D-uppsatser
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/812
Browse
Browsing D-uppsatser by Issue Date
Now showing 1 - 20 of 369
- Results Per Page
- Sort Options
Item Viktiga egenskaper hos en applikation vid migrering till intranät(1998) Krakowski, Ralf; Dahlgren, Johan; Göteborg University/Department of InformaticsVi står idag inför ett paradigmskifte där företag går från att använda sina intranät som statiska anslagstavlor till att lägga upp kompletta applikationer direkt på nätet. Alla applikationer är inte lämpade för detta, och problemet för företagen är att avgöra vilka applikationer som är det. Vi genomförde en empirisk studie på ett företag, kombinerat med litteraturstudier, och kom fram till att följande egenskaper är direkt avgörande för en applikations lämplighet för en migrering till ett intranät: Om applikationen har en client/server-arkitektur, om data som används av flera användare finns i flera fristående kopior, eller att de användare som är beroende av applikationen inte kommer åt den. För att migreringen skall kunna anses som lyckad hävdar vi att man efter flytten ska ha åtgärdat eller uppnått minst en av dessa egenskaper.Item Etnografi i informatik: ett fall om elektronisk handel(1998) Rask, Fredrik; Göteborgs universitet/Institutionen för informatikFöreliggande uppsats behandlar den etnografiska metoden och dess användande inom informatik. Syftet med studien var att visa att den etnografiska metoden är ett bra verktyg i den oerfarne systemvetarens praktiska arbete. För att göra detta gjordes en fallstudie om elektronisk handel, där den etnografiska metoden användes. Fallet behandlar ett rederis taxfree-butik och frågan om elektronisk handel kan vara ett komplement i en sådan butik. I butiken användes framförallt tekniken deltagande observation för att skapa en bild över miljön och på så sätt se om elektronisk handel har en plats i en sådan butik. Det har visat sig att den etnografiska metoden är ett bra verktyg för att skapa en förförståelse för den miljö som är aktuell. Den etnografiska metoden har deltagande observation som sin traditionella teknik. Med hjälp av den tekniken har jag kunnat samla in information som skulle vara svår att samla in med någon annan teknik.Item Gränssnittsdesign - med användaren i fokus(1998) Kärrander, Linda; Ersson, Josefin; Göteborg University/Department of InformaticsAtt designa ett användargränssnitt är inte särskilt svårt. Utmaningen ligger i att skapa ett gränssnitt som tar hänsyn till människans förmåga och beteende ö egenskaper vi varken kan påverka eller förändra. För att utreda hur ett gränssnitt skall utformas för att bli användarvänligt har vi utgått ifrån användarens betydelse vid gränssnittsdesign. Vi har studerat människa-datorinteraktion (MDI), användbarhet och riktlinjer för design, samt genomfört två undersökningar. Utifrån detta har vi fört en omfattande diskussion där teorierna jämförts med undersökningsresultaten. Det viktigaste som framkom var att det är mycket viktigt att involvera slutanvändaren under designprocessen då det är användarens uppfattning om gränssnittet som slutligen avgör hur bra det är. Vidare kom vi fram till att kunskaper om MDI främst bör finnas hos de som utformar riktlinjer och inte nödvändigtvis hos varje systemutvecklare. Vi kunde även konstatera att principer och riktlinjer oftast är generella och måste anpassas efter varje unik situation.Item Är pAKT lyckat trots allt? Kan man lyckas med att göra systemutvecklingsarbete utan att använda sig av klassiska utvecklingsmetoder?(1998) Shariar, Zayer; Göteborg University/Department of InformaticsDenna uppsats handlar om ett arbete som jag har gjort åt ADB-kontoret och är utvärdering av ett program som har utvecklats i Lotus Notes. Applikationen pAKT (Person Akt) utvecklades från början på SDF Centrum och var resultatet av en internrevision utförd av Elisabeth Beijer och Agneta Hesselbom. Utredarna fick i uppdrag att utveckla ett system för att underlätta arbetet på social kontoret samt datorisera hanteringen av person akter. Systemet utvecklades med användarnas nära samarbete och personalresurser direkt från organisationen. Enligt de teoretiska systemutvecklingsmodeller som finns, ska ett sådant arbete bedrivas efter vissa principer och tekniker. Systemutvecklingsarbetet ska påbörjas genom att en förändringsanalys görs för att fastställa verksamhetens problem och möjligheter. Sedan fortsätter arbetet i ett antal faser. Man använde sig inte så mycket av de teoretiska system-utvecklingsmetoderna men till vissa delar överensstämmer arbetet med de teoretiska kraven ändå t.ex. förändringsanalysdelen. Den valda metoden för att utveckla pAKT var Trial And Error och som verktyg användes Lotus Notes. Applikationen är användarvänligt och har fyllt sin funktion vilket var att underlätta arbetet på de olika enheterna i SDF Centrum, speciellt på social kontoret vid hantering av person akterna. Slutsatsen är att utvecklingen av pAKT har lyckats trots det att man inte har gått efter de gällande system-utvecklingsmetoder.Item "The Workplace Revolution". En studie som bl.a. behandlar det individualiserade arbetet även kallad arbetsplats revolution.(1998) Gonalves, Dulce; Göteborg University/Department of InformaticsSyftet med denna studie var att utreda om det fanns något behov för Mobil IT inom Clinical R & D vid Astra Hässle. En kvantitativ modell har använts som ansats. Tillvägagångssättet för att få en explicit helhetsbild med denna metod var att i första hand använda två frågeformulär och en dagbok, i stället för intervjuer, för att undvika bias. Resultatet visade att det finns ett stort behov av diverse stödverktyg för att bl.a. dokumentera "prat" och möjliggöra distansarbete. Ett stort intresse finns för en flexibel virtuell strategi, med frihet för individen att välja tid och rum för arbete. För att lyckas integrera det nya arbetssättet krävs en ny organisationsform men även att kollektivavtalet utvecklas. Oavsett om vi talar om arbete, politik, marknadsföring, psykologi etc tycks ett paradigmskifte mot ett individperspektiv vara i sikte. Om detta är en modefluga eller ej återstår att se.Item Intranet indexing using semantic document clustering(1998) Ljungstrand, Peter; Johansson, Henrik; Göteborgs universitet/Institutionen för informatikDenna uppsats presenterar ett system baserat på automatiska indexerings-tekniker avsett för stora, dynamiska och nätverksbaserade informations-samlingar, tillämpat på ett företags intranet. Syftet är att beskriva dess struktur, baserat på dokumentens innehåll och semantik, för att möjliggöra en överblick av innehållet. Ett användningsområde är att underlätta navigering i intranet. Vi föreslår ett system som skapar ett hierarkiskt index som är möjliggör âsurfningâ i strukturen. Större delen av uppsatsen inriktas på indexeringstekniker, varav de flesta härstammar från forskning inom Information Retrieval. Vi har utvecklat en prototyp varvid vi använt oss av en iterativ utvecklingsmetod. Slutligen drar vi slutsatsen att de föreslagna teknikerna är användbara för automatisk indexering och kan nyttjas för att få den överblick som söks.Item "Data Mining" - En revolution eller ännu ett analysverktyg?(1998) Elfström, Annika; Andersson, Catrin; Göteborg University/Department of InformaticsI vår tid råder det ingen brist på information, utan snarare ett överflöd. Företag fyller sina databaser med data som de tror sig kunna dra nytta av. Problemet är att förmågan att analysera och dra nytta av data är lägre än förmågan att samla in och lagra den. Med data mining kan företag analysera data och få fram mönster och samband som kan användas som underlag för beslut. I försäkrings- och kreditkortsbranschen finns det stora potentialer för användningen av data mining eftersom stor möda läggs på marknadsundersökningar, där stora mängder information om kunders behov bearbetas. I denna uppsats har vi studerat två bolag, ett i försäkrings- och ett i kreditkortsbranschen, för att undersöka deras möjligheter att använda data mining. Vi har även undersökt hur bolagen kan använda en data mining produkt, SAS Institutes Enterprise Miner. Studien visar att det är viktigt vid användningen av data mining att vara införstådd med vad som egentligen undersöks samt att besitta den kompetens som krävs för att tolka resultatet. Det är också viktigt att inte underskatta behovet av tids- och kompetensresurser för att implementeringen av data mining ska lyckas.Item Genetiska algoritmer i adaptiva rekommendationssystem(1998) Högberg, Henrik; Gustafsson, Anders; Göteborgs universitet/Institutionen för informatikDenna uppsats behandlar genetiska algoritmer som är en del av machine learning. Machine learning är ett område inom vetenskapen artificiell intelligens. I arbetet har vi tillämpat genetiska algoritmer för att uppnå lärande i ett rekommendationssystem. Syftet med algoritmen är att anpassa och förändra profiler så att de bättre beskriver användares intresseområden. En prototyp av ett så kallat content-based recommendation system har utvecklats. Metoden som vi använt under arbetet med prototypen har varit en iterativ experimentell utvecklings-process. Prototypen har till uppgift att hitta dokument på ett intranet med hjälp av de profiler som den genetiska algoritmen anpassar. Den genetiska algoritmen står för lärande processen i denna prototyp. Efter en kort tids användning kunde vi erhålla resultat som visar att algoritmen anpassar profiler fördelaktigt. Vi anser därför att genetiska algoritmer är intressant för den här typen av tillämpningar.Item IT use for coordination of distributed work(1998) Sjölund, Laila; Karlsson, Michael; Göteborgs universitet/Institutionen för informatikThe aim of this thesis is to investigate the coordination of distributed work and how existing information technology (IT) can be used and developed to improve the different forms of coordination. We have characterized a number of dependencies and identified the coordination processes that could manage them. Additionally we recommend certain specific IT solutions that improve these processes. Our focus has been on the usage of IT applications rather than the technology itself. The usage of IT affects the whole organization and therefore also brings us to the area of organization and project structures. The study was done at Ericsson Microwave Systems (EMW) and was based on interviews and short ethnographic studies.Item IT-integrerad kollaborativ ledarskapsutveckling - Fallet SKF(1998) Törnquist, Jens; Göteborg University/Department of InformaticsOrganisationers behov av att ständigt vidareutveckla sina anställda har blivit en självklarhet i en allt hårdare konkurrenssituation. Teorier om lärande organisationer trycker på hur viktigt ledarskapet är i en modern organisation. En ny form av ledarskap ska premieras i den lärande organisationen, ett ledarskap som främst handlar om att facilitera resurser och motivera sina anställda. I den allt hårdare konkurrenssituationen måste även företagen se om sina kostnader för resor och arbetsfrånvaro. Av mer praktiska skäl är det därför inte ovanligt att utbildningen av de anställda blir eftersatt. Att samla personal från olika delar av världen för att genomföra en utbildning kostar en ansenlig summa. Samtidigt har en fullkomlig explosion inom det informationsteknologiska området ägt rum. Aspekter som tid och rum är inte längre ett hinder för en global kommunikation. Denna rapport påvisar nyttan med att utnyttja modern informationsteknik för att utveckla personer i organisationen. Rapporten är baserad på en fallstudie, och gjordes på uppdrag av AB SKF. Rapporten försöker ge ett exempel på hur informationteknik kan nyttjas i den högre ledarskaps-utvecklingen, och vilken nytta SKF har av att investera i det program som presenteras i rapporten. En annan mening med rapporten är att lyfta perspektivet från en alltför teknisk diskussion, till att omfatta hela organisationens nytta av programmet som presenteras. Som källor till arbetet användes artiklar, böcker och informella intervjuer. Till rapporten har det även tagits fram en prototyp för kollaborativt grupparbete och lärande. Det lösningsförslag som presenteras skall under våren 1998 utvärderas och ses som ett av flera möjliga förslag för att ta fram ett nytt koncept för ledarskapsutveckling. Rapportens kontenta är att SKF på ett relativt enkelt sätt och med befintlig teknikpark, kan erbjuda sina anställda ett programpaket som snabbt innebär stora kostnadsbesparingar i form av reducerade resor och minimalt med ute- bliven arbetstid. Dessutom är programmet ett steg närmare idealet - en lärande organisation.Item IT-säkerhet - en fråga för ledningen(1998) Sahlén, Wictoria; Göteborgs universitet/Institutionen för informatikAvsikten med denna uppsats var att belysa de faktorer som har betydelse för god IT-säkerhet i ett svenskt företag ur ett företagsledarperspektiv. I uppsatsen utreds de hot som finns mot företags IT-system, samt vilka skyddslager/lösningar som bör nyttjas för att skydda mot dessa hot. För att nå god IT-säkerhet krävs det av ledningen att den sätter sig in i problematiken gällande hoten som ett företags IT kan ställas inför. Rapporten leder fram till vilket ansvar och skyldighet som åligger ledningen, samt vilka hot och skydd/lösningar som är aktuella för svenska företag. Nyckelaktiviteter i säkerhetsarbetet är att motivera, informera, utbilda, i viss mån kontrollera, agera och förebygga både tekniskt och på det mänskliga planet. De mjuka faktorerna är nödvändiga att ta hänsyn till i säkerhetsprocessen för att erhålla säker IT. För att uppnå säker IT krävs det av företagsledningen att den inser att säkerheten behövs, att det kostar, samt att personalen måste vara med i arbetet. De attacker som företagets information kan utsättas för finns det en mängd olika åtgärder/redskap för att förhindra, men utan medarbetarnas medverkan i säkerhetsprocessen är det inte möjligt att uppnå säker IT. Nyckelord: Informationsteknik, IT-säkerhet, företagsledning, hotbild, skyddItem Kritiska framgångsfaktorer vid införande av Workflow i en organisation(1998) Nyström, Peter; Bogeblad, Mattias; Göteborg University/Department of InformaticsI takt med att dagens organisationer alltmer präglas och styrs av verksamhetens informationsbehov prioriteras också projekt med syfte att rationalisera och förbättra informationsflödet. Workflow är en teknik för att effektivisera koordinering och kommunikation mellan olika aktörer i verksamhetens affärsprocesser. Trots förhoppningar om snabba rationaliseringsvinster, finns få exempel på lyckade implementeringar bland de många försök som gjorts. Vi har med hjälp av djupintervjuer genomfört fallstudier av Workflowprojekt på tre företag, vilket har resulterat i ett antal kritiska framgångsfaktorer vid införande av Workflow i en organisation.Item En samordnad vägledningsmodell om standardsystemen(1998) Petersson, Lena; Göteborg University/Department of InformaticsDenna uppsats beskriver, analyserar och argumenterar för behovet av en samordnad tankemodell som belyser standardsystemens organisatoriska och sociala konsekvenser. Modellens teoretiska bidrag sammanfattar min kritik om att de etablerade vägledningsmodellerna är såväl otillräckliga som otillfredsställande för förståelse om hur standardsystem påverkar den organisatoriska och sociala utvecklingen. Uppsatsen presenterar därför ett förslag på en integrerad modell som stämmer relativt bra med den empiriska verkligheten. Modellens praktiska bidrag sammanfattas i termer av bättre vägledning i tre väsentliga beslut som enligt min uppfattning tillsammans utgör grunden i IT-managements strävan att använda standardsystem och förbättra den organisatoriska och sociala miljön. Dessa beslut refererar till (1) utvecklingsstrategi, d.v.s. en fråga om balans mellan alternativa utvecklings-scenarios såsom egenutveckling, kunddominerad anskaffning, leverantörsdominerad utveckling, äprocessädominerad utveckling, etc., (2) utvecklingsinriktning, d.v.s. en fråga om balans mellan kvantitativa och kvalitativa förbättringar, samt (3) utvecklingstakt, d.v.s. en fråga om harmoni mellan motstridiga faktorer såsom systemarv, kompetensutveckling, etc. Modellens teoretiska stöd grundas på en omfattande litteraturstudie medan modellens praktiska stöd reflekteras tillräckligt i en empirisk studie med frågor som är härledbara från modellens substans.Item IT-företagens krav på systemvetare & studenternas förväntningar på marknaden i framtiden(1998) T-Hamedani, Afsaneh; Göteborgs universitet/Institutionen för informatikI undersökningar som utförs om IT-relaterade utbildningar, såsom Systemvetarprogrammet, faller fokus oftast på de krav som arbetsgivare ställer idag. IT-branschen går fram så snabbt att dagens undersökningar kan vara gamla då förändringar genomförs. Varför undersöker vi inte framtiden istället? Min uppfattning är att systemvetarstudenternas kontakt med arbetsmarknaden går via universitetet. Därför ville jag fråga företagen inom IT-marknaden direkt: "Vilka krav kommer att ställas på nyutexaminerade systemvetare i framtiden vid anställning?" För att få svar på denna fråga har jag använt metoden Delfi som är en framtidsforskningsmetod. Jag har kommit fram till att i framtiden kommer vi främst att anställas efter vilka vi är och i andra hand efter vad vi kan. Det vi kan blir en del av vår personlighet.Item IT som stöd för utvärdering av kompetens(1998) Finnman, Erik; Göteborg University/Department of InformaticsSyftet med uppsatsen var att undersöka hur utvärderingen av de anställdas kompe-tens på ett konsultföretag gick till och på vilket sätt IT kunde stödja befintlig eller förändrad utvärderingsprocess. I uppsatsen behandlades begreppen kunskap och kompetens, som trots att de flitigt förekommer i dagens debatt om kompetens och kompetensutveckling, saknar klara definitioner. Utvärderingens roll i den lärande processen diskuterades för att visa hur utvärderingen styr på vilket sätt individer inhämtar kunskap. En studie genomfördes på ett konsultföretag, vars ledning saknar överblick av konsulternas kompetenser. Eftersom tyngdpunkten i uppsatsen låg på att förstå utvärderingen, användes metoden action case. Företagets utvärderingspro-cess undersöktes och jämfördes med teorierna om utvärdering. Stora skillnader fanns mellan utvärdering på företaget och i utbildning. Två förslag till IT-stöd gavs som på ett bättre sätt lyfter fram vilka kompetenser som finns inom företaget.Item Datorstöd för lärande(1998) Bjarsch, Daniel; Göteborg University/Department of InformaticsAtt arbeta i projektform är vanligt i många av dagens organisationer. Trots det är det vanligt att slutresultatet inte motsvarar de ursprungliga förväntningarna. Det finns i dagens organisa-tioner och inom forskningen en omfattande erfarenhet om vilka faktorer som påverkar projekt i denna riktning. Det brister dock ofta i återkopplingen - man lär inte av sina egna misstag. Teorierna om organisatoriskt lärande och begreppet "den lärande organisationen" får allt större uppmärksamhet ute på företag och organisationer i näringslivet. Det satsas stora resur-ser på att försöka skapa infrastrukturer för lärande, där det ska ingå som en naturlig del i det dagliga arbetet att lära av sina egna och andras misstag. Uppsatsen visar ett exempel på hur man med hjälp av datorstöd kan skapa förutsättningar för att lära av sina egna misstag och erfarenheter vad gäller projektarbete. Genom att integrera det pedagogiska tänkandet bakom PBL med teorier och erfarenheter om projektstyrning, skapas grunden för ett verktyg med vilket man kan lyfta fram och ifrågasätta sitt tillvägagångssätt i samband med projektarbete. Genom att utnyttja modern informationsteknologi på ett pedagogiskt välgrundat sätt ökar intresset och motivationen att lära. Därigenom ökar insikten om de faktiska problemställning-ar man står inför och förståelsen för hur dessa kan hanteras.Item Vilka faktorer påverkar initiering och utveckling av ett livskraftigt datorstöd för utbildning?(1998) Hövik, Dunja; Göteborg University/Department of InformaticsI rapporten görs en jämförelse mellan två projekt där undervisningsprogram i ämnet anatomi utvecklas. Båda undervisningsprogrammen utvecklas vid Göteborgs Universitet. Det ena vid medicinska fakultetens datalaboratorium och det andra vid institutionen för Zoologi. Rapporten vill klarlägga vilka faktorer i ett utvecklingsprojekt av datorstöd för utbildning som bidrar till att utveckla ett livskraftigt program samt hitta de fallgropar som kan leda till motsatsen. Detta görs genom jämförelsen av de två projekten från uppstart till dagens inriktning inför framtiden. De frågor som ställs är: 1. Vad är det för faktorer som initierar uppstarten av ett utvecklingsprojekt av ett undervisn-ingsprogram? 2. Vilka faktorer i projektet driver utvecklingen vidare? 3. Vad gör projektet/programmet livs-kraftigt efter att programmet är klart att användas i undervisningen? Projekten beskrivs och jämförelse görs av initieringsprocess, utvecklings-process och inriktning inför framtiden. Teknikens roll i projektet studeras med hjälp av push-pull teori för att se hur tekniken påverkar möjligheterna att utveckla ett undervisningsprogram som aktivt används i målverksamheten, som fyller sitt pedagogiska syfte och är förankrat i verksamhet och målgrupp. Efter jämförelsen identifieras kritiska faktorer och fallgropar som påverkar utvecklingsprocessen och resultatet av processen.Item Java-tools that suit Ericsson Telecom AB(1998) Hermansson, Anette; Göteborgs universitet/Institutionen för informatikThis master thesis concerns with finding a tool, which generates Java-code. While choosing a tool it is important to know who is using it and which requirements there are on a tool. To get to know that I have made a questionnaire among people in the organisation and some of them have been interviewed. To learn which functionality the different tools offer, the market has been investigated. To learn this I have read a lot about the different tools. It was also necessary to talk and write to the vendors. With the questionnaire and the interviews as basis a requirement list has been made. The requirements in the list are put in three categories: Definite requirements, Not that definite requirements and Wishes. Among the definite requirements there are requirements about being a whole IDE (integrated development environment), requirements concerning how the organisation works, requirements about the generated code by the tool and requirements about help function and support. For the reader having a survey of the tools on the market a lot of them are described with advantages and disadvantages. Also a judgement for matching the tools with the requirements has been done. There are a number of tools, having fulfilling the most absolutely requirements from the organisation. Jbuilder from Borland, Parts for Java from Objectshare, Visual Age from IBM, PowerJ from Sybase and Visual Café from Symantec are five candidates. Which tool is preferred depends on the priority point by the person making the decision. Some people in the organisation want both visually building of events and the possibility to make changes in debug mode (which is to be found among the Not that definite requirements). Therefor I recommend a tool which fulfil this and the choice will be to evaluate Visual Café from Symantec.Item Byråkratin och den nätverkande gruppen(1998) Herbo, Johan; Friberg, Urban; Göteborg University/Department of Informatics"NETWORKING" KAN SES SOM ETT SÄTT ATT KARAKTÄRISERA ARBETE. ETT ARBETE SOM KÄNNETECKNAS AV KUNSKAPS/SERVICE ARBETE, UTFÖRT AV SJÄLVBESTÄMMANDE (EMPOWERED) OCH SAMARBETANDE MÄNNISKOR I EN KONTEXT DÄR DESSA I HÖG GRAD ÄR BEROENDE AV IT. BYRÅKRATI ÄR ETT SÄTT ATT SÖKA BESKRIVA ORGANISATIONER UTIFRÅN VISSA GRUNDLÄGGANDE KARAKTÄRISTIKA, SÅSOM CENTRALISERAT BESLUTSFATTANDE, ARBETSSPECIALISERING OCH STARK REGELMÄSSIG STYRNING AV ARBETET. DEN FRÅGA SOM VÄCKS I DETTA ARBETE ÄR HURUVIDA DEN BYRÅKRATISKA ORGANISATIONEN KAN FUNGERA I HARMONI MED DEN "NÄTVERKANDE" ARBETSGRUPPEN. VÅR ANSATS TILL ATT BESVARA DENNA FRÅGA UTGÅR FRÅN EN EXPLORATIV STUDIE AV DET DAGLIGA ARBETET I EN KONSULTGRUPP PÅ IT-FÖRETAGET "ABC". EN STUDIE SOM OMFATTAR CA: 160H ETNOGRAFISKA STUDIER OCH 15 ST KVALITATIVA INTERVJUER. RESULTATEN FRÅN STUDIEN VISAR ATT GRUPPENS NATURLIGA ARBETSSÄTT KÄNNETECKNAS AV NÄTVERKANDE MEDANS ORGANISATIONENS STRUKTUR OCH IT-STÖD UTFORMATS MOT BAKGRUND AV ETT "BYRÅKRATISKA TANKEMÖNSTER". DÄRMED UPPSTÅR EN KONFLIKT MELLAN ETT EFFEKTIVARE SÄTT ATT ARBETA(NÄTVERKANDE) OCH DET FORMELLT KORREKTA, MER BYRÅKRATISKT FÄRGADE, SÄTTET ATT ARBETA. KONFLIKTEN BIDRAR TILL ATT GRUPPEN EJ UPPNÅR DE MÅL SOM FASTSTÄLLTS. VÅR KONKLUSION ÄR ATT MAN VIA IT-STÖD ÅT NÄTVERKANDET I GRUPPEN KAN FÅ DENNA ATT I HÖGRE GRAD UPPNÅ SINA MÅL. DETTA UTAN ATT FÖRÄNDRA ORGANISATIONENS BYRÅKRATISKA STRUKTUR. ETT FÖRSLAG TILL HUR DETTA STÖD SKULLE KUNNA UTFORMAS MOT BAKGRUND AV REDOGJORD PROBLEMATIK PRESENTERAS OCH DISKUTERAS.Item Informationsmiljöer och Intranet(1998) Kjellson, Ola; Johansson, Christian; Göteborg University/Department of InformaticsDenna uppsats syftar till att presentera och resonera kring förhållandet mellan informationsmiljöer och Intranet. Begreppet informationsmiljö kan definieras i termer av människor och deras beroendeförhållande till informationssystem, informationsflöden, informationsnätverk, informationsbaser, kunskapsbaser, begreppsbaser, dokumentbaser etc. Enligt vår uppfattning utgör Intranet ett typiskt exempel på en formad informationsmiljö. Efter en analys av informationsmiljöns fyra grundläggande dimensioner visar vi hur samtliga dessa dimensioner bidrar till en mer fullständig förståelse av begreppet Intranet. Informationsmiljöns olika egenskaper gör att vi kan sammanfatta Intranet i fem olika metaforer där Intranet kan ses som ett nätverk av: nätverk, anslagstavlor, samordnade informationssystem, affärsplatser och sociala mötesplatser. Utifrån dessa metaforer har vi slutligen redovisat tre olika generationer av Intranetkonceptets utveckling.