Magisteruppsatser

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/807

Browse

Now showing 1 - 20 of 1243

2011 års ändring av kreditupplysningslagen. En studie om kreditupplysningens utveckling och gränsen för personlig integritet
(2011-05-18) Nordin, Emma; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Hösten 2006 lanserade företaget Ratsit en ny tjänst på Internet. Tjänsten innebar att personer gratis och anonymt kunde kontrollera vad deras grannar, kollegor och bekanta tjänade. Uppgifterna lämnades dessutom ut utan att de berörda någonsin fick vetskap om att en kreditupplysning hade lämnats ut. De första dagarna var intresset så stort att servrarna inte klarade av trycket. Mellan 600 000- 800 000 personer besökte sajten varje dag. Intresset för att kontrollera vad andra personer tjänade var enormt. Under de första fyra månaderna lämnades ca 14 miljoner personrapporter ut från Ratsits sajt. Många var chockade och förvånade över att Ratsit kunde lämna ut den här typen av uppgifter utan att göra sig skyldiga till brott. Eftersom Ratsit var registrerade som en publikation med en ansvarig utgivare, och inte som ett kreditupplysningsföretag, var de inte tvungna att följa kreditupplysningslagens alla bestämmelser. De var istället skyddade av yttrandefrihetsgrundlagen. De publicerade följaktligen uppgifter som en tidning och inte som ett kreditupplysningsföretag i lagens mening. Det gjorde det möjligt att kringgå kreditupplysningslagens bestämmelser, om att den som efterfrågar uppgiften måste ha ett legitimt behov av uppgiften, samt att information måste lämnas till den kreditupplysningen berör. Ratsits agerande var startskottet för en stor debatt om kreditupplysningar och integritet, och ledde fram till den lagändring som trädde i kraft 1 januari 2011. I uppsatsen kommer kreditupplysningens ursprung och förändrade användning att studeras. Fokus kommer att ligga på den lagändring i kreditupplysningslagen som trädde i kraft vid årsskiftet 2011 samt dess konsekvenser. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad förändringen av kreditupplysningslagen kan komma att få för konsekvenser för olika aktörer i samhället. Även innebörden av personlig integritet och integritetsintrång kommer att behandlas. Syftet är att se om gränsen för vad vi anser vara integritetsintrång möjligtvis har förskjutits. En jämförelse med andra typer av integritetsintrång kommer att redovisas där utbredningen och användningen av kundkort kommer att behandlas. Vidare kommer utlämnande av olika typer av privatinformation att jämföras. Är ekonomisk information mer känslig än annan privatinformation som sprids på Internet? Är öppenhet en generationsfråga? Dessa frågor skall försöka besvaras i den kommande texten. Lagändringen kommer att innebära en hel del förändringar för journalister, e-handlare, kreditupplysningsföretag och privatpersoner. Vissa journalister arbete kommer att försvåras, e-kunders köpmönster kan komma att påverkas vilket avspeglar sig i e-handlares inkomster. Det kommer även att innebära att kreditupplysningsföretagens verksamhet i vissa delar måste anpassas. Vid en sådan uppradning kan lagändringen därmed anses medföra mycket merarbete och tyckas onödig. Varför genomförs då lagändringen om det bara innebär merarbete? Det är alltid svårt att ta ställning mellan en företeelse som går att räkna ut i ekonomisk vinst och förlust, med en företeelse som inte har ett penningvärde i samma bemärkelse. Det går att räkna på hur mycket merarbete det blir för journalister, företag och andra delar av media, men personlig integritet är viktigt. Dock är den olika betydelsefull för olika personer. Vem kan egentligen sätta en prislapp på sitt privatliv? Personlig integritet och rätten till ett privatliv kan vara svårt att kräva tillbaka när vi väl har förlorat den. Vem sätter gränsen för vad som är personlig integritet och vad som är acceptabelt när gränsen är individuell och skiftar beroende på vem som tillfrågas? Rent ekonomiskt är det troligtvis mer fördelaktigt att strunta i den personliga integriteten, men är det ett samhälle vi vill leva i? Skall ekonomiska aspekter vinna över moraliska? ”Personlig integritet är som syre – man uppskattar den först när det saknas.” Ofta tar vi den här rättigheten för givet. Vi ägnar den inte en tanke då den är så självklar för oss. Blir vi berövade på den skulle förmodligen en enorm frustration, besvikelse och ilska uppstå inom oss. Dock kan det då vara för sent att kräva tillbaka den. Användandet av kundkort/bonuskort/medlemskort har ökat lavinartat. Korten gör det möjligt för butikerna att kartlägga köpbeteende samt få information om namn, adress och annan värdefull information om sina kunder. Korten förvandlar tidigare anonyma kunder till kända kunder för butikskedjorna. Genom kundkorten kan företagen bygga upp kundprofiler där information om preferens, smak och tidigare köpmönster kan användas för att effektivisera marknadsföringen. Det är därmed lättare att skicka individanpassad reklam, som det dessutom är större chans att kunden nappar på än om alla hade fått samma erbjudande. Kunden slipper därmed ointressant reklam och nås av erbjudanden som den faktiskt kan vara intresserad av. Företagen kan därmed erbjuda bättre service, ökad bekvämlighet och effektivare reklamutskick till sina kunder. Frågan är bara om kunderna är medvetna om vilken granskning deras köp genomgår? Har kunden ett reellt val att stå utanför den typen av förfarande när den tecknar ett kundkort, eller är det en del av hela konceptet med kundkort? Vad som utgör privat information kan skilja sig mellan olika grupper i samhället, mellan generationer och mellan nationaliteter. Dock tyder undersökningar på att ekonomisk information är något som anses som privat bland den svenska befolkningen. En uppfattning som delas av både unga och äldre svenskar. Varför vi svenskar anser att ekonomisk information är känsligare än annan privatinformation är svårt att svara på. Möjligtvis kan det ha med samhällsstrukturer och tradition att göra, däribland den svenska jantelagen. Enligt jantelagen skall lycka och framgång hållas inom vissa ramar, ingen skall ha mer än någon annan. Varför jantelagen är så pass stark i Sverige är svårt att svara på, men jantelagen återfinns i många delar av vår kultur och kan vara en förklaring till varför vi svenskar anser att ekonomi är en privatsak. En annan viktig del av vår kultur är öppenhet och offentlighet. Offentlighet och integritet är två variabler som inte alltid är särskilt lättförenliga, vilket också blir tydligt när man studerar kreditupplysningslagen. Förhållandet dem emellan har länge diskuterats och uppgiften att hitta en bra balans dem emellan är inte helt enkelt, något som också återspeglas i diskussioner i förarbeten. När dessutom teknisk utveckling skall integreras blir ekvationen än svårare, något som ställer höga krav på lagstiftningsområdet. Tydliga linjer mellan offentlighet, yttrandefrihet och en rätt till ett privatliv kan vara svåra att dra, något som även visar sig i den debatt som följt lagändringsarbetet. En symbios dem emellan är självklart att föredra, men hur gränsdragningen i praktiken tillämpas och hur lagarna bäst utformas för att tillfredställa samtliga behov, är svårt att svara på. Dock har steg tagits för att utröna hur dessa rättigheter bäst upprätthålls, dels genom lagändringen i kreditupplysningslagen och dels genom översikten av YGL och TF. Det ska följaktligen bli spännande att se vad grundlagsutredningen mynnar ut i för lagförslag och konsekvenser. Debatten om integriteten och offentlighet lever därmed vidare.
A Case Study Illustrating the Relationship between Core Labour Standards and Trade, International Competition and its Impact on Working Conditions in the Indian Garment Export Industry
(2002) Stålmarker, Magnus; Stahl, Katarina; Göteborg University/Department of Law
Presentation of the study With support from the Swedish International Development Corporation Agency we conducted a minor field study in India as a part of our Master Thesis in International Public and Labour law at the School of Economics and Commercial Law, Göteborg University. The aim of our minor field study was to review the issues relating to the impact of globalisation on labour standards, focusing on India's garment export industry as a case study. Our field study concentrates on the view of the manufacturers in the labour intensive garment industry, since their views are significant because as employers, they implement labour standards and compete in the global market. A debate has taken place on whether or not a social clause should be included in the framework of the WTO. The social clause would link international trade with basic worker's rights. A breach of the basic labour standards agreed in international conventions, such as the eight core labour standards conventions from the ILO, would give other states a right to impose trade sanctions upon the breaching party. The overarching aim of such sanctions should be to ensure and promote the respect of the core labour standards worldwide. However, sanctions may not be the best way to advance labour standards; they may not even improve the situation in developing countries at all. Many developing countries strongly oppose any such measures. Our objective has been to gain a deeper understanding of international labour and trade law from India's views concerning core labour standards and trade, trade sanctions, international competition, and its impact on working conditions. Our main questions at issue were: What is the attitude of the manufacturers towards working conditions in general and what problems do they face regarding labour issues? How do manufacturers view trade unions, bonded labour, child labour and discrimination? What is the relationship between manufacturers, sub-contractors and buyers? What is the situation concerning consumer pressure, buyers demand and codes of conduct? From where do the manufacturers' competitors come, what do they think of international competition and do working conditions play a significant role in where investors go? How do quotas affect manufacturers and what do they think of the phase out of the MFA? Would a social clause and trade sanctions in the framework of the WTO de facto ensure an increased compliance with core labour standards? We started by giving the reader a theoretical framework and context, in which the empirical findings could be understood. In chapter two we discussed the regulation of the WTO system, followed by a discussion in chapter three of the ILO system for promoting the core labour standards. In chapter four we discussed the suggested attempt to link these two systems through the incorporation of a so-called social clause in the framework of the WTO. Moreover, there are other means to promote core labour standards, which we briefly described in chapter five. In order to understand the legal context in which the Indian manufacturers operate, chapter six contains a brief introduction to Indian labour law, especially the core labour standards. The field study including our empirical findings constitutes chapter seven. In chapter eight our analysis and conclusions are found. Finally, chapter nine contains a summary.
A comparison between the jurisdictional rules in the EU and the US in the light of the Arrest Convention and the possibility to shop for forum
(2003) Niklasson, Anna-Karin; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Abstract The 1952 Arrest Convention was created in order to unify the rules relating to arrest of ships around the world. Before the Convention, the rules relating to arrest of ship were governed by the different countries national rules of law. This created problems for the shipping industry as a ship could be arrested in relation to any claim whatsoever if it was permitted by the domestic law of the country where the ship was. Also considering that many countries have exorbitant jurisdictional rules and sometimes on very loose grounds claim jurisdiction, this was a problem. Shipping is a very special kind of business as it involves movable property that often has a great value and suddenly can enter jurisdictional territory and a claimant can get hold of security he could not have counted on. These exorbitant jurisdictional rules made the shipping business insecure and something needed to be done about it. Therefore the Arrest Convention was created. The Convention regulates for what claims a ship can be arrested and therefore gives the claimant and the defendant an ability to foresee when there is a claim in relation to which it is possible to get an arrest. If the Convention had had the effects one wanted one would only have to know about the rules in the Convention and not about the numerous other national jurisdictional rules in the ports or the territorial waters that the ship may enter on its journey. However, the Convention, even though probably having made some applications of law easier, it has not been a pervading effect. Firstly, as with many international conventions the Arrest Convention has not been ratified by all countries although it has been ratified by many in comparison with a lot of other international conventions. Secondly, there are some questions on when the Convention shall apply before national rules and when it shall not. This has been especially clear in relation to the Brussels Convention on Jurisdiction and Enforcement of Judgements . Even though the Arrest Convention prevails there is still confusion in reality when applying the Conventions. Within the EU the uncertainty becomes even greater as one has to consider both the jurisdictional rules in the Arrest Convention, the rules in the Brussels Convention and the national rules relating to arrest. This makes the possibility to foresee what rules will govern a case even more difficult. However, these uncertainties can be used by forum shoppers that are trying to find loopholes through which to avoid one jurisdiction and get the case taken on by another, more favourable, jurisdiction. The Arrest Convention’s rules on jurisdiction can be used by a claimant to claim jurisdiction in a country where he might not have had jurisdiction if the Convention had not been in force. The same goes for the Brussels Convention. There being uncertainties in the relation between the Conventions and the Conventions and national law is a great incentive for a plaintiff or a defendant to try and stretch the rules in his favour. Sometimes the outcome of a case can be completely different from one jurisdiction to another. Forum shopping, which is the common term when choosing jurisdiction because of more favourable law rules, is used within all types of law having some kind of international connection and there are different opinions about it. The reason behind it is always to get the best outcome possible in a lawsuit, but what is the best possible outcome? In order to shop you also need to know what you are shopping for and where to find it. In international maritime law, being governed by many international conventions not always being signed by the same countries and sometimes having different application depending on if other relating conventions have been signed by the same countries, the best country in which to sue is not always obvious at a first glance. Consequently in order to make a sound decision on where to sue in order to get the most out of a lawsuit you have to look at the jurisdictional rules in order to find out where you can sue and you have to look at the procedural and substantial rules in order to see where you will get the decision you are looking for.
A firm´s legal control over confidential information. A study on proactive management of trade secrets and post-employment obligations in an employment contract
(2020-10-02) Arbman, Sophia; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Driven by an extreme pace of technological advancement, firms in the intellectualized economy are participants in an unprecedented race to innovate. To succeed in the business arena, firms must be smart in their approach to innovate in order to capture and control the very innovations that define them. However, procedures to capture and control confidential information that innovation activities have resulted in are often overlooked despite the immense value for firms. Moreover, the growth in confidential information subsequently leads to more value attributed to employees that are the catalyst behind confidential information. Although, former employees are perceived as the biggest threat to misappropriation of confidential information. During the employment confidential information is protected by the employee's implicit duty of loyalty, and confidential information that fulfils the legal definition of a trade secret attains protection from the Trade Secrets Act , during and after employment. However, the protection requires that the firm manages the information in line with the legal definition. Although, after an employee has terminated the employment, the employee is no longer bound by the implicit duty of loyalty, and the protection retrieved from the Trade Secrets Act is reduced. To extend the employees' duty of loyalty and enhance the protection retrieved from the Trade Secrets Act, the employer can oblige the employee with contractual obligations not to use or disclose trade secrets that the firm possesses. Although, the regulatory landscape for contractual post-employment obligations is diverse and technically complex. This thesis examines the legal frame for trade secrets, non-competition obligations and non-disclosure obligations in an employment contract can be utilized to manage and control confidential information. Moreover, to illustrate the interplay between the legal framework and management a fictitious case has been applied to contextualize the findings of this thesis.
A Legal Analysis of Cheating in Online Multiplayer Games
(2005) Zetterström, Joel; Göteborg University/Department of Law
This Master Thesis deals with the legal issues of cheating in online multiplayer games, particularly in the three major game genres; First Person Shooters, Real Time Strategy and Massive Multiplayer Online Role-playing games. The industry is growing rapidly as Internet connectivity increases, and is thus forced to face new challenges; specifically the problem of cheating in online games. This paper examines and analyses legal strategies that can be used to combat cheating, ending with conclusions on how and when they can be used most effectively to limit the amount of cheats in computer games. Because of the global nature of the Internet and the gaming industry, the legal focus is placed on the United States and the European Union. Law differs from country to country, but international conventions provide a common ground – especially regarding Intellectual Property rights. The European Union have produced a number Regulations and Directives that the member countries are obligated to uphold nationally, thereby creating a somewhat harmonized legislation that can be used to make legal predictions valid for all member states. This is augmented with a US perspective, which probably is the single biggest market for computer games. The first part of the thesis describes the phenomenon of online gaming in order to provide a sufficient background on the subject for the uninitiated reader, but also to examine the mechanisms of, and structures behind, cheating. The second part examines the processes of how cheats are created and the legal measurements that can be used to prevent such creations, specifically copyright laws. The third part focuses on the spreading of cheats, if and how such spreading can be stopped with legal means. Trademark laws together with rules about the takedowns of websites containing illegal material are analyzed and discussed. The fourth part deals with the use of cheats in the games, and how such use can be stopped with contractual means. The validity of wrap agreements, i.e. electronic contracts, with specific examples is examined and their effectiveness evaluated. Part five of the thesis contains a brief examination about cheating as a crime, and criminal law pertinent to the subject is provided. The sixth part compares the phenomenon of cheating in cyber sports to that of regular sports, and if lessons learned in the sports world about cheating (specifically doping) can be carried over to cyber sports. The thesis ends in a conclusion part which discusses the findings of the above mentioned chapters in an effort to find the most effective legal strategies that can be used to limit cheating in online computer games.
A matter of principle for whom? The CJEU's Development of Principles and the Influential Possibilities of Member States
(2018-02-15) Schwarz, Natalie; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
With a legal philosophical focus, this thesis examines the Court of Justice of the European Union’s development of principles, using the principles of direct effect and supremacy as examples, and the member states influential possibilities, focusing on the tools of non-referral and submitting observations. The theories of legal interpretivism and legal positivism have been applied, and in order to create a social context, the development of principles and the member state tools have been analysed from the perspectives of legal certainty and democracy. To clarify, the questions that one will find an answer to in this thesis are: How does legal interpretivists and legal positivists define the concept of principles? Is the CJEU’s development of principles in line with the concept of democracy and legal certainty, according to legal interpretivist and legal positivists? How does the member state use the tools of non-referral and submitting observations in order to influence the CJEU’s development of principles, especially the principles of direct effect and supremacy, and how effective are they? Are the tools of non-referral and submitting observations in line with legal certainty and democracy, according to legal interpretivists and legal positivists? Concerning the results, the main points can be summarised as follows. The non-referral tool could be seen as an important tool for national courts. However, it only takes one question from one court for the tool to be circumvented. The submitting of observations is a scarcely used tool, and in cases where member states do submit observations, the Court does not rule accordingly in a majority of cases. From an efficiency point of view, both tools are quite efficient in theory but not in practice. Looking at the concept of legal certainty and democracy, the tools can be said to be in line with legal certainty according to legal positivists, but not from a legal interpretivist point of view. Concerning democracy, the opposite conclusion can be drawn. Enjoy.
A Study of the Protection Afforded to Persons at Risk of Trafficking by Article 1A(2) of the Geneva Convention Regarding the Status of Refugees (1951) as Amended by the Protocol Relating to the Status of Refugees (1967)
(2010-08-13) Cotterill, Emma; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
The Geneva Convention regarding the Status of Refugees (1951) protects whoever can be considered a refugee internationally. Even though there is little doubt trafficked persons suffer harm on account of this criminal business, the applicability of the Convention in these cases is problematic since persons at risk cannot easily fulfil the criteria set up in Art. 1A(2) of the Refugee Convention. Challenges are faced both in relation to the concept of persecution and in linking the harm to a Convention ground. Development in the field of gender-specific and gender-related persecution has however provided for limited opportunities to claim refugee status when fearing trafficking, which can be seen in case law and the Office of the United Nations High Commissioner for Refugees Guidelines on the Application of the refugee Convention to People who have been Trafficked. However, it may sometimes prove more fruitful to claim complementary protection under the European Union Refugee Qualification Directive or Art. 3 European Convention of Human Rights.
Åberopandet av annans varumärke i reklam för den egna varan
(2002) Fäldt, Kristina; Göteborg University/Department of Law
Syftet med uppsatsen är att utreda på vilka sätt en näringsidkare får använda sig av någon annans varumärke för att marknadsföra den egna varan. Utgångspunkten till svaret på frågan finns i ensamrätten, vilken definieras i 4 § varumärkeslagen (VmL). Hur långt ensamrätten till ett varumärke egentligen sträcker sig och vilka rättigheter ett varumärke genererar till dess innehavare är dock inte en självklarhet. För att försöka besvara huvudfrågan utreds därför ensamrättes gränser samt begreppet "varumärkesanvändning". Motiveringarna till varför en näringsidkare vill åberopa någon annans varumärke i marknadsföring för den egna varan är otaliga och sätten att använda ett varumärke likaså. Några av alla dessa sätt, till exempel åberopandet av annans varumärke i jämförande reklam och åberopandet av annans varumärke för att beskriva den egna varan, och deras tillåtlighet i förhållande till rådande lagstiftning presenteras därför, för att visa hur den gällande lagstiftningen fungerar. Dessa två delar knyts sedan samman i en diskussion om huruvida det skydd som näringsidkare erbjuds genom den gällande varumärkesrätten är tillräcklig i dagens samhälle och om den till fullo uppfyller de syften som den från början skapades för att skydda.
Access to Justice på Svenska -En undersökning av tillgången till rätten vid tre byråer för gratis juridisk rådgivning i Göteborg
(2005) Wennerblom, Tomas; Göteborg University/Department of Law
Efter en lång nästan enbart teoretisk utbildning är denna examensuppsats skriven utifrån min vilja att få se juridikens praktiska uttryck hos människor som behöver den. Jag har arbetat vid tre byråer för gratis juridisk rådgivning i och kring Göteborg. Sedan har jag analyserat mina erfarenheter och insamlade material utifrån teorier kring begreppet Access to Justice. En huvudsakligen anglosaxisk tanketradition kring människors möjligheter att utkräva sin juridiska rättigheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de människor som söker hjälp vid de tre praktikplatser jag arbetat på under hösten 2004 får tillgången till rätten, och hur de svenska rättshjälpsinstitutionerna fungerar i förhållande till dessa människors behov och möjligheter. Det första innehållskapitlet, kapitel 2, ägnas åt rätten idag. Jag presenterar först en modell av hur rätten och tillgången till rätten kan fungera. Jag problematiserar modellen utifrån några exempel på faktiska hinder för tillgången till rätten som människor drabbas av. Avslutningsvis fördjupar jag mig i två av de inomrättsliga åtgärder som har skapats för att bemöta dessa hinder. Rättshjälpssystemet och Diskrimineringsombudsmännen. I kapitel 3 och 4 ger jag en mer mångfaldig bild av problem som hindrar tillgång till rätten. Dels utifrån mina praktiska erfarenheter från praktikarbetet (kapitel 3) och dels utifrån teorier kring begreppet Access to Justice (kapitel 4). Slutligen analyserar och diskuterar jag förhållandet mellan mina erfarenheter, teorierna kring begreppet Access to Justice och den svenska rättsliga regleringen i kapitel 5 och 6. Jag presenterar en anpassad model av rättens funktion, så som jag mött den på de byråer jag praktiserat, och säger något litet om vad jag skulle önska av rättslig utveckling i Sverige. Trevlig läsning Tomas Wennerblom
Access to Justice. Om århuskonventionen och miljöorganisationers deltagande i miljöprocesser
(2007-09-25T08:23:32Z) Flodwall, Mattias; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Sverige ratificerade under 2005 Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. I Århuskonventionen stadgas att inte endast fysiska personer utan även miljöorganisationer skall ha tillgång till rättslig prövning. Det uttryck som används i konventionstexten är access to justice. Även den europeiska gemenskapen är part till konventionen. Genom vissa direktiv har gemenskapen införlivat konventionen i sitt rättssystem, dock inte fullständigt. Sverige har gjort vissa mindre ändringar i sin lagstiftning för att denna skall anses leva upp till kraven som ställs enligt såväl Århuskonventionen som EG-rätten. Med utgångspunkt i 16:13 miljöbalken undersöks i uppsatsen i vilken utsträckning miljöorganisationer har access to justice. Uppsatsen börjar med en genomgång av begreppet access to justice för att sedan göra en jämförande studie mellan den svenska lagstiftningen i miljöbalken och Århuskonventionen samt EG-rätten. Tonvikten i uppsatsen ligger mer på de formella reglerna än på hur praxis inom området ser ut. Resultatet av den studie som görs visar att den svenska lagstiftningen uppfyller Århuskonventionens regler vid en bokstavstolkning. Däremot ställer den svenska lagstiftningen så höga krav på hur en miljöorganisation skall vara organiserad för att omfattas av möjligheten att överklaga att det i praktiken blir i det närmaste omöjligt för de allra flesta miljöorganisationer att göra detta.
The Accountability of Multinational Corporations for Human Rights Violations: A comparative analysis of legal redress under the US Alien Tort Claims Act
(2010-03-04T13:48:10Z) Dimitrieva, Natalia; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
The US Alien Tort Claims Act renders vindication to foreign claimants of gross human rights violations committed by multinational corporations. The Act was first employed on State defendants yet US courts now permit claims against private corporations. This development has brought serious allegations against several of the world’s largest corporations. Some of the allegations concern severe infringements of human rights such as mass murder, rape and genocide, while other cases address freedom of speech and expression. The Act provides civil remedies and distinguishes from legislation in other parts of the world. There are important procedural hurdles to impose litigation, nonetheless the Act has instigated a debate on the risks involved with transnational corporate activities. While several cases have been dismissed and other settled, corporate aiding and abetting is the most prosecuted field of the litigation under the Act. The US Alien Tort Claims Act derives its support from international law and thus both domestic as well as international law is imperative for its interpretation. The implication of initiatives from the United Nations, the Organization for Economic Co-operation and Development as well as the European Union are discussed in a comparative manner. Several mechanisms have been proposed to attain greater corporate accountability, ranging from voluntary codes of conduct to binding international instruments. As corporations have become powerful global actors, the importance of foreign investments has developed into a discussion on the impact of multinational corporations in the global market and especially the implication of human rights. This thesis will discuss the current developments of accountability of multinational corporations with the starting point in the US Alien Tort Claims Act, a revision of the case law, and the importance of international and regional instruments especially in the European Union as well as United Nations and OECD.
Achieving the objective of a good water status. A comparison of the water legislation in Sweden and in the Netherlands
(2012-04-20) Roseman, Emma; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Actio pro socio och bolagsstyrning
(2015-05-21) Andersson, Andreé; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Denna uppsats behandlar minoritetsaktieägares möjligheter att rikta en skadeståndstalan mot styrelseledamot och verkställande direktör där bolaget är mottagare av en eventuell ersättning, s.k. actio pro socio. En sådan talan kan även benämnas som internt skadeståndsanspråk, minoritetstalan eller derivativ talan. I uppsatsen utreds dessa interna skadeståndsanspråk som en del i att skapa större kunskap i bolagsstyrningsfrågorna och i synnerhet utreda detta rättsmedels möjligheter och begränsningar. I första delen av uppsatsen redogörs för styrelseledamot och VD:s plikter gentemot bolaget samt vilka skadeståndsrättsliga bedömningar som måste uppmärksammas i den aktiebolagsrättsliga kontexten. I uppsatsens andra del utreds vilka begränsningar som präglar aktieägares möjligheter att föra talan mot bolagsledningen. Framförallt tas fokus på regler om talerätt, tillgång till information och rättegångskostnader. Avslutningsvis problematiseras möjligheten hos actio pro socio att verka för en effektiv bolagsstyrning i allmänhet och de eventuella kostnader som skulle kunna följa av en genomgripande förändring av rättsläget på denna punkt.
Advokatens rättsskapande roll. En kartläggning.
(2016-02-24) Kedner, Victoria; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Uppsatsen belyser advokatens rättsskapande roll i dispositiva tvistemål med stora advokatbyråer som företräder parterna på båda sidor. Uppsatsen tar avstamp i diskussionen om att domare skapar rätt genom praxis och bygger vidare på de resonemangen. Uppsatsens tes är att de juridiska argument som domstolen presenterar i praxis, egentligen till viss del är argument framförda av parternas ombud. I uppsatsen görs gällande att den amerikanska advokatbyråmodellen är en legal transplant i Sverige som för med sig en bild av en kreativ, rättsskapande och specialiserad advokatroll som smittar av sig på de svenska advokaterna. Det finns vissa skillnader mellan det svenska och amerikanska rättssystemen som skulle kunna utgöra hinder för advokatens rättsskapande roll. Uppsatsen använder sig av en komparativ rättshistorisk metod för att visa på hur den amerikanska advokatbyråmodellen har utvecklats och fått fäste i Europa, samt för att belysa bakgrunden till de skillnader som finns mellan det svenska och amerikanska rättssystemen. Uppsatsen undersöker några av dessa potentiella hinder för ombudens rättsskapande roll som utgörs av skillnader mellan systemen. För det första utbildas svenska jurister och advokater på ett annorlunda sätt än vad de amerikanska gör. De amerikanska juriststudenterna lär sig redan från utbildningen att vara kreativa och skapande på ett sätt som de svenska inte gör. Uppsatsen hävdar dock att svenska jurister får en liknande typ av utbildning som de amerikanska, dock inte på juristprogrammet, utan på den stora advokatbyrån de sedan börjar arbeta på. För det andra är praxis inte den främsta rättskällan i Sverige så som i USA och domarens rättsskapande roll är inte lika självklar här som i USA. Det gör att advokatens rättsskapande roll inte syns lika tydligt i Sverige. Advokaten har därför tagit den rättsskapande rollen i det dolda. För det tredje skulle principen jura novit curia, som gäller i Sverige men inte i USA, kunna bjuda in advokaterna till att avstå från att argumentera rättsligt. I uppsatsen hävdas det dock att principen jura novit curia även i Sverige inte utgör gällande rätt i just dispositiva tvister där stora byråer företräder parterna. Principen är därför inte något som hindrar advokaten från att argumentera rättsligt och skapa rätt i Sverige. Uppsatsen menar att det är de specialiserade advokaterna som har kunskapsövertaget i förhållande till de generaliserade domarna och att advokaten därför kan ha en rättsskapande roll. Tesen får ett visst medhåll, men står inte oemotsagd i intervjuer med ombud och domare.
Affärsarenan och normerna: tvisten om tvångslicens för patenterade läkemedel
(2011-05-18) Sekula Smolka, Janina; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Äganderättsbegreppet i den svenska inkomstskatterätten - en analys av äganderättsbegreppets betydelse för den skatterättsliga bedömningen
(2023-02-02) Söderlund, Tove; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Uppsatsen behandlar äganderättsbegreppets betydelse för den skatterättsliga bedömningen. Begreppet är ett civilrättsligt sådan men kan ändå ha betydelse för den skatterättsliga bedömningen på det sättet att inkomstbeskattningen kan vara villkorad av eller utgå från just äganderätt. Användningen av begreppet i den juridiska problemlösningen har kritiserats på civilrättens område då det är ett begrepp som är beroende av ett sammanhang och kan variera i sitt innehåll. Att den skatterättsliga bedömningen inte sällan utgår från just begreppet äganderätt kan därför tänkas medföra problematik och frågan uppstår om äganderätt alltid är skatterättsligt relevant? Uppsatsen redogör för fyra olika situationer sett ur både ett civilrättsligt och skatterättsligt perspektiv för att besvara frågan huruvida det är lämpligt att utgå från begreppet i den skatterättsliga bedömningen.
Ägarinflytande i börsbolag - den svenska aktieägarmodellen under förändring?
(2006) Nevonen, Dain; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Vid en börsintroduktion aktualiseras frågeställningar rörande kontroll. Inflytandet över verksamheten försvåras eftersom allmänheten bjuds in att investera. Svensk rätt tillhandahåller dock ett antal konstruktioner för att bibehålla kontroll vilka undersöks i föreliggande uppsats. Uppsatsen redogör även mer ingående för den svenska aktieägarmodellen och dess framtid. Aktieägarstrukturen i svenska börsbolag kännetecknas av ett koncentrerat ägande, något som möjliggjorts genom ett utbrett utnyttjande av röstvärdesdifferenser. Med anledning av det ökade institutionella och internationella ägandet ställs nu emellertid den traditionella aktieägarmodellen inför nya utmaningar eftersom tendenser kan skönjas där ”verklig aktieägardemokrati” efterfrågas. Är den svenska modellen fortfarande eftersträvansvärd ur ett bolagsstyrningsperspektiv och vilka är fördelarna och nackdelarna med att sprida makten genom att slopa systemet med röstvärdesdifferenser?
Ägarlägenheter, finns det behov av en ny upplåtelseform i Sverige?
(2011-05-18) Magnusson, Rebecka; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Den första maj 2009 infördes ägarlägenheter i Sverige. Upplåtelseformen innebär att innehavaren äger sitt boende och äganderätten möjliggör för ägaren att pantsätta, överlåta, hyra ut samt ansöka om lagfart på fastigheten. Boendeformen kräver en samfällighetsförening, där delägarna är medlemmar, med uppgift att förvalta de gemensamma utrymmena i fastigheten. Den svenska lagen uppställer ett antal krav som skall vara uppfyllda för att ägarlägenheter skall få bildas. För det första krävs att ägarlägenheter bildas i samband med nyproduktion. För att äldre byggnader skall kunna göras om till ägarlägenheter krävs att det aktuella utrymmet inte har använts som bostadslägenhet under de senaste åtta åren. Ett annat krav är att fastighetsbildningen för ägarlägenheter skall omfatta minst tre bostadslägenheter och att lägenheterna skall utgöra en sammanhållen enhet. Slutligen krävs att ägarlägenhetsfastigheten skall tillförsäkras de rättigheter som behövs för att den skall kunna användas på ett ändamålsenligt sätt. För att besvara uppsatsens syfte, om ägarlägenheter behövs i Sverige, har jag jämfört ägarlägenheten med de övriga upplåtelseformerna: bostadsrätt, hyresrätt samt kooperativ hyresrätt. Min utredning visar att ägarlägenhetsinnehavaren tilldelas vissa betydande juridiska fördelar jämfört med övriga upplåtelseformer. Jag har också kommit fram till att bostadsrätten de senaste åren har utvecklats till att bli allt mer lik ägarlägenheten. Eftersom en ägarlägenhet utgör fast egendom kommer dock de juridiska skillnaderna mellan upplåtelseformerna alltid att kvarstå. Dessa är att ägaren fritt kan hyra ut, överlåta och pantsätta lägenheten.
Agentavtal under artikel 101.1 FEUF - en studie av kommissionens riktlinjer i ljuset av EU-domstolens praxis
(2011-01-31) Vesterberg, Anna-Maria; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
För en producent som ska utöka sin affärsverksamhet i nya länder finns många alternativa distributionsformer att välja mellan, exempelvis egna anställda, agentur eller återförsäljare. Valet beror till stor del på hur integrerad producenten vill att distributionen ska vara med den egna affärsverksamheten samt vilken grad av kontroll producenten vill ha över distributionen. Genom att använda en agent som distributör ökar producentens möjligheter att kontrollera distributionen eftersom denne i agentavtalet bland annat kan bestämma till vilka priser och inom vilket geografiskt område agenten får sälja producentens varor till tredje man. Det beror på att agentavtal, till skillnad från återförsäljaravtal, enligt praxis från EU-domstolen inte omfattas av förbudet mot konkurrensbegränsande avtal i artikel 101.1 FUEF. Av den anledningen kan det vara mycket förmånligt att utse en agent som distributör istället för en återförsäljare. För en producent är det i dessa fall mycket viktigt att veta hur avtal med en vald distributör ska utformas för att principerna som gäller för agentavtal ska vara tillämpliga. Till vägledning för företagen har Europeiska kommissionen gett ut riktlinjer som anger när ett avtal mellan en agent och dennes huvudman faller utanför tillämpningsområdet för artikeln. I riktlinjerna anger kommissionen att det är de risker agenten åtar sig eller åläggs i avtalet med huvudmannen som är relevanta att bedöma för att avgöra om artikel 101.1 FEUF kan tillämpas på avtalet eller inte. Riktlinjerna har dock kritiserats för att vara alltför formalistiska samt för att de inte överensstämmer med praxis från EU-domstolen. I uppsatsen redogör jag för riktlinjernas innehåll i förhållande till EU-domstolens praxis och jämför under vilka förhållanden samt i vilken utsträckning EU-domstolen respektive kommissionen anser att agentavtal inte omfattas av tillämpningen av artikel 101.1 FEUF. Jag jämför även kommissionens äldre riktlinjer med de riktlinjer som gavs ut i maj 2010 för att avgöra om de förändringar som har gjorts överensstämmer med utvecklingen i EU-domstolens avgöranden. I mina slutsatser framhåller jag olika faktorer som skiljer sig åt mellan rättskällorna samt vilka praktiska effekter det kan få för företag som söker vägledning i riktlinjerna.
AI – Advokatens verktyg eller dess ersättare? En analys av hur utvecklingen av artificiell intelligens utmanar våra rättsliga konstruktioner av subjekt och objekt samt dess påverkan på uppfattningen av advokatrollen
(2019-02-13) Rembsgård, Josefine; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Hur kommer utvecklingen av artificiell intelligens att påverka hur vi idag erbjuder juridiska tjänster? Denna uppsats är en analys av förutsättningarna för advokatkårens fortsatta överlevnad på den juridiska marknaden i samband med att tekniken för oss in i en ny revolution; den fjärde industriella revolutionen. Detta väcker primärt frågor om hur rätten ser ut idag och vilka problem som kan identifieras i relation till utvecklingen av ny teknik. Uppsatsen syftar till att besvara hur artificiell intelligens kommer utmana dagens rättsliga konstruktioner och vidare analysera hur advokatrollen kommer att påverkas av de nya verktyg som den tekniska utvecklingen för med sig. Vilka av advokatens arbetsuppgifter bör automatiseras och hur samspelar detta med människans kompetens och emotionell intelligens? Den tekniska utvecklingen innebär många fördelar och har inom det juridiska fältet potential att fundamentalt förändra förutsättningarna för juridiskt arbete. Uppsatsen syftar till att lyfta behovet av att bemöta de juridiska frågor som uppstår i takt med den tekniska utvecklingen och uppmärksamma hur advokatrollen kommer att påverkas samt hur advokatbyråer bör bemöta utvecklingen.

Browse

Browsing Magisteruppsatser by Title