Avdelningen för ekonomisk historia
Permanent URI for this communityhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/45639
Browse
Browsing Avdelningen för ekonomisk historia by Issue Date
Now showing 1 - 19 of 19
- Results Per Page
- Sort Options
Item Med neutraliteten som drivankare. Sveriges motsträviga väg mot EU-medlemskap(2016-06-30) Elinderson, Lars; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleThis paper gives an account for the main factors behind Sweden's reluctant process towards membership of the European Union from 1961 to the membership application in 1994. The starting point is the policy of neutrality. Until the then Prime Minister Erlander's speech on the Metal Workers' Union Congress in August 1961 Swedish neutrality policy was built on a pragmatic approach which were considered compatible with membership in international organizations and participation in international collaboration with supranational decision-making functions. In his speech Erlander nevertheless dismissed Swedish membership of the EC/EU, arguing that membership would be contrary to the policy of neutrality. The position in the membership issue can be seen as a political reaction against the trends that made the European integration during the post-war period; the liberalization and harmonization of European countries' market based institutional structure and its opposite – the fear that the institutional competition within the framework of the European integration would threaten "the Swedish model". The dismissal of Swedish membership of the EEC/EU had the effect that the traditional Swedish policy of free trade was combined with an "institutional protectionism" that subsequently came to hamper trade, economic development and Sweden's place in the international system. The choice of the policy of neutrality as an "anchor" for the Swedish EEC/EU policy came to be of great significance. The Swedish neutrality policy had such a strong emotional and political charge that it prevented every ambition to reconsider the EU-membership issue for three decades. Locking the EEC-issue into an argument of neutrality was so binding, that it was hard to excuse a shift without very clear security policy arguments – regardless of other reasons to justify a more flexible and pragmatic approach to the matter. This "window of opportunity" came first with the fall of the iron curtain and the end of the cold war.Item Löneandelen. Bakgrundsfaktorer och effekter(2016-07-01) Persson, Ulf; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleUnder de senaste åren har förändringar i löneandelens storlek tilldragit sig stort intresse. Denna uppsats syfte har varit att belysa några olika aspekter av löneandelens utveckling; vad påverkar dess storlek, vilka effekter har den, hur har den förändrats, samt om den påverkar arbetslöshetens nivå. En genomgång av teorier och vetenskapliga rapporter som har undersökt vad som driver löneandelens utveckling visar att vid sidan av rent ekonomiska faktorer har institutionella faktorer inverkan på lönens andel av förädlingsvärdet. En genomgång av teorier och undersökningar av effekter av växlingar i löneandelens storlek visar att detta är ett betydligt mindre utforskat fält. En insikt som man nått är dock att ekonomin i olika länder skiljer sig åt. I vissa länder verkar efterfrågan vara lönedriven medan den i andra är vinstdriven. I de förra får en större löneandel positiva effekter på den totala efterfrågan medan det i de senare är högre vinstandelar som har den mest positiva effekten på efterfrågan. En sammanfattning av undersökningar av löneandelens utveckling visar att den inte har varit stabil. Dock växlar dess stabilitet mellan länder. I sammanhanget pekas några viktiga svårigheter vid mätning av löneandelens storlek ut. Slutligen redovisas resultatet av en OLS där data från 16 OECD-länder under perioden 1960-2009 används. I regressionsanalysen har förändring i arbetslöshet betraktats som beroende variabel och förändring i löneandelens storlek som oberoende. Resultatet tyder inte på att förändringar i löneandelen skulle ha någon inverkan på arbetslöshetens storlekItem Emigrants and Temporary Guest Workers - A different perspective on the Swedish-American migration 1880-1910(2017-07-06) Elinderson, LarsThe general view of the Swedish-American emigration is based on the notion that most emigrants left Sweden for permanent settlement in the United States. Evidence also suggests that this conventional view of Swedish emigration corresponds to the factual situation of the first large Swedish emigration wave during the famine period in the 1860’s and early 1870s, when entire families and even larger groups of people from specific regions decided to try a new start as farmers or settlers in the New World. Over time this dominant trend of permanent emigration of families and groups changed. In the 1860s more than 60 percent of the emigrants were married couples and their children. By the turn of the century this proportion had fallen to 20 percent and the ratio of unmarried young men and women had doubled (80 percent). Both age and gender composition from 1880 to 1910 were characterized by a majority of young men, travelling alone or in groups, part of them returning home after a period. There were as well indications of individuals repeating emigration and return migration cycles for long time periods. The research hypothesis of this thesis is that for some Swedish-American emigrants during the period of mass emigration, temporary work migration was a plan for funding possible future investments at home, and that remitting funds to Sweden in part was motivated by self-interest and the intention to return. To find support for this, I emphasize a purpose-adaptation of the Implicit Family Loan Agreement theory and the intention to return as the two main components of this plan. The conclusion of the study is that both modern theory and historic evidence support the research hypothesis. The quantitative analysis also confirms the conclusion of the research question that the extent of emigrants returning home effected the flow of remittances during the studied period. The basic material in this area is extensive. More studies of records of land acquisitions in connection with returning migrants, records of inheritance and ownership transfers of farms in migrant families etc. could undoubtedly widen knowledge about the benefit of temporary migration for individual returnees and their families, and for the regional development as well as the aggregated effect of remittances for development following the Swedish emigration episode.Item Gäller konsumentprisindex för alla? Experimentella prisindex för olika kategorier av hushåll(2017-07-28) Boberg, JensThe Swedish Consumer Price Index (CPI) is supposed to measure both inflation and changes in costs of living. Using a single measure is problematic since costs of living may not change at an equal pace for all members of society. Because of their varying patterns of consumption, individuals and households can have higher or lower costs of living than a general CPI indicates. The purpose of this study is to examine how large these discrepancies are and who is affected by them. This is done by constructing experimental price indices where goods and services are given different weights for different categories of households. These weights are based on household budget surveys, where households are categorised along three dimensions: income, socio-economic group and composition of the household. A supplemental study is performed based on Danish data for comparison, because of limitations in the Swedish material. Indices are constructed for the period 2003–2013 for Sweden and 2000–2013 for Denmark. The results indicate that small households, households with low incomes and households with higher ages in both Sweden and Denmark have costs of living that are underestimated by official CPI:s. This is primarily due to rents and other housing costs making up a larger share of the budgets for these households, and that these types of costs have risen faster than the average inflation. Furthermore, the experimental price indices are steadily diverging, at least since 2008.Item Utveckling, kapacitet och koordinering - Administrativ omorganisation på Papyrus AB mellan 1966-1974(2017-07-28) Krusell, MathiasUppsatsen studerar administrativ utveckling på det svenska pappersbruket Papyrus mellan åren 1966 och 1974. Utifrån djupa studier av bevarade rapporter och rutiner avseende kontorsadministrativt arbete, specifikt rörande bokföringsarbete, försöker uppsatsen besvara hur arbetet på kontoret påverkades av en teknisk övergång från hålkortsteknik till ADB-teknik ( dvs en tidig form av digitalisering). Uppsatsen utgår från ett teoretiskt ramverk rörande vad administration är och vilket dess syfte är för den organisation som administreras, därefter presenteras den administrativa utvecklingen på Papyrus som en fortsättning på de stadier av kontorsarbete historikern Mats Greiff presenterade i sin avhandling om kontorsarbete på Kockum och SKF mellan åren 1840-1950. Under mitten av 1960-talet så har ADB-tekniken utvecklats så att den är praktisk möjlig att använda i kontorsarbetet och under de närmaste tio åren går utvecklingen tämligen snabbt. På Papyrus beslutades det i mitten på 1960-talet att ekonomifunktionen skulle omorganiseras för att bland annat kunna flytta över bokföring- och redovisningsarbetet till automatisk databehandling (ADB). Ambitionen var att kunna automatisera arbetet och få utrymme att anställa fler kvalificerade tjänstemän som skulle leda den fortsatta administrativa utvecklingen på företaget. I standardprogrammen för bokföring (Bare) fanns bokföringstekniker inkluderade som inte beställts av Papyrus utan som leverantören (IBM) valt att inkludera i systemet som en indikation på hur tekniken kunde användas, exempelvis för en mer framåtblickande redovisning. Ett fenomen som gav upphov till en dynamik mellan ledningens krav på rapportering, externa leverantörers utveckling av tekniker och de anställda tjänstemännens uppgift att hålla samman verksamheten. De anställda tjänstemännen blev viktigare för kontorsadministrationen i det här avseendet. Vidare fortsätter den tekniska utvecklingen att påverka det kontorsadministrativa arbetet med ytterligare utvecklingsprojekt, på Papyrus i form av PISTOL-projektet. Där datoriserades lagerbokföring, kundorder och fakturering för att skapa enhetlig försäljningsstatistik samt övervaka den aktuella informationen genom terminaler online och låta analyser av den aktuella informationen styra verksamheten med en större exakthet och från ett längre avstånd än tidigare. Det nya datoriserade kontoret (åtminstone tidiga varianter på det) präglades således av ett fortsatt krav att hålla samman växande och mer komplexa organisationer men även att administrera samarbeten och utveckling som skedde utanför den organsation som skulle administreras. Tekniken möjliggjorde därtill administrativa tekniker som exempelvis framåtblickande redovisning i form av budgetberäkningar samt datoriserad bevakning av inkommande och behandlade beställningar.Item Finance Imperialism in British India - Profits from Indian equity on the London Stock Exchange 1900-1930(2017-07-28) Boberg, JensThe theory of finance imperialism, according to common interpretations of Hobson and Lenin, posits that investments in formal empires should yield higher returns than investments in the imperial metropolis and foreign countries. The aim of this study is to test this theory on British India in the era of modern imperialism, by comparing British Indian profits to estimates of returns in the U.K. and other parts of the world. A total returns index is constructed, based on data from Global Financial Data and the Investor's Monthly Manual. A guide for interpreting and using these resources is outlined. Findings indicate that a strict interpretation of finance imperialism does not explain British presence in India well, unless bias against industrial investments on behalf of British finance is taken into account.Item The winner takes it all. Bildandet av ett militär-industriellt utvecklingspar i förkrigstidens Sverige: Götaverken som flygplanstillverkare(2019-10-14) de Gregorio, Enrique; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleUppsatsens syfte är att undersöka vissa aspekter av det skeende som ledde fram till konsolidering av den militära flygindustrin i Sverige, framför allt samspelet mellan de olika aktörerna. Dessa har var Flygvapnet från statens sida, medan den privata industrin representerades av Nohab, Bofors, ASJA och Götaverken. Med hjälp av Mats Fridlunds begrepp utvecklingspar och Thomas Hughes systemutvecklingsstadier klarläggs händelserna och aktörernas handlande kan förstås med hjälp av dessa teorier och begrepp. För att bringa ytterligare förståelse för aktörerna använder sig författaren av Schumpeters teoribildning kring entreprenörer och koncepten creative response och creative destruction. Fokus ligger på Götaverken, ett företag som försökte men misslyckades att etablera sig som tillverkare av militära flygplan. För att förstå företagets agerande och processens utfall inkluderas deras främsta konkurrenter i uppsatsen. Det viktigaste materialet har bestått av arkivmaterial, men detta har sedan kompletterats med relevant litteratur. I första hand har de centrala aktörernas korrespondens legat till grund för uppsatsen, men även annat arkivmaterial har använts. Med hjälp av detta har en tidslinje kunnat göras och utifrån den har jag tolkat aktörernas handlande med hjälp av det teoretiska ramverket. Jag menar att det går att förstå utvecklingen som att de inblandade aktörerna hade som målsättning att etablera ett utvecklingspar vad det gäller de företag som ingick som i uppsatsen kallas ”det flygindustriella konsortiet” och de statliga aktörerna. Vidare anser jag att det går att hävda att Götaverken inte delade denna målsättning. Jag framlägger också några orsaker till varför detta var fallet.Item Staten som innovatör: om Televerkets roll i den svenska telekommunikationsindustrins tekniska utveckling(2020-08-12) Ma, Lukas; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleI denna uppsats har jag genom en fallstudie på Televerket undersökt de statliga affärsverkens roll i teknikutvecklingen i en viss sektor samt utvärderat agentteorins och de institutionella teoriernas tilllämplighet i detta fall. Fallstudiens observationer indikerar att till telekommunikationsteknikens utveckling bidrog Televerket mer på efterfrågesidan än på utbudssidan. Med andra ord agerade Televerket mer som en ”importör” och ”beställare” än som en ”innovatör”. Resultatet från utvärderingen av teoriernas tillämplighet visar att agentteorins implikation om agentkostnader och benägenhet att investera i arbetskraftsparande teknik inte är förenlig med fallstudiens observationer. Vidare indikerar fallstudiens observationer också att institutionella faktorer som ”hårt reglerad finansmarknad” och ”nationella innovationsstrategier” inte gav Televerket någon resursfördel gentemot privata företag. Dessa upptäckter fördjupar vår förståelse om statens roll i landets innovationsprocess och ger nya insikter i arbetet att konstruera en teoretisk förklaringsmodell för analysen av förhållandet mellan statligt ägande och innovation i Sverige.Item Teologi och ekonomisk utveckling. En narrativ analys av två teologiska perspektiv på marknadsekonomins globalisering(2021-06-08) Nyman, Liv; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleI denna uppsats genomförs en narrativ analys av två teologiska texter, vilka diskuterar ekonomisk utveckling och global handel utifrån olika ekonomiska och historiska argument – förutom det kyrkohistoriska och bibelvetenskapliga raster som utgör deras teologiska argumentation. Utgångspunkten för analysen i uppsatsen är att de olika perspektiven i utvecklingsdebatten utgör olika berättelser, eller narrativ, vilkas ’story-lines’ skiljer sig åt beroende på vilka ekonomiska teorier och idéer som används, liksom vilka historiska förlopp som framhålls och vad de anses ha för orsak och verkan. Det blir tydligt genom uppsatsen att varken den frihandelsvurmande berättelsen eller det globaliseringskritiska narrativet ger en verklighetstrogen bild av vad som ger hållbar ekonomisk utveckling. Utvecklingsekonomen Ha-Joon Chang, jämte ytterligare några tunga röster inom utvecklingsforskningen, bidrar här till en mer realistisk förståelse, bland annat genom en rad historiska exempel som visar att framgångssagan om fri handel och globalt integrerade marknader varit och är avhängig protektionism i rätt mängd och tid.Item Ett ekonomiskt-historiskt perspektiv på psykiatrins tillväxt i början av 1900-talet i Sverige(2021-11-24) Steingrimsson, Steinn; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleFrån sekelskiftet 1800 till slutet av 1900-talet växte sinnessjukvård från att vara en oorganiserad improviserad hemmavård, och i enstaka fall omhändertagande på kyrkliga inrättningar, till att vara en av statens bastjänster. Psykiatrin började under hela denna period, professionaliseras, psykiska sjukdomar medikaliseras och vården förstatligas. Sekelskiftet 1900 blev en vändpunkt då psykiatrisk verksamhet började expandera allt snabbare. I denna uppsats granskas årsrapporter för fyra redan etablerade hospital under perioden 1890–1910 för att undersöka hur arbetssätten ändrades. Fokus är på om vissa grupper ökade bland de intagna; män eller kvinnor, boende på land eller i stad, eller om tyngden lades på att öka de intagnas arbetsinsatser. Vid genomgång av digitala årsrapporter kan små ändringar skönjas där könsskillnaderna blev mindre, andelen från landsbygden jämfört med stad minskade, andelen som skrevs ut minskade. Arbetsinsatserna var ungefär samma i början och slutet av perioden. Den samlade slutsatsen är att registerdata kan användas för att undersöka hospital kring sekelskiftet 1900, men måste tolkas i sitt historiska sammanhang.Item JAS 39 GRIPEN - En samtalsintervjustudie om den ekonomiska betydelsen av JAS 39 Gripen för det svenska Försvaret och Sverige(2021-12-13) Mäkelä, Katarina; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleSyfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur utvalda respondenter har själva tolkat projektet JAS 39 Gripens ekonomiska betydelse på det svenska försvaret och Sveriges. Målet är att se om JAS 39 Gripen projektet har öppnat upp nya möjligheter till försvaret samt nationen och därmed fått en ekonomisk betydelse. Teori: Studien använder sig av en sociologiteori som delas av Max Weber. Teorin är friare i den bemärkelsen att det finner värde i människors egna perspektiv, vilket fungerar utmärkt med den valda metoden. Metod: Den valda metoden är samtalsintervjuer med olika respondenter som har under längre tid arbetat på eller med JAS 39 Gripen. Teorin som används i metoden är en hermeneutisk teori, vilket betyder att man vill granska och observera enskilda individers egna berättelser kring fenomenet JAS 39 Gripen. Metoden börjar med en frågeguide som skickas ut till varje enskild respondent för att sedan medverka i en längre intervju. Därefter bearbetas transkriptionerna med olika steg som kommer att presenteras i kapitelmetod och analys. Resultat: Resultatet visar att JAS 39 Gripen har haft en positiv ekonomisk betydelse både åt det svenska försvaret, försvarsindustrin, den svenska nationen som en global aktör och det svenska civila samhället enligt respondenternas tolkningar och den befintliga litteraturen.Item Att rädda eller att inte rädda bankerna? Hur stat och privat näringsliv samverkade under bankkrisen i Sverige 1991–1995(2022-07-05) Järgenstedt, Klara; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleThis research aims to examine the crisis management of the Swedish banking crisis in 1991–1995. The study explores the role of the state and how the private sector participated in the crisis management. In the early 1990s, the Swedish banking system faced an unprecedented crisis. When the real estate bubble burst in 1991, the credit losses quickly spread from real estate enterprises to the banking system. When several banks had been reporting problems with their solvency during 1992, the government saw no other option but to provide the Swedish banks with a “blanket guarantee”. In May 1993, a new bank support agency, Bankstödsnämnden, was established to manage the banking aid. As the administration of the public banking aid required experience in crisis management, international consultants from the private sector were hired by Bankstödsnämnden to provide the organization with necessary competence. During 1993–1995, Bankstödsnämnden and private actors worked together on questions regarding public financial aid to banks and the management of enterprises that the state acquired ownership of as a part of the crisis management. The result of this study challenges previous implications that the state's role as “Lender of last resort” was the main reason why the Swedish banking system quickly recovered after the crisis. This research presents evidence that the public collaboration with the private sector was just as important as the “blanket guarantee” during the banking crisis management in the 1990s.Item Kris i ledningsfrågan! En komparativ studie av tre banker under 1983 - 1990 och upprinnelsen till 1990-talets bankkris(2023-05-12) Järgenstedt, KlaraThis master thesis examines which role the internal organization of a bank during 1983–1990 played in the development of the unprecedented Swedish banking crisis in the 1990s. By examining and comparing three commercial banks in Sweden who were hit differently by the financial turmoil, it is clear that structure, the management and culture of the organization are crucial elements in explaining the development of the crisis. The findings of this inquiry thus show that the roots of the crisis can not be understood by the three micro- and macroelements commonly suggested in previous research: deregulation, lending portfolios and a burst of a real estate bubble. Yet these explanations are indeed important, they are not sufficient. In this study, Handelsbanken, S-E-Banken and Gota Bank are compared. The result of the study shows that all three banks followed a decentralized organizational structure. However, Handelsbanken was the only bank who had adopted FTP-systems to assess risk as well as systems to enhance the feeling of responsibility in regards to the credit giving process by 1983. Moreover, in comparison to S-E-Banken and Gota Bank, Handelsbanken had a well defined and consistent management during 1983–1990. S-E-Banken had adopted a collective management-system as the owners could not agree on a joint strategy or a manager for the bank. Since the merger of Skandinaviska Banken and Stockholms Enskilda Bank 1971, the culture in S-E-Banken was polarized between the former owners and managers until 1990. In the case of Gota Bank, the division between management and the largest owner, Proventus, was ambiguous. The corporate culture in Gota Bank was also focused on expanding the volume of the credit portfolio.Item 90-talskrisens effekter på sysselsättningsstrukturen för Lund och Malmö(2024-08-14) Knudsen, Erik; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleThe employment structure consists of different sectors, whose share of the total employment rate is all part of an economic structural conversion according to this thesis applied theoretical approach. A structural conversion, which consist of recurring crises, such as the financial crises in the early 1990s. This crisis and its effect on the Swedish economy is well-documented, while the shortage regarding the effect on a smaller scale, in a local and regional context, provides this thesis purpose. More specifically, a comparison between the two neighbouring towns of Malmö and Lund, will constitute the local contexts in this research. The method to investigate Sweden’s financial crisis in the early 1990s and its effect on the employment structure for Malmö and Lund, consists of previously available research and compiled quantitative data supplied from the Swedish Central Bureau of Statistics, and statistical yearbook of relevance. The result of this research, based on this thesis question, displays a different outcome between Malmö and Lund. All different sectors that are brought up for discussion in the research, is either supported by, or questions, the applied theory of economic structural conversion. Principally the result leaves us with the conclusion that the local and regional context matters in an outcome of a financial crisis and that one single national narrative will not fully explain Sweden’s financial crisis in the early 1990s, in a way that is appliable for the employment structure of each different town or community.Item Har du ens läst domen? – Domstolshandlingar som källa till samtida svensk prostitution(2024-08-14) Lundqvist, Ada; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleProstitution has for a long time been an understudied field in economics. Due in part to a lack of quantitative and empirical material, itself largely a result of the illegality or semi-illegality of the activity in most countries, the factors that explain the prevalence of, and pricing in, prostitution have remained largely undiscussed. In the last 20 year, this have begun to change: new theories – notably by Edlund & Korn (2002), Rao et al (2003) and Della Giusta et al (2009) – have been formulated and the rise of internet based escort sites have made large scale quantitative studies possible. This thesis examines if, and in what way, court documents can help expand the understanding of the economics of prostitution in Sweden. When it comes to pricing, we find a mostly stable picture during the period of 2019-2023. In contrast to a number of international studies as well as experiences reported from within the sex selling community in Sweden, no decline in prices are found during the covid-19 pandemic. Nor has the prices increased since the pandemic ended, in contrast to unusually high inflation in other areas of the Swedish economy. In addition to this, a number of court documents show that actual prices are lower than advertised on the web and that the bargaining power is influenced by the sellers' situation, suggesting that studies relying only on data from escort sites should be careful extrapolating their findings to real world application. The studies find a marked increase in young men among indicted buyers, especially low income men with non swedish citizenship. One possible reason for this is suggested, the male-female ratio that is especially skewed for migrants in Sweden in the cohorts born in the 1990’s.Item Inkomstojämlikhet & strukturomvandling. En paneldatastudie om tjänstesektorns sysselsättning och dess påverkan på inkomstojämlikhet i 24 OECD-länder(2025-06-17) Lennström Schmidt, Hugo; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleInkomstojämlikheten har ökat i västvärlden under de senaste decennierna, samtidigt som sysselsättningen i tjänstesektorn har vuxit kraftigt och minskat i andra sektorer. Studien syftar till att undersöka om denna strukturomvandling har bidragit till att öka inkomstojämlikheten i OECD-länderna. Analysen baseras på teorin om Task-Based Tech nological Change (TBTC), som förklarar hur teknologisk utveckling förändrat efterfrågan på arbetskraft och lett till en urholkning och polarisering av arbetsmarknaden. En paneldatastudie genomförs på 24 OECD-länder för perioden 1991–2020, med hjälp av en fixed effects (FE) regressionsanalys som inkluderar års- och landsfasta effekter. Gini-index används som beroende variabel, medan andelen sysselsatta i tjänstesektorn är den huvudsakliga oberoende variabeln. Tre modeller testas: en huvudmodell, en med fokus på tjänstesektorns heterogenitet, samt en tredje där samtliga 38 OECD-länder inkluderas. Detta görs för att bredda analysen och potentiellt identifiera mönster. Resultaten visar att en ökad andel sysselsatta i tjänstesektorn inte bidrar till att öka inkomstojämlikheten. I flera fall visar resultaten ett negativt och signifikant samband. Oav sett vilka övriga samhällsfaktorer som kontrolleras för är resultatet systematiskt: det finns inget stöd för att sysselsättning i tjänstesektorn bidrar till den ökade inkomstojämlikheten. Detta leder till slutsatsen att strukturomvandlingen inte har ökat inkomstojämlik heten på aggregerad nivå inom OECD, men att ytterligare specifika framtida analyser kan avslöja underliggande variationer mellan och inom länder, mellan sektorer och framför allt inom den stora, heterogena tjänstesektorn.Item Arbetsmarknad i omvandling. En studie om digitaliseringens roll i förändringen av den svenska arbetsmarknaden 1980-2010.(2025-06-30) Berïnson, Matthieu; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleStudiens syfte är att undersöka digitaliseringens roll i den svenska arbetsmarknadens strukturella omvandling, specifikt skiftet från industrisektor till tjänstesektor under perioden 1980-2010, med särskilt beaktande av globaliseringens samtidiga inverkan. Denna omvandling har inneburit betydande förändringar för sysselsättningen, och uppsatsen ämnar att analysera hur olika näringsgrenar påverkats beroende på deras grad av digitalisering och internationell exponering. För att uppnå syftet har en kvantitativ metod tillämpats, där sex aggregerade näringsgrenar klassificerats efter digitaliseringsgrad (mätt som IKT-investeringarnas andel av totala investeringar) och globaliseringsgrad (mätt som utrikeshandelns andel av förädlingsvärdet). Genom analys av sysselsättningsdata från Statistiska Centralbyrån (SCB) för den angivna tidsperioden identifieras mönster i arbetskraftens fördelning. Humankapitalteorin och teorin om skill-biased technological change (SBTC) utgör det vägledande teoretiska ramverket. Resultatet baserades på klassificeringsmetoden, som visar att näringsgrenar med låg digitaliseringsgrad och samtidigt hög globaliseringsgrad genomgående som tillverkningssektorn uppvisade en tydlig nedgång i sysselsättningen. Sektorer med hög digitaliseringsintensitet och hög globaliseringsgrad som den finansiella sektorn visade däremot en stark sysselsättningstillväxt. Branscher med hög digitaliseringsgrad men låg globalisering som exempelvis offentlig verksamhet och övriga tjänster hade en mer stabil eller, i det senare fallet, en initialt växande men senare vikande utveckling i sysselsättningen. Slutsatsen är att digitalisering och globalisering är tätt sammanlänkade och samverkande drivkrafter i den svenska arbetsmarknadens strukturomvandling. Studien indikerar att en hög IKT-intensitet har varit viktig för att bibehålla eller öka sysselsättningen, särskilt för branscher utsatta för internationell konkurrens. Lägre IKT-intensitet i globalt utsatta sektorer framstår som en signifikant faktor bakom minskningar i sysselsättningen under den studerade perioden.Item Strategisk Hållbarhet. Electrolux Omställning under 1990-talet(2025-07-01) Abbasi, Roan; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleThis thesis examines the integration of sustainability into corporate strategies within the Swedish industrial sector during the 1990s, focusing on Electrolux as a case study. The study situates Electrolux's strategic transformation within the broader context of economic history, exploring how the company navigated evolving societal expectations regarding environmental responsibility amidst globalization and market restructuring. By analyzing Electrolux's annual reports from 1990 to 2000, complemented by theoretical frameworks such as Andrea Prothero's Societal Marketing Concept and institutional theory, the study identifies key discursive shifts in how sustainability was framed as both a strategic asset and a legitimation tool. The findings indicate that Electrolux initially approached sustainability through a technical and product-oriented lens, emphasizing energy efficiency and product innovation. However, from the mid 1990s onwards, the company began to institutionalize sustainability through ISO 14001 certifications and targeted communication strategies, positioning itself as a leader in environmental responsibility while reinforcing its market competitiveness. The thesis concludes that Electrolux's strategic use of sustainability reflects a broader trend of corporate environmentalism during the 1990s, where environmental initiatives were leveraged not only as responses to regulatory pressures but also as mechanisms for market differentiation and legitimacy