Magisteruppsatser (IPKL)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24924

Browse

Now showing 1 - 20 of 65

Läsförståelse i NO-undervisningen? Fem NO-lärare beskriver vilket stöd de ger och vilket stöd de efterfrågar
(2012-11-12) Fjellman, Linda; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Syftet med denna undersökning var att ur specialpedagogisk synvinkel kartlägga hur fem NO-lärare beskriver att de använder text i sin undervisning. Frågeställningarna var: Hur använder lärarna text i sin undervisning? Vilka läsförståelsestrategier undervisar lärarna om? Hur samverkar lärarna med specialpedagog kring elever med lässvårigheter? Vilket stöd efterfrågar lärarna för att utveckla sin undervisning? Teori: Då denna studie behandlar läsförståelse och undervisning, i vilken läraren har en aktiv roll och använder sig av dialog och kommunikation för att förklara fenomen och begrepp, har ett sociokulturellt perspektiv valts som teoretisk utgångpunkt. Metod: Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem NO-lärare verksamma på högstadiet i olika stadsdelar i en storstad. Intervjuerna utformades som samtal utifrån en intervjuguide som tog sin utgångspunkt i undersökningens syfte och frågeställningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Resultat: Resultatet visar att samtliga lärare i undersökningen beskrev NO-texter som abstrakta, faktaspäckade och en utmaning för eleverna att ta till sig. Alla lärarna var medvetna om svenska elevers sjunkande resultat vad gäller läsförståelse och NO-kunskaper och kunde också beskriva att de såg svårigheter med läsförståelse i sina egna klasser men hur de valde att hantera detta varierade. Det blev tydligt hur olika lärarna använder text, antingen i periferin, i centrum eller integrerad. Ingen av dem undervisade om lässtrategier för faktatexter. Den vanligaste formen av stöd till elever med svårigheter att läsa var att läroboken fanns i mp3-form på nätet. Ingen av lärarna hade samarbete med specialpedagog. Alla lärarna önskade att de hade mer tid men svaren skiljde sig när det gällde vad de ville använda tiden till. Flera av lärarna menade att fortbildning i form av fördjupade ämneskunskaper skulle göra undervisningen mer effektiv. Få av lärarna eftersökte samverkan med specialpedagog för utveckling av undervisningen.
Fritid i fritidshem. En etnografisk studie kring beskrivningar av meningsfull fritid, fritidshemmets innehåll och meningserbjudande
(2014-03-24) Blennerhed, Carin; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Inledning: Fritidshem är en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som är meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehåll kan antingen planeras för barn som med barn beroende på hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser på barn, barndom och pedagogik. Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att få kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemål beträffande innehåll samt undersöka vilka faktorer som påverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frågeställningar är; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehåll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer påverkar verksamhetens innehåll, utformning och meningserbjudanden? Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framväxt och därefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund. Vidare presenteras filosofiska perspektiv på fritidspedagogik, fritidshemmets innehåll och utformning samt fritid som diskurs i fritidshemmet. Metod: Studien är etnografisk och i Alvesson och Sköldberg (2008) beskrivs etnografi ha betoning på kulturella eller föreställningsmässiga fenomen som idéer, tankesätt, symboler eller innebörder, men kan också uppmärksamma beteendemönster och andra materiella och kognitiva förhållanden. Metoden, eller tillvägagångssättet, handlar om att växla mellan det man samlar som information ute på fältet genom att se, lyssna och samtala med barn och pedagoger i en lokalt kulturell kontext och de i studien valda teorier. Jag använder observationer, samtal och self-reports som undersökningsmetoder för att få kunskap om hur barn på fritidshem beskriver fritid, meningsfull fritid samt hur man i fritidshemmens verksamhet möter barns önskemål beträffande innehåll och meningserbjudanden. Jag undersöker också verksamhetens fält, strukturer och aktörers handlande och dess innebörder. Teorier: Studien tar utgångspunkt i Bourdieu praxiologiska teori. Då flera delar av verksamheten undersöks används flera olika verktyg för analys. Teorier och begrepp som fält, kapital och habitus används men också fritidsvetenskapliga teorier och idéer kring skapande av mening. För att undersöka styrande faktorer används ramfaktorer och Bernstein´s begrepp klassifikation, inramning och kod. Resultat: Resultatet av samtliga barn i studiens beskrivningar av fritid gav fyra övergripande teman vilka var; Fritid som frihet, Fritid som överbliven tid, Fritid som aktivitet, Fritid som egen upplevelse. Barns beskrivningar av meningsfull fritid kategoriserades i fyra olika teman. De teman som framkom var; Frihet att välja, Att aktivera sig med något, Social gemenskap och Nöjdhet. Sammanfattningsvis blev meningsfull fritid enligt barns beskrivningar att det är när man gör något, ofta tillsammans med andra, och att denna aktivitet skall för att vara meningsfull innehålla ett viss mått av nöjdhet och frihet att välja. Resultatet av fältstudier på fritidshem 1 kan sammanfattas som en verksamhet med ambition om att ge barn meningsfull fritid genom att erbjuda fri lek. Den fria leken sågs som demokratiskt fostrande och gav barn redskap att utvecklas som empatiska individer. Pedagogerna menade att det var viktigt för barns lärande att verksamheten skulle vara målplanerad. Omsorg och pedagogik skulle förenas med mål om att ge barn redskap att utvecklas och assimileras in i samhället. Utifrån samtal med barnen gavs en annan bild av verksamheten. Tema kring barnens svar gav att de visade att verksamheten erbjöd fysisk rörelse och skapande och konstruerande. Vad barn beskrev att de helst önskade som fritid var möjlighet till att utforska och göra utflykter. Resultatet här blir att man i verksamheten inte möter barnens intressen. Mina observationer och delvis pedagogernas kommentarer visar också att innehållet på fritidshemmet blev en annan än den som fanns ambition till på grund av bl.a. rutiner och avbrott och delvis pedagogers praktiska sinne. Verksamheten som skapades innebar stark klassifikation och stark inramning och koden blev att erbjuda barnpassning och sysselsättning. Fritidshem 2 kan sammanfattas som en verksamhet med ambition om att ge barn valfrihet. Vad denna valfrihet skulle innebära eller vad för val barnen möjligt kunde göra reflekterades inte över. Fokus i verksamheten var inte barns meningsskapande eller lärande utan att få verksamheten att fungera tillfredställande så barn fick fri lek och sysselsättning. Utifrån samtal med barnen gavs bilden av att verksamheten erbjöd fysisk rörelse och skapande och konstruerande. Resultatet av vad barnen helst av allt önskade på sin fritid var fysisk rörelse och utforska och utflykt. Resultatet blir även i fritidshem 2 at man inte möter barnens intressen. Både pedagogerna som rektorns beskrivning av fritiden kan liknas vid det Haglund (2009) beskriver som diskursen överbliven tid. På fritidshem 2 blev resultatet stark klassifikation och stark inramning. Pedagogerna planerade verksamheten för barn och inflytandet över innehållet var begränsat för barnen. Koden för verksamheten kan beskrivas som tid för rekreation och fri lek.
Förskolebarns gemensamma bildskapande. Om lek, samspel och kommunikation i bildskapande aktiviteter under fri lek i förskolan
(2014-03-31) Kreus, Alexandra; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Denna studie tar sin utgångspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i två förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar. Utifrån studiens resultat har det blivit tydligt att dessa tre aspekter i olika grad samverkar i barns gemensamma bildskapande under den fria leken i förskolan. Förhandlingar om processens riktning genomsyrar det gemensamma bildskapandet i samtliga studerade situationer. Leken framträder som central för det gemensamma bildskapandet och tydliggörs i barnens samspel med varandra, samt i den verbala kommunikationen i relation till de gemensamma alstren. Sammantaget kan barns gemensamma bildskapande utifrån studiens resultat beskrivas som kommunikativa processer kännetecknade av alstrens kommunikativa, snarare än estetiska, funktioner.
"Att ligga steget före". Fokusgruppsintervjuer med specialpedagoger om deras uppfattningar om förebyggande och hälsofrämjande arbete
(2014-04-22) Jansson, Pernilla; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Att med denna studie undersöka specialpedagogers uppfattningar och resonemang om förebyggande och hälsofrämjande arbete i specialpedagogisk praktik. Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Människan föds som en kommunikativ varelse inriktad mot att samspela med andra. Kommunikativa processer blir i detta perspektiv centrala i lärande och utveckling (Säljö, 2010). Salutogent förhållningssätt handlar om att se det friska och positiva hos människan samt arbeta för att stärka det som är bra och fungerar (Lundgren & Persson 2003). För att förstå och klargöra den problematik som uppstår i mötet mellan människors olika förutsättningar och de olika villkor som finns i utbildning och skola har specialpedagogiska perspektiv utvecklats (Ahlberg 2009) Vilket perspektiv man väljer som utgångspunkt för specialpedagogik blir avgörande för hur man arbetar med elever i behov av stöd. Metod: I denna kvalitativa studie utgör halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer grunden för den insamlade empirin. Wibeck (2011) framhåller att fokusgrupper är en bra metod för att studera hur människor gemensamt skapar mening åt de fenomen som diskuteras. Vi har utfört två fokusgruppsintervjuer med fyra respektive fem specialpedagoger i de båda grupperna vilket gav oss mycket information inom vårt ämnesområde. Genom att analysen av materialet utfördes i flera steg synliggjordes underliggande värderingar, uppfattningar och antaganden. Resultat: Båda grupperna ger uttryck för att de inte är helt säkra på definitionerna och skillnaden mellan begreppen. I fokusgrupperna lyfts fram olika tankar om olika förändringar som specialpedagogerna anser borde ske innan elevhälsan kan sägas verka främst förebyggande och hälsofrämjande. Dessa förändringar kan handla om att ge samma utbildning till alla som arbetar i skolan och pedagogiska förändringar i syfte att minska lärarnas och elevernas stress. Specialpedagogerna menar att rektor har en viktig roll som den som ”ger” mandat och organiserar verksamheten så att man kan arbeta med handledning, vilket skulle vara ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Specialpedagogerna efterlyser direktiv och mandat från skolledning och även från kommunnivå på hur man ska arbeta hälsofrämjande. Specialpedagogerna är eniga på det retoriska planet vad gäller hälsofrämjande och förebyggande arbete. De beskriver dock att insatser ofta görs när det uppstår problem, och det är framförallt svårt att genomföra hälsofrämjande arbete i praktiken.
Att undervisa förskolebarn - förskollärares strategier
(2014-06-24) Melker, Kristina; Ryberg, Lena; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
This study gives voice to which strategies preschool teacher’s use they teach preschool children in different performance tasks. The overreaching aim of this study was to find out what teacher give expressions to, verbally and in action, and what educating strategy they use when the purpose is that the children are to learn something specific. The theoretical starting-point of the study is a phenomenography research which aims in finding and systematizing of forms of thought in terms of which people interpret significant aspects of reality. The study has a Sociocultural perspective which means that the structuring occurs through choice of which activities children have access to observe and engage in, as well as through in-person shared endeavours, including conversations, recounting of narratives, and engagement in routines and play. Nine teachers have been involved in this study. They were observed by video camera when they where teaching preschool children in different performance tasks. The teachers were interviewed after every single performance task. The focus was to find out about the teachers intention and what pedagogy/didactic they used in the different sessions. The results presents in six different categories. Every single category follows by different strategies. 1) children’s experience and perspectives 2) children’s initiative, interest and participation 3) adequate literary word or not 4) child’s needs are respected and satisfied and enjoyment of learning 5) non or just a little bit of introduction 6) assessment. The study shows that preschool teachers seems to lack the tools and methods to evaluate their teaching, their teaching tends to lift the children’s perspective where preschool teacher fully follow the children’s intentions.
"Newton" i Nasses taxi. Om barns erfarande av ett fysikaliskt lärandeobjekt inbäddat i en fantasifylld lärandeakt
(2014-06-24) Backman, Anna; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Föreliggande studie syftar till att undersöka om och hur barn erfar ett naturvetenskapligt innehåll i sammanhang av saga och lek. Intresset riktas mot vilka effekter en fantasifylld lärandeakt har för barns erfarande av ett fysikaliskt innehåll som är inbäddat i saga och lek. Det handlar om barns olika sätt att urskilja och erfara ett fysikaliskt lärandeobjekt och synliga skillnader i barns erfarande av lärandeobjektet. Studiens teoretiska ram är variationsteori. I studien används också utvecklingspedagogik som en del av variationsteorin. Variationsteorin tar utgångspunkt i hur den lärande erfar sin omvärld. Variation skapar möjlighet för den lärande att urskilja olika aspekter eller dimensioner av fenomen. I studien designades en lärandeakt med inspiration av utvecklingspedagogisk metod och Learning studies. Med utgångspunkt i sagoboken ”Nasses taxi” (Nordqvist, 1991) iscensattes en lärandeakt i riktning mot ett erfarande av fysikaliska kraftfenomen. Två barn och en förskollärare ljud- och filminspelades i lek och samtal kring bokens innehåll och det fysikaliska lärandeobjektet. Med fenomenografisk metod har materialet analyserats med fokus på hur lärandeobjektet framträder och urskiljs av barnen, samt vilka skillnader som kan synliggöras i barns erfarande av lärandeobjektet. I analysen av lärandeakten framträder ett resultat som visar att det fysikaliska lärandeobjektet och dess dimensioner framträder för otydligt och för varierande i sammanhang av saga och lek. Därmed blir det svårt för barnen att urskilja lärandeobjektet, vilket är det fysikaliska kraftfenomenet. Studien visar också att det är först när barnen i lek och samtal inte använder sig av sagans struktur som barnen ger uttryck för egna förståelser och kunskaper.
Naturvetenskap i förskolan. Barns möjligheter till lärande i små och stora undervisningsgrupper
(2014-08-20) Olsson, Jenny; Virtanen, Malin; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med föreliggande studie är att vinna kunskap om vilka möjligheter till lärande barn erbjuds kring ett naturvetenskapligt lärandeobjekt i en liten och i en stor undervisningsgrupp, där antal barn per lärare varierar. Studiens teoretiska ansats är utvecklingspedagogiken som har sina rötter i fenomenografin. Centralt i utvecklingspedagogiken är lärandets objekt, som är förmågor eller kunnanden som barnen ska utveckla och lärandets akt, som handlar om hur lärandet går till. Läraren har en viktig roll för att skapa möjligheter till lärande för barn genom att rikta barns uppmärksamhet mot lärandeobjektet, synliggöra olika aspekter av lärandeobjektet och av barns erfarenheter samt att utmana barns förståelse för lärandeobjektet. Två undervisningssituationer i en förskola, en med 3 barn och en med 7 barn, med samma lärare har observerats med hjälp av videoinspelning. Resultatet i studien visar att antalet barn per lärare påverkar kommunikationsmönstren kring lärandeobjektet. Barn i den lilla gruppen erbjuds många fler möjligheter till lärande än barn i den stora gruppen. Resultatet visar även att det blir fler möjligheter till kollektivt lärande i den lilla gruppen, där alla barn och läraren delar fokus. I den stora gruppen skapas inget delat fokus mellan barnen och läraren och detta förstås som en anledning till att läraren skapar färre lärandemöjligheter i den stora gruppen.
"Att på bästa sätt tillvarata elevers olikheter utmanar skolans kompetens." Textanalys av en kommunal riktlinje om mottagandet av nyanlända i skolan
(2016-02-09) Johansson, Monika; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
I denna studie analyseras en riktlinje i Göteborgs stad som avser mottagandet av nyanlända elever i skolan. Studien har som syfte att undersöka på vilket sätt gruppen nyanlända elever beskrivs i ett policydokument på kommunal nivå. Studien är en kvalitativ undersökning utifrån ett poststrukturellt perspektiv där en textanalys har gjorts utifrån en diskursanalytisk anastas. Studiens resultat visar att riktlinjen baseras dels på normer som utgår från en universell syn på rättvisa där alla skall behandlas lika. Med den tolkningen, utifrån de behov som definieras och de krav som ställs i riktlinjen, finns också en inbyggd föreställning om vad som är ”svenskt”. Parallellt med detta finns i riktlinjen skrivningar kring FN:s konvention om barns rättigheter och uppmaningen om ett interkulturellt perspektiv. I dessa beskrivningar, tillstår riktlinjen skillnader inte bara inom gruppen nyanlända utan mellan alla elever, oavsett ras/etnicitet/trosuppfattning och att det mest rättvisa inte är att behandla alla lika som i majoritetssamhället. Det verkar finnas en skärningspunkt mellan att omfatta både en omfördelande och erkännande social rättvisa. Detta kan förstås som den enskilda nyanlända eleven genom riktlinjen har en möjlighet att erkännas utifrån både gruppspecifika behov som nyanländ elev i skolan och som enskild elev.
Barn av sin tid? En etnografisk studie om konstruktionen av det kompetenta barnet, ålder och kön i förskolan
(2016-02-12) Alm, Lina; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Det övergripande syftet för föreliggande studie är att undersöka konstruktionen av det kompetenta barnet i förskolans praktik. Mer specifikt riktas fokus mot normativa föreställningar om kön och ålders betydelse för konstruktionen av det kompetenta barnet. Begreppet det kompententa barnet förstås här som ett uttryck för en dominerande diskurs om barndom och utgångspunkten för studien har varit att diskutera och problematisera diskursen i förhållande till den pedagogiska praktiken på den undersökta förskolan. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett kritiskt socialkonstruktionistiskt perspektiv där kunskap förstås som socialt och kulturellt konstruerad i förhandlingar och relationer med andra. Detta innebär för föreliggande studie att idéer om vad barn och barndom är måste förstås i relation till hur dessa idéer produceras och reproduceras tillsammans med andra och med hänsyn till hur maktstrukturer påverkar produktionen av kunskap och sociala kategorier. För att förstå hur olika maktstrukturer samverkar med varandra används ett intersektionellt perspektiv i analysen. Analysen tar sin utgångspunkt i Connells (2009) teori om genusregimer och Butlers (2007) performativitetsbegrepp, samt begreppen åldersordning och livsförlopp (Krekula, Närvänen och Näsman, 2005). Metod: Föreliggande studie är en kvalitativ studie inspirerad av en etnografisk forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom observationer på en åldersheterogen förskoleavdelning. Materialet består av sammanlagt fem dagars observationer genomförda under en månads tid samt samtal med pedagoger. Observationerna har dokumenterats med hjälp av fältanteckningar. Resultat: Studiens resultat visar på en komplex bild av vad det innebär att uppfattas som kompetent barn. Förmågor som självständighet och självkontroll framstår som centrala och eftersträvansvärda i verksamhetens praktik, samtidigt visar resultatet på att såväl ålder som kön spelar in i bedömningen av hur väl barnen förväntas kunna hantera dessa förmågor. Studiens resultat pekar på att alla barn inte uppfattas som kompetenta, framförallt ålder men även barnens kön och till viss del kultur/etnicitet föreföll påverka hur barnen positionerades i gruppen.
"Är Kivi en tjej eller kille?" En studie av barns förståelse av en litterär person som omnämns med pronomenet "hen"
(2016-02-12) Eliasson, Sara; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Forskningsområde i föreliggande studie är att studera barns kommunikation runt bokläsning, i syfte att undersöka barns förståelse och tolkning av socialt kön, det vill säga genus, hos barnlitteraturens huvudperson, vilken är omnämnd som hen, och att undersöka vad barnens sociala interaktion kan betyda för deras uppfattning av den litterära personens personliga kön. Studien syftar till att ta reda på signifikanta genusattribut i bokens text och/eller bild, samt processer i barnens sociala kontext, som de använder sig av i sin tolkning av den litterära personens genus, samt på vilket sätt dessa uppfattningar förändras under studiens gång. Studien utgår från sociokulturell teori, vilken ser barnet som aktör och medskapare av sin omvärld, samt tolkande meningsskapare i ett socialt samspel. Studiens bas vilar på tidigare forskning om barnlitteratur, samt genuskonstruktion enligt feministisk poststrukturell teori, samt en etnografisk studie, vars resultat syftar till att ge svar på studiens frågeställning. Studiens empiriska data har erhållits genom fältstudier på en förskola, och består dels av boksamtal runt bilderboken Kivi och Monsterhund (Lundqvist & Johansson, 2013), och dels av boksamtal och observationer i barngruppen i en ordinarie verksamhetskontext, vilka dokumenterats med ljudinspelning och fältanteckningar. Bokläsningen och samtalen runt boken utgår från Aidan Chambers (2014) tankar om hur man kan använda sig av boksamtal, för att utveckla barnens litteracitet. I analysen används ett feministiskt poststrukturellt genusperspektiv, för att analysera studiens resultat och titta på om och på vilket sätt barn tolkar in olika attribut som tillhörande olika sociala kön. Författarens och förlagets syfte med Kivi och Monsterhund (Lundqvist & Johansson, 2013) är att utmana rådande diskurser om manligt och kvinnligt. Studien visar att boken, trots sin intention, i övervägande grad håller sig inom rådande diskurser, när det gäller socialt konstruerade genusattribut. Enligt studiens resultat kan barnens sociala interaktion medverka till både att begränsa och öppna upp möjligheter för barnen i deras tolkning av genustillhörighet. Studien visar att barnens uppfattning av genustillhörigheten hos en litterär person kan hålla sig relativt flytande mellan de två könstillhörigheterna, så länge det inte krävs något aktivt ställningstagande från barnens sida i denna uppfattning.
Vänskapens villkor mellan pojkar och flickor i förskolan - En etnografisk studie om möjligheter och begränsningar i barns vardagsliv på en åldershomogen förskoleavdelning
(2016-02-12) Hunehäll Berndtsson, Kristina; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Denna studie behandlar villkoren för vänskap mellan pojkar och flickor på en förskoleavdelning med barn i åldern 5-6 år. Detta för att det saknas forskning om vänskap mellan barn av olika kön, forskning som är ett viktigt bidrag för att synliggöra vardagslivets villkor för barn på förskolan samt belysa den svenska jämställdhetsdiskursen. Studien bygger på en reflexiv etnografisk ansats med observationer, samtalsintervjuer och boksamtal med 21 etniskt svenska medelklassbarn. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av begreppen: vänskap, det mellanmänskliga mötet, kamratkultur, normer om kön samt begreppet barnlitteraturens metafysiska potential som tillkommit i denna studie. Begreppen är underbyggda av sociologiska och existentialistiska socialfilosofiska teorier, samt teori om litteratur och metafysik. Studien visar kortfattat att vänskap mellan pojkar och flickor är komplext. Barngruppens dynamik är tydligt könssegregerad och barnens vänskap styrs av normer om kön som de förhandlar inom sin kamratkultur på förskolan. Normer som utgör maktstrukturer vilka präglar barnens uppväxtvillkor, identitetsskapande och möjlighet till vänskap och gemensamma erfarenheter med varandra. Samtidigt säger sig barnen vara vänner och önskar leka mer tillsammans än vad de gör. Lekar mellan flickor och pojkar visade sig vara enklast utomhus. En förklaring till det kan vara den könsnormering av inomhuslokalerna barnen själva gjort inom sin kamratkultur, medan utomhusmiljön uppfattades som en könsneutral zon vilket möjliggjorde villkor för att pojkar och flickor på ett enklare sätt kunde mötas i vänskap och lek utomhus. Dessutom visar studien att vänskap är mer än lek. Det är även spontana samtal, nyfikna blickar och intresse för varandras aktiviteter, samt obesvärad samvaro och otvungen interaktion vid samlingar och andra styrda aktiviteter, liksom en uttalad omsorg om varandra. Vänskap utmärks av en sårbar tillit, en tillit som stärks genom de mellanmänskliga möten som sker mellan barnen när villkoren möjliggör för dem att umgås, och det är när tilliten är som störst mellan vänner av olika kön som vänskapen är som bäst.
Matematik i förskoleklass. Om kommunikation med utgångspunkt i förskollärares didaktiska val
(2016-03-10) Papantonis Stajcic, Maria; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Studiens övergripande syfte är att studera hur matematik kommuniceras i olika sammanhang och situationer i förskoleklassen då förskollärare och barn interagerar. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna; Vilka didaktiska val ligger till grund för förskollärares arbete med matematik? I vilka sammanhang kommuniceras matematik i förskoleklassen? Med vilka uttrycksformer kommuniceras matematik i förskoleklassen? Den teoretiska ramen i denna studie utgörs av ett sociokulturellt perspektiv som betraktar lärandet som socialt och kontextberoende. Stor uppmärksamhet ges också åt kommunikation och interaktion samt kulturella artefakter. Språket anses vara den mest betydande artefakt som medierar lärande. Det empiriska datamaterialet grundas på videoobservationer på samspel mellan förskollärare och barn i två förskoleklasser. Filmsekvenser från videoobservationerna som var intressanta för studiens syfte plockades ut. Filmsekvenserna visades under så kallade stimulated recalls för förskollärarna och utgjorde bakgrund till intervjuer med dessa. Studiens resultat kan sammanfattas i att matematik i förskoleklassen kommuniceras som fyra olika teman; Lustfylld matematik, Matematik i meningsfulla kontexter, Insiktsskapande matematik samt Matematik för framtiden. De didaktiska valen bakom förskollärarnas arbete med matematik kan förstås i ljuset av dessa teman. Förskollärarna vill genom matematik att barnen; - utvecklar lust och intresse för matematik - utvecklar en förståelse/mening av matematikens användningsområden - utmanas matematiskt, samt - rustas inför framtida lärande i matematik. Matematik kommuniceras i förskoleklassen under lärarledda matematikpass samt under andra tillfällen då förskollärarna väljer att synliggöra matematik exempelvis under samlingen. Förskollärarna använder både fysiska och intellektuella artefakter då matematik kommuniceras.
mm... jag tycker om boken. En studie om litteratursamtal
(2016-08-10) Halvarsson, Christina; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Syftet med studien är att undersöka exempel på hur lärare organiserar litteratursamtal och hur detta påverkar elevers motivation och läsförståelseutveckling. I de empiriska nedslag jag gör är jag även intresserad av att undersöka elevers interaktion och aktivitet. Teori Teoretisk utgångspunkt för studien är ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studien fokuserar på undervisningskontexten och litteratursamtalen som är kollektiva till sin natur, där den enskilde eleven befinner sig och utvecklar sitt lärande. Här används ett sociokulturellt perspektiv som ett övergripande ramverk och diskuteras hur detta kan se ut i ett undervisningssammanhang. Metod Empirin består av observationer av litteratursamtal i en mellanstadieklass och en intervju av den undervisande läraren. Analys av empirin har gjorts med hjälp av begreppen scaffolding, dialog och literacy. Resultat En förståelse och kunskap om hur litteratursamtal kan organiseras för att skapa förutsättningar för elever att utveckla strategier och förmågor för att uppnå läsförståelse.
ATT SÄTTA ORD PÅ DET VIKTIGA - en intervjustudie med lokala lärarutbildare om bedömning inom förskollärarutbildningens verksamhetsförlagda kurser
(2017-04-20) Borg, Martina; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lokala lärarutbildare talar om bedömning under verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildningen. Teori: Studien utgår från ett kvalitativt perspektiv (Kvale och Brinkman, 2014) och dess teoretiska utgångspunkt är diskursanalys som teori och analysmetod (Alveson och Sköldberg, 2008). Bakgrunden och den tidigare forskning som presenteras bland andra Lundahl (2014), Pettersson (2010), Hegender (2010), Nordänger och Lindström (2007) samt Sheridan, Sandberg och Williams (2015) ger en bild av förskollärarutbildningens verksamhetsförlagda kursers uppbyggnad, bedömning samt olika dimensioner av lärarkompetens. Metod: För att besvara studiens syfte och dess frågeställningar genomfördes sexton semistrukturerade kvalitativa intervjuer (Kvale och Brinkman, 2014) med lokala lärarutbildare inom försöksverksamhet med övningsförskoleområden. Resultat: Resultatdelen presenteras genom två teman med underliggande underteman som under transkribering och bearbetning av intervjuer utkristalliserat sig. De teman som beskrivs är: Den handledande bedömaren och Att se och bedöma förskollärarstudentens förväntade yrkeskompetens. Studiens resultat visar att informanterna ser på uppdraget som lokal lärarutbildare som viktigt och utvecklande för den egna professionen men att de hellre definierar sig som handledare än som bedömare. Resultatet visar även att det finns en önskan hos informanterna om att få förmedla bedömningen verbalt, att bedömningsunderlaget upplevs som för teoretiskt och att den summativa bedömningen upplevs vara normen. De lokala lärarutbildarna uttrycker att de vill arbeta formativt med bedömning och att återkoppling till studenten är central (Erickson, 2015) (Jönsson, 2013). Studiens slutsats är att informanterna är ödmjuka till uppdraget och gör kvalificerade bedömningar av studenternas prestationer under verksamhetsförlagd utbildning. Studien visar att det finns en önskan att fördjupa den gemensamma kunskapen mellan kurslärare och lokal lärarutbildare inom försöksverksamheten med fasta övningsförskoleområden för hur teoretisk kunskap gestaltas i verksamheten.
Flyktingbarnet
(2017-04-24) Vento, Anna; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
I och med den stora ökningen av antalet flyktingar som sökte skydd i Sverige under hösten 2015 kom allt fler förskolor i kontakt med asylsökande barn. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger som hade asylsökande barn i sina grupper såg på sitt uppdrag i relation till dessa barn. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgruppintervjuer på fyra olika förskolor under våren 2016. Den teoretiska utgångspunkten för studien är socialkonstruk-tionism och den analysmetod som använts är diskursteori. Pedagogernas utsagor har analyserats för att få syn på de bilder av flyktingbarn som framträdde. Utifrån olika diskurser om barn porträtterades de asylsökande barnen antingen som oskyldiga, sårbara eller kompetenta av pedagogerna eller som både sårbara och kompetenta samtidigt. Pedagogernas föreställningar av flyktingbarn stämde sällan överens med de barn de lärde känna. Bilderna av barnen fick konsekvenser för förskolornas pedagogiska arbetssätt, antingen genom att arbeta som förut utifrån att barnen betraktas som vilka barn som helst, eller genom att låta leken vara i fokus med motiveringen att barnen behövde få vara barn nu när de inte längre var på flykt. Förskolan sågs som en plats att slippa oro och krav och ord som vattenhål och fristad användes för att beskriva den betydelse verksamheten antogs ha för barn och föräldrar.
FÖRSTÅELSEEXPERTERNA En etnografisk studie om läsförståelse i förskolan
(2017-07-11) Åhlund Ask, Eva; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Denna studies övergripande syfte var att ur ett utbildningssociologiskt perspektiv och med en deskriptiv utgångspunkt undersöka högläsningens sammanhang och förskolebarns sociala språkmiljöer genom att studera om barn ges tillfälle till samtal om de texter de möter i förskolan. Frågeställningar var: Vad får barnen för förutsättningar på förskolan för att kunna utveckla läsförståelse? och Hur samtalar barn om de texter de möter i förskolan? Föreliggande studie har en etnografisk ansats där observationer och intervjuer är centrala insamlingsmetoder. Etnografisk ansats betyder att man undersöker vad som händer, olika fenomen, i den kultur man vill undersöka. I denna studie ses förskolan som ett fält där barnen och pedagogerna förkroppsligar olika kapital. Resultatet analyserades utifrån Bourdieus nyckelbegrepp, fält, habitus och kapital. Barnens utveckling av läsförståelse kunde ses i hög grad hos några barn som har förstått hur man läser och tar till sig förskolans sätt att förmedla detta medan andra barn hade svårare att följa med i bokläsningen när pedagogerna undervisade som de gjorde.
“Jag är mycket mer än en diagnos” En kvalitativ intervjustudie om elevers tankar om att gå i en särskild undervisningsgrupp
(2019-01-23) Karlsson, Fredrik; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
I denna magisteruppsats har jag valt att beforska hur en placering i en särskild undervisningsgrupp (SUG) påverkar en individ, utifrån ett antal perspektiv. Antalet SUG i Sverige ökar samtidigt som den pågår en debatt om alla elevers lika rätt till en likvärdig undervisning. Visionen om en skola för alla låter påvisa att alla elever ska ges möjlighet att lyckas i sin egna klass samt att det är skolans ansvar att anpassa sin verksamhet efter elevernas förutsättningar och behov. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur elever som går i särskilda undervisningsgrupper beskriver sin skolgång, sitt identitetsskapande och sitt aktörskap. Jag har utgått ifrån tre olika frågeställningar vilka är: Hur beskriver ungdomarna att deras syn på sig själva påverkats av deras skolgång? Hur talar ungdomarna om sina upplevelser av att ha kunnat påverka sin skolgång? Vad tänker ungdomarna om deras placering i en SUG? Mitt fokus har varit på eleven egna narrativ kopplat mot dessa frågor. Jag har utgått från en kvalitativ ansats med enskilda semistrukturerade intervjuer som metod. Empirin har analyserats genom en diskurspsykologisk ansats och resulterat i tre olika teman; ”Problembärare”, ”Placering” och ”Att vara eller att inte vara aktör”. Sammanfattningsvis visar resultat att, de sju personerna som intervjuats, samtliga upplevde sig själva som bärare av de olika problem vilka de upplevde genom skolgång, ansvaret låg på deras axlar. Placeringsdiskursen indikerar en objektifiering av eleverna, inte sällan kopplad mot deras eventuella diagnostiserade funktionsvariation. Resultatet pekar mot att en placering allt som oftast sker utan ett elevens röst blivit hörd i processen. Vidare visar resultatet att en placering kan leda till en ökad upplev känsla av aktörskap och därigenom en ökad framtidstro. För andra har placeringen haft motsatt effekt, en känsla av maktlöshet och objektifieringen, bland annat genom den medicinska diskursen visar sig vara ett tydligt mönster i respondenternas narrativ.
De andra eleverna och (icke) likvärdighet – en systematisk forskningsöversikt
(2020-07-02) Palma Pyykönen, Yasmine; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Under de senare åren har det kommit att synas ett allt större skolresultats gap mellan minoritetselever och majoritetselever i den svenska skolan. Resultats gapet har kommit att presenteras som en reaktion på en växande ojämlikhet gällande likvärdigheten mellan och inom skolor i landet. Studien har som syfte att undersöka omständigheter i livs- och studievillkor som kan påverka minoritetelevers skolresultat enligt nationell, internationell forskning och statliga rapporter. Frågeställningar som utgör vägledning för att gynna syftet är Hur nationell och internationell forskning samt statliga rapporter beskriver sambanden mellan minoritetelevernas skolresultat och deras studie- och livsvillkor i form av skola, bostadsområde, socioekonomi, språklighet och etnicitet eller ras? samt vilka omständigheter som kan kopplas till minoritetelevers (försämrade) skolresultat? Och till sist frågeställningen vilka förslag på förbättringar finns för att gynna minoritetselevernas skolresultat? Studien är en systematisk forskningsöversikt där empiri samlats in genom databassökningar på ERIC och Education Research Complete, sökningar på Statens offentliga utredningars hemsida samt insamling av empiri genom manuell sökning. Materialet har bearbetats i flera steg genom relevansgranskningar och en kvalitetsgranskning för att till sist syntetiserats till ett resultat. Resultatet som genererats tyder på en skolvardag som missgynnar elever som andrafieras i olika processer. Dessa andrafieringar tillsammans med det pedagogiska bemötandet kan komma att begränsa elevernas chanser till skolframgångar då det har en inverkan på ett socioemotionellt plan. Elever har visats på flera sätt bli stigmatiserade till följd av de andrafierande processerna som reproduceras i skolan, vilket har en effekt på såväl betyg som skolans kvalitet. För att motverka att elevernas skolprestationer, och då skolresultat missgynnas framförs ett interaktionellt perspektiv som fördelaktigt för den didaktik som bedrivs. Det interaktionella lärandet bidrar i sin tur med att sätta elevernas egen kunskapsrikedom i centrum där de uppmuntras till meningsskapande.
Vad berättas om arbete med jämställdhet inom det utbildningspedagogiska fältet för yngre barn? En systematisk forskningsöversikt
(2020-07-03) Strand, Matilda; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Inom pedagogisk utbildning för yngre barn både nationellt och internationellt bedrivs arbete rörande frågor om jämställhet, rättvisa, könsidentitet och genus. Sett till verksamheter runt om i världen är den svenska förskolan på många sätt unik och dess arbete med jämställdhet är en av anledningarna till det. I den här systematiska forskningsöversikten kommer det pedagogiska forskningsfältet att undersökas i hopp om att finna vetenskapliga texter som berör just pedagogiskt arbete med jämställdhetsfrågor. Fokus i analysen kommer även ligga på vems perspektiv som får synas. Syftet med översikten är en vilja att urskilja vad som berättas och samtidigt inte berättas om det jämställdhetspedagogiska arbetet. Samtidigt finns en förhoppning om att komma närmare diskussionen om likvärdighet och kvalité inom yngre barns pedagogiska utbildning.
Kvalitet och likvärdighet i förskolan utifrån ett ledningsperspektiv utifrån ett ledningsperspektiv
(2020-08-12) Lilja, Astrid; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Under senare år har forskning visat att hög kvalitet i förskolans utbildning har en avgörande innebörd för barns lärande inom alla områden. Det yttersta ansvaret för att säkerhetsställa att barn får en likvärdig utbildning ligger på huvudmannen, det vill säga i de allra flesta fall på kommunen. Avsikten med denna systematiska forskningsöversikt är att utifrån resultat av tidigare forskning beskriva hur arbetet med att erbjuda en likvärdig förskola av god kvalitet för alla barn utförs på huvudmannanivå samt på ledningsnivå. Resultatet visar att insatser i förskolan och skolans lägre kan beskrivas som: Insatser med utmaningar och Insatser som visar framgång. Gemensamt för artiklarna och studierna som ingår är att det på en ledningsnivå fattats beslut att vissa insatser ska implementeras. Insatserna påverkar olika nivåer i verksamheterna från olika ledningsnivåer till barnnivån, och trots att syftet i slutändan är att insatserna ska syfta till att förbättra likvärdigheten för barn i förskolans utbildning gör insatserna inte alltid det.

Browse

Browsing Magisteruppsatser (IPKL) by Issue Date