
(2007-09-07T10:57:01Z) Biörserud, Christina; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Bakgrund Tidigare studier av patienter som har opererats för övervikt med Gastric Banding visar att många patienter får besvär med överskottshud efter operationen. Det finns däremot ingen studie som undersöker om och i så fall i vilken grad patienterna har besvär av överskottshud efter laparaskopisk Gastric Bypass som ger en förväntat stor viktnedgång. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om personer som har opererats för övervikt enligt Gastric Bypass har problem med överskottshud och hur de i så fall upplever detta samt om det finns något samband mellan överskottshud och patientens ålder, viktnedgång och aktivitetsgrad. Metod Ett för denna studie konstruerat frågeformulär skickades ut till de personer som hade opererats med laparaskopisk Gastric Bypass på Sahlgrenska Universitetssjukhuset mellan år 2002 – 2004. Formuläret skickades till 148 personer och svarsfrekvensen var 76 %. Resultat Av de 112 personer som besvarade frågeformuläret uppgav 94 personer (84 %) att de hade besvär av överskottshud. Denna satt framför allt på magen, överarmarna och på insidan av låren och den gav bl.a. besvär med svamp och klåda, problem att hitta kläder, psykiska besvär och den försvårade fysisk aktivitet. Statistiskt fler kvinnor än män hade problem med överskottshud. Konklusion De medicinska riskerna med fetma minskar i och med viktnedgången efter en laparaskopisk Gastric Bypass men för många personer kvarstår psykosociala problem på grund av besvär med överskottshud.
Patientkontakt – vad innebär det för operationssjuksköterskor?
(2007-09-18T13:18:59Z) Carlquist, Olga; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion Den perioperativa vårdprocessen syftar till att ge sjuksköterskan och patienten en möjlighet att genom kontakt skapa en relation. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vad patientkontakt innebär för operationssjuksköterskor. Metod Studiens deltagare var operationssjuksköterskor som tillfrågades om vad patientkontakt innebar för dem. En kvalitativ innehållsanalys gjordes på intervjuerna som kodades och delades in i kategorier utifrån de meningsbärande delar som framkom. Resultat Operationssjuksköterskorna strävar efter att inge förtroende och trygghet genom att etablera en bra kontakt med patienten. Genom kontakten får operationssjuksköterskorna möjlighet att tillämpa sina omvårdnadskunskaper samt att få visa vem de är. Diskussion Trygghet, förtroende och kommunikation är grunden för en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten. Relationen ger sjuksköterskorna en känsla av helhet såväl yrkesmässig som personlig. Då sjusköterskan och patienten möts som individer kan de skapa en mellanmänsklig relation som är en förutsättning för god omvårdnad. Slutsats Operationssjuksköterskorna värdesätter patientkontakten. Relationen mellan sjuksköterska och patient baseras på trygghet och förtroende.
Att få veta – en enkätstudie om intensivvårdssjuksköterskors behov av att följa upp utskrivna patienter
(2007-09-18T13:23:55Z) Bjerså, Kristofer; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion Att arbeta på intensivvårdsavdelning är utmanande med höga krav på intensivvårdssjuksköterskans vård. För att få djupare förståelse och kunskap för sitt arbete och för patientens och den närståendes situation krävs samordning kring patientens varande efter utskrivning från intensivvårdsavdelningen. Syfte Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans behov av att följa upp utskrivna patienter från intensivvårdsavdelningen med fokus på varför behovet uppstår, hur uppföljningen ser ut, hur ofta den sker och om det finns hinder, och fördelar respektive nackdelar med uppföljning. Metod Med en enkät tillfrågades 154 intensivvårdssjuksköterskor på tre intensivvårdsavdelningar om sina uppfattningar kring behovet att följa upp utskrivna patienter. Av dessa besvarade 90 enkäten. Resultat Majoriteten av intensivvårdssjuksköterskorna hade ett behov av att följa upp utskrivna patienter. De vanligaste orsakerna var empati för patienten, att rätt omvårdnads- och medicinska åtgärder utförts och för att öka kunskapen. Uppföljning skedde mer sällan än då behovet uppstod. Hinder var framför allt tidsbrist och sekretesslagen. Nackdelar med att inte följa upp var uteblivet tillfälle till kvalitetssäkring. Diskussion Den empatiska anledningen till att behovet att följa upp uppstod kan ses utifrån Travelbees interaktionsteori. Organisatoriska hinder för uppföljning kan leda till bristande motivation och uteblivet tillfälle till lärande och förståelse. Uppföljning skulle kunna organiseras genom införandet av liaision nurse. Ytterligare forskning behövs för att se om behovet att följa upp patienten finns generellt hos sjuksköterskan och vilka effekter uppföljning kan innebära.
Språket som hinder till en lyckad kommunikation
(2007-09-27T13:48:08Z) Krupic, Ferid; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Vi lever i tiden där stora folkvandringar är ett faktum och dessa har lett till att var och en av oss kommer i kontakt med människor från andra delar av världen. Den ”negativa” sidan av folkvandringar är att allt större andel av invånare i Sverige inte har svenska som modersmål. Språket har centralt betydelse under mötet mellan patienter och vårdpersonalen. Problem som kan uppstå vid språksvårigheter, är inte bara språkliga utan även kulturella eftersom kultur och språk går hand i hand. Syfte Syfte med denna uppsats var att beskriva och belysa hur livssituation för patienter som har serbokroatiska som modersmål och inte behärskar svenska språket påverkas. Särskilt ville jag belysa hur språksvårigheter påverkar kommunikationen då patienter gör besök inom vården. Metod Denna studie genomfördes som en intervjuundersökning. Sammanlagt intervjuades femton personer- sju kvinnor och åtta män. Informanternas svar har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultaten av studien visar att miljöombyte, kultur och språk påverkar informanternas välbefinnande. Språket i samband med kulturskiftandet är det största problemet när det gäller kommunikationssvårigheter. Kommunikationssvårigheter handlar i lika hög grad hos vårdpersonalen som inte har kunskaper i transkulturell omvårdnad så som hos patienter som inte kan svenska språket och besöker vården. För att kommunicera med patienter räcker inte att bara använda det språk som används inom området omvårdnad. Vårdpersonalen måste också förstå hur det språk som patienter använder inte bara inkluderar olika betydelser av ord utan även hur dessa betydelser färgas av ett annat kulturellt sätt att tänka.
Kartläggning av nattfastans längd, undernäring och hälsorelaterad livskvalitet hos personer på äldreboende
(2007-12-14T07:36:51Z) Ebrahimi, Zahra; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion Undernäring är ett stort problem hos äldre personer, som bor inom särskilt äldreboende (SÄBO), trots att detta går att förebygga, om man ha en välgenomtänkt individuell anpassad nutritionsplan för varje person. Det saknas kunskap om längden på nattfastan, undernäring och hälsorelaterad livskvalitet hos äldre. Med nattfastans längd menas tiden mellan sista matintag på kvällen/natten och första matintag på morgonen. Syfte Syftet med studien var att kartlägga nattfastans längd, undernäring och hälsorelaterad livskvalitet hos en grupp äldre på ett särskilt äldreboende. Metod Undersökningen var en pilotstudie, som utfördes på en somatisk avdelning på ett SÄBO. Sammanlagt 31 äldre personer, 23 kvinnor och 8 män med en åldersvariation mellan 68-100 år och en medelålder på 87 år inkluderades i studien. BMI, MNA-SF och nattfastans längd beräknades för att kartlägga deltagarnas nutritionsstatus. Hälsorelaterad livskvalitet beräknades med hjälp av hälsoenkäten EQ-5D. Data analyserades med hjälp av beskrivande statistisk. Resultat Resultat av denna studie visade hög frekvens av äldre personer med lång nattfasta, undernäring/risk för undernäring och låg skattad livskvalitet. Resultatet genererade hypotesen om livskvalitet hos äldre på SÄBO kan påverkas genom att minska deras nattfastas längd. Slutsats Nattfasta hos äldre måste uppmärksammas och studeras mer.
Hur upplevs nattens timmar av den äldre patienten inneliggande på sjukhus? En kvalitativ intervjustudie.
(2007-12-20T14:16:37Z) Karlsson, Magdalena; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion En god sömn är viktig för hela kroppens välbefinnande. Att sova på sjukhus innebär en ny situation för patienten. När vi blir äldre sker en förändring i sömnmönstret. Olika faktorer som kan påverka sömnen negativt för patienter inlagd på sjukhus är till exempel olika ljud, störande ljus, en främmande miljö och varierande tankar. Syfte Att undersöka äldre patienters erfarenhet av natten på geriatrisk klinik. Metod I studien intervjuades fjorton äldre patienter, tio kvinnor och fyra män med en medelålder på 79 år. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av intervjuerna som kodades varefter de meningsbärande enheterna tolkades och bildade teman. Resultat Resultatet av denna studie visar på olika känslor som de deltagande personerna upplever under nattens timmar som patient på sjukhus. Dessa känslor var; att känna sig främmande, att vara utelämnad, att ej få göra som man vill och att känna oro inför framtiden. Diskussion De fyra teman som analysen av intervjuerna resulterade i har ställts i relation till begreppen autonomi, integritet och lidande. Konklusion Studien visar hur sömnstörningar nattetid kan påverka patientens autonomi, integritet och leda till lidande. Det är viktigt att vårdpersonal blir medveten om vad natten kan innebära för patienterna för att kunna ge en god omvårdnad nattetid.
Sexuallivet efter en radikal prostatektomi - upplevelser, information och stöd hos opererade män och deras partner
(2008-01-15T10:04:36Z) Dahlström, Lovisa; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
The aim was to describe the experiences of couples where the male partner had undergone radical prostatectomy due to prostate cancer. Furthermore, the study explored how the operation had affected their sexual life, whether the couples had received enough post surgical support and information concerning these issues, and to describe the kind of support and information these couples desired. Twenty men and ten partners participated. All the men experienced a varying degree of post surgical erectile dysfunction and only five men had received support concerning their sexual life. Eleven men desired professional visiting support activities. All the partners experienced a negative effect on their sexual life after the operation. Seven partners had not received any support concerning their sexual life and almost 50 % desired support. The men as well as their partners described that although medication led to some erectile function, it also led to a certain lack of spontaneity in their sexual life. It emerged that there was a reciprocal effect of men and their partner, and for that reason the partner should be included in the nursing. The participants had realistic ideas of what post surgical nursing should comprise.
Att förebygga anestesiinducerad hypotermi – en studie inom gynekologisk laparoskopisk kirurgi
(2008-01-25T12:47:56Z) Bronäs Sandberg, Carina; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion Det är väl känt att varje patient som opereras riskerar att drabbas av hypotermi peroperativt och postoperativt. Hypotermin medför stora risker för patienten med bland annat ökad infektionsbenägenhet, ökad blödning och försämrad metabolism. Vidare bidrar det till ökad frekvens av shivering med alla dess komplikationer. Att kunna förebygga hypotermi både vid öppen och laparaskopisk kirurgi är en viktig uppgift för anestesisjuksköterskan. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om anestesisjuksköterskan med hjälp av ett varmluftstäcke i form av ett tubtäcke och en luftvärmeblåsare peroperativt kan förhindra uppkomsten av peroperativ hypotermi vid gynekologisk laparaskopisk kirurgi samt om detta minskar patientens lidande i form av mindre shivering och frysning postoperativt. Metod I denna studie randomiserades patienterna till att antingen få ett varmluftstäcke peroperativt eller sedvanlig behandling. Patienternas kroppstemperatur registrerades kontinuerligt peroperativt och postoperativt. Likaså registrerades shivering och tecken på frysning samt vidtagna omvårdnadsåtgärder postoperativt. Alla patienter fick svara på en enkät postoperativt. Totalt inkluderas 50 patienter. Resultat Att tillföra värme peroperativt med ett varmluftstäcke i form av ett tubtäcke gör att patienterna bibehåller sin ursprungliga kroppstemperatur. Om ett varmluftstäcke inte tillförs blir patienterna hypoterma, fler har shivering och visar symtom på att de fryser. Likaså upplever de i större utsträckning att de har frusit postoperativt gentemot de som har fått ett varmluftstäcke peroperativt. Vidare kräver patienterna som inte har fått ett varmluftstäcke mer omfattande omvårdnadsåtgärder postoperativt för att behandla shivering och/eller frysning. Sammanfattning: Att tillföra värme peroperativt med ett varmluftstäcke är gynnsamt för patienten. De patienter som inte fick ett varmluftstäcke var hypoterma, shivrade och/eller frös i en större utsträckning, samt krävde mer omfattande omvårdnadsåtgärder postoperativt, än de som fick ett varmluftstäcke. Att tillföra värme med ett varmluftstäcke peroperativt minskar således patienten lidande.
Hälsa är att vara delaktig. En studie av hur patienten återfår hälsa efter Whipplekirurgi
(2008-02-28T14:40:25Z) Andersson, Thomas; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion Det finns flera studier som lyfter fram livskvalitet hos patienter som genomgått pankreatikoduodenektomi men få som tar upp omvårdnadsperspektivet på ett tydligt sätt. Syfte Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter efter pankreas resektion ad modum whipple, och ur detta finna betydelsefulla aspekter för sjuksköterskan att ta hänsyn till i omvårdnaden. Metod Data insamlades genom intervjuer med sex patienter. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Patienterna har upplevelser och erfarenheter som påverkar dem i det dagliga livet. För att hantera detta utvecklar de strategier för att återfå hälsa och att anpassa sig till en ny livssituation. Diskussion Pankreatikoduodenektomi ad modum whipple är ett omfattande ingrepp där det finns risk för allvarliga komplikationer. Individen har en lång konvalescens framför sig efter utskrivning och har upplevelser och erfarenheter som visar att det finns ett behov av en bättre uppföljning och stöd för dessa patienter. Sjuksköterskan befinner sig i en unik position att med ett subjektcentrerat synsätt kunna hjälpa och stödja såväl patienter som närstående till att uppnå hälsa med hjälp av evidensbaserade åtgärder.

Browse

Browsing D-uppsatser (- 2009) by Issue Date