Magisteruppsatser

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/807

Browse

Now showing 1 - 20 of 1243

Elektroniska signaturer istället för traditionell namnteckning
(1998) Keränen, Katja; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Denna uppsats har skrivits på uppdrag av Parallel Systems AB i Stockholm. Detta företag, som är verksamt inom IT-branschen, önskade få utrett frågan "vad en elektronisk signatur är värd". Översatt till juristens språkbruk blir frågan "vilken rättsverkan en elektronisk signatur har". Närmare bestämt ville de veta om en elektronisk signatur kan ha samma rättsverkan som en traditionell, handskriven namnteckning. Syftet med denna uppsats är alltså att undersöka om en elektronisk signatur kan ha samma rättsverkan som en "vanlig", handskriven namnteckning. Denna frågeställning kan uppdelas i två delfrågor: 1. Kan man använda sig av elektronisk signatur istället för egenhändig namnteckning i de fall då det i lag eller avtal ställs krav på undertecknande (så kallade formkrav ), dvs kan formkrav uppfyllas även med elektronisk signatur? 2. I majoriteten av fall då underskrift krävs finns det dock inget legalt eller avtalat krav på detta, utan det främsta syftet är att säkra bevisning om att ett dokument härrör från, eller har bekräftats av, en viss person. I dessa fall är alltså frågan om elektroniska signaturer kan fylla samma bevisverkan som egenhändiga namnteckningar. I denna uppsats skall ovanstående två frågor undersökas mot bakgrund av gällande rätt för att se om elektroniska signaturer redan enligt gällande regler kan ha samma rätts- och bevisverkan som namnteckningen, eller om lagändringar krävs i något av dessa fall.
Aktiebolagets organisation - En komparativ studie med rättsekonomiska inslag
(1998) Björsander, Ola; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Syftet med uppsatsen är att göra en aktuell framställning av rättsläget på aktiebolagsområdet, främst vad beträffar aktiebolagens centrala organisation. Tyngpunkten är lagd vid en studie av förhållandet mellan styrelsen och aktieägarna förenade vid bolagsstämma. Målet är att nå en ökad förståelse för funktionsfördelningen mellan dessa organ i det svenska aktiebolaget. Ansvarsfördelningen i bolaget mellan bolagsorganen kan sägas bli förtydligad genom en analys av lagens bestämmelser om bolagsledningens uppgifter och ansvar. För att skapa ett bredare underlag för analysen, innehåller uppsaten dels inslag av rättsekonomi, och dels jämförelser med utländska rättsordningar. De rättsekonomiska inslagen är ägnade att i viss mån belysa varför vissa regleringar i aktiebolagen sägs vara nödvändiga, och den komparativa utblicken skall komplettera den övriga framställningen samt ge perspektiv på den svenska bolagsrätten.
Interference with contractual relations
(1998) Andersson, Jeanette; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
The purpose of this essay is, through a comparative analysis of the legal state in a number of different legal systems, namely the Common law, French law, German law, and the laws of the Nordic countries, to see how these systems differ in their approaches towards interference with contractual relations. Do the different systems find the phenomenon of interference with contractual relations a problem and, if so, in what way and which methods or techniques are used to handle the matter? The purpose is, therefore, also to examine whether different legal systems can, through different approaches, find different solutions to a problem such as interference with contractual relations, and if these solutions have the same effect regarding legal protection. Furthermore, the purpose is to study why and how come the different legal systems have chosen to deal with the matter in different ways. Is there an underlying interest which is approached with a different degree of protectionistic enthusiasm? If so, what are the consequences?
Friskrivningsklausuler - En jämförelse av svensk och italiensk rätt
(1998) Pinzani, Marcus; Göteborg University/Department of Law
Syftet med denna uppsats är att analysera och komparera den italienska och den svenska regleringen av friskrivningsklausuler, för att genom detta ta reda på vad som är likt respektive olikt i de olika systemen. Jag har främst riktat in mig på det Italienska systemet och har därför valt att analysera den italienska delen av uppsatsen mera ingående, då jag finner detta mer relevant. För den svenske läsaren är det säkert mer givande att få reda på vad som gäller i Italien än att få reda på vad som gäller i Sverige. Den svenska regleringen av friskrivningar kan man informera sig om på annat sätt, då de flesta böcker om avtalsrätt har ett avsnitt om friskrivningar. För övrigt hänvisar jag till Torsten Lundmark , vad gäller den svenska regleringen av friskrivningsklausuler. Jag har själv märkt under arbetet med denna uppsats att det inte är det lättaste att få tag på material om regleringen av friskrivningsklausuler i Italien, så detta borde verkligen underlätta för den som är intresserad av vad som gäller i Italien. Det är i dagens läge relevant att veta vad som gäller i de olika europeiska länderna vad gäller en så central avtalsklausul som just friskrivningsklausulen. För den som skall sluta ett avtal med en italiensk avtalspart är det bra att veta vad som gäller i Italien. Det är också därför jag valt att allmänt beskriva den italienska avtalsrätten i ett något bredare perspektiv. Vad gäller lagval i ett internationellt avtal är det av yttersta vikt att känna till vad som gäller i motpartens land. Det är kanske inte alltid en nackdel för en svensk avtalspart att man i avtalet tar in en italiensk lagvalsklausul. Det viktiga är att man vet vad det är man väljer respektive väljer bort då man i ett avtal bestämmer tillämplig lag.
Hinder och åtgärder för kvinnans tillgång till rättssystemet
(1999) Webmark, Kerstin; Göteborg University/Department of Law
10 poäng En uppsats som tittar på vilka hinder som finns för kvinnans tillgång till rättssystemet och vilka åtgärder som finns för att komma till rätta med dessa hinder. Hur kvinnan bemöts när hon kommer i kontakt med rättssystemet tas också upp. Sökord: feministisk jurisprudens, tillgång till rättssystemet, juristutbildning, hinder, åtgärder, rättshjälp, rättsskydd
Vem äger det intellektuella kapitalet? En studie av företagshemligheter och konkurrensklausuler i kunskapssamhället
(1999) Renström, Johan; Göteborg University/Department of Law
I många företag består idag en stor del av tillgångarna i personalens kunskap. Sverige har tagit stegen från ett ursprungligt agralt samhälle där muskelkraft var essentiell till ett postindustriellt kunskapssamhälle där information och know-how är avgörande för företagen. Uppsatsen behandlar de olika sätt som företagen kan bevara kunskap och information och tar avstamp i den allmänt gällande lojalitetsplikten. Vidare beskrivs skyddet enligt företagshemlighetslagen. Slutligen görs en grundlig studie av s k konkurrensklausuler där även en mindre fältundersökning ingår. Sökord: konkurrensklausuler, företagshemligheter, lojalitetsplikt, arbetsrätt, avtalsrätt, kunskapssamhälle, informationssamhälle, anställning
Aktiebok och offentlighet - en komparativ studie
(1999) Härdell, Sanna; Göteborg University/Department of Law
Resumé ej lämnad.
Barnets rättigheter utifrån barnets rätt att komma till tals
(1999) Carlsson, Catarina; Göteborg University/Department of Law
Föräldrar har länge ansetts ha en naturlig rätt att bestämma över sina barn. Det är först under de senaste årtiondena som barnets ställning i samhället på allvar stärkts genom lagstiftning. Därmed har de kommit att betraktas som självständiga individer med egna rättigheter. Först år 1979 fick vi t ex ett totalt förbud mot att aga barn. Tillkomsten av FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) tror jag är viktig för den fortsatta utvecklingen på området. Den artikel i Barnkonventionen som framförallt kommit att intressera mig, är den om att barn har en rätt att komma till tals i alla frågor som rör dem (art 12), d v s både i frågor som rör talerätt i domstol och i övriga frågor där barn kan ha en uppfattning. Artikelns innebörd utgör en central del av uppsatsen och tanken med att presentera artikeln redan i inledningen är att man skall ha artikel 12 i åtanke när uppsatsen läses. Artikel 12 1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom ställföreträdare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet.
Avkastningsstiftelser - avkastning och fullföljd
(1999) Hellsten, Linda; Göteborg University/Department of Law
En avkastningsstiftelse har två verksamheter. Den ena är att förvalta sitt kapital så att mervärden skapas, den andra att för viss del av detta mervärde fullfölja ändamålet enligt stiftarens föreskrifter. De två frågeställningarna i uppsatsen är: 1. Hur ska stiftelses avkastning definieras, d v s hur mycket är användbart i stiftelses verksamhet? 2. Hur bedöms fullföljdsrekvisitet, d v s när bedriver stiftelse allmännyttig verksamhet som skäligen svarar mot dess avkastning? Fråga 1 är civilrättslig och avväger aktuell verksamhet mot kapitalutveckling. Fråga 2 är skatterättslig och bestämmer om stiftelse ska undgå beskattning av bl a kapitalinkomster. En komplikation är att avkastning bedöms delvis olika i civil stiftelserätt och skatterätt. Sökord Avkastningsstiftelse, stiftelse, fullföljdsrekvisitet, avkastning, löpande avkastning
Det nya vertikala gruppundantaget och franchiseavtalen
(1999) Persson, Fredrik; Göteborg University/Department of Law
Syftet med denna uppsats är att jämföra det nu gällande gruppundantaget för franchiseavtal med det nya vertikala gruppundantaget som publicerades i utkastform 1999-09-24 och kan förväntas träda i kraft 20000601 samt analysera vilka effekter, om några, denna förändring kommer att ha för nuvarande och framtida franchiseavtal. Uppsatsen innehåller en allmän genomgång av den svenska och europeiska konkurrensrätten, d v s konkurrenslagen samt EG-fördragets art 81 och 82. Tyngdpunkten ligger på förbudet mot konkurrensbegränsande avtal, eftersom det är sådana avtal som är föremål för reglering i gruppundantag. Den övriga konkurrensrättsliga regleringen finns med som en allmänorientering för läsare utan större kunskaper i ämnet, och som en bakgrund för att ge en någorlunda fullständig bild av konkurrensrättens innehåll. Därefter följer en kort översikt och presentation av Grönboken om vertikala begränsningar i EG:s konkurrenspolitik samt dess uppföljning. Avsnittet skall tjäna som en bakgrund till den mer detaljerade genomgången av utkastet till det nya vertikala gruppundantaget. Det följs av ett avsnitt som kortfattat beskriver de distributionsformer som, förutom franchising, berörs av reformen. Uppsatsen innehåller sedan en kommentar till utkastet till det nya vertikala gruppundantaget, utan någon speciell infallsvinkel. Förutom den "rena" kommentaren till den föreslagna förordningstexten finns en sammanfattning av kommissionens riktlinjer för deras bedömning av vertikala avtal utanför gruppundantagets tillämpningsområde. Därefter kommer uppsatsens tyngdpunkt, nämligen en jämförelse mellan nuvarande och kommande regler gällande franchiseavtal. Det inleds med en allmän beskrivning av franchising som system. Därefter diskuteras bakgrunden till bedömningen av franchiseavtal och vilka franchiseavtal som omfattas av resp förordning. Huvuddelen av avsnittet är en genomgång av hur olika villkor i franchiseavtal bedöms konkurrensrättsligt. Genomgången omfattar både nu gällande franchiseundantag och utkastet till det nya vertikala gruppundantaget och kan ses som en handbok för avtalsskrivaren. Även huvudfranchiseavtal berörs kort.
Börsintroduktion av idrottsatkiebolag - En associations- och börsrättslig studie
(1999) Olsson, Pierre; Gvardjancic, Jakob; Göteborg University/Department of Law
Uppsatsen behandlar den dagsaktuella frågan om vilka följder en börsintroduktion av ett Idrottsaktiebolag kan medföra. Då det i skrivande stund inte förekommit några försök till börsintroduktion av ett Idrottsaktiebolag, är författarnas ambition att närmare klarlägga rättsläget rörande denna nya associationsform och problem som kan uppstå i samband med en börsintroduktion. I uppsatsen klarläggs rättsförhållandet mellan idrottsföreningen, Idrottsaktiebolaget, Riksidrottsförbundet samt Stockholms fondbörs. I viss mån tas också aktuell offentligrättslig reglering upp till behandling.
Tillverkningshemligheter och därmed jämförbart kunnande - en granskning av konkurrensklausuler i anställningsavtal
(1999) Danielsson, Maria; Göteborg University/Department of Law
Konkurrensklausuler avser per definition skydda tillverkningshemligheter eller därmed jämförbart kunnande. Företagshemligheter och företagsspecifikt kunnande, kundkrets, nyckelpersoner och av arbetsgivaren bekostad utbildad personal är kategorier som arbetsgivaren kan avse i dylika klausuler. Uppsatsen syftar till att klargöra rättsläget för konkurrensklausuler i anställningsavtal och de tillämpningsproblem klausulerna kan ge upphov till. Vid bedömningen av en konkurrensbegränsande klausuls skälighet används kollektivavtalsöverenskommelsen mellan SAF, SIF, SALF och CF från 1969 samt AvtL 38 §§. Dessutom ämnas att försöka förklara orsaker till införandet av konkurrensbegränsande klausulerna i anställningsavtal och på ett övergripande sätt även visa utvecklingstendenserna på området. De berörda aspekterna är den individuella arbetsrätten, där intentionen är att stärka arbetstagarens ställning i förhållande till arbetsgivaren och att anpassa anställningsavtalet efter omständigheterna i det enskilda fallet, skyddsobjektet kunskapen, som är svårdefinierad, och kolliderande intressen; det övergripande samhälleliga intresset av effektiv konkurrens inom näringslivet, den enskildes intresse av ensamrätt såväl till produkt och produktionsmetod som skydd för det samlade branschkunnandet om bl a produktion, administration och affärsförbindelser samt slutligen arbetsgivarens intresse av kunskapens bevarande kontra arbetstagarens intresse av rörelsefrihet. Den slentrianmässiga användningen av konkurrensklausulerna och det faktum att de införs i anställningsavtal med allt lägre tjänstemän, är faktorer som påverkar skälighetsbedömningen. Dessutom utreds rättsförhållandet mellan konkurrensklausuler och lagen till skydd för företagshemligheter. Påföljden av brott mot en konkurrensklausul jämkas enligt AvtL 36 § och en diskussion förs huruvida det finns möjlighet att utdöma andra påföljder än de i avtalet stipulerade.
Ogiltighet i konkurrensrätten
(1999) Norburg, Fredrik; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
För att främja en effektiv konkurrens på marknaden har lagstiftaren förbjudit vissa typer av rättshandlingar. Det kan t ex röra sig om avtal om prissamarbete mellan två konkurrenter, oskäliga avtal som en dominerande part påtvingar en underlägsen part eller ett företagsförvärv som hämmar konkurrensen och är skadligt från allmän synpunkt. En del av förbuden har, utöver marknadsrättsliga avgifter, uttryckligen också sanktionerats med civilrättslig ogiltighet och skadestånd. Konkurrensrätten säger dock inte mycket om vad själva ogiltigheten innebär. För de fall när EGs konkurrensrätt är tillämplig har EG-domstolen hänvisat till nationell rätt och när den svenska konkurrenslagen (1993:20), KL, är tillämplig får rättsverkningarna av ogiltigheten besvaras av den allmänna avtalsrätten. Syftet med uppsatsen är att utreda de civilrättsliga följderna av avtals och avtalsvillkors ogiltighet i den svenska och den EG-rättsliga konkurrensregleringen. Uppsatsen är alltså inte konkurrensrättslig i egentlig mening utan behandlar ett allmänt avtalsrättsligt problem, ogiltighet, som den tar sig uttryck i just konkurrensrätten.
Egenmäktighet med barn - en studie av 7 kap 4 § brottsbalken
(1999) Kullman, Linda; Göteborg University/Department of Law
Uppsatsen behandlar brottet egenmäktighet med barn i 7 kap 4 § BrB. Detta innebär att någon olovligen bortför eller undanhåller ett barn från någon annan. Det vanligaste situationen är att en förälder, t ex vid en skilsmässa, för bort det gemensamma barnet från den andra föräldern. Det är inte ovanligt att barnet förs utomlands. Uppsatsen redogör för 7:4 BrB samt andra relevanta bestämmelser, däribland den kvarvarande förälderns möjligheter att återfå barnet. Ett antal rättsfall från Högsta domstolen, hovrätt och Regeringsrätten redovisas också. Sökord: egenmäktighet, bortföra, barn, vårdnad
Sekretess inom hälso- och sjukvård - Utlämnande av uppgifter utan patientens samtycke
(1999) Wik, Stefan; Göteborg University/Department of Law
Sekretesslagen såväl bygger på som anger undantag från den s.k. offentlighetsprincipen. In-ledningsvis kommer därför något att sägas om denna princip och då framförallt om allmänna handlingars offentlighet (se avsnitt 1). I avsnitt 2 redogörs för sekretessens innebörd och sek-retessreglernas uppbyggnad. Vad sekretessen innebär på hälso- och sjukvårdens område be-handlas i avsnitt 3. Huruvida sekretess skall upprätthållas även mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet framgår av avsnitt 4. Möjligheterna för en myndighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter för att kunna fullgöra den egna verksamheten beskrivs i avsnitt 5. I avsnitt 6 behandlas ett antal lagstadgade skyldigheter att lämna ut uppgifter som innebär att sekretess inte kan upprätthållas. Avslutningsvis skall nämnas något om att vissa rättsliga för-faranden har sekretessbrytande konsekvenser (se avsnitt 7).
Producentansvaret i miljörätten
(1999) Rudensjö, Anna; Lindén, Maria; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
I uppsatsen utreds producentansvaret i miljörätten. Främst behandlas utvecklingen och omfattningen enligt svensk rätt. Uppsatsen ger svar på frågor såsom vem som är att anse som producent och följaktligen har att fullgöra producentansvaret. Hur ska denna producent fullgöra sitt ansvar? Ska ansvaret fullgöras enskilt eller som producentkollektiv? Hur långt sträcker sig konsumenternas skyldigheter för det avfall som hushållen producerar? Vidare utreds de gränsdragningsproblem som uppstår genom fördelningen av ansvaret för avfall mellan kommunerna och producenterna. Tyskland har varit ledande vad gäller producentansvarets utveckling i Europa. Eftersom Tyskland varit förebild vid utformandet av det svenska producentansvaret, utreds dess tyska motsvarighet i uppsatsen. Framför allt görs en jämförelse mellan det tyska och det svenska bemyndigandet för utfärdande av förordningar beträffande producentansvar (§§ 22-26 Kreislaufwirtschafts- und Abfallgesetz jämförda med kapitel 15 §§ 6-7 miljöbalken). EU har en framträdande roll i den europeiska miljöpolitiken. EG-rättens påverkan och eventuella konflikter med den, har därför fått ett eget kapitel i uppsatsen. Sökord: avfall bilar däck EG-rätt elektriska- och elektroniska produkter förpackningar Kreislaufwirtschafts- und Abfallgesetz kretslopp materialbolag miljöbalken miljörätt Polluter Pays Principle Producentansvar producentavgift returpapper Tyskland
Att förlänga en ensamposition - Strategier inom läkemedelsbranschen
(1999) Sjöström, Johan; Göteborg University/Department of Law
Läkemedelsbranschens karaktäristika, med extremt forsknings- och patentberoende skapar ett stort behov av kapital, varför tiden för exklusivitet blir alltmer betydelsefull. Ensampositionens finansiella vikt blir än mer konkret, med vetskapen om den differentierade generiska sektor som väntar på att ta upp konkurrensen med originalprodukten vid patentets utgång. Arbetet tar sin utgångspunkt i den konkurrenssituation som uppstår på läkemedelsmarknaden när ett läkemedelspatent löper ut. Innovatören riskerar att förlora åtskilliga marknadsandelar när tillverkarna av generika intar scenen, med sina betydligt mer prisvärda kopior. För innovationsföretaget är det mycket angeläget att fördröja denna konfrontation, då ytterligare tid i form av exklusivitet innebär värdefulla intäkter. Innovationsföretaget försöker med hjälp av rättsliga strategier förlänga sin ensamposition. Dessa strategier har sin huvudsakliga utgångspunkt i immaterialrätten. Genom att tillämpa olika strategier hoppas innovatören på ett mer eller mindre långsiktigt sätt förlänga sin ensamposition. Den allmänna inställningen till generika har med tiden blivit mer positiv och generiska preparat ses som ett nödvändigt alternativ för att hålla ner läkemedelsnotan. Denna trend tvingar innovationsföretagen till nytänkande och allt större summor spenderas på att bygga upp kompletta strategier som försvårar generikakonkurrenternas inträde på marknaden. Uppsatsen försöker spegla den brutala kampen som utspelar sig mellan den innovativa- respektive den generiska sektorn vid ett läkemedelpatents utgång. Den vill också visa på de möjligheter ett innovationsföretag besitter för att försvara sin ensamposition och således behålla sina marknadsandelar.
Konkursbos ansvar för konkursgäldenarens miljöfarliga verksamhet
(1999) Persson, Marie; Koceva, Puline; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
När ett bolag (en juridisk person) går i konkurs övergår alla dess utmätningsbara tillgångar till ett konkursbo. Konkursboet är en annan juridisk person än det bolag som fanns före konkursbeslutet. Då ett bolag som bedriver miljöfarlig verksamhet går i konkurs uppkommer frågan om konkursboet ansvarar för en eventuell efterbehandling/sanering. 5§ Miljöskyddslagen (idag 2 kap. 3§, 7§ och 8§ Miljöbalken) föreskriver att den som bedriver miljöfarlig verksamhet skall vidta bl a skäliga åtgärder för att förebygga eller avhjälpa olägenhet från verksamheten. Detta krav gäller för alla rättssubjekt, även för konkursbon. Det föreligger en entydig praxis vad gäller konkursbons ansvar då det förvarar miljöfarligt avfall. Förvaringen kan ske i form av uppställda tunnor på en tomt eller genom deponering på något sätt. Eftersom själva förvaringen anses utgöra pågående miljöfarlig verksamhet saknar det betydelse om boet fortsätter bolagets kommersiella verksamhet eller inte. I dessa förvaringsfall betraktar Koncessionsnämnden för miljöskydd konkursboet som verksamhetsutövare och boet får normalt stå för saneringen. Om däremot avfallet förvaras av någon annan för konkursgäldenärens räkning måste boet ha rådighet eller någon annan anknytning till avfallet för att kunna bli ansvarigt för saneringen. Kostnaderna som är förknippade med saneringen utgör massafordringar i ett konkursbo och de skall betalas före de prioriterade konkursfordringarna. Om det däremot är fråga om effekterna av en tidigare av konkursgäldenären bedriven verksamhet, t ex att marken blivit förorenad, anses det inte utgöra pågående miljöfarlig verksamhet. Om konkursboet inte fortsätter gäldenärens verksamhet och spär på föroreningen, kan konkursboet inte anses bedriva någon miljöfarlig verksamhet. Dessa gamla skador som härrör från konkursgäldenären kallas skadefall och enligt Koncessionsnämndens praxis har nämnden varit mycket obenägen att ställa krav på konkursbon att, för dessa skador, utföra efterbehandlingsåtgärder. Detta är en kort inblick i vad som gäller idag. Den rättspraxis som råder innebär att grundläggande konkursrättsliga principer har åsidosatts. Det är främst fyra centrala principer inom konkursrätten som inte har beaktats: Principen om att göra en åtskillnad mellan konkurs- och massafordringar, principen om att konkursboet inte ansvarar för konkursgäldenärens förpliktelser, principen om att egendom utan försäljningsvärde inte ingår i konkursboet och principen om att ett konkursbo endast utgör en förvaltningsform för omhändertagande och försäljning av gäldenärens egendom för borgenärernas räkning. Miljörätten har ställts mot konkursrätten på området konkursbos ansvar för konkursgäldenärens miljöfarliga verksamhet. Slutsatsen har varit att man har valt att värna om miljön och därmed ansett den miljörättsliga rättsordningen som viktigare och tyngre än den konkursrättsliga rättsordningen. Miljörättens grundläggande princip, att förorenaren betalar, har satts i förgrunden medan grundläggande konkursrättsliga principer har åsidosatts. Vår uppfattning är att man inte kan anse miljörätten mer värdefull än konkursrätten. Såväl den miljörättsliga som den konkursrättsliga rättsordningen är viktig. Man kan inte höja miljörätten upp i skyarna så fort den står mot en annan rättsordning. Konkursrätten är minst lika viktig och värdefull. Naturligtvis skall man i hög grad värna om miljön men man får inte, enligt vår uppfattning, alltid låta miljön och miljörätten köra över andra viktiga rättsområden. Vi hävdar att den praxis som råder är alldeles felaktig. Denna måste förändras framöver. Konkursrätten måste stärka sin ställning. Vi eftersträvar en lösning där det råder jämvikt mellan miljö- och konkursrätt dvs en lösning där grundläggande miljörättsliga och konkursrättsliga principer respekteras.
Ordningsstörning - våldsamt upplopp i Nora, Örebro län den första maj 1998.
(1999) Wågemark, Camilla; Göteborg University/Department of Law
Att demonstrera för att uttrycka sina åsikter har förekommit länge i Sverige. Under senare år har problemen som kan uppstå i samband med detta eskalerat. T ex förekommer att demonstrationer äger rum trots att avslag meddelats, att åsiktsyttringarna har högerextremistiska kopplingar och i sig utgör brott, att motdemonstrationer förekommer vilket kan resultera i våldsamma konfrontationer etc. I detta arbete har jag gjort en sammanställning av relevant lagtext och beskrivit denna med utgångspunkt i en demonstration av nynazister i Nora 1998 som ledde till att flera personer greps för brottet våldsamt upplopp, samt hets mot folkgrupp. Detta i syfte att visa på fallgropar och föreslå åtgärder som kan vidtagas för att minimera eller eliminera ordningsstörningar, bl a: Genom polisiär tillståndshantering kan kolliderande demonstrationer flyttas i tid eller plats för att undvika konfrontationer mellan dessa. PL:s bestämmelser bl a avseende avspärrning av en plats kan verka förebyggande eller begränsa ordningsstörningen. En ordningsstörning kan eventuellt lugnas ner genom att personer grips eller medtas till förhör enligt bestämmelserna i RB. Polisen skall fortlöpande ingripa mot ordningsstörningar för att på lång sikt minska problemen. Våra normer kan påverkas t ex genom manifestationer av det slag som skedde i Nora, vilket på lång sikt kan strypa rekryteringsbasen beträffande potentiella deltagare ordningsstörningar. Polisen bör göra noggranna förberedelser av såväl spaningsinsatser, personalens kunskaper som utrustning. Massmedia kan av polisen användas till att sprida kunskap och nå ut med uppgifter som eventuellt kan avskräcka potentiella ordningsstörare. Utredningsarbetet bör av polisen förberedas, t ex med ett team bestående av en utredningsgrupp, en förundersökningsledare och en åklagare, om förundersökningsledaren är polisiär. Sökord: Ordningsstörning, upplopp, våldsamt upplopp, ohörsamhet mot ordningsmakten, hets mot folkgrupp, demonstration, yttrandefrihet, demonstrationsfrihet.
Bolagsordningen i försvaret mot fientliga företagsförvärv
(1999) Höfde, Henrik; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Uppsatsen är skriven inom aktiebolagsrätt/börsrätt med en rättsekonomisk betoning och behandlar åtgärder för att undvika att företag blir uppköpta, s k fientligt företagsförvärv. Främst behandlar uppsatsen de försvarsåtgärder som ett målbolag kan införa i sin bolagsordning, s k shark repellents. I uppsatsens avslutande del behandlas var gränserna går för bolagsordningsklausuler analyserat utifrån aktiebolagslagens minoritetsskyddsregler.

Browse

Browsing Magisteruppsatser by Issue Date