Kandidatuppsatser, Folkhälsovetenskapligt program

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/3756

Browse

Now showing 1 - 20 of 111

Socialt nätverk och självskattad hälsa; betydelsen av sociala relationer i kvinnors försök att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete
(2007-06-12T09:46:24Z) Jönson, Kajsa; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Syfte Att klargöra om socialt nätverk har samband med självskattad hälsa hos kvinnor födda på 1960- och 70-talet, samt att belysa om det sociala nätverket kan ha betydelse för självskattad hälsa, när kvinnor kombinerar förvärvsarbete och föräldraskap. Metod Studien är en kvantitativ studie som grundas på tvärsnittsunderökningar inom ramen för SCBs årliga undersökningar om befolkningens levnadsförhållanden, mellan 1990-2003. Materialet analyserades med multiple logistisk regression, och effektmodifiering synliggjordes genom stratifiering. Resultat Socialt nätverk och föräldraskap, oberoende av varandra, hade samband med självskattad hälsa i den aktuella undersökningsgruppen, och resultaten varierade över tid. Resultaten visade inte på att sociala relationer reducerar effekten av att förvärvsarbeta och samtidigt vara förälder, med ett undantag: Bland heltidsarbetande kvinnor reducerades effekten av att ha barn om kvinnan var samboende. Diskussion Det nya arbetslivets nya krav och minskade kontroll gör att särskilt ensamstående heltidsarbetande mödrar får svårt att upprätthålla balansen i livet. Sociala relationer kan stressa mer än stödja, speciellt då kvinnor idag både förväntas ansvara för barn och hushåll, samt leva upp till kraven på jämställdhet.
”Det går bara in genom ena örat och ut genom det andra” En kvalitativ studie om hur man kan nå fram till och beröra ungdomar i Sverige i det HIV-preventiva arbetet.
(2007-06-12T09:54:46Z) Larsson Anna, Marina Olsson; Göteborg University/Department of Medicine
Bakgrund: Sedan de första fallen av HIV diagnostiserades i Sverige under mitten av 1980-talet, har HIV-preventiva insatser gentemot ungdomar genomförts av en mängd olika aktörer. Idag är risken att bli smittad låg, vilket resulterat i en tystnad kring HIV i Sverige. Samtidigt ökar klamydia bland ungdomar och unga vuxna, vilket tyder på ett ökat sexuellt riskbeteende i denna grupp. Endast några fall av HIV skulle därmed kunna leda till en ökad smittspridning. Således är det viktigt att information och budskap om HIV når fram till och berör ungdomar i Sverige. Syfte och metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes under april till juni 2006. Syftet var att undersöka hur man kan nå fram till och beröra ungdomar i Sverige i det HIV-preventiva arbetet. Fyra fokusgruppsintervjuer utfördes med totalt 14 ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet. Frågor angående vilken typ av information och budskap om HIV som når fram till och berör ungdomar, vem som ska framföra dessa, samt hur detta ska utföras, behandlades. Resultat: Resultatet visade att ungdomarna i studien efterfrågade konkreta fakta och statistik om HIV, samt ett ungdomsperspektiv med större fokus på Sverige. Skolan ansågs vara en bra arena att nå ungdomar på, där utomstående informatörer efterfrågades, gärna personer nära i ålder eller någon som själv lever med HIV. Erfarenhet och engagemang poängterades som viktigt. Det framkom även att seriös och pålitlig massmedia skulle kunna nå fram och beröra. Ungdomarna poängterade att HIV-preventiva insatser borde vara återkommande, påbörjas vid 12-13 års ålder och trappas upp vid 15-16 års ålder. Bättre kvalitet i skolans sex- och samlevnadsundervisning efterfrågades och därtill även att HIV borde tas upp i fler ämnen. Delaktighet och diskussion framstod som viktigt, samt att information och budskap om HIV borde komma från många olika håll. Ökad uppmärksamhet i media, samt film och dokumentärer om HIV ansågs som bra sätt att nå fram på. Diskussion och slutsats: Ungdomarna i studien uppvisade ett passivt informationshämtade. Således kan masskommunikativa insatser vara nödvändiga för att ämnet ska komma in i vardagen och behandlas i mer interpersonella sammanhang. Att massmedia ansågs viktigt kan dels bero på att många nås av det, men även på möjligheten att uppleva situationer som annars kanske känns som långt bort, genom t.ex. filmer och TV-program om HIV. Eftersom interpersonell kommunikation ofta anses mer effektiv än masskommunikation för att förändra beteenden, kan diskussion och delaktighet i sex- och samlevnadsundervisning vara betydelsefullt. Resultatet tydde på att ungdomarna i denna studie överlag efterfrågade samma saker som ungdomarna i studier gjorda för 10 och 20 år sedan. Dock efterfrågades närhet i information och budskap, vilket skulle kunna innebära att ungdomarna behöver känna att de kan relatera till ämnet, att det är aktuellt även i Sverige. Peer education, unga som informerar unga, skulle kunna bidra till att skapa en sådan närhet vid kommunikation. Det kan även vara en förutsättning att insatser är återkommande och att innehållet varieras. Kanske är det först då information och budskap om HIV blir något som når fram och berör, något som inte bara går in genom ena örat och ut genom det andra.
Handslaget i Tuve-Säve – en enkätundersökning om de medverkande elevernas uppfattningar
(2007-06-12T09:57:05Z) Arvidsson Anna, Lennartsdotter Sara; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Den definition av fysisk aktivitet som vi använt oss av har vi hämtat från Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom och den lyder ”All kroppsrörelse utförda av skelettmuskulaturen som resulterar i en ökad energiförbrukning”, detta oavsett syfte eller sammanhang. De rekommendationer för fysisk aktivitet som vi utgått ifrån var minst 60 minuters måttlig och högintensiv fysisk aktivitet dagligen. Tuve-Säve, där aktivitetsprojektet Handslaget hölls, ligger på Hisingen och är en av de 21 stadsdelarna i Göteborgs kommun. Stadsdelsnämnden har initierat det lokala Handslagsprojekt som genomförts under höstterminen 2006 och vårterminen 2007 i stadsdelens alla skolor som ett samarbete med tolv lokala idrottsföreningar. Handslaget var den nationella satsning som Riksidrottsförbundet på uppdrag av regeringen utfört under åren 2004- 2007 och sammanlagt har en miljard kronor satsats på detta. Handslaget var den största insatsen som gjorts inom svensk idrott. Målet med Handslaget var bland annat att öppna dörrarna för fler, satsa mer på flickors idrottande samt intensifiera samarbetet mellan idrottsföreningar och skola. Handslagsprojektet i Tuve-Säve har för de 189 berörda eleverna från stadsdelens femte- och åttondeklasser inneburit en regelbunden ”pröva-på-verksamhet”. Vårt syfte har varit att undersöka de medverkande elevernas uppfattningar om Handslaget. Vi ville ta reda på de positiva samt de negativa aspekterna av projektet. Vi ville också synliggöra elevernas perspektiv på hur Handslaget skulle ha kunnat förbättras. Vår målgrupp har varit alla elever i stadsdelen som medverkat i Handslagsprojektet. Eleverna var i 11- och 14-årsåldern. För att nå ut till alla eleverna valde vi att utföra en enkätundersökning. Inga tidigare enkäter inom passande område kunde hittas och därför utformade vi en enkät som testades i en mindre pilotundersökning. Efter en mindre ändring av enkäten utförde vi därefter den planerade undersökningen. Enkäten innehöll frågor kring elevernas uppfattning rörande Handslagets komponenter, deras vanor kring mat och fysisk aktivitet samt bakgrundsvariabler och en öppen slutfråga med möjlighet att ge förslag på förbättringar av Handslaget. Den sammanlagda svarsfrekvensen var 85,19 %. Antalet elever som uppgav att de på grund av Handslaget börjat utöva någon form av fysisk aktivitet på fritiden var knappt 10 %, den andel elever som uppgett sig ha fått lust att börja med någon typ av fysisk aktivitet på fritiden var drygt 37 %. Då andelen elever som uppgav sig vara fysiskt aktiva dominerade över andelen som inte uppgav sig vara fysiskt aktiva kunde inga tydliga skillnader grupperna emellan ses gällande de resterande variablerna vi jämfört. Den totala andel elever som i vår enkätundersökning uppnådde rekommenderad daglig mängd fysisk aktivitet var mindre än 40 %. De sammantagna resultaten av elevernas uppfattningar av Handslaget visade att eleverna var övervägande positivt inställda. Andel elever som besvarade frågan om förbättringar inför framtida Handslag var cirka 55 %. Eleverna gav ett flertal förslag på hur Handslaget skulle kunna förbättras. Bland annat uppgav eleverna att den disponerade tiden kunde utökas och att ledarnas kompetens kunde stärkas samt att de i större utsträckning ville få välja aktiviteter själva. Vår slutsats inför framtida satsningar var att det behövs en diskussion kring tävlingsmoment i Handslaget samt att ledarnas och de medföljande lärarnas roller tas i beaktande.
Family Learningprojektets betydelse för deltagarnas känsla av sammanhang och sociala kapital
(2007-06-12T09:58:43Z) Brunsell Anna Beata, Gustafson Jessica; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Syftet med vår studie var att undersöka hur det sociala kapitalet och känslan av sammanhang kan påverkas och utvecklas inom Family Learningprojektet och hur detta påverkar närområdet och individernas hälsa. Vi genomförde en kvalitativ fokusgruppsintervjustudie bland deltagare och ledare på Family Learning center i Backa, Göteborg. Family Learning är ett projekt där man arbetar över generations- och nationalitetsgränser. Mot denna bakgrund valde vi att studera två för hälsans sociala bestämningsfaktorer viktiga begrepp, socialt kapital och känsla av sammanhang. Dessa två begrepp valdes då vi ansåg oss kunna täcka både individuella och mellanmänskliga aspekter på sociala relationer och hälsa. Fokusgrupperna bestod av 4-6 deltagare. För att analysera intervjuerna använde vi oss av innehållsanalys. Vi identifierade meningsbärande enheter, kondenserade dessa för att slutligen kategorisera dem och dela in dem i teman. De teman som framkom var livskunskap, social interaktion och hälsofrämjande egenskaper. Dessa tre teman ansåg vi indikerade på att Family Learning påverkar och utvecklar socialt kapital och känsla av sammanhang hos deltagarna. Därför kan Family Learning vara av betydelse för deltagarnas hälsa och för närområdet.
Att avstå från receptförskrivna läkemedel – en kartläggning av vem och varför
(2007-06-12T10:00:26Z) Andersson, Annika; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Förskrivning av läkemedel och användningen av dessa ökar kontinuerligt i Sverige. Det är dock känt att en liten andel av befolkningen avstår från att hämta ut receptförskrivna läkemedel. I såväl de svenska folkhälsomålen som i hälso- och sjukvårdslagen uttrycks att god hälsa och vård ska ges på lika villkor i hela befolkningen. Detta innebär att ingen människa som behöver vård eller läkemedel ska behöva avstå. Bristande följsamhet vid läkemedelsbehandling kostar samhället stora summor pengar och kan orsaka individer onödigt lidande. Läkemedelsreformen år 1997 innebar bland annat att egenavgifterna ökade och att samhällets subvention därmed främst skulle riktas till de med stora behov av läkemedel snarare än de med enstaka behov av läkemedel. Syftet med uppsatsen var att kartlägga vilka grupper i befolkningen som avstår från receptförskrivna läkemedel och vilka orsaker som anges. Frågor om i vilken utsträckning kön, ålder, utbildning, födelseland, yrkesstatus och ekonomisk situation spelar roll för läkemedelsanvändningen belystes. I en deskriptiv ansats diskuterades resultaten i relation till främst socioekonomisk position. Uppgifterna i uppsatsen byggde på populationsbaserade resultat från Statistiska Centralbyråns (SCB) hushållsekonomiska undersökning (HEK) från år 2000 och 2005, Socialstyrelsens specialbearbetning av HEK- undersökningen år 2000 samt Statens Folkhälsoinstituts (FHI) nationella folkhälsoenkät ”Hälsa på lika villkor?” från år 2006. Kartläggningen visade att andelen i befolkningen som avstod från läkemedel av kostnadsskäl uppgick till 3 procent år 2005 enligt HEK- undersökningen. Det är en ökning från 2,4 procent enligt motsvarande undersökning år 2000. Enligt folkhälsoenkäten 2006 hade 6,5 procent av befolkningen avstått från läkemedel av olika skäl de tre senaste månaderna vid svarstillfället. Sammanfattningsvis visade resultaten att ojämlika ekonomiska och sociala förutsättningar gjorde att vissa grupper avstod från läkemedel i större utsträckning än andra. Det var framför allt ensamstående med barn, arbetslösa, förtidspensionärer, personer med sjukersättning eller socialbidrag som avstod, och i genomsnitt i dubbelt så stor utsträckning som befolkningen i helhet. Kvinnor avstod generellt något oftare än män och yngre avstod oftare än äldre. Sambandet med ekonomisk situation var tydlig. Ekonomiska skäl angavs som främsta orsak till att avstå från läkemedel i både HEK- undersökningarna och folkhälsoenkäten. Den näst vanligaste orsaken till att avstå var att man ansåg sig redan ha tillräckligt med läkemedel. Att i många sammanhang sårbara grupper i befolkningen avstod från att hämta ut läkemedel oftare än andra understryker att detta är ett folkhälsoproblem och inte enbart ett individuellt medicinskt problem. Med en tvärvetenskaplig ansats inom forskningen i mötet mellan farmakoepidemiologi, samhällsmedicin och folkhälsovetenskap, finns goda förutsättningar för att identifiera vilka omständigheter som krävs för god hälsa i befolkningen och för att faktiska behov av läkemedel ska tillgodoses jämlikt.
Det som inte syns, finns inte – En kartläggning av katanvändningens omfattning bland somalier i Göteborg
(2007-06-12T11:15:24Z) De Cal Emma, Söderlind Lina; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Drogen är en växtdrog som varit känd i många hundra år. Kat innehåller de rusframkallande ämnena katin och katinon, vilka liknar amfetaminets kemiska struktur. Bruket av drogen är ett stigande problem i östafrikanska länder, mindre Asien samt bland invandrare från dessa länder bosatta i Europa. Kat-användningen kan inverka negativt både på individ- och samhällsnivå i form av psykisk och fysisk ohälsa, social isolering, ekonomiska problem, slitningar inom familjen samt arbetslöshet. Cirka 50 % av de somaliska männen i Sverige uppskattas använda kat, men det finns indikationer på att användningen även spridit sig till kvinnor, ungdomar och andra invandrargrupper. Somalier utgör den största gruppen med östafrikanskt ursprung i Göteborg och vi har därför valt att undersöka katanvändningen i denna grupp. Syftet: med studien var att kartlägga katanvändningens omfattning bland somalier i Göteborg, med ambitionen att lyfta fram gruppen ungdomar. Metod: Personer med somaliskt ursprung uppsöktes genom en metod influerad av Privileged Access Interview” (PAI) och Key Informant Interview (KII). Datainsamlingsmetoden var en gruppenkät. Resultat: Kartläggningen omfattade 63 kvinnor, 53 män och 6 personer där uppgifter om kön saknas. Samtliga 122 respondenter hade somaliskt ursprung, var i åldrarna 17-55 och bosatta i Göteborgs olika stadsdelar. Resultatet visade att 33 % (40 personer) någon gång hade testat att tugga kat och 9 % (11 personer) tuggade kat under perioden för enkätundersökningen. Slutsats: Av studien framkom att cirka 33 % av de tillfrågade någon gång hade testat att tugga kat och 9 % tuggade kat under perioden för enkätundersökningen. Majoriteten ansåg att kat kunde vara ett problem. 60 % svarade att det var bra att kat är narkotikaklassat. Resultaten från studiens enkätundersökning visade att den somaliska gruppen uppskattade sin livssituation samt psykiska och fysiska hälsa som bra eller mycket bra. 28 ungdomar mellan 17 och 19 år deltog i studien; bland dessa svarade 7 pojkar och 7 flickor att de någon gång hade testat att tugga kat. Detta kunde tyda på en lägre debutålder än vad som framkommit i tidigare studier. Dock utgjorde antalet ungdomar ett begränsat underlag för vidare generaliseringar till hela gruppen unga somalier i Göteborg.
Det oreflekterade regerar. En kvalitativ studie om systematiskt arbetsmiljöarbete och genus inom en kommunal omvårdnadsförvaltning
(2007-06-12T11:20:32Z) Söderberg, Erik; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Syftet med denna studie var att beskriva det systematiska arbetsmiljöarbetet i en kommunal offentlig omvårdnadsförvaltning och undersöka hur genusperspektivet genomsyrar det systematiska arbetsmiljöarbetet. Metoden som användes var kvalita¬tiva intervjuer med respondenter på olika befattningar inom förvaltningen i kombi¬nation med studier av policydokument som användes i det systematiska arbetsmiljö¬arbetet. Analys av resultaten har utförts genom inspiration från manifest innehålls¬analys då jag utifrån den utskrivna texten skapat meningsbärande enheter och sedan kategoriserat dessa. I studien resulterade detta i nio underkategorier och tre huvud¬kategorier där de senare benämns: Struktur för det systematiska arbetsmiljöarbetet, inflytande delaktighet och egen arbetssituation samt hemtjänsten som arena för det systematiska arbetsmiljöarbetet. De viktigaste fynden i studien antyder att det fanns en skillnad mellan in¬tentionerna om arbetsmiljöarbetet hos policyskapare och ar¬betsledare högre upp i organi¬sationen och hur deltagarna i den här studien beskrev sitt arbete. Vidare beskrev respondenterna en komplex chefsroll med hög arbetsbe¬lastning och knappa resurser som inte alltid parerade med den vilja och ambition som fanns för att göra det bästa för alla i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett annat viktigt fynd är att hemtjänsten som arena synes vara omgärdad av ett högt staket av genusföreställningar, där dessa ständigt byggs på och förstärks i det dag¬liga arbetet. Under huvudkategorin hemtjänsten som arena för det systematiska arbetsmiljöarbetet lyftes tre underkategorier fram som på ett levande sätt speglade respondenternas svar. Dessa var: Kompetens för förändring, konstruerande av genus i arbetsmiljön samt könets betydelse. I studien presenteras även en hypotetisk modell för hur ar¬betsmiljö- och jämställdhetsarbete kan behöva integreras för att uppnå en optimal arbetshälsa i organisationen. Med utgångspunkt i Hirdmans genusteorier och Martins undersökningar om hur genus konstrueras på arbetsplatsen, samt tidigare forskning har resultatet kunnat förtydligas och analyseras i ett större sammanhang.
Bakau versus Varberg - Prevention av infektionssjukdomar samt alkohol- och droganvändning i Gambia och Sverige
(2007-06-12T11:24:01Z) Johansson Christine, Johannisson Jennie; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund Att hälsa är viktigt är de flesta av världens ledare överens om och den folkhälsovetenskapliga traditionen att förebygga ohälsa har varit stark sedan långt tillbaka i tiden. På senare år har viljan att inkludera ett främjande hälsosynsätt i folkhälsoarbetet ökat och idag kan vi säga att preventiv medicin anses gälla både för främjande av hälsa och förebyggande av sjukdom. Skillnaden mellan dessa två begrepp är att främjandet av hälsa innebär att förbättra det allmänna hälsotillståndet i hela befolkningen medan förebyggande arbete bygger mer på att minska eller helt ta bort sjukdomsorsaker. Preventivt arbete är även lönsamt då man kan undvika eventuella sjukdomskostnader och belastning på samhället som kan uppstå med tiden. Vi får inte glömma att oavsett utvecklat land eller utvecklingsland så har alla länder sina hälsoproblem att tampas med. Detta innebär att framtidsvisionerna ser olika för ett utvecklat land och ett utvecklingsland till följd av att man ligger på så olika nivåer. De tidigare och nuvarande hoten malaria, diarré sjukdomar och tbc utökades under 1980-talet med HIV/AIDS, vilket har utvecklats till en epidemi som tagit grepp över utvecklingsländerna. Redan nu ser vi en negativ utveckling som kommer ha förödande konsekvenser om de fattiga befolkningarna inte kan få kontroll på de gamla infektionssjukdomarna och även de nya infektionerna som uppkommit/uppkommer. När det gäller alkohol har WHO rankat alkoholkonsumtionen som den näst största hälsorisken i Europa, och som den femte största riskfaktorn mot hälsa globalt. Det som gör alkoholproblemet svårlöst är att det inte är ett avgränsat problem utan även ingriper frågor som hälso- och sjukvårdsresurser, barns uppväxtvillkor, trafiksäkerhet, fysisk och psykisk ohälsa inom arbetsliv och produktion. Syfte/Metod En jämförande deskriptiv fallstudie genomfördes med syfte att finna likheter och skillnader i hur man upplever det hälsoförebyggande arbetet, inom infektionssjukdomar samt alkohol och droger. Städerna som har jämförts är Bakau i Gambia respektive Varberg i Sverige. Vi sökte på Internet och vi fann en kontakt som arbetade på ett hälsocenter i Bakau i Gambia. Nästa steg var att finna en stad i Sverige med liknande karaktär och snarlika arbetsuppgifter och vi bestämde oss för Varberg. Vi genomförde tre intervjuer i Sverige och två intervjuer i Gambia som analyserades enligt anvisningar gällande tillvägagångssätt i deskriptiv fallstudie. Resultat Vaccinationsprogrammen har lyckats att i stort sett utrota de vanligaste barnsjukdomarna med endast ett fåtal utbrott, vilket sker i Sverige såväl som i Gambia. En skillnad är dock att i Gambia sker alla vaccinationer inom 12 månader medan i Sverige sker det från 3 månaders ålder upp till 16 års ålder. I Sverige blir föräldrarna kallade av staten till barnavårdscentralen för vaccinering. Detta är ett lagstadgat system med lång tradition som tidigare varit obligatoriskt men som nu är frivilligt. I Gambia däremot finns inga lagar om vaccinering utan det är upp till varje förälder att ta sig till en vaccinationscentral/hälsocenter för att vaccinera sina barn. Inom området vaccin finns en stor attitydskillnad länderna emellan. I Sverige har alla möjlighet att vaccinera sina barn och de flesta gör det men under senare tid har en debatt blossat upp gällande vaccinationernas eventuella bieffekter vilket har lett till att vissa vaccinationer har uteblivit. I Gambia har man istället en stor vilja att vaccinera sina barn men alla har inte möjlighet på grund av resurser, geografisk otillgänglighet och analfabetism. I Sverige har vi ett välfungerande vatten- och avloppssystem som landets invånare tar för givet. I Gambia har man stora problem med ickefungerande vatten- och avloppssystem vilket även förvärrar malariasituationen då myggan trivs och förökar sig snabbt i varma och fuktiga miljöer. I Sverige såväl som i Gambia är alkohol lagligt och droger är förbjudna. Man känner dock en stor maktlöshet på hälsocentraler, ungdomsmottagningar och liknande då både alkohol och droger är lättillgängliga för ungdomarna. Informationen om alkohol och droger i Sverige har på senare år fokuserat på att ge ungdomarna en styrka och ett självförtroende att våga säga nej. I Gambia fokuseras informationen om alkohol och droger på dess biverkningar på kroppen och hjärnan, med fokus på droger, då alkohol är förbjudet i islam och på så sett inte är ett lika stort problem. Utvärdering visade sig vara ett problematiskt område där det råder en stor skillnad länderna emellan. I Sverige har vi höga krav på att allt ska utvärderas medan i Gambia regerar motsatsen. Slutsats I vår undersökning fann vi att i Gambia har man ett ordnat kaos som fungerar och trots små resurser så gör man så gott man kan. I Sverige däremot har vi ett välordnat system med bra kontroll på statistiken men det finns en rädsla för felprioriteringar.
Invandrare som social kategori och kategoriseringens konsekvenser för folkhälsan
(2007-06-12T11:25:22Z) Andersson, Johanna; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Invandrarbegreppet skapades av svenska staten på 1960-talet och innefattar de som kommit till Sverige från annat land. Begreppet är kopplat till stereotyper, som innebär en grovt förenklad bild. Segregation handlar om gränser och åtskiljande. Kulturell dominans innebär att en grupp framställs i stereotypa bilder och avskiljs från resten av befolkningen. Associationerna kring begreppet invandrare handlar ofta om problem och om kultur. Kultur används dessutom som förklaring till problemen. Delaktighet och inflytande samt ekonomisk och social trygghet är av stor vikt för folkhälsan. Socialt kapital framhävs som särskilt viktigt, vilket innebär tillit, sociala normer och deltagande i nätverk. Ett arbete är av vikt dels för den egna ekonomin men också för sociala kontakter, status och självkänsla. En social kategori är externt bestämd och innebär alltid maktutövning då det inte finns några objektiva, självklara sätt att kategorisera på. Syfte: Att undersöka om social kategorisering av gruppen invandrare innebär konsekvenser för folkhälsan. Metod: Litteraturstudie. Resultat: Fyra teman identifierades; makt, gränsdragningar, exkludering och underordning samt konsekvenser. De som har makten att definiera kategorierna har också makten att skapa normativa värden som är kopplade till kategorierna. Av dessa värden skapas hierarkier. Multikulturalismen hyllar skillnaden men den grundläggande statushierarkin finns kvar. Kategorin invandrarkvinnor är dubbelt underordnade i två maktordningar, kön och etnicitet. Det finns en tendens att skylla på den drabbade som många gånger anses skapa sin egen olycka. Gränsdragningar är centralt för sociala kategorier. Gränsen mellan kategorin invandrare och kategorin svenskar förklaras ibland av begreppet kulturavstånd. Kulturavståndet anses vara längre till dem som inte kommer från väst. Kultur används för att förklara en mängd företeelser och ses aldrig som något positivt när den tillhör de Andra. Exkludering sker på bostadsmarknaden, i det politiska livet och på arbetsmarknaden. Ett sätt att förklara eller motivera exkludering handlar om kompetensbrist. De Andra saknar vissa sociala och kulturella kompetenser för att de inte är svenska och det är därför som de inte klarar sig lika bra. Konsekvenser av kategoriseringen är kollektivisering av en heterogen grupp som omtalas i stereotyper som förminskar alla olikheter. Att omtalas i dessa ofta negativa stereotyper leder till en förändrad självbild, ofta till det sämre. I arbetslivet blir konsekvensen att en person inte anses vara anställningsbar och har därmed svårare att få ett arbete. Många invandrade kvinnor har arbeten långt ner i hierarkin och detta påverkar dem negativt. Personer med utländsk härkomst är underrepresenterade i den svenska politiken. Detta leder till avsaknad av förebilder och på sikt en risk för minskat deltagande. Delaktighet förutsätter en känsla av tillhörighet. Slutsats: Den till synes neutrala kategoriseringen av invandrare medför normativa värden och föreställningar som får följder för dem som inkluderas i kategorin. Dessa följder kan ha negativa konsekvenser för folkhälsan.
Att vara här och nu – En kvalitativ studie om psykisk ohälsa hos unga kvinnor som har erfarenhet av arbetslöshet.
(2007-06-12T11:26:41Z) Fjällström Lundgren, Malin; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Arbetslöshet innebär en livssituation som är kopplad till en högre risk att drabbas av olika psykiska besvär, och studier visar att ju längre en person är arbetslös desto större blir risken att utveckla psykisk ohälsa. Ett litet socialt stöd är förenat med ökad risk för depression, och många långtidsarbetslösa har just ett lågt socialt stöd. Syftet med studien var att ta reda på vilka faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos unga kvinnor som har erfarenhet av arbetslöshet, samt undersöka hur hälsan påverkas. Denna studie var en kvalitativ studie, baserad på sju intervjuer med unga kvinnor som vid tillfället för intervjun antingen var med i en arbetsmarknadsåtgärd eller var föräldralediga. Intervjuerna har analyserats enligt metoden Innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; psykiska påfrestningar, konsekvenser av psykiska påfrestningar, betydelsen av stödjande verksamhet samt framtiden. Resultatet visade bland annat att bristande socialt stöd i kombination med upplevda höga krav i samband med arbetssökande, kunde påverka den psykiska hälsan negativt. Ett ökat socialt stöd och en meningsfull uppgift var faktorer som hade en positiv inverkan på den psykiska hälsan. Resultatet indikerade även att en otrygg situation gällande sysselsättning kunde innebära en begränsad framtidstro för individen.
Vilka erfarenheter har arbetsgivaren av att erbjuda friskvårdsförmåner?- En kvalitativ studie av fyra företag och organisationer i Göteborgsregionen
(2007-06-12T11:29:01Z) Liljebäck, Oskar; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter fyra olika företag och organisationer har av att erbjuda friskvårdförmåner. Eftersom jag var intresserad av vad arbetsgivaren hade för erfarenheter av friskvårdsförmåner så valde jag att använda mig av ett arbetsgivarperspektiv. Litteratur och intervjuer har varit det material som legat till grund för studien. Genom det material som samlades in försökte jag att svar på de forskningsfrågor som låg till grund för arbetet besvarats. Forskningsfrågorna var: - Vilka friskvårdsförmåner som erbjuds de anställda på de studerade företagen? - Upplever företagen och organisationerna några problem med användandet av friskvårdsförmåner och vilka är i så fall dessa? De företag och organisationer som jag valde att besöka var tre stora och en mindre arbetsplats i Göteborgsregionen. En av de stora arbetsplatserna är verksam inom den offentliga sektorn medan de resterande tre återfinns inom den privata sektorn. Jag valde ut de företag och organisationerna som var med i studien genom ett strategiskt urval. Som teoretisk referensram använde jag mig av HRM (Human Resource Management). HRMs kärna är att personalen ses som företagets främsta resurs som om den tas tillvara på rätt sätt kan vara en stor konkurrensfördel. Den friskvård som erbjöds de anställda var friskvårdsbidrag, företagshälsovård i olika former och inom den offentliga organisationen ett eget hälsoarbete. Flera problem framkom i intervjuerna som genomfördes. Två av arbetsplatserna erbjöd bara de anställda ett friskvårdsbidrag med förutsättning att det nyttjades vid en friskvårdsanläggning som arbetsplatsen hade avtal med. Detta fanns det en önskan att kunna förändra i framtiden så att de anställda kan utnyttja bidraget på ett friare sätt. Det fanns en uppfattning om att de som utnyttjade de friskvårdsförmåner och det friskvårdsbidrag som erbjöds ofta tillhörde en grupp som ändå skulle ta hand om sig. De intervjuade ansåg vidare att problemet var att komma åt dem som verkligen behövde tillgodose sig den friskvård som erbjöds. Ett problem som kunde hänga ihop med de föregående var att friskvård ofta förknippades med fysisk aktivitet i form av träning av något slag. Eller som en av de intervjuade uttryckte sig ”Friskis och Svettis, hoppa och studsa och gå och springa.” Sammanfattningsvis var det tydligt att de företag och organisationer som fanns med i studien hade positiva erfarenheter av friskvård och att det var något som i tre av fyra fall i min studie var prioriterat. Det framgick även att det fanns vissa problem med de friskvårdsförmåner som erbjöds de anställda på alla de studerade arbetsplatserna. Det finns därmed både en utvecklings och förbättringspotential, i varje fall i de här enskilda fallen. Ytterligare studier skulle behövas för att titta på om dessa resultat är något som förekommer på fler arbetsplatser.
Återhämtningens dilemma – den osynliggjorda arbetsplatsen. Om konstruktion av fenomenet obetalt arbete i politiska texter
(2007-06-12T11:40:25Z) Tengelin, Ellinor; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Obetalt arbete är ett fenomen som är ojämnt fördelat mellan män och kvinnor. Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan kvinnors obetalda arbete och ohälsa, vilket gör fenomenet folkhälsovetenskapligt intressant och relevant som ämne för denna uppsats. Genussystemteori enligt Hirdman är den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen och bidrar till en förklaring av den ojämna arbetsfördelningen. Uppsatsens syfte var att utforska hur obetalt arbete konstrueras inom olika politikområden, samt identifiera likheter, skillnader och möjliga länkar mellan de utforskade områdena. Syftet operationaliserades genom ett antal frågor som styrde analysen. Studiedesignen bestod av kvalitativ innehållsanalys av två politiska texter: Folkhälsopolitisk rapport 2005 från Statens folkhälsoinstitut samt den statliga offentliga utredningen Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål. Analys av data innebar urskiljandet av meningsbärande enheter ur valda kapitel av texterna. Därefter formades kategorier, subkategorier och teman. Resultaten sammanfattades i en modell. Folkhälsopolitisk rapport saknade en definition av obetalt arbete och var nästan uteslutande könsneutral i beskrivningarna av fenomenet. Jämställdhetspolitiska utredningen definierade obetalt arbete i kategorierna inom familjen, hushållet samt relationerna vilket sammanfattades i temat den traditionella kärnfamiljen. Övriga beskrivningar av fenomenet i Folkhälsopolitisk rapport kategoriserades som individers olika livssfärer, den problematiska återhämtningen och samhällsstrukturer för omsorg vilka sammanfattades i temat integrering av livssfärer. Kategorierna i Jämställdhetspolitiska utredningen identifierades som olika kön, olika sfärer, värdering av fördelning, samhällsstrukturer för avlastning och den obetalda arbetsplatsen. Temat kallades outtalade självklarheter. Resultaten sammanfattades i en modell som illustrerade fenomenets väg från verklighet till textnivå. De båda teman som hittades i texternas beskrivningar diskuterades bl.a. i förhållande till Hirdmans beskrivning av den strukturella könskonflikten. Återhämtningens dilemma innebär osynliggörandet av arbetet som sker på den tid som är avsedd för vila. Uppsatsen visade olika perspektiv på det utforskade fenomenet och därmed uppmärksammades en intressant länk mellan jämställdhetspolitik och folkhälsa.
Våld mot kvinnor; ett underskattat folkhälsoproblem. - en litteraturstudie om attityder till screening som metod för att identifiera våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården.
(2007-06-25T07:55:29Z) Magnusson Lisa, Hultqvist Susanne; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett underskattat globalt folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Våldet är en riskfaktor för kvinnors hälsa, såväl den fysiska som psykiska. Att tidigt upptäcka våld mot kvinnor skulle kunna mildra konsekvenserna av våldet och samtidigt förhindra såväl förlust av humankapital som stora samhällsekonomiska kostnader. Syfte: Att undersöka attityder till screening inom hälso- och sjukvården samt om screening som metod är ett bra alternativ för att identifiera våldsutsatta kvinnor. Vidare ville vi undersöka kvinnors egna attityder till screening. Metod: En litteraturstudie gjordes för att finna teman och meningsbärande enheter i vår studie. Tolv vetenskapliga artiklar granskades enligt särskild checklista för kvalitetsgranskning av artiklarna. Resultat: Av de inkluderade artiklarna behandlade fem artiklar kvinnors attityder samt sju artiklar behandlade hälso- och sjukvårdsprofessionens attityder till screening. Kvinnorna ställde sig positiva till screening medan hälso- och sjukvårdspersonalen generellt var kritiska. Slutsats: Brist på kunskap och tid, samt rädsla för att kränka patienten är huvudargument för att inte använda screening hos hälso- och sjukvårdspersonal. Till trots kan vi utifrån studier konstatera att kvinnor vill bli tillfrågade och ställer sig positiva till screening på villkoren att man bemöts ickefördömande med respekt för autonomi, förståelse och ödmjukhet. Eftersom en stor del av populationen besöker primärvården kan den vara en utmärkt arena för att identifiera våld. Att implementera screening inom primärvården anser vi vara en viktig uppgift för att upptäcka våld mot kvinnor samt att utveckla interventionsprogram för de utsatta.
Kartläggning av skolgårdars inspiration och uppmuntran av fysisk aktivitet för barn i åldrarna 2-10 år i Partille
(2008-10-02T07:16:46Z) Hagberg, Pauline; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Övervikt och fetma bland barn är ett ökande problem som till mångt och mycket orsakas av en energiobalans. Två huvudfaktorer i denna obalans är energiintag och fysisk aktivitet. I detta arbete ligger fokus på fysisk aktivitet. Syftet med uppsatsen var att kartlägga utvalda skolgårdars inspiration och uppmuntran till fysisk aktivitet för barn i åldrarna 2-10 år i Partille. Kartläggningen gjordes på uppdrag av, och som en del i projektet Idefics (identification and prevention of dietary and lifestyleinduced health effects in children and infants) i syfte att utgöra grund för projektets kommande intervention av skolgårdar i Partille kommun. Urvalet av skolgårdar följde Idefics redan befintliga urval bestående av fem stycken områden i Partille; Björndammen, Furulund, Oxled, Ugglum och Vallhamra. Från dessa fem områden, med redan av Idefics utvalda skolor, lottades en förskolas skolgård från vart och ett av områdena fram. Litteraturöversikt på området skolgårdars inspiration och uppmuntran av fysisk aktivitet för barn i åldrarna 2-10 år genomfördes var sju stycken variabler på skolgården framkom som extra viktiga. Utifrån dessa sju variabler konstruerades ett observationsschema innehållande graderingarna 0-10 där 10 var högsta poäng. Samtliga skolgårdar observerades under skoltid i maj 2008. Vid kartläggningen beaktades enbart själva gården, inte mobila redskap. Ingen förskola erhöll en gradering över tre på variabeln ”utrymme” medan alla skolors skolgårdar, förutom den tillhörande Björndammen, erhöll graderingen tio. Det omvända förhållandet gällde variabeln ”trygghet/säkerhet” där samtliga skolgårdar tillhörande förskolor och ingen skolgård tillhörande en skola erhöll graderingen 10. Skolornas skolgårdar hade bättre resultat än förskolornas vad gäller variablerna ”variation och kreativitet”, ”natur”, ”vila” samt ”nivåskillnader”. Den variabel vars gradering skiljde minst mellan skolor, förskolor samt inom grupperna var ”asfalt”, med undantag för Oxled som erhöll den i särklass högsta graderingen. Högsta sammanlagda gradering erhöll Oxledsskolan och lägsta Vallhamra skola. Bortsett från Vallhamra skola erhöll alla skolors skolgårdar högre sammanlagd gradering än förskolornas. Slutsatsen är att majoriteten av skolgårdarna var utifrån ett inspiration och uppmuntran till fysisk aktivitet perspektiv i relativt gott skick men att samtliga samtidigt hade minst en variabel som kan förbättras.
Where have all the young men gone? En problematisering av den låga andelen unga män bland ungdomsmottagningens besökare
(2008-10-02T07:51:23Z) Abrahamsson, Klara; Sundin, Charlotta; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Syftet med studien var att problematisera det faktum att gruppen unga män utgör en minoritet av besökarna till Sveriges ungdomsmottagningar (UM). Problemområdet studerades ur epidemiologisk såväl som genusvetenskaplig synvinkel. Studien behandlade konsekvenser som unga mäns frånvaro på UM kan ha för klamydiaepidemin. Även snedfördelningen vad det gäller ansvarstagande för den sexuella hälsan män och kvinnor emellan problematiseras. Problemområdet belystes genom utvärdering av ett projekt som genomfördes av en enskild UM och som syftade till att få fler unga män att söka sig dit. Huvudsaklig metod var en enkätundersökning som kompletterades med ett antal intervjuer samt granskning av besökstatistik. Faktorer som hindrar respektive främjar unga män att besöka UM kartlades utifrån erhållna resultat och tidigare studier. Det rörde sig främst om frågor gällande tillgänglighet, personal, egna besökstider och kännedom om UM. De unga männen har lyst med sin frånvaro sedan första UM startade 1970. Trots att problemet lyfts gång på gång från flera instanser, saknas konkreta åtgärder för att påverka rådande situation. Vi tror att detta bottnar i brist på resurser såväl som i traditionella strukturer, oklar ansvarsfördelning och vaga målformuleringar hos Sveriges UM.
Musikens effekter på hälsa och depression - ett folkhälsoperspektiv
(2008-10-02T07:55:49Z) Johansson, Sofia; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Syftet med denna uppsats var att undersöka musikens betydelse för hälsan, med fokus på både preventiva och terapeutiska egenskaper på depression. Ambitionen var att sammanställa befintligt vetenskapligt material för att se huruvida musiken kan nyttjas inom folkhälsoarbetet och i så fall på vilket sätt. En litteraturstudie genomfördes på ett material som utgjordes av 13 publicerade vetenskapliga artiklar. Resultaten av denna uppsats redovisar signifikanta effekter på primär-, sekundärpreventiv och terapeutisk nivå vad depression anbelangar. Tydliga sänkningar av depressionsnivå kunde konstateras i samtliga undersökningar och höjningar vad gällde humör och välbefinnande. Fynden relateras till relevanta folkhälsomål, där jämlikhet och vikten av jämn tillgänglighet i befolkningen belyses. Slutsatsen som dras är att man inom folkhälsoarbetet kan använda sig av musik i större utsträckning då det är en oskadlig lågkostnadsmetod, men att man måste ta hänsyn till människors olika preferenser och smak och kunna anpassa musikanvändandet för olika grupper och syften. Ytterligare forskning är nödvändig för att verifiera resultat och alstra mer detaljerade kunskaper om musikanvändning i hälsoarbetet.
En kvalitativ undersökning av hur en kvinnofridsinstruktörsutbildning har uppfattats och använts av instruktörerna
(2008-10-02T08:04:42Z) Seppänen, Veera; Stansert, Linnea; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Trollhättans Stad arbetar för att hjälpa våldsutsatta kvinnor genom att bland annat utbilda så kallade kvinnofridsinstruktörer inom yrkesgrupper som kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor. Instruktörerna genomgår en utbildning som tar upp olika aspekter av kvinnofridsfrågan och ska sedan fungera som hjälp och stöd för sina medarbetare i dessa frågor och även föra kunskapen vidare till dem, detta för att lättare kunna identifiera och hjälpa våldsutsatta kvinnor. Syftet med denna undersökning var; Att med utgångspunkt i de enskilda deltagarnas erfarenheter, beskriva och analysera hur kvinnofridsinstruktörsutbildningen uppfattats av instruktörerna samt dess påverkan på kvinnofridsarbetet inom utvalda verksamheter i Trollhättan. Datainsamlingen gjordes genom fyra öppet riktade och enskilda intervjuer med kvinnofridsinstruktörer inom omsorgssektorn. I analysen framkom två centrala teman som beskriver utbildningens betydelse för instruktörerna, varav det ena var trygghet, vilket sammankopplades med stöd från andra, såsom medarbetare och chef. Trygghet sammankopplades även med självförtroende, vilket ansågs mycket viktigt för att kunna ta hand om våldsutsatta kvinnor. Det andra temat var intresse som sammankopplades med externt intresse, från exempelvis chefer och medarbetare samt ett personligt intresse från instruktörerna själva. Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att utbildningen har uppfattats som mycket positiv av dem som deltagit och anses ha bidragit till en säkerhet hos instruktörerna och även hos de medarbetare som blivit utbildade av instruktörerna. Denna säkerhet anses i sin tur ha påverkat möjligheten att identifiera och hjälpa våldsutsatta kvinnor på ett adekvat sätt.
Barn till psykiskt sjuka föräldrar - Risker och friskfaktorer
(2008-10-02T08:10:19Z) Ligander, Sofia; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
I Sverige finns idag cirka 100 000 ”osynliga barn” d.v.s. barn till psykiskt sjuka föräldrar. Varför de kallas osynliga beror på att det är först på senare år barnen har börjat synliggöras inom olika verksamheter såsom socialtjänst och psykiatri. I vårt samhälle är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och ett förebyggande arbete är därför angeläget. För att arbeta preventivt så effektivt som möjligt är det viktigt att veta vilka risker särskilda högriskgrupper har samt vilka friskfaktorer som kan mildra och påverka att en individ inte utvecklar psykisk ohälsa/sjukdom. Relationen med en psykiskt sjuk förälder kan vara både skrämmande och svår att förstå. Har föräldern vanföreställningar kan barnet dras in i dessa. Det är dock inte bara förälderns psykiska sjukdom som påverkar barnet utan även förälderns förmåga eller oförmåga till att få vardagliga rutiner att fungera. Det har också stor betydelse om det finns en andra förälder som vill och kan ansvara för barnet. Trots att barn utsätts för stora påfrestningar och riskfaktorer under uppväxten som att ha en psykiskt sjuk förälder är det flera som ”klarar sig bra” i livet ändå d.v.s. de växer upp till kompetenta och empatiska individer med god självkänsla. Begrepp som förslagsvis skulle kunna ha något med det att göra är: resilience/motståndskraft, olika skyddsfaktorer (personliga egenskaper eller i omgivningen), coping-strategier samt Antonovskys KASAM-teori (känsla av sammanhang) som tillsammans med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell är de teorier uppsatsen kommer att utgå ifrån. I uppsatsen kommer jag att använda mig av friskfaktorer som ett samlingsbegrepp av de olika begreppen ovan. Den första frågeställningen i uppsatsens syfte handlar om vilka risker det finns för barn till psykiskt sjuka föräldrar att själva utveckla psykisk sjukdom och/eller andra problem jämfört med barn till icke psykiskt sjuka föräldrar. Här vill jag främst ta reda på om det finns en ökad risk eller inte. Den andra frågeställningen handlar om att få en översikt av olika friskfaktorer som skulle kunna påverka att en individ trots en svår uppväxt undgår att själv drabbas av psykisk sjukdom och/eller andra problem som förväntas ha ett samband med uppväxten. Metoden som används i uppsatsen är systematisk litteraturstudie. Majoriteten av artiklarna hittade jag genom att läsa referenslistor och för att kontrollera kvaliteten använde jag mig av Sahlgrenska akademins mall för artikelgranskning. Några få artiklar hittades genom samsökning av databaser på Göteborgs universitetsbiblioteks hemsida. De artiklar jag valde hade alla något med psykisk sjukdom/psykiatriska tillstånd eller olika typer av friskfaktorer att göra. Angående den första frågeställningen kom jag i resultatet fram till att barn till psykiskt sjuka föräldrar, i alla fall de med deprimerade föräldrar, har en ökad risk för att själva drabbas av psykisk sjukdom som depression och ångestsyndrom och/eller andra problem. Dessa andra problem var bl. a. beteendestörningar, missbruk och funktionsnedsättningar av olika slag. Flickor verkar ha en högre risk att drabbas än pojkar. I den andra frågeställningens resultat fick jag fram att friskfaktorer som kan ha betydelse för att en individ inte utvecklar psykisk sjukdom och/eller andra problem som har ett samband med en svår uppväxt var bl.a. god självkänsla, social kompetens, tillitsfulla relationer och socialt stöd. Eftersom självkänsla verkar vara en viktig faktor för psykisk hälsa kan man tänka sig att det behövs mer forskning på hur denna kan främjas hos barn oberoende om de tillhör en högriskgrupp eller inte. Genom att identifiera friskfaktorer som kan hjälpa barn som växer upp under svåra förhållanden att inte drabbas av olika problem kan man arbeta preventivt på ett mer effektivt sätt och minskar då inte bara individens lidande utan även samhällets kostnader.
Queeridentitet och hälsa
(2008-10-02T08:44:02Z) Hermansson, Anna; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan en upplevd queeridentitet och hälsa, samt att se hur det sambandet i så fall kunde se ut. Fokus har lagts på att undersöka hur heteronormativiteten samt upplevelser av diskriminering kan ha påverkat hälsan för personer med en upplevd queeridentitet. Datainsamlingsmetoden som användes var den kvalitativa forsknings intervjun. Fyra personer intervjuades genom att öppna frågor ställdes, intervjuerna varade i mellan 37 och 62 minuter. Intervjuerna var inspirerade av det fenomenologiska perspektivet, då intresse lades på att undersöka de intervjuades upplevelser. Analysen av intervjuerna har utförts med inspiration av den manifesta innehållsanalysen. Genom olika meningsbärande enheter i texten kunde fem teman bli synliga. Utifrån de meningsbärande enheterna skapades underkategorier och kategorier. Analysen resulterade i fyra teman, åtta kategorier, och fjorton underkategorier. Temana som utgicks ifrån var; upplevelser av heteronormen, upplevelser av diskriminering, strategier att hantera heteronormen och diskrimineringen, samt hur en queeridentitet kan vara bra för hälsan. Denna uppsats gav en mångfacetterad bild av hur hälsan kan påverkas till följd av en upplevd queeridentitet. Heteronormen samt diskrimineringen verkade kunna ge upphov till sämre hälsorelaterade emotioner och stämningsläge, såsom ökad stress, depression, ledsenhet och ilska. Samtidigt så användes olika ”strategier” för att hantera heteronormen och diskrimineringen, vilka verkade fungera som ett skydd mot försämrad hälsa. Exempel på strategier; att inte se ett diskriminerande beteende, att säga ifrån och stå upp för sig själv i en diskriminerande eller kränkande situation, att ha alternativa förebilder samt att ha ett socialt stöd genom att dela sina erfarenheter med människor som innehar en liknande position i förhållande till heteronormen. Frankenhaeusers biopsykosociala modell har använts för att förstå hur sambandet kan se ut mellan den stress som intervjupersonerna upplevde till följd av diskriminering, heterosexism, internaliserad heterosexism och hälsa/ohälsa. Genom modellen visades hur stressen ifråga kan leda till ohälsa, men ett socialt stöd samt goda individuella resurser kan fungera som ett skydd mot ohälsa. Det sociala stödet, samt de individuella resurserna verkade kunna förbättras till följd av en upplevd queeridentitet. Denna studie har en induktiv ansats och därigenom skapat hypoteser värda att testa.
Kvalitativ utvärdering av arbetet på Hälsofrämjande Sjukhus
(2008-10-02T08:54:13Z) Welin, Peder; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Hälso- och sjukvården har traditionellt haft en inriktning på att behandla uppkommen sjukdom som redan är manifest hos individen. Man har dock de senaste decennierna börjat arbeta med en mer uttalad hälsofrämjande profil och många förespråkar, av olika skäl, det förebyggande arbetssättet som ett komplement till det sjukdomsbehandlande. Det tyngst vägande skälet är att öka patienternas livskvalitet och förbättra upplevelsen av vården. I Sverige finns ett nätverk för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer sedan 1996 som arbetar med hälsofrämjande processer. Nätverket ingår i ett globalt WHO-arbete. Syfte: Uppsatsens syfte är att genom att göra en processutvärdering bedöma kvaliteter och egenskaper i det hälsofrämjande arbetet på utvalda sjukhus inom Nätverket för Hälsofrämjande Sjukhus och Vårdorganisationer. Utvärderingen utgår från patientperspektivet i indikatorarbetet och om det finns skillnader i förståelse mellan sjukhusen. Metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts med representanter, utvalda genom bekvämlighetsurval, för fyra hälsofrämjande sjukhus. Intervjuerna transkriberades och kvalitativ innehållsanalys genomfördes med betoning på intervjuernas manifesta innehåll. Sökning i relevant litteratur resulterade i uppställning av kriterier för utvärderingen som ett redskap för att analysera intervjuerna strukturerat. Resultat: Intervjuerna indikerade att det sjukdomsförebyggande arbetet förstås likartat mellan sjukhusen och är väl definierat. Dock tycktes det som om ett mer systematiskt, strukturerat arbete inte har fått fäste inom vissa levnadsvaneområden, trots att det finns evidens för fördelen med detta. Vidare arbetade man främst med högriskstrategier inom prevention, till skillnad från bredare befolkningsstrategier. Det hälsofrämjande arbetet tolkades som ett förhållningssätt där man överför kraft och hanterbarhet till patienten, begreppet empowerment nämndes. Intervjuerna antydde även behovet av fasta strukturer för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, vilket exemplifierades med journalkoder, ersättningssystem och uppföljning av verksamhetens påverkan på patienterna. Det framkom ytterligare att stöd till sårbara grupper inom vården var mindre väl organiserat. Slutsats: Det hälsofrämjande arbetet kan ses som en viljeyttring och strävan till mer hälsobringande vårdprocesser. Mycket bra har gjorts, men intervjuerna indikerade att sjukhusen till viss del är fast i traditionella arbetsmönster i stället för att arbeta med ett bredare perspektiv. Samtidigt gäller det att rätt vårdnivå gör det som de är satta att göra och tar ansvar för sin bit av folkhälsoarbetet. Struktur, systematik och ett hälsofrämjande förhållningssätt tycks kunna vara en väg att gå för sjukhusen i detta arbete

Browse

Browsing Kandidatuppsatser, Folkhälsovetenskapligt program by Issue Date