Kandidatuppsatser, Folkhälsovetenskapligt program

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/3756

Browse

Now showing 1 - 20 of 111

Åldersdiskriminering och äldres hälsa – En litteraturstudie om upplevd och faktisk diskriminering på grund av ålder och kopplingen till äldres hälsa
(2016-08-24) Liedberg, Charlotta; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Andelen äldre i världen ökar och vikten av att arbeta mot ett hälsosamt och aktivt åldrande, samt motverka åldersbaserad diskriminering lyfts fram som ett prioriterat område både nationellt och internationellt. Upplevd diskriminering har visat sig ha negativ effekt på den mentala och fysiska hälsan. I tidigare litteratursammanställningar har kunskapsluckor rörande åldersdiskriminering och effekten på hälsan identifierats från början av 2000-talet. Syfte: Att belysa kunskapsläget inom området diskriminering på grund av ålder och kopplingen till äldres hälsa. Metod: En litteraturbaserad studie genomfördes och en systematisk sökning av vetenskapliga artiklar från år 2000 och framåt gjordes i databaserna Scopus (april 2015) och PubMed (september 2015). Totalt fjorton valda vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades för att identifiera olika fynd. Resultat: Samband fanns mellan upplevd åldersdiskriminering och äldres hälsa i form av sämre självskattad hälsa och depressiva symtom. Åldersdiskriminering är en medierande faktor i länken mellan inkomstskillnader och äldres hälsa. Ytterligare kan självuppfattning om åldrande påverkar graden av upplevd åldersdiskriminering. Merparten av studierna undersökte åldersdiskriminering på olika områden inom hälso- och sjukvården och skiljde sig i resultat och styrka. Studierna fann att äldres hälsa kan påverkas i form av sämre tillgång, tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Resultatet fann även att äldre exkluderas inom medicinsk forskning genom godtyckliga övre åldersgränser. Upplevd åldersdiskriminering var relaterat till utbildningsnivå, hushållsinkomst och kön. Diskussion: I föreliggande litteraturstudie sågs samband mellan upplevd åldersdiskriminering och äldres självskattade hälsa och depressiva symtom. Mätmetoderna för upplevd åldersdiskriminering och självupplevd hälsa är problematiskt eftersom risken för minnesfel, störande faktorer och under- och överrapportering kan påverka studieresultaten. Åldersdiskriminering av äldre i tillgång, tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården kan inte direkt säga något om effekten på äldres hälsa. Merparten av resultaten i litteraturstudien bygger på tvärsnittsstudier vilket försvårar fyndens generaliserbarhet. Slutsats: Kunskapsläget som finns på området diskriminering på grund av ålder och kopplingen till äldres hälsa är fortfarande bristfälligt. Ytterligare studier av högre bevisvärde behövs på området för att få en klarare bild av åldersdiskrimineringens koppling till äldres hälsa.
Äldre immigranters kontakt med hälso- och sjukvården – en litteraturstudie kring tillgänglighet och nyttjande
(2018-01-02) Thörnqvist, Karolina; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
BAKGRUND: Äldre immigranter är en växande grupp i samhället. Svensk hälso- och sjukvård har skyldighet att förse alla människor med vård på lika villkor. Systematiska skillnader i hälsan skapar ojämlika hälsoskillnader i befolkningen. Äldre immigranters hälsa är sämre än infödda äldre personers hälsa. METOD: Litteraturbaserad studie av kvantitativa och kvalitativa studier, inkluderade artiklar har analyserats med hjälp av metoden för innehållsanalys. Genom sökningar i databaserna, Pubmed, CINAHL, Scopus och ProQuest, inkluderades 13 vetenskapliga artiklar i litteraturöversikten. RESULTAT: Resultatet visar på tre huvudkategorier vad det gäller äldre immigranters tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige. Språkets betydelse i vårdsituationer, kulturella faktorers inverkan på att ta emot vård och skillnader i användning av hälso- och sjukvårdens resurser mellan äldre immigranter och äldre infödda personer. DISKUSSION: Språk och kultur är två viktiga faktorer för att äldre immigranter ska kunna ta emot och nyttja hälso- och sjukvårdens resurser på bästa sätt. Då äldre immigranter upplever begränsningar i kontakt med hälso- och sjukvården är det viktigt för vårdpersonal att ha kunskap om dessa utmaningar. Genom att ge vårdpersonal utbildning om språkliga och kulturella skillnader finns det möjlighet att ge äldre immigranter förutsättningar för ett gott åldrande på lika villkor.
Äldre kvinnors och mäns upplevelser av depression – En systematisk litteraturstudie med ett folkhälso- och genusperspektiv
(2020-04-21) Lundquist, Anna; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Äldre personers livslängd har ökat, vilket medför en större äldre befolkning än tidigare. Enligt en svensk studie är sannolikheten att någon gång drabbas av depression cirka 30 procent för kvinnor och cirka 20 procent för män. Forskningen rörande äldre personers upplevelser av depression är begränsad. Därför är det angeläget att undersöka vad äldre kvinnor och män har för erfarenheter av depression. Syfte: Målet med denna litteraturstudie var att undersöka vad det fanns för likheter och skillnader mellan äldre kvinnors och mäns upplevelser av depression, sett ur ett genusperspektiv. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och PsycINFO. Valda artiklar genomgick därefter en kvalitetsgranskning, enligt SBU:s, Fribergs och GRADE:s granskningsmallar, varpå en kvalitativ innehållsanalys utfördes. Resultat: Det finns många likheter mellan äldre kvinnors och mäns upplevelser av depression, men något som skiljer dem åt är i många fall roten till deras känslor och tankar. Äldre mäns upplevelser hade bland annat sin grund i en upplevd oförmåga att leva upp till ideal om maskulinitet, medan äldre kvinnor såg sig själva som ansvariga för sin egen olycka. Slutsats: Denna uppsats har visat på en del skillnader och likheter mellan äldre kvinnors och mäns upplevelser av depression, men då granskningen är gjord på kvalitativa studier som i vissa fall hade små urval, krävs det ytterligare forskning för att säkerställa resultatens överförbarhet. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv skulle framtida interventioner kunna utformas med hänsyn till individuella behov och önskemål såväl som till gruppens behov.
Alla de barn som Gud ger dig- En kvalitativ studie om Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter med fokus på preventivmedel och abort bland universitetsstudenter i El Salvador.
(2009-06-16T10:53:58Z) Ekdahl, Anna; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Att förbättra sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är nödvändigt för att uppnå Milleniummålen. Bristen på användandet av preventivmedel ökar sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter som leder till folkhälsoproblem som HIV/AIDS och osäkra aborter. Unga personer löper högre risk att drabbas av dessa problem varför det är viktigt att få en djupare förståelse för uppfattningar till preventivmedel och abort i denna grupp. Syfte: Att öka kunskapen kring universitetsstudenters uppfattningar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, med fokus på abort och preventivmedel. Metod: Denna kvalitativa studie använde Focus Grupps Intervjuer som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgrupper med 20 universitetsstudenter, tio män och tio kvinnor, från de medicinska och humanistiska fakulteterna på El Salvadors universitet genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dålig kvalitet i sexualundervisningen, bristfälligt användande och bieffekter av preventivmedel rapporterade som hinder för ökat användande av preventivmedel. Studenterna var emot abort även om några var för under särskilda omständigheter. Diskussion: Trots att positiva effekter av preventivmedel identifierades så rapporterades även många nackdelar. Misstänksamhet och religiösa aspekter påverkade synen på preventivmedel och abort.
Allmän barnvaccination mot humant papillomvirus för flickor, en cost- benefit analys.
(2013-10-29) Lindgren, Olof; Phan, Nicolai; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Varje år drabbas cirka 450 kvinnor i Sverige av livmodershalscancer, ungefär 200 avlider och flera tusen opereras på grund av cellförändringar i livmoderhalsen. Livsmoderhalscancer orsakas till största del av HPV- infektioner, detta medför kostnader för samhället. Införandet av vaccination mot HPV är ett sätt att komma från dessa kostnader. Syftet: Uppsatsen syftade till att utifrån en cost- benefit analys beräkna vilka ekonomiska effekter införandet av allmän barnvaccination mot HPV har i Sverige. Metod: I analysen jämfördes alternativen att inte administrera HPV- vaccinet och status quo för en kohort av tioåriga tjejer i Sverige. En cost-benefit analys användes för att fastställa nettonuvärdet av vaccinationsprogrammet. Resultat: Analysen visade att vaccinationsprogrammet mot HPV innebar en besparing för samhället på ca 182 mkr för en ålderskohort på 50220 kvinnor under en livstid. Diskussion: Det existerade många osäkerheter eftersom analysen utgick från antaganden angående hur effekter skulle mätas och värderas. Betalningsviljan var en osäker effekt som användes i kalkylen. Screening exkluderades från analysen vilket kunde påverka nettonuvärdet, då kvinnor trots vaccination behöver screenas. En booster-dos medtogs inte i beräkningarna, vilket skulle kunna ha en negativ effekt på nettonuvärdet. Slutsats: Analysen visade att införandet av allmän barnvaccination mot HPV skulle kunna ses som ett lönsamt samhällsprojekt, då besparingarna översteg kostnaderna med drygt 182 miljoner SEK.
Association between job strain and health. A cross-sectional study within a native Swedish and immigrant population
(2015-02-12) Sleman, Rosol; Vuleta, Viktoria; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Psykosociala arbetsrelaterade faktorer, såsom arbetsrelaterad stress, är viktiga orsaker till förekomsten av stressrelaterade sjukdomar och psykiska problem. Inom ramarna för folkhälsa används arbetsvillkor vanligen som en riskindikator vid mätning av hälsotillstånd. Enligt krav-kontroll socialt stöd modellen (DCS) har sjuklighet tydligt kopplats till en arbetsmiljö som utgörs av höga psykosociala krav, lågt beslutsutrymme, och lågt socialt stöd. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna studie är att få kunskap om huruvida tidigare resultat som påvisat samband mellan DCS och hälsa gäller för en befolkning bestående av personer födda i Sverige och immigranter i Västsverige. Sekundärt syfte är att undersöka om det förekommer skillnader i resultaten mellan Svenskar och immigranter. Metod: Data från denna studie har hämtats ifrån hälsoresursprojektet (HAP). Populationsurvalet delades in två grupper bestående av 2795 svenskar och 319 immigranter av både män och kvinnor mellan åldrarna 19 till 64. Deltagarnas hälsotillstånd mättes med långvarig sjukdom (PI), och psykiskt välbefinnande (MW). Arbetsrelaterad stress mättes i enlighet med DCS modell. Rådata från HAP bestod av ett slumpmässigt urval varifrån förhållandet mellan DCS och hälsotillstånd analyserades. Resultat: Analysen stöder tidigare forskning som visar på ett signifikant samband mellan DCS och MW. En större andel deltagare i gruppen bestående av immigranter upplevde yrken med högre arbetsbelastning, lägre MW, och lägre socialt stöd. Slutsats: Arbetsrelaterad stress kan ses som en viktig faktor för att förutsäga riskfaktorer för ohälsa. En förståelse för psykosociala arbetsrelaterade faktorer kan ge kunskap som kan integreras i förebyggande och hälsofrämjande interventioner med arbetsplatsen som arena, och därigenom bidra till förbättrade strategier inom företagshälsa. Genom att använda DCS-modellen som ett förebyggande verktyg kan en god arbetsmiljö med positiva effekter på befolkningen uppnås i form av färre incidenter av sjukdomar som påverkar både sjuklighet och dödlighet. Det är viktigt att förstå den roll som demografiska förhållanden kan ha i arbetsrelaterad stress, skillnader i yrken, och olika individuella behov för att bättre kunna anpassa arbetet utifrån förutsättningarna för den enskilda individen.
Återhämtningens dilemma – den osynliggjorda arbetsplatsen. Om konstruktion av fenomenet obetalt arbete i politiska texter
(2007-06-12T11:40:25Z) Tengelin, Ellinor; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Obetalt arbete är ett fenomen som är ojämnt fördelat mellan män och kvinnor. Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan kvinnors obetalda arbete och ohälsa, vilket gör fenomenet folkhälsovetenskapligt intressant och relevant som ämne för denna uppsats. Genussystemteori enligt Hirdman är den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen och bidrar till en förklaring av den ojämna arbetsfördelningen. Uppsatsens syfte var att utforska hur obetalt arbete konstrueras inom olika politikområden, samt identifiera likheter, skillnader och möjliga länkar mellan de utforskade områdena. Syftet operationaliserades genom ett antal frågor som styrde analysen. Studiedesignen bestod av kvalitativ innehållsanalys av två politiska texter: Folkhälsopolitisk rapport 2005 från Statens folkhälsoinstitut samt den statliga offentliga utredningen Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål. Analys av data innebar urskiljandet av meningsbärande enheter ur valda kapitel av texterna. Därefter formades kategorier, subkategorier och teman. Resultaten sammanfattades i en modell. Folkhälsopolitisk rapport saknade en definition av obetalt arbete och var nästan uteslutande könsneutral i beskrivningarna av fenomenet. Jämställdhetspolitiska utredningen definierade obetalt arbete i kategorierna inom familjen, hushållet samt relationerna vilket sammanfattades i temat den traditionella kärnfamiljen. Övriga beskrivningar av fenomenet i Folkhälsopolitisk rapport kategoriserades som individers olika livssfärer, den problematiska återhämtningen och samhällsstrukturer för omsorg vilka sammanfattades i temat integrering av livssfärer. Kategorierna i Jämställdhetspolitiska utredningen identifierades som olika kön, olika sfärer, värdering av fördelning, samhällsstrukturer för avlastning och den obetalda arbetsplatsen. Temat kallades outtalade självklarheter. Resultaten sammanfattades i en modell som illustrerade fenomenets väg från verklighet till textnivå. De båda teman som hittades i texternas beskrivningar diskuterades bl.a. i förhållande till Hirdmans beskrivning av den strukturella könskonflikten. Återhämtningens dilemma innebär osynliggörandet av arbetet som sker på den tid som är avsedd för vila. Uppsatsen visade olika perspektiv på det utforskade fenomenet och därmed uppmärksammades en intressant länk mellan jämställdhetspolitik och folkhälsa.
Åtgärder för unga arbetslösa och deras påverkan på jobbstatus och hälsa
(2010-09-03) Bernhardt, Sanna; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Flera rapporter och vetenskaplig forskning har visat att arbetslöshet påverkar hälsan negativt och att det är de unga arbetslösa som drabbas värst. Trots det fanns det inte många utvärderade arbetsmarknadsåtgärder för unga med fokus både på hur de påverkar jobbstatus och hälsa utan vanligast var med endast fokus på jobbstatus. Eftersom det inte fanns många sammanställningar med just den inriktningen är uppsatsens syfte att beskriva olika åtgärdsprogram och deras påverkan på både jobbstatus och hälsa. En vetenskaplig litteraturbaserad studie har genomförts och 15 artiklar har granskats och sammanställts till olika kategorier med hjälp av en innehållsanalys. Det visade sig att majoriteten av de vanligaste åtgärdsprogrammen fanns representerade inom den vetenskapliga litteraturen. Det fanns också en ny genre som inte nämnts i tidigare rapporter, kognitiv beteendeterapi (KBT), vilket visade sig vara ett av de mest framgångsrika programmen. Även Michigan Prevention Research Center (MPRC) jobbsökande program visade på några positiva resultat. Däremot hade majoriteten av programmen inte lyckade resultat, varken med avseende på jobbstatus eller på hälsa. Detta visar att det behövs mer forskning kring ämnet, där fokus inte endast sätts på jobbstatus utan även på hälsa.
Åtgärder som används mot passiv rökning inom hemtjänsten
(2009-07-01T08:37:50Z) Bergman, Caroline; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Inom hemtjänsten är vårdtagarens hem även en arbetsplats vilket innebär att det kan uppstå konflikter mellan olika lagstiftningar då åtgärder mot passiv rökning i vårdtagarens hem ska vidtas. Syfte: Syftet med det här examensarbetet var att undersöka vilka åtgärder som vidtagits inom hemtjänsten för att personalen inte ska utsättas för passiv rökning i en stadsdel som infört rökfri arbetstid och i en som ännu inte har gjort det. Metod: Metoden som användes var av kvalitativ ansats. Data samlades in genom intervjuer med enhetschefer inom hemtjänsten. De transkriberades därefter och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet och då med betoning på det manifesta innehållet. Genom analysprocessen framkom domäner och kategorier som resultatet därefter baserades på. Resultat: På båda arbetsplatserna skedde diskussioner om hur mycket rökning som förekom och båda erbjöd avvänjningshjälp till personalen. Det uppstod inte några direkta konsekvenser för personalen som rökte på arbetstid. Åtgärder som chefen vidtog mot den passiv rökning i vårdtagarens hem genom samtal med vårdtagaren om att vårdtagaren ändrade sitt rökbeteende. Det var personalen som rökte som gick till de hemmen där det förekom passiv rökning. Diskussion: Det skiljde sig inte avsevärt mellan stadsdelarna hur de åtgärdade risken för att personalen utsatte varandra för passiv rökning. Det fanns inte heller stora skillnader i åtgärder som vidtogs mot den passiva rökningen i vårdtagarens hem. Enhetscheferna tillämpade inte åtgärder med en helhetssyn (MTO) och de åtgärder som vidtogs var kortsiktiga och användes endast för att lösa situationen tillfälligt.
Att avstå från receptförskrivna läkemedel – en kartläggning av vem och varför
(2007-06-12T10:00:26Z) Andersson, Annika; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Förskrivning av läkemedel och användningen av dessa ökar kontinuerligt i Sverige. Det är dock känt att en liten andel av befolkningen avstår från att hämta ut receptförskrivna läkemedel. I såväl de svenska folkhälsomålen som i hälso- och sjukvårdslagen uttrycks att god hälsa och vård ska ges på lika villkor i hela befolkningen. Detta innebär att ingen människa som behöver vård eller läkemedel ska behöva avstå. Bristande följsamhet vid läkemedelsbehandling kostar samhället stora summor pengar och kan orsaka individer onödigt lidande. Läkemedelsreformen år 1997 innebar bland annat att egenavgifterna ökade och att samhällets subvention därmed främst skulle riktas till de med stora behov av läkemedel snarare än de med enstaka behov av läkemedel. Syftet med uppsatsen var att kartlägga vilka grupper i befolkningen som avstår från receptförskrivna läkemedel och vilka orsaker som anges. Frågor om i vilken utsträckning kön, ålder, utbildning, födelseland, yrkesstatus och ekonomisk situation spelar roll för läkemedelsanvändningen belystes. I en deskriptiv ansats diskuterades resultaten i relation till främst socioekonomisk position. Uppgifterna i uppsatsen byggde på populationsbaserade resultat från Statistiska Centralbyråns (SCB) hushållsekonomiska undersökning (HEK) från år 2000 och 2005, Socialstyrelsens specialbearbetning av HEK- undersökningen år 2000 samt Statens Folkhälsoinstituts (FHI) nationella folkhälsoenkät ”Hälsa på lika villkor?” från år 2006. Kartläggningen visade att andelen i befolkningen som avstod från läkemedel av kostnadsskäl uppgick till 3 procent år 2005 enligt HEK- undersökningen. Det är en ökning från 2,4 procent enligt motsvarande undersökning år 2000. Enligt folkhälsoenkäten 2006 hade 6,5 procent av befolkningen avstått från läkemedel av olika skäl de tre senaste månaderna vid svarstillfället. Sammanfattningsvis visade resultaten att ojämlika ekonomiska och sociala förutsättningar gjorde att vissa grupper avstod från läkemedel i större utsträckning än andra. Det var framför allt ensamstående med barn, arbetslösa, förtidspensionärer, personer med sjukersättning eller socialbidrag som avstod, och i genomsnitt i dubbelt så stor utsträckning som befolkningen i helhet. Kvinnor avstod generellt något oftare än män och yngre avstod oftare än äldre. Sambandet med ekonomisk situation var tydlig. Ekonomiska skäl angavs som främsta orsak till att avstå från läkemedel i både HEK- undersökningarna och folkhälsoenkäten. Den näst vanligaste orsaken till att avstå var att man ansåg sig redan ha tillräckligt med läkemedel. Att i många sammanhang sårbara grupper i befolkningen avstod från att hämta ut läkemedel oftare än andra understryker att detta är ett folkhälsoproblem och inte enbart ett individuellt medicinskt problem. Med en tvärvetenskaplig ansats inom forskningen i mötet mellan farmakoepidemiologi, samhällsmedicin och folkhälsovetenskap, finns goda förutsättningar för att identifiera vilka omständigheter som krävs för god hälsa i befolkningen och för att faktiska behov av läkemedel ska tillgodoses jämlikt.
Att vara främling i sitt eget land - en litteraturöversikt om språkets betydelse för hälsan hos äldre immigranter
(2014-08-05) Axelsson, Maria; Näsfeldt, Maria; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Att bli äldre innebär en rad förändringar i livet, varav en del leder till ökad risk för ohälsa hos individen. Äldre personer som dessutom invandrar till ett nytt land behöver även anpassa sig till nya kulturer och normer och vidare lära sig ett nytt språk för att kunna kommunicera med sin omgivning. Att vara äldre och immigrant leder således till en dubbel sårbarhet. Syfte: Syftet var att undersöka hur hälsan påverkades hos äldre immigranter av att inte kunna kommunicera på ett lands officiella språk. Metod: Examensarbetet genomfördes som en allmän litteraturöversikt och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Sökning efter artiklar genomfördes i databaserna PubMed, Scopus och CINAHL. Efter urval analyserades artiklarna och sammanställdes utifrån olika teman för att besvara syftet. Resultat: Språk kan verifieras som en betydande faktor för hälsa hos äldre immigranter. Befintlig forskning om språk har främst funnit samband med depression, socialt stöd, ackulturation/anpassning till ett nytt samhälle, upplevelser av att leva som immigrant samt hälsoutfall beroende på kunskapsnivå i ett lands officiella språk. I de kvalitativa studierna fanns kopplingar mellan språkbarriärer och isolation och ensamhet, beroende och stöd av anhöriga samt svårigheter till delaktighet i samhället. I de kvantitativa studierna kunde språkpåverkan identifieras i fyra av fem områden i hälsans bestämningsfaktorer. Äldre immigranter med bristande språkkunskap visades ha mer ohälsa än individer med språkkunskap. Diskussion/slutsats: Då ämnet är tvärvetenskapligt fann författarna många relevanta kopplingar till språk och språkbarriärer, som enskilt eller sammantaget påverkar livet som äldre immigrant. Författarna diskuterar äldre immigranter isolation, beroendet av anhöriga, samhällets roll och det faktum att äldre immigranter lider av ohälsa. Området är relativt outforskat och författarna anser att mer forskning behövs för att öka kunskapen och förståelsen ytterligare, för att på så vis kunna arbeta med hälsofrämjande insatser.
Att vara här och nu – En kvalitativ studie om psykisk ohälsa hos unga kvinnor som har erfarenhet av arbetslöshet.
(2007-06-12T11:26:41Z) Fjällström Lundgren, Malin; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Arbetslöshet innebär en livssituation som är kopplad till en högre risk att drabbas av olika psykiska besvär, och studier visar att ju längre en person är arbetslös desto större blir risken att utveckla psykisk ohälsa. Ett litet socialt stöd är förenat med ökad risk för depression, och många långtidsarbetslösa har just ett lågt socialt stöd. Syftet med studien var att ta reda på vilka faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos unga kvinnor som har erfarenhet av arbetslöshet, samt undersöka hur hälsan påverkas. Denna studie var en kvalitativ studie, baserad på sju intervjuer med unga kvinnor som vid tillfället för intervjun antingen var med i en arbetsmarknadsåtgärd eller var föräldralediga. Intervjuerna har analyserats enligt metoden Innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; psykiska påfrestningar, konsekvenser av psykiska påfrestningar, betydelsen av stödjande verksamhet samt framtiden. Resultatet visade bland annat att bristande socialt stöd i kombination med upplevda höga krav i samband med arbetssökande, kunde påverka den psykiska hälsan negativt. Ett ökat socialt stöd och en meningsfull uppgift var faktorer som hade en positiv inverkan på den psykiska hälsan. Resultatet indikerade även att en otrygg situation gällande sysselsättning kunde innebära en begränsad framtidstro för individen.
Bakau versus Varberg - Prevention av infektionssjukdomar samt alkohol- och droganvändning i Gambia och Sverige
(2007-06-12T11:24:01Z) Johansson Christine, Johannisson Jennie; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund Att hälsa är viktigt är de flesta av världens ledare överens om och den folkhälsovetenskapliga traditionen att förebygga ohälsa har varit stark sedan långt tillbaka i tiden. På senare år har viljan att inkludera ett främjande hälsosynsätt i folkhälsoarbetet ökat och idag kan vi säga att preventiv medicin anses gälla både för främjande av hälsa och förebyggande av sjukdom. Skillnaden mellan dessa två begrepp är att främjandet av hälsa innebär att förbättra det allmänna hälsotillståndet i hela befolkningen medan förebyggande arbete bygger mer på att minska eller helt ta bort sjukdomsorsaker. Preventivt arbete är även lönsamt då man kan undvika eventuella sjukdomskostnader och belastning på samhället som kan uppstå med tiden. Vi får inte glömma att oavsett utvecklat land eller utvecklingsland så har alla länder sina hälsoproblem att tampas med. Detta innebär att framtidsvisionerna ser olika för ett utvecklat land och ett utvecklingsland till följd av att man ligger på så olika nivåer. De tidigare och nuvarande hoten malaria, diarré sjukdomar och tbc utökades under 1980-talet med HIV/AIDS, vilket har utvecklats till en epidemi som tagit grepp över utvecklingsländerna. Redan nu ser vi en negativ utveckling som kommer ha förödande konsekvenser om de fattiga befolkningarna inte kan få kontroll på de gamla infektionssjukdomarna och även de nya infektionerna som uppkommit/uppkommer. När det gäller alkohol har WHO rankat alkoholkonsumtionen som den näst största hälsorisken i Europa, och som den femte största riskfaktorn mot hälsa globalt. Det som gör alkoholproblemet svårlöst är att det inte är ett avgränsat problem utan även ingriper frågor som hälso- och sjukvårdsresurser, barns uppväxtvillkor, trafiksäkerhet, fysisk och psykisk ohälsa inom arbetsliv och produktion. Syfte/Metod En jämförande deskriptiv fallstudie genomfördes med syfte att finna likheter och skillnader i hur man upplever det hälsoförebyggande arbetet, inom infektionssjukdomar samt alkohol och droger. Städerna som har jämförts är Bakau i Gambia respektive Varberg i Sverige. Vi sökte på Internet och vi fann en kontakt som arbetade på ett hälsocenter i Bakau i Gambia. Nästa steg var att finna en stad i Sverige med liknande karaktär och snarlika arbetsuppgifter och vi bestämde oss för Varberg. Vi genomförde tre intervjuer i Sverige och två intervjuer i Gambia som analyserades enligt anvisningar gällande tillvägagångssätt i deskriptiv fallstudie. Resultat Vaccinationsprogrammen har lyckats att i stort sett utrota de vanligaste barnsjukdomarna med endast ett fåtal utbrott, vilket sker i Sverige såväl som i Gambia. En skillnad är dock att i Gambia sker alla vaccinationer inom 12 månader medan i Sverige sker det från 3 månaders ålder upp till 16 års ålder. I Sverige blir föräldrarna kallade av staten till barnavårdscentralen för vaccinering. Detta är ett lagstadgat system med lång tradition som tidigare varit obligatoriskt men som nu är frivilligt. I Gambia däremot finns inga lagar om vaccinering utan det är upp till varje förälder att ta sig till en vaccinationscentral/hälsocenter för att vaccinera sina barn. Inom området vaccin finns en stor attitydskillnad länderna emellan. I Sverige har alla möjlighet att vaccinera sina barn och de flesta gör det men under senare tid har en debatt blossat upp gällande vaccinationernas eventuella bieffekter vilket har lett till att vissa vaccinationer har uteblivit. I Gambia har man istället en stor vilja att vaccinera sina barn men alla har inte möjlighet på grund av resurser, geografisk otillgänglighet och analfabetism. I Sverige har vi ett välfungerande vatten- och avloppssystem som landets invånare tar för givet. I Gambia har man stora problem med ickefungerande vatten- och avloppssystem vilket även förvärrar malariasituationen då myggan trivs och förökar sig snabbt i varma och fuktiga miljöer. I Sverige såväl som i Gambia är alkohol lagligt och droger är förbjudna. Man känner dock en stor maktlöshet på hälsocentraler, ungdomsmottagningar och liknande då både alkohol och droger är lättillgängliga för ungdomarna. Informationen om alkohol och droger i Sverige har på senare år fokuserat på att ge ungdomarna en styrka och ett självförtroende att våga säga nej. I Gambia fokuseras informationen om alkohol och droger på dess biverkningar på kroppen och hjärnan, med fokus på droger, då alkohol är förbjudet i islam och på så sett inte är ett lika stort problem. Utvärdering visade sig vara ett problematiskt område där det råder en stor skillnad länderna emellan. I Sverige har vi höga krav på att allt ska utvärderas medan i Gambia regerar motsatsen. Slutsats I vår undersökning fann vi att i Gambia har man ett ordnat kaos som fungerar och trots små resurser så gör man så gott man kan. I Sverige däremot har vi ett välordnat system med bra kontroll på statistiken men det finns en rädsla för felprioriteringar.
Barn som bevittnat våld i hemmet - hälsa och prevention
(2009-07-01T10:50:31Z) Roberts, Arianne; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Uppskattningsvis 5 till 10 % av alla barn i Sverige bevittnar våld mellan sina föräldrar under sin uppväxt. Forskning tyder på att konsekvenserna för dessa barns psykiska hälsa kan vara mycket allvarliga. Gruppen barn som bevittnat våld i hemmet har länge förblivit osynliga och det finns ett starkt behov av att lyfta fram barnperspektivet i forskningen för att kunna effektivisera arbetet med att förbättra barnens livsvillkor. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa en kunskapsöversikt över vad man i forskningen vet om den psykiska hälsan hos barn som bevittnat våld i familjen under svenska förhållanden. De huvudfrågeställningar som belyses var; hur många barn bevittnar våld i Sverige? Hur beskriver litteraturen den psykiska hälsan hos barn som bevittnat våld? Vilka skillnader i konsekvenser finns beskrivs för barn av olika ålder, kön, etnicitet, andra sociala faktorer och på längre sikt? Vilka metoder beskrivs som relevanta och effektiva för att förebygga ohälsa hos gruppen barn som bevittnat våld i familjen? Huvudinriktningen har varit att belysa problemet ur ett folkhälsoperspektiv. Metod: Studien är genomförd i form av en selektiv forskningsöversikt som begränsar sig till att innefatta svenskproducerad litteratur från 1995 fram till idag. Avgränsningarna gjordes för att ge en lättöverskådlig överblick av vad den relativt nya forskningen vet om dessa barns psykiska hälsa under svenska förhållanden och för att innefatta aktuell dokumentation om de metoder för förebyggande arbete som tillämpas i Sverige idag. Resultat: Resultaten pekar på att kunskapen om den psykiska hälsan hos barnen som bevittnat våld i hemmet och dessutom har annan etnisk bakgrund än svensk eller andra ogynnsamma sociala faktorer är mycket liten. Det förebyggande arbetet består till mesta dels av individ och i viss mån relationsinriktade insatser i behandlande syfte. Diskussion: Metoderna som används för krissamtal och stödgrupper i verksamheter riktade mot utsatta familjer är i liten mån kunskapsbaserade. Utvärdering och uppföljning av dessa metoder är bristfällig och behöver utvecklas och tillämpas på nationell nivå. Kunskapen om de långsiktiga effekterna av att bevittna våld i barndomen måste utökas, speciellt för barn som kommer från socialt utsatta familjer där riskfaktorerna kan vara särskilt höga. Detta kan annars medföra en ogynnsam utveckling av folkhälsan i ett längre tidsperspektiv. För att förhindra en sådan utveckling måste det förebyggande arbetet i större utsträckning angripa orsakerna till våldet istället för att behandla konsekvenserna av det. I det långsiktiga arbetet bör mer resurser satsas på tidigare insatser på samhälls- och strukturell nivå för att förebygga att barn upplever våld i familjen överhuvudtaget.
Barn till psykiskt sjuka föräldrar - Risker och friskfaktorer
(2008-10-02T08:10:19Z) Ligander, Sofia; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
I Sverige finns idag cirka 100 000 ”osynliga barn” d.v.s. barn till psykiskt sjuka föräldrar. Varför de kallas osynliga beror på att det är först på senare år barnen har börjat synliggöras inom olika verksamheter såsom socialtjänst och psykiatri. I vårt samhälle är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och ett förebyggande arbete är därför angeläget. För att arbeta preventivt så effektivt som möjligt är det viktigt att veta vilka risker särskilda högriskgrupper har samt vilka friskfaktorer som kan mildra och påverka att en individ inte utvecklar psykisk ohälsa/sjukdom. Relationen med en psykiskt sjuk förälder kan vara både skrämmande och svår att förstå. Har föräldern vanföreställningar kan barnet dras in i dessa. Det är dock inte bara förälderns psykiska sjukdom som påverkar barnet utan även förälderns förmåga eller oförmåga till att få vardagliga rutiner att fungera. Det har också stor betydelse om det finns en andra förälder som vill och kan ansvara för barnet. Trots att barn utsätts för stora påfrestningar och riskfaktorer under uppväxten som att ha en psykiskt sjuk förälder är det flera som ”klarar sig bra” i livet ändå d.v.s. de växer upp till kompetenta och empatiska individer med god självkänsla. Begrepp som förslagsvis skulle kunna ha något med det att göra är: resilience/motståndskraft, olika skyddsfaktorer (personliga egenskaper eller i omgivningen), coping-strategier samt Antonovskys KASAM-teori (känsla av sammanhang) som tillsammans med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell är de teorier uppsatsen kommer att utgå ifrån. I uppsatsen kommer jag att använda mig av friskfaktorer som ett samlingsbegrepp av de olika begreppen ovan. Den första frågeställningen i uppsatsens syfte handlar om vilka risker det finns för barn till psykiskt sjuka föräldrar att själva utveckla psykisk sjukdom och/eller andra problem jämfört med barn till icke psykiskt sjuka föräldrar. Här vill jag främst ta reda på om det finns en ökad risk eller inte. Den andra frågeställningen handlar om att få en översikt av olika friskfaktorer som skulle kunna påverka att en individ trots en svår uppväxt undgår att själv drabbas av psykisk sjukdom och/eller andra problem som förväntas ha ett samband med uppväxten. Metoden som används i uppsatsen är systematisk litteraturstudie. Majoriteten av artiklarna hittade jag genom att läsa referenslistor och för att kontrollera kvaliteten använde jag mig av Sahlgrenska akademins mall för artikelgranskning. Några få artiklar hittades genom samsökning av databaser på Göteborgs universitetsbiblioteks hemsida. De artiklar jag valde hade alla något med psykisk sjukdom/psykiatriska tillstånd eller olika typer av friskfaktorer att göra. Angående den första frågeställningen kom jag i resultatet fram till att barn till psykiskt sjuka föräldrar, i alla fall de med deprimerade föräldrar, har en ökad risk för att själva drabbas av psykisk sjukdom som depression och ångestsyndrom och/eller andra problem. Dessa andra problem var bl. a. beteendestörningar, missbruk och funktionsnedsättningar av olika slag. Flickor verkar ha en högre risk att drabbas än pojkar. I den andra frågeställningens resultat fick jag fram att friskfaktorer som kan ha betydelse för att en individ inte utvecklar psykisk sjukdom och/eller andra problem som har ett samband med en svår uppväxt var bl.a. god självkänsla, social kompetens, tillitsfulla relationer och socialt stöd. Eftersom självkänsla verkar vara en viktig faktor för psykisk hälsa kan man tänka sig att det behövs mer forskning på hur denna kan främjas hos barn oberoende om de tillhör en högriskgrupp eller inte. Genom att identifiera friskfaktorer som kan hjälpa barn som växer upp under svåra förhållanden att inte drabbas av olika problem kan man arbeta preventivt på ett mer effektivt sätt och minskar då inte bara individens lidande utan även samhällets kostnader.
Barnfattigdomen och dess konsekvenser - ett folkhälsoproblem. En litteraturbaserad studie med ett barnrättsperspektiv.
(2018-09-20) Mårtensson, Hanna; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Barnfattigdom är globalt sett ett utbrett problem som först i början av 1990-talet blev aktuellt och lyftes av de offentliga verksamheterna i Sverige. Inkomstklyftorna i Sverige ökar och senaste mätningarna visar att 12 procent av Sveriges barn lever i ekonomisk utsatthet. Risken är högre för barn i ekonomiskt utsatta hushåll att inneha lägre levnadsstandard, vilket kan innebära sämre hälsa och skolresultat. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att se på vilka sätt barn kan drabbas av ekonomisk utsatthet under uppväxten samt att se på vilka samband som kan finnas mellan ekonomisk utsatthet under uppväxten och problem med hälsa och sociala faktorer i vuxen ålder. Metod: En litteraturstudie genomfördes bestående av 14 kvalitetsgranskade artiklar, funna via databaserna Scopus och Social Science Database. Därefter utfördes en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det finns samband mellan flera av utfallen av barnfattigdom och ekonomiskt utsatthet och till utfall i vuxen ålder. Några av dessa utfall i vuxen ålder var ökad risk för missbruk, sämre självskattad hälsa, sämre ekonomisk läge senare i livet samt lägre utbildningsgrad. Diskussion/slutsats: Stöd för samband mellan ekonomisk utsatthet under uppväxten och sämre levnadsförhållanden under barnaålder och i vuxen ålder har hittats. Styrkan i sambanden varierar, men alla undersökningar visar att barn och ungdomar med mindre ekonomiska resurser är eller blir socialt utsatta i samhället.
Barnkonventionen på familjecentraler - Personalens kunskap, arbete och utmaningar med barnkonventionen
(2020-09-21) Antonsson, Saga; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Arbetet med barns rättigheter är betydelsefullt då det påverkar barns uppväxt och hälsa. Barnkonventionen blev svensk lag 2020 och familjecentraler är en av de verksamheter som arbetar med barnkonventionen, för barns rättigheter och för att främja goda uppväxtvillkor. Syfte: Syftet med studien är att undersöka personalens kunskap om barnkonventionen, hur familjecentraler arbetar med barnkonventionen samt vilka utmaningar som finns i arbetet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med tematisk innehållsanalys har gjorts. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 intervjupersoner på två familjecentraler. Resultat: Personalens kunskap om barnkonventionen varierar från bristfällig till viss kunskap. Personalen vid familjecentralerna arbetar dagligen för barnens bästa men arbetet är inte direkt kopplat till barnkonventionens artiklar. En utmaning är att anpassa insatsen efter familjernas behov, exempelvis vad gäller ansvar och autonomi. Diskussion/Slutsats: Ett vidare arbete med föräldrars delaktighet och samverkan mellan familjer och personal skulle främja arbetet med barnkonventionen. Praktisk kunskap om barnkonventionen saknas hos personalen och är nödvändig för att implementera och få god effekt med arbetet på familjecentralerna.
Barriers to antenatal care in Rwanda. A literature study on barriers for pregnant women in Rwanda to access antenatal care.
(2014-06-19) Dohlsten, Martin; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduction: Antenatal care (ANC) can be seen as a key factor in predicting the outcome of childbirth and can help to detect early risk factors and begin treatment for pregnant women who suffers from complications during pregnancy. In many low-income countries, and especially in sub-Saharan Africa, numerous obstacles exist in order to allow women to attend ANC-clinics during pregnancy. Aim: The purpose of this paper was to identify barriers for pregnant women to attend ANC and analyse it in the Rwandan context. Method: A literature-based study design was used and the material consisted of quality-reviewed articles. In order to analyse the selected articles the results were categorized. Results: Five main categories were identified as barrier to ANC: Limited access to healthcare, lack of male involvement, lack in knowledge, cultural barriers and financial barriers. Four strategies for a better ANC coverage in Rwanda were also identified: Better access to ANC clinics, more education about the importance of ANC, increased male involvement during pregnancy and better insurance coverage. Conclusion: In order to create a better ANC coverage among pregnant women in Rwanda these barriers need to be overcome. In order to overcome these barriers, this study suggested four different strategies. By implementing these strategies into national policies and programs more women can have a better chance of attending ANC and giving birth at a health facility in Rwanda.
Begreppsanalys - en familjecentral med ett folkhälsovetenskapligt perspektiv
(2014-08-27) Sandberg, Ebba; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Bakgrund: Denna uppsats är utförd av en student inom det Folkhälsovetenskapliga programmet vid Göteborgs universitet som ett uppdrag från stadsdelsförvaltningen (SDF) Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborg. Uppdraget formades utifrån ett behov av en ny verksamhet med ett familjecentrerat arbetssätt i form av en familjecentral för familjer med barn i åldern 6-12 år. Familjecentralen kommer att vara placerad i området Frölunda. Syfte: Syftet med denna uppsats var att beskriva och fördjupa förståelsen av begreppet familjecentral ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Ett särskilt fokus ligger på verksamheter som är riktade till barn i åldern 6-12 år. Metod: Walker och Avants (2011) modell för begreppsanalys. Resultat: De definierande attribut som analysen ledde fram till var följande: Samverkan, gemensamma mål och värdegrund, hälsofrämjande, förebyggande och stödjande åtgärder och användarna. Det skapade modellfallet liksom gränsfallen visade på en förtydligad bild av begreppets innebörd. I resultatdiskussionen diskuterades begreppets valda attribut. Slutsats: Genom att förtydliga begreppets betydelse och användningsområden är förhoppningen att detta kan användas vid kommunikation om nya familjecentraler.
Bestämning av kroppssammansättning hos överviktiga och obesa ammande kvinnor. Validering av bioelektrisk impedans mot röntgenabsorption.
(2013-10-29) Christensson, Tobias; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Graviditet, fetma, åldrande och vissa sjukdomar är exempel på tillstånd som påverkar kroppen, dess konstitution och sammansättning. Enklare metoder som uppskattar kroppssammansättning behövs för att komplettera mer avancerade traditionella metoder för att bättre kunna kartlägga hälsostatus utan att göra avkall på riktighet och precision. Syfte: Att validera resultat av kroppssammansättning från bioelektrisk impedansspektroskopi (BIS) mot resultat från studiens referensmetod, röntgenabsorption (DXA), hos överviktiga och obesa ammande kvinnor efter förlossning. Metod: Designen i LEVA-studien (Livsstil för Effektiv Viktminskning under Amning) bestod av både intervention och longitudinell uppföljning vilket gav möjlighet till validering av absoluta värden (riktighet) och förmågan att upptäcka förändringar (precision). BIS prövades mot DXA statistiskt där skillnaden i medeldifferens analyserades med parat t-test. Bland-Altman diagram kompletterade analysen för att undersöka spridningen och eventuella systematiska skillnader mellan BIS och DXA. Pearsons korrelationskoefficient mätte samvariationen mellan metoderna. Resultat: Absoluta mätningar av variablerna fettfri massa (FFM) och fettmassa (FM) visade en statistisk signifikant skillnad mellan BIS och DXA (p < 0,001). Analys av förändringar över tid visade ingen signifikant skillnad i FFM och FM mellan BIS och DXA (p > 0,05). Analys av total muskelmassa gav ingen signifikant skillnad mellan BIS och DXA, varken vid absoluta värden eller vid förändring (p > 0,05). Slutsats: Vid absoluta mätningar på gruppnivå kan BIS inte helt korrekt analysera kroppssammansättningen hos kvinnor (BMI 25-35) postpartum jämfört med resultat från DXA. Däremot påvisade BIS förändringar likvärdigt med DXA vid mätning av samma variabler över tid. Total muskelmassa beräknad från BIS skiljde sig på gruppnivå inte statistiskt från DXA, varken för absoluta värden eller vid förändring.

Browse

Browsing Kandidatuppsatser, Folkhälsovetenskapligt program by Title