D-uppsatser (- 2009)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/41

Browse

Now showing 1 - 20 of 49

Anhörigas erfarenheter av att befinna sig på sjukhus när en närstående genomgår återupplivningsförsök efter ett hjärtstopp
(2008-08-25T13:54:13Z) Malmqvist, Bodil; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion Mellan 1994-2001, inträffade 833 hjärtstillestånd på Sahlgrenska Universitetssjukhus varav 523 dog på sjukhuset. Anhöriga är alltid fullständigt oförberedda för det som händer vid plötslig och oväntad död Syfte Att beskriva anhörigas erfarenhet av att befinna sig på akutavdelningen när en närstående genomgår återupplivning efter ett hjärtstopp samt deras erfarenhet av sjukvårdspersonalens bemötande i situationen. Metod En pilotstudie med två kvinnliga informanter, 46 år respektive 76 år. En kvalitativ innehållsanalys användes där de meningsbärande enheterna kodades och tolkades vilket bildade teman. Resultat I analysen av de två intervjuerna bildades fem teman som vart och ett karakteriserades av en känsla hos de anhöriga: mottagandet – känsla av kaos; väntan – känsla av ovetskap; bemötande – känsla av förtroende; beskedet – känsla av bekräftelse.
Anhörigas upplevelse av information, väntetider och omvårdnad vid deras barns röntgenundersökning på barnröntgen –enkätstudie-
(2005-11-01T10:19:22Z) Andersen, Lise; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Tidigare studier av patienters och anhörigas upplevelse har visat att bemötande, information och väntetider är viktiga faktorer för deras vårdtillfredställelse. Många studier har gjorts på avdelning och akutmottagning men ingen har utförts på en barnröntgenavdelning. Syfte Att belysa de anhörigas upplevelser av bemötande, information och väntetider i samband med att deras barn genomgick en röntgenundersökning på barnröntgen. Metod En deskriptiv enkätstudie av 173 anhöriga vars barn genomgick en röntgenundersökning. Anhöriga delades in i två grupper, en grupp med 114 anhöriga till barn med en tidbokad undersökning och en grupp med 59 anhöriga till barn som kom på en akutröntgenundersökning. Resultat Anhöriga upplevde sig nöjda med den information och det bemötande de fick av röntgenpersonalen. Däremot upplevde 71% av akutgruppen och 41% i tidbokade gruppen att de ej erhöll någon information om hur röntgenundersökningen skulle gå till innan de kom till röntgenavdelningen. Den totala median väntetiden på barnröntgen var för den tidbokade gruppen 60 minuter och i akutgruppen 64 minuter. Tiden man fick vänta ansågs som acceptabel. Den tidbokade gruppen upplevde som längst väntetid efter deras barns röntgenundersökning och akutgruppen upplevde längst väntetid innan röntgenundersökningen. Tjugo procent av dom anhöriga i akutgruppen och 7% i tidbokade gruppen angav att deras barn upplevde smärta under röntgenundersökningen. Konklusion De anhöriga var nöjda med det bemötandet och den information de fick av röntgenpersonalen. Dock upplevde anhöriga brister i informationen kring hur röntgenundersökningen på deras barn skulle gå till. Väntetiden på barnröntgen var en viktig faktor för anhöriga och deras barn. Ytterligare studier bör göras både kring information, väntetider samt anhörigas och deras barns upplevelser på en barnröntgenavdelning.
Att bli transplanterad – en studie av patientens upplevelse
(2006-08-29T12:54:06Z) Frejd, Lisa; Göteborgs Universitet. Sahlgrenska akademin; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Background Earlier research according studying the experience of being transplanted, either with a kidney or a liver, have focused patients experience three months after the transplantation. Focus in this study is in the first month after the transplantation. From a perspective of “lifeworld” it is important that the integrity and entire life situation of the patient is maintained and protected. To illuminate patients need considering his/her experience of health and suffering during the first month after the transplantation can be a guide for nurses in order to take care for these patients in a way that cant strengthen there wellbeing. Purpose The purpose was to describe patient´s experience of being transplanted, one month after the surgery. Method The study is a interview study. The interviews took place at two occasions during the first month after the transplantation. The interviews were taped and transcribed. The text has been analyzed by a qualitative method where the text after careful reading has been converged into codes according to the context of the text. Consequently the codes have been sorted into categories. Finally categories formed three separate themes. Results The patients show a remarkable confidence in medical care even if the transplantation involved suffering for some of the individual patients. In order to ease the adjustment to the situation for the patient and to preserve the patient’s trust in medical care it is important to utilize the knowledge and experience of illness and sub-health of the patient. This would be the best way for following up the situation of the transplant patient. The patient can be given an opportunity to adapt to his/her situation in life if the competence of the nurse as a transmitter of knowledge and as a medical expert is utilized. This will also improve future contacts between the patient and medical care.
Att få veta – en enkätstudie om intensivvårdssjuksköterskors behov av att följa upp utskrivna patienter
(2007-09-18T13:23:55Z) Bjerså, Kristofer; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion Att arbeta på intensivvårdsavdelning är utmanande med höga krav på intensivvårdssjuksköterskans vård. För att få djupare förståelse och kunskap för sitt arbete och för patientens och den närståendes situation krävs samordning kring patientens varande efter utskrivning från intensivvårdsavdelningen. Syfte Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans behov av att följa upp utskrivna patienter från intensivvårdsavdelningen med fokus på varför behovet uppstår, hur uppföljningen ser ut, hur ofta den sker och om det finns hinder, och fördelar respektive nackdelar med uppföljning. Metod Med en enkät tillfrågades 154 intensivvårdssjuksköterskor på tre intensivvårdsavdelningar om sina uppfattningar kring behovet att följa upp utskrivna patienter. Av dessa besvarade 90 enkäten. Resultat Majoriteten av intensivvårdssjuksköterskorna hade ett behov av att följa upp utskrivna patienter. De vanligaste orsakerna var empati för patienten, att rätt omvårdnads- och medicinska åtgärder utförts och för att öka kunskapen. Uppföljning skedde mer sällan än då behovet uppstod. Hinder var framför allt tidsbrist och sekretesslagen. Nackdelar med att inte följa upp var uteblivet tillfälle till kvalitetssäkring. Diskussion Den empatiska anledningen till att behovet att följa upp uppstod kan ses utifrån Travelbees interaktionsteori. Organisatoriska hinder för uppföljning kan leda till bristande motivation och uteblivet tillfälle till lärande och förståelse. Uppföljning skulle kunna organiseras genom införandet av liaision nurse. Ytterligare forskning behövs för att se om behovet att följa upp patienten finns generellt hos sjuksköterskan och vilka effekter uppföljning kan innebära.
Att förebygga anestesiinducerad hypotermi – en studie inom gynekologisk laparoskopisk kirurgi
(2008-01-25T12:47:56Z) Bronäs Sandberg, Carina; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion Det är väl känt att varje patient som opereras riskerar att drabbas av hypotermi peroperativt och postoperativt. Hypotermin medför stora risker för patienten med bland annat ökad infektionsbenägenhet, ökad blödning och försämrad metabolism. Vidare bidrar det till ökad frekvens av shivering med alla dess komplikationer. Att kunna förebygga hypotermi både vid öppen och laparaskopisk kirurgi är en viktig uppgift för anestesisjuksköterskan. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka om anestesisjuksköterskan med hjälp av ett varmluftstäcke i form av ett tubtäcke och en luftvärmeblåsare peroperativt kan förhindra uppkomsten av peroperativ hypotermi vid gynekologisk laparaskopisk kirurgi samt om detta minskar patientens lidande i form av mindre shivering och frysning postoperativt. Metod I denna studie randomiserades patienterna till att antingen få ett varmluftstäcke peroperativt eller sedvanlig behandling. Patienternas kroppstemperatur registrerades kontinuerligt peroperativt och postoperativt. Likaså registrerades shivering och tecken på frysning samt vidtagna omvårdnadsåtgärder postoperativt. Alla patienter fick svara på en enkät postoperativt. Totalt inkluderas 50 patienter. Resultat Att tillföra värme peroperativt med ett varmluftstäcke i form av ett tubtäcke gör att patienterna bibehåller sin ursprungliga kroppstemperatur. Om ett varmluftstäcke inte tillförs blir patienterna hypoterma, fler har shivering och visar symtom på att de fryser. Likaså upplever de i större utsträckning att de har frusit postoperativt gentemot de som har fått ett varmluftstäcke peroperativt. Vidare kräver patienterna som inte har fått ett varmluftstäcke mer omfattande omvårdnadsåtgärder postoperativt för att behandla shivering och/eller frysning. Sammanfattning: Att tillföra värme peroperativt med ett varmluftstäcke är gynnsamt för patienten. De patienter som inte fick ett varmluftstäcke var hypoterma, shivrade och/eller frös i en större utsträckning, samt krävde mer omfattande omvårdnadsåtgärder postoperativt, än de som fick ett varmluftstäcke. Att tillföra värme med ett varmluftstäcke peroperativt minskar således patienten lidande.
"Att inkludera pappan, utan att exkludera mamman". En pilotstudie - Pappans upplevelse av bemötande av sjuksköterskan på barnavårdscentralen
(2009-12-14T15:25:19Z) Stomberg, Jessica; Wikberg, Carl; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Inledning: Det är en unik händelse att bli förälder. Pappan har mindre kontakt än mamman med BVC de första månaderna. Pappor tar inte ut sin föräldraledighet i samma utsträckning som mammor. Det är av stor vikt och betydelse för pappan att bli bemött av sjuksköterskan som unik individ med egna specifika behov. Syfte: Att beskriva pappans upplevelse av sjuksköterskans bemötande på BVC. Metod: Pilotstudie, intervjuer med kvalitativ ansats. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes. Resultat: Vi har kommit fram till temat KASAM och kategorier: 1) Meningsfullhet 2) Bekräftelse känsla av tilltro/tagen på allvar och 3) Individanpassning/ begriplighet. Diskussion: Syftet med studien har uppnåtts genom att beskriva två pappors upplevelser av bemötandet från sjuksköterskan på BVC. Papporna upplevde överlag ett gott bemötande från BVC sjuksköterskan. KASAM som övergripande tema med kategorier speglar väl den beskrivning av pappornas upplevelse som resultatet visade. Slutsats: Pilotstudien kan ses som ett startskott för en intressant och viktig forskning kring pappans upplevelse av sjuksköterskans bemötande på BVC. Sjuksköterskan ska inkludera pappan utan att exkludera mamman.
Att lyssna på musik under anestesi - patienters upplevelser
(2010-03-09T15:30:22Z) Trängeberg, Örjan; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion: Många studier i ämnet musiklyssning under anestesi beskriver hur fysiologiska parametrar påverkas hos patienter som får lyssna på musik under en operation. Kvalitativa studier saknas som beskriver hur patienten upplever att få lyssna på musik under anestesi. En omvårdnadsteoretiker, vars teori studeras, utgör bakgrunden till de vårdvetenskapliga utgångspunkterna. Begrepp som lidande och trygghet lyfts fram och sätts i relation till ämnet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att lyssna på musik under en handoperation i regionalanestesi. Metod: Pilotstudie med två deltagare, en man och en kvinna, konsekutivt utvalda. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket består av identifiering, kodning samt skapande av kategorier i en text för att få fram en bakomliggande innebörd i en texts innehåll. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra olika kategorier om hur patienterna upplevde att få lyssna på musik under anestesi. Dessa kategorier var: bort från verkligheten, positiv erfarenhet av att lyssna på musik, upplevelse av en inre frid och musik man själv tycker om. Diskussion: Musiklyssning har en funktion inom anestesin. Det är viktigt att anestesisjuksköterskan har kunskap om musikens betydelse för patienten som en del i den individuella omvårdnaden. Det är viktigt att ta till sig kunskap som finns i ämnet. Denna pilotstudie visar på resultat som kan användas när beslut fattas om omvårdnadsåtgärder som är till gagn för patienten i en given vårdsituation.
Barnmorskans möte med våldtäktsoffer
(2009-03-24T16:08:45Z) Clemes, Sofia; Karlsson, Therese; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Bakgrund: Antalet våldtäkter har de senaste åren ökat markant. Var barnmorskan än arbetar så kan hon komma i kontakt med kvinnor som har blivit utsatta för våldtäkt. Ett sådant möte kan väcka mycket tankar och känslor både hos den drabbade kvinnan och hos barnmorskan. Tre teoretiska begrepp beskrivs i bakgrunden: mötet, empowerment samt barnmorskans stödjande funktion. Få studier har hittats som belyser barnmorskans upplevelser av mötet med kvinnor som har blivit utsatta för våldtäkt. De studier som har gjorts behandlar sjuksköterskans omhändertagande och den medicinska behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskans upplevelser av känslor och strategier i mötet med kvinnor som har blivit utsatta för våldtäkt. Metod: Den kvalitativa metoden som användes var intervjuer med två barnmorskor. Intervjuerna granskades utifrån en innehållsanalys. Resultat och diskussion: I resultatet framkom att informanterna använder sig av olika strategier i mötet med kvinnor som har blivit utsatta för våldtäkt samt att mötet väcker mycket känslor hos informanterna. Strategierna som framkom var: bemöta individuellt, informera, skapa ett bra möte, vara medveten, använda kroppsspråk, använda sin erfarenhet och pyssla om. Känslorna som framkom var: trygghet, moderskänslor, otillräcklighet, frustration, brist på utbildning och svårighet att informera. Informanterna uttryckte vikten av att bemöta kvinnornas behov individuellt, anpassa informationen och på så sätt skapa ett bra möte. Det framkom även att det var viktigt att vara medveten om sitt kroppsspråk och använda sin erfarenhet i mötet. Konklusion: Forskning inom området behövs för att kunna utveckla bland annat Barnmorskeprogrammet så att barnmorskor skall kunna känna sig säkrare och mer tillfredsställda i sitt bemötande av kvinnor som har blivit utsatta för våldtäkt.
Barnsjuksköterskans upplevelse av anknytningsprocessen i neonatal hemsjukvård
(2008-06-02T08:24:52Z) Frödin, Martina; Lahrech, Ouafae; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion Det är föga dokumenterat hur barnsjuksköterskor upplever att arbeta med att främja anknytning mellan föräldrar och barn inom ramen för neonatal hemsjukvård. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka barnsjuksköterskans upplevelse av att främja anknytningsprocessen mellan barn och föräldrar inom neonatal hemsjukvård. Metod Kvalitativ intervjustudie med Fenomenologisk hermeneutisk ansats. Resultat I resultatet framkommer fem huvudteman vilka är: Att samverka, Att vägleda, Att bekräfta och uppmuntra, Att se och ana och Att vara i hemmet. I den tolkade helheten framkommer det att främja anknytning i hemmet bland annat handlar om vad barnsjuksköterskan har för inställning till anknytning. Detta framkommer när barnsjuksköterskan beskriver vad hon anser är hennes huvuduppgifter. Familjerna kan således ha kommit olika långt i anknytningsprocessen när de skrivs hem till hemsjukvården, beroende på vilket sjukhus de har legat på. Diskussion I hemmet blir föräldrarna trygga, barnsjuksköterskan är gäst i deras hem och är där på deras villkor. Hon är ödmjuk i sin relation med familjen, hon peppar och uppmuntrar samt stödjer föräldrarna. Oftast är det inte så stora saker som hon behöver göra utan det handlar ofta att hon måste våga låta ansvar till föräldrarna så att de växer i föräldrarollen. Barnsjuksköterskorna beskriver också att de handlar utifrån sin intuition, vi anser att kunskap om anknytningsprocessen och kontinuerlig reflektion över sina omvårdnads handlingar, hjälper henne dels att sätta ord på sina intuitioner och dels att hjälpa föräldrarna i anknytningsprocessen.
Beslutsfattande vid omvårdnad av döende patient – dialogens betydelse
(2007-01-04T16:07:51Z) Selin, Gunnel; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdes fokusgruppsintervju. Vid analysen har en hermeneutisk-fenomenologisk tolkningsansats använts, där narrativ kommunikation blir underlag för tolkning. I resultatet framträder två samlande begrepp; dialogen som en process i rörelse, en rörelse mellan aktivitet utåt och aktivitet inåt. Under rubriken dialog utåt synliggjordes fem underkategorier; relation till patientens behov, till närstående, till det medicinska paradigmet, till kollegor och till kunskap. I dessa grupper är samtalet med frågor, svar, lyssnande, reflektion, bekräftelse, delande och identifikation, framträdande. Kunskap i form av teori, artikuleras främst i etiska termer. Den inre dialogen handlar om de egna behoven av att få visshet och att identifiera sig, samt om relation till begreppet ansvar. Det handlar då bl.a. om ansvar kopplat till kunskap, smärta och patientens välbefinnande. I studien framträder vårdarnas arbete som relationsinriktat. Med dialogen som redskap fattar vårdarna beslut rörande patientens omvårdnad och på så sätt görs patienten och närstående delaktiga, något som bekräftas i tidigare studier. Viktiga faktorer för beslutsfattande utgörs av relationen med patienten och närstående, men även den erfarenhetsbaserade kunskapen är betydande. Sammanfattningsvis kan konstateras att med dialogens hjälp vid beslutsfattande, lyfts vårdarens etiska grund fram, vårdaren blir tydligare i sin identitet och följaktligen tryggare och kan då hjälpa patienten till trygghet i en svår situation. Att använda vårdteori som stöd i beslutsprocesserna, ger också ett redskap att arbeta med utvärdering av de beslut som fattas och effekterna av dessa beslut. Detta kan ses som ett sätt att utveckla vårdens kvalitet.
CTG-fosterövervakning vid normalförlossning. Barnmorskans känslor och upplevelser under utdrivningsskedet
(2009-03-24T16:13:25Z) Wallén, Maria; Moameni, Mitra; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Förlossning är akutsjukvård som innebär en viss mån av stress för barnmorskan som arbetar med det. CTG-övervakning är ett tekniskt hjälpmedel som barnmorskan har för att bedöma fostrets tillstånd. Utdrivningsskedet är den mest kritiska fasen för ett foster under förlossningen och CTG bör då användas kontinuerligt. Tidigare forskning talar för att barnmorskan har olika upplevelser av CTG-övervakning under utdrivningsskedet samt att det påverkar relationen till den födande kvinnan. Tidigare studier visar att barnmorskor upplever känslor så som begränsning, tvång, trygghet och säkerhet i relation till CTG. Undersökningar visar att barnmorskor tycker att det är svårt med CTG-kurvans tolkning och att CTG påverkar barnmorskans yrke. Pilotstudien syftar till att genom intervju beskriva barnmorskans känslor och upplevelser av CTG under utdrivningsskedet i samband med normal förlossning, samt utvärdera forskningsmetoden för att se om tillvägagångssättet passar i en fullskalig studie. En kvalitativ metod användes och öppna intervjuer gjordes med två barnmorskor. Intervjuerna granskades med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. I resultatet framkom två kategorier som beskriver barnmorskans upplevelser och känslor: känsla av trygghet och kontroll samt känsla av stress och rädsla, av CTG under utdrivningsskedet av en normalförlossning. Resultatet genererade begrepp som: trygghet, erfarenhet, kontroll, oro, rädsla och stress. Pilotstudien, i enlighet med tidigare forskning, visar att barnmorskor värderar erfarenhet som en faktor för ökad kunskap och självtillit gällande CTG-tolkning. Vår studie kom att påverkas av det tekniska redskapet STAN, som ingav barnmorskorna en trygghet i CTG-tolkningen. Resultatet från vår studie visar att barnmorskorna såg på CTG som en trygghet och att metoden var väl inarbetad på förlossningen och att deras erfarenhet gav dem kontroll. Emellertid vid avvikande/patologiska CTG-kurvor kunde barnmorskan få en känsla av rädsla och stress. Författarna anser att den öppna intervjun som metod är bra för att få barnmorskor att prata om sina känslor och upplevelser. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman anses även vara en bra metod för att koda och kategorisera vid en fullskalig studie.
Det gör ont. Effekter av ett systematiskt kvalitetsarbete inom smärtomhändertagandet av äldre patienter ur vårdpersonalens perspektiv
(2007-04-10T18:47:10Z) Särnwald, Karin; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Smärta ar ett vanligt problem hos äldre och vårdpersonalens attityder till smärtomhandertagandet och det satt på vilket det utförs, kan få betydelse för den äldres funktion i det dagliga livet. Syftet med studien var att utvärdera effekterna av ett långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete inom smärtomhandertagandet vid en geriatrisk klinik ur personalens synvinkel. Kvalitetsarbetet har strukturerats kring en strategisk tvärprofessionell grupp med ansvar för utveckling och framtagandet av riktlinjer. Dessa implementeras av en verkställande grupp bestående av sjuksköterskor och undersköterskor från samtliga avdelningar. Den verkställande gruppen ansvarar även for kvalitetsgranskningen av smärtomhandertagandet på respektive avdelning. En strukturerad enkät kartlade hur man som patientnära personal såg på smärtomhandertagandet inom verksamheten, vid uppstarten av arbetet 1998, och en uppföljande utvärdering gjordes våren 2004. Resultatet visade att personalen upplevde förbättringar inom flera aspekter av smärtomhandertagandet såsom bättre smärtlindrade patienter, ökad tillgång på icke farmakologiska behandlingsmetoder, och ökad kunskap om den kompetens som finns att tillgå inom verksamheten. Teamsamarbetet hade ökat i smärtomhandertagandet och riktlinjerna var val kända. utvärderingen visade aven att flera förbättringsområden återstod såsom behov av mer kunskap och utbildning, att tydligare se sin roll i smärtomhandertagandet och behov av kontinuerliga smärtbedörnnin-ar. Det systematiska och strukturerade kvalitetsarbetet har ur personalens synvinkel inneburit att teamsamarbetet har ökat i smärtomhandertagandet och att patienterna får en mer adekvat smärtlindring, an vid arbetets start.
”Det var bara att testa själv". En pilotstudie om vilket stöd mödrars erfarenhet av stöd från BVC efter att de slutat amma sitt barn före sex månaders ålder
(2009-12-14T15:39:02Z) Hård, Anna-Karin; Pettersson, Ylva; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Inledning: På BVC möter sjuksköterskan föräldrar och deras barn under barnens första år. Hon har här en betydande roll i att vägleda och stödja föräldrarna till att ge sina barn en hälsosam uppväxt. Få studier har visat på mammors behov och erfarenhet av stöd från BVC - sjuksköterskan efter nedläggning av amning före 6 månader ålder. Vi har i denna pilotstudie valt att undersöka dessa erfarenheter utifrån mödrarnas vardagsvärld. Syfte: Att få kunskap om vad modern upplever som stöd/icke stöd från BVC-sjuksköterskan när hon fattat beslutet att sluta amma. Metod: Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för analysering av pilotstudiens två intervjuer. Resultat: När intervjuerna analyserades framkom temat: mödrars efterfrågan och erfarenhet av stöd från BVC-sjuksköterskan efter nedläggning av amning. Resultatet presenteras utifrån fyra subteman: Upplevelsen av att sakna stöd och konkret information från BVC, upplevelsen av att söka bekräftelse från BVC, upplevelsen av att efterlysa en attitydförändring och upplevelsen av att få ett positivt bemötande. Diskussion: Vid analys av resultatet är författarna medvetna om sin egen förförståelse och bristande erfarenhet av intervjuver. Resultatet belyser tänkvärda och intressanta erfarenheter av hur mödrarna upplever stödet från BVC. Detta har sedan belyst utifrån tidigare forskning , vårdvetenskapligt perspektiv och teoretiska begrepp Slutsats: Vidare studier inom detta område kan generera kunskap som kan användas av BVCsjuksköterskor för att göra dem uppmärksamma på vilket stöd dessa mödrar efterfrågar. Resultatet kan förhoppningsvis förändra den attityd som enl. mödrarna råder på BVC.
Förlösande Psykoprofylax? En pilotstudie om föräldrapars förlossningsupplevelse efter psykoprofylaxutbildning
(2009-03-24T16:28:24Z) Hallberg, Liselott; Lavebäck, Ulrika; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Syftet med detta arbete var att beskriva hur föräldrapar som gått psykoprofylaxkurs upplevt förlossningen och användandet av den förvärvade kunskap som kursen givit dem. Intresset för fenomenet framkom hos författarna efter förlossningspraktik, där det upplevdes att andning och avslappning tycktes vara till hjälp för födande kvinnor. Psykoprofylaxen som förlossningsförberedande metod har funnits i Sverige sedan i början av 1970-talet, trots detta finns det lite forskning kring dess effekt och utfall. För att få en ökad kunskap kring fenomenet utfördes en pilotstudie med en kvalitativ metod vilken hade en deskriptiv fenomenologisk ansats. Två föräldrapar som deltagit i psykoprofylaxutbildning intervjuades två månader efter förlossning. Resultatet av studien visade att psykoprofylaxmetoden gav föräldrarna en känsla av kontroll och trygghet inför förlossningen, men att förlossningens längd påverkade hur väl metoden kunde tillämpas. Förväntningarna på förlossningen och psykoprofylaxmetoden påverkade också upplevelsen av förlossningen. Essensen av fenomenet visade sig vara hanterbarhet i förlossningssituationen. Slutsatsen är att barnmorskor behöver mer kunskap inom psykoprofylax för att kunna stötta föräldrapar som valt denna metod. Mer forskning inom området krävs för att kunna utvärdera metoden och arbeta mer evidensbaserat kring den.
Fotterapeutens kompetens i omhändertagandet av diabetessjukdomens fotkomplikationer vid sjukhusvård
(2008-06-23T06:59:42Z) Asphede, Lena; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som idag omfattar 3-4 % av befolkningen. Sjukdomen kan medföra komplikationer i foten som orsakas av nervskador, kärlsjukdom eller en kombination av båda. Att tidigt ta bort förhårdnader och att omfördela tryck på foten minskar risken att utveckla sår. Den allmänna uppfattningen att fotterapeuten endast klipper naglar, var upphovet till att undersöka innehållet i kompetensen och öka förståelsen för vad arbetet innebär. Syftet med studien var att beskriva fotterapeutens kompetens i samband med omhändertagandet av fotkomplikationer vid diabetessjukdom. Kvalitativ ansats med öppna intervjuer valdes och 12 fotterapeuter deltog i studien. Intervjuerna analyserades enligt innehållsanalys. Kriterier för medverkan i studien var att ha arbetat minst 5 år vid sjukhus med fotkomplikationer till följd av diabetessjukdom. Resultatet visar att arbetet är mångfacetterat och att fotterapeuten intar en central roll i omhändertagandet av patienten. Ett arbete där iakttagelser av sårproblematik, ställningstagande till behandlingsstrategier och vidare bedömning om behov av konsultation ingår. Arbetet innebär att ta bort förhårdnader för att undvika att sår uppstår till att debridera sår och vara en s.k. fotsårsköterska. Dokumentation i text och bild av såret är viktigt. Nära relationer utvecklas under behandlingstiden med patienter och är nödvändig eftersom fotsår utvecklas individuellt och behandlas utifrån individens förmåga och behov. Fotterapeuten ses som en samordnare för patienter vid sjukhus och utanför institutionen. Resultatet visade dessutom att arbetet är ett ensamarbete, där verksamhetens organisation styr innehållet i arbetet. Vidareutbildning i arbetet sker i form av lärlingsutbildning och fotterapeuten hospiterar inom olika områden. Anmärkningsvärt var hur verksamhetens struktur påverkade innehållet i arbetet. Där fler engagerade intressenter var involverade utvecklades innehållet i arbetet mer än vid mindre organiserad verksamhet. Arbetskollegor borde vara en förutsättning för en trygghet i arbetet och inte som vid institutioner där fotterapeuten var ensam i yrkesutövningen. Nyckelord: kompetens, kunskap, lärande, kommunikation, diabetes, fotkomplikationer, utbildning
Fyra öron är fler än två ögon
(2010-12-07) Alefjord, Annelie; Möller, Susanna; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
SAMMANFATTNING Inledning: Brister i kommunikationen vårdpersonal emellan är en bidragande faktor till majoriteten av alla skador och missöden i vården. Anestesisjuksköterskan lämnar patienterna till en uppvakningsavdelning efter att anestesin har avslutats där hon ger en muntlig rapport till intensivvårdssjuksköterska. Den muntliga överrapporteringen har som syfte att säkerhetsställa kontinuiteten i vården. Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskan är två olika specialistområden och ämnet kommer att beskrivas ur dessa två perspektiv. Syfte: Studiens syfte är att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor upplevelse av muntlig postoperativ överrapportering. Metod: En pilotstudie utfördes med fyra semistrukturerade intervjuer; två anestesisjuksköterskor respektive två intensivvårdssjuksköterskor för att pröva studiens hållbarhet. Resultatet av pilotstudien kommer att redovisas. För bearbetning och tolkning av intervjumaterialet användes kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Graneheim (2008). I den fullskaliga studien kommer 10-14 intervjuer att utföras. Resultat: Resultatet av pilotstudien fann flera faktorer som påverkade den muntliga överrapporteringen vilket presenteras under fyra kategorier: risk för informationsförlust, brist på avskildhet, möjlighet till feedback och oklar ansvarsfördelning. Slutsats: Studien uppvisade att sjuksköterskorna upplevde brister i samband med den muntliga postoperativa överrapporteringen. Vidare studier skulle kunna leda till att utveckla protokoll eller checklista. Det skulle kunna bidra till att reducera eller eliminera risken för informationsförlust. Nyckelord: , muntlig överrapportering,
Hälsa är att vara delaktig. En studie av hur patienten återfår hälsa efter Whipplekirurgi
(2008-02-28T14:40:25Z) Andersson, Thomas; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion Det finns flera studier som lyfter fram livskvalitet hos patienter som genomgått pankreatikoduodenektomi men få som tar upp omvårdnadsperspektivet på ett tydligt sätt. Syfte Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter efter pankreas resektion ad modum whipple, och ur detta finna betydelsefulla aspekter för sjuksköterskan att ta hänsyn till i omvårdnaden. Metod Data insamlades genom intervjuer med sex patienter. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Patienterna har upplevelser och erfarenheter som påverkar dem i det dagliga livet. För att hantera detta utvecklar de strategier för att återfå hälsa och att anpassa sig till en ny livssituation. Diskussion Pankreatikoduodenektomi ad modum whipple är ett omfattande ingrepp där det finns risk för allvarliga komplikationer. Individen har en lång konvalescens framför sig efter utskrivning och har upplevelser och erfarenheter som visar att det finns ett behov av en bättre uppföljning och stöd för dessa patienter. Sjuksköterskan befinner sig i en unik position att med ett subjektcentrerat synsätt kunna hjälpa och stödja såväl patienter som närstående till att uppnå hälsa med hjälp av evidensbaserade åtgärder.
Hur iranska äldre patienter och deras anhöriga upplever strokevården
(2010-12-07) Azad, Victoria; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Hur upplevs nattens timmar av den äldre patienten inneliggande på sjukhus? En kvalitativ intervjustudie.
(2007-12-20T14:16:37Z) Karlsson, Magdalena; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion En god sömn är viktig för hela kroppens välbefinnande. Att sova på sjukhus innebär en ny situation för patienten. När vi blir äldre sker en förändring i sömnmönstret. Olika faktorer som kan påverka sömnen negativt för patienter inlagd på sjukhus är till exempel olika ljud, störande ljus, en främmande miljö och varierande tankar. Syfte Att undersöka äldre patienters erfarenhet av natten på geriatrisk klinik. Metod I studien intervjuades fjorton äldre patienter, tio kvinnor och fyra män med en medelålder på 79 år. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av intervjuerna som kodades varefter de meningsbärande enheterna tolkades och bildade teman. Resultat Resultatet av denna studie visar på olika känslor som de deltagande personerna upplever under nattens timmar som patient på sjukhus. Dessa känslor var; att känna sig främmande, att vara utelämnad, att ej få göra som man vill och att känna oro inför framtiden. Diskussion De fyra teman som analysen av intervjuerna resulterade i har ställts i relation till begreppen autonomi, integritet och lidande. Konklusion Studien visar hur sömnstörningar nattetid kan påverka patientens autonomi, integritet och leda till lidande. Det är viktigt att vårdpersonal blir medveten om vad natten kan innebära för patienterna för att kunna ge en god omvårdnad nattetid.
I barnets försvar. RSV - spädbarnsföräldrars kunskaper och informationsbehov
(2009-12-14T15:30:03Z) Gole, Susanne; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion Respiratorisk syncytial virus, RSV, har i princip drabbat alla barn innan de har fyllt två år. Hos små barn kan RSV ge svåra symtom samt orsaka komplikationer. I Sverige behöver runt 1-1,5 % av tidigare friska barn utan riskfaktorer vårdas på sjukhus på grund av RSV. Genom primärprevention kan man minska antalet nya barn som drabbas av sjukdom. Behov kan vara upplevda, uttryckta, relativa eller normativa. De upplevda behoven begränsas av människors insikter och kunskaper om vad som finns tillgängligt. Genom rådgivning av BVC-sjuksköterskan kan föräldrar bli empowered i föräldrarollen. Syfte Syftet med studien är att beskriva spädbarnsföräldrars kunskaper om RSV och deras upplevelser av informationsbehov från BVC-sjuksköterskan härom. Metod Pilotstudie med semistrukturerade intervjuer med två förstagångsföräldrar. Intervjuutskrifterna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Föräldrarna talade om olika sorters kunskaper som delades in i kategorierna befintlig kunskap, kunskapsbehov och tveksam kunskap under det övergripande temat kontroll i föräldrarollen. En förälder hade fått mycket information om RSV på BVC, den andra hade inte fått någon. Båda föräldrarna uttryckte behov av att få mycket information om RSV vid första kontakt med BVC. Diskussion Det är omvälvande att bli förälder och det är mycket kunskap man behöver få till sig. Det är av betydelse att som BVC-sjuksköterska kunna se att det föreligger ett normativt behov hos föräldrar att få information om RSV.

Browse

Browsing D-uppsatser (- 2009) by Title