Magisteruppsatser (IPKL)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24924

Browse

Now showing 1 - 20 of 65

De andra eleverna och (icke) likvärdighet – en systematisk forskningsöversikt
(2020-07-02) Palma Pyykönen, Yasmine; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Under de senare åren har det kommit att synas ett allt större skolresultats gap mellan minoritetselever och majoritetselever i den svenska skolan. Resultats gapet har kommit att presenteras som en reaktion på en växande ojämlikhet gällande likvärdigheten mellan och inom skolor i landet. Studien har som syfte att undersöka omständigheter i livs- och studievillkor som kan påverka minoritetelevers skolresultat enligt nationell, internationell forskning och statliga rapporter. Frågeställningar som utgör vägledning för att gynna syftet är Hur nationell och internationell forskning samt statliga rapporter beskriver sambanden mellan minoritetelevernas skolresultat och deras studie- och livsvillkor i form av skola, bostadsområde, socioekonomi, språklighet och etnicitet eller ras? samt vilka omständigheter som kan kopplas till minoritetelevers (försämrade) skolresultat? Och till sist frågeställningen vilka förslag på förbättringar finns för att gynna minoritetselevernas skolresultat? Studien är en systematisk forskningsöversikt där empiri samlats in genom databassökningar på ERIC och Education Research Complete, sökningar på Statens offentliga utredningars hemsida samt insamling av empiri genom manuell sökning. Materialet har bearbetats i flera steg genom relevansgranskningar och en kvalitetsgranskning för att till sist syntetiserats till ett resultat. Resultatet som genererats tyder på en skolvardag som missgynnar elever som andrafieras i olika processer. Dessa andrafieringar tillsammans med det pedagogiska bemötandet kan komma att begränsa elevernas chanser till skolframgångar då det har en inverkan på ett socioemotionellt plan. Elever har visats på flera sätt bli stigmatiserade till följd av de andrafierande processerna som reproduceras i skolan, vilket har en effekt på såväl betyg som skolans kvalitet. För att motverka att elevernas skolprestationer, och då skolresultat missgynnas framförs ett interaktionellt perspektiv som fördelaktigt för den didaktik som bedrivs. Det interaktionella lärandet bidrar i sin tur med att sätta elevernas egen kunskapsrikedom i centrum där de uppmuntras till meningsskapande.
"Är Kivi en tjej eller kille?" En studie av barns förståelse av en litterär person som omnämns med pronomenet "hen"
(2016-02-12) Eliasson, Sara; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Forskningsområde i föreliggande studie är att studera barns kommunikation runt bokläsning, i syfte att undersöka barns förståelse och tolkning av socialt kön, det vill säga genus, hos barnlitteraturens huvudperson, vilken är omnämnd som hen, och att undersöka vad barnens sociala interaktion kan betyda för deras uppfattning av den litterära personens personliga kön. Studien syftar till att ta reda på signifikanta genusattribut i bokens text och/eller bild, samt processer i barnens sociala kontext, som de använder sig av i sin tolkning av den litterära personens genus, samt på vilket sätt dessa uppfattningar förändras under studiens gång. Studien utgår från sociokulturell teori, vilken ser barnet som aktör och medskapare av sin omvärld, samt tolkande meningsskapare i ett socialt samspel. Studiens bas vilar på tidigare forskning om barnlitteratur, samt genuskonstruktion enligt feministisk poststrukturell teori, samt en etnografisk studie, vars resultat syftar till att ge svar på studiens frågeställning. Studiens empiriska data har erhållits genom fältstudier på en förskola, och består dels av boksamtal runt bilderboken Kivi och Monsterhund (Lundqvist & Johansson, 2013), och dels av boksamtal och observationer i barngruppen i en ordinarie verksamhetskontext, vilka dokumenterats med ljudinspelning och fältanteckningar. Bokläsningen och samtalen runt boken utgår från Aidan Chambers (2014) tankar om hur man kan använda sig av boksamtal, för att utveckla barnens litteracitet. I analysen används ett feministiskt poststrukturellt genusperspektiv, för att analysera studiens resultat och titta på om och på vilket sätt barn tolkar in olika attribut som tillhörande olika sociala kön. Författarens och förlagets syfte med Kivi och Monsterhund (Lundqvist & Johansson, 2013) är att utmana rådande diskurser om manligt och kvinnligt. Studien visar att boken, trots sin intention, i övervägande grad håller sig inom rådande diskurser, när det gäller socialt konstruerade genusattribut. Enligt studiens resultat kan barnens sociala interaktion medverka till både att begränsa och öppna upp möjligheter för barnen i deras tolkning av genustillhörighet. Studien visar att barnens uppfattning av genustillhörigheten hos en litterär person kan hålla sig relativt flytande mellan de två könstillhörigheterna, så länge det inte krävs något aktivt ställningstagande från barnens sida i denna uppfattning.
Artificial Intelligence in Academic Grading: A Mixed-Methods Study
(2024-10-02) Jonäll, Kristina; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Purpose: The purpose of this study is to investigate how an AI model compares to an educator in assessing short essay responses in terms of consistency. The study further explores whether the AI model can provide students with useful feedback on their submissions. Additionally, it aims to examine the perceptions of educators and students regarding the use of an AI model for these tasks in the context of higher education. Theory: This study utilises a sociocultural theoretical framework to analyse how cultural and social interactions influence educational processes, particularly in the context of AI integration in assessments. Emphasising the interplay between individual cognitive development and the sociocultural environment, the theory posits that learning is not only a personal cognitive process but also deeply embedded in social contexts and mediated through cultural tools. This perspective is crucial for understanding how students and educators perceive and interact with AI as a new educational tool, considering the historical, cultural, and individual factors that shape these perceptions. Method: The study utilised a mixed-methods approach to investigate AI-based versus traditional human grading. Quantitative analysis was conducted using data from short essay answers of students from three Business Administration courses, focusing on objective measures like the consistency and accuracy of AI assessments, as well as the usefulness and specificity of feedback provided by the AI-model. Qualitative insights were gathered through nine semi-structured interviews, comprising four students and five educators, to explore perceptions and experiences regarding AI grading and feedback. The quantitative assessment employed statistical methods to analyse the grading outcomes and compare the AI's performance to that of human educators. The qualitative component involved thematic analysis of the interview data to identify underlying themes about perceptions and experiences with AI assessment and feedback. This dual-method approach ensured a comprehensive evaluation of both empirical data and subjective insights. Results: The results of the study indicate that AI grading varied in consistency across different courses, aligning more closely with educator assessments in less complex questions but struggling with multifaceted questions. AI provided students with specific, useful, and appreciated feedback. Both educators and students had mixed feelings about AI grading: educators were concerned about losing qualitative insights and maintaining control over the grading process, while students appreciated the objectivity of AI but were sceptical about its reliability and missed human interaction. Overall, the study suggests that while AI can support certain aspects of grading and feedback, it cannot yet replace human judgment, advocating for a hybrid approach that combines AI and human assessments to enhance both efficiency and educational integrity. The study offers valuable insights into the perceptions and usefulness of AI-models in higher education assessment and feedback.
"Att ligga steget före". Fokusgruppsintervjuer med specialpedagoger om deras uppfattningar om förebyggande och hälsofrämjande arbete
(2014-04-22) Jansson, Pernilla; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Att med denna studie undersöka specialpedagogers uppfattningar och resonemang om förebyggande och hälsofrämjande arbete i specialpedagogisk praktik. Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Människan föds som en kommunikativ varelse inriktad mot att samspela med andra. Kommunikativa processer blir i detta perspektiv centrala i lärande och utveckling (Säljö, 2010). Salutogent förhållningssätt handlar om att se det friska och positiva hos människan samt arbeta för att stärka det som är bra och fungerar (Lundgren & Persson 2003). För att förstå och klargöra den problematik som uppstår i mötet mellan människors olika förutsättningar och de olika villkor som finns i utbildning och skola har specialpedagogiska perspektiv utvecklats (Ahlberg 2009) Vilket perspektiv man väljer som utgångspunkt för specialpedagogik blir avgörande för hur man arbetar med elever i behov av stöd. Metod: I denna kvalitativa studie utgör halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer grunden för den insamlade empirin. Wibeck (2011) framhåller att fokusgrupper är en bra metod för att studera hur människor gemensamt skapar mening åt de fenomen som diskuteras. Vi har utfört två fokusgruppsintervjuer med fyra respektive fem specialpedagoger i de båda grupperna vilket gav oss mycket information inom vårt ämnesområde. Genom att analysen av materialet utfördes i flera steg synliggjordes underliggande värderingar, uppfattningar och antaganden. Resultat: Båda grupperna ger uttryck för att de inte är helt säkra på definitionerna och skillnaden mellan begreppen. I fokusgrupperna lyfts fram olika tankar om olika förändringar som specialpedagogerna anser borde ske innan elevhälsan kan sägas verka främst förebyggande och hälsofrämjande. Dessa förändringar kan handla om att ge samma utbildning till alla som arbetar i skolan och pedagogiska förändringar i syfte att minska lärarnas och elevernas stress. Specialpedagogerna menar att rektor har en viktig roll som den som ”ger” mandat och organiserar verksamheten så att man kan arbeta med handledning, vilket skulle vara ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Specialpedagogerna efterlyser direktiv och mandat från skolledning och även från kommunnivå på hur man ska arbeta hälsofrämjande. Specialpedagogerna är eniga på det retoriska planet vad gäller hälsofrämjande och förebyggande arbete. De beskriver dock att insatser ofta görs när det uppstår problem, och det är framförallt svårt att genomföra hälsofrämjande arbete i praktiken.
"Att på bästa sätt tillvarata elevers olikheter utmanar skolans kompetens." Textanalys av en kommunal riktlinje om mottagandet av nyanlända i skolan
(2016-02-09) Johansson, Monika; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
I denna studie analyseras en riktlinje i Göteborgs stad som avser mottagandet av nyanlända elever i skolan. Studien har som syfte att undersöka på vilket sätt gruppen nyanlända elever beskrivs i ett policydokument på kommunal nivå. Studien är en kvalitativ undersökning utifrån ett poststrukturellt perspektiv där en textanalys har gjorts utifrån en diskursanalytisk anastas. Studiens resultat visar att riktlinjen baseras dels på normer som utgår från en universell syn på rättvisa där alla skall behandlas lika. Med den tolkningen, utifrån de behov som definieras och de krav som ställs i riktlinjen, finns också en inbyggd föreställning om vad som är ”svenskt”. Parallellt med detta finns i riktlinjen skrivningar kring FN:s konvention om barns rättigheter och uppmaningen om ett interkulturellt perspektiv. I dessa beskrivningar, tillstår riktlinjen skillnader inte bara inom gruppen nyanlända utan mellan alla elever, oavsett ras/etnicitet/trosuppfattning och att det mest rättvisa inte är att behandla alla lika som i majoritetssamhället. Det verkar finnas en skärningspunkt mellan att omfatta både en omfördelande och erkännande social rättvisa. Detta kan förstås som den enskilda nyanlända eleven genom riktlinjen har en möjlighet att erkännas utifrån både gruppspecifika behov som nyanländ elev i skolan och som enskild elev.
ATT SÄTTA ORD PÅ DET VIKTIGA - en intervjustudie med lokala lärarutbildare om bedömning inom förskollärarutbildningens verksamhetsförlagda kurser
(2017-04-20) Borg, Martina; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lokala lärarutbildare talar om bedömning under verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildningen. Teori: Studien utgår från ett kvalitativt perspektiv (Kvale och Brinkman, 2014) och dess teoretiska utgångspunkt är diskursanalys som teori och analysmetod (Alveson och Sköldberg, 2008). Bakgrunden och den tidigare forskning som presenteras bland andra Lundahl (2014), Pettersson (2010), Hegender (2010), Nordänger och Lindström (2007) samt Sheridan, Sandberg och Williams (2015) ger en bild av förskollärarutbildningens verksamhetsförlagda kursers uppbyggnad, bedömning samt olika dimensioner av lärarkompetens. Metod: För att besvara studiens syfte och dess frågeställningar genomfördes sexton semistrukturerade kvalitativa intervjuer (Kvale och Brinkman, 2014) med lokala lärarutbildare inom försöksverksamhet med övningsförskoleområden. Resultat: Resultatdelen presenteras genom två teman med underliggande underteman som under transkribering och bearbetning av intervjuer utkristalliserat sig. De teman som beskrivs är: Den handledande bedömaren och Att se och bedöma förskollärarstudentens förväntade yrkeskompetens. Studiens resultat visar att informanterna ser på uppdraget som lokal lärarutbildare som viktigt och utvecklande för den egna professionen men att de hellre definierar sig som handledare än som bedömare. Resultatet visar även att det finns en önskan hos informanterna om att få förmedla bedömningen verbalt, att bedömningsunderlaget upplevs som för teoretiskt och att den summativa bedömningen upplevs vara normen. De lokala lärarutbildarna uttrycker att de vill arbeta formativt med bedömning och att återkoppling till studenten är central (Erickson, 2015) (Jönsson, 2013). Studiens slutsats är att informanterna är ödmjuka till uppdraget och gör kvalificerade bedömningar av studenternas prestationer under verksamhetsförlagd utbildning. Studien visar att det finns en önskan att fördjupa den gemensamma kunskapen mellan kurslärare och lokal lärarutbildare inom försöksverksamheten med fasta övningsförskoleområden för hur teoretisk kunskap gestaltas i verksamheten.
Att undervisa förskolebarn - förskollärares strategier
(2014-06-24) Melker, Kristina; Ryberg, Lena; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
This study gives voice to which strategies preschool teacher’s use they teach preschool children in different performance tasks. The overreaching aim of this study was to find out what teacher give expressions to, verbally and in action, and what educating strategy they use when the purpose is that the children are to learn something specific. The theoretical starting-point of the study is a phenomenography research which aims in finding and systematizing of forms of thought in terms of which people interpret significant aspects of reality. The study has a Sociocultural perspective which means that the structuring occurs through choice of which activities children have access to observe and engage in, as well as through in-person shared endeavours, including conversations, recounting of narratives, and engagement in routines and play. Nine teachers have been involved in this study. They were observed by video camera when they where teaching preschool children in different performance tasks. The teachers were interviewed after every single performance task. The focus was to find out about the teachers intention and what pedagogy/didactic they used in the different sessions. The results presents in six different categories. Every single category follows by different strategies. 1) children’s experience and perspectives 2) children’s initiative, interest and participation 3) adequate literary word or not 4) child’s needs are respected and satisfied and enjoyment of learning 5) non or just a little bit of introduction 6) assessment. The study shows that preschool teachers seems to lack the tools and methods to evaluate their teaching, their teaching tends to lift the children’s perspective where preschool teacher fully follow the children’s intentions.
ATT VÄLJA ELLER INTE VÄLJA SKOLA? En litteraturstudie om det fria skolvalet och skolsegregationen
(2024-08-27) Tahiri Gjokaj, Florentina; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
År 1992 infördes det fria skolvalet vilket gav familjer möjlighet till att aktivt välja skola som eleven ska gå på och i samband med införandet av det fria skolvalet drev den dåvarande regeringen igenom den nya friskolereformen. Detta har varit ett omtalat ämne som även medfört sig en hel del kritik där relationen mellan fria skolvalet och en ökad segregation i skolan diskuterats. Med detta som bakgrund kommer denna litteraturöversikt syfta till att sammanställa delar av forskning som berör relationen mellan skolsegregationen och det fria skolvalet på grupp- och individnivå. Även elevers etniska och socioekonomiska bakgrund i relation till det fria skolvalet och skolsegregationen kommer att framgå i studien. I studiens resultat framgår ett tydligt samband mellan det fria skolvalet och en ökad skolsegregation. Resultatet visar även på att boendesegregationens inte går att urskilja från det fria skolvalet när det diskuteras om dess effekt på skolsegregationen.
Barn av sin tid? En etnografisk studie om konstruktionen av det kompetenta barnet, ålder och kön i förskolan
(2016-02-12) Alm, Lina; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Det övergripande syftet för föreliggande studie är att undersöka konstruktionen av det kompetenta barnet i förskolans praktik. Mer specifikt riktas fokus mot normativa föreställningar om kön och ålders betydelse för konstruktionen av det kompetenta barnet. Begreppet det kompententa barnet förstås här som ett uttryck för en dominerande diskurs om barndom och utgångspunkten för studien har varit att diskutera och problematisera diskursen i förhållande till den pedagogiska praktiken på den undersökta förskolan. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett kritiskt socialkonstruktionistiskt perspektiv där kunskap förstås som socialt och kulturellt konstruerad i förhandlingar och relationer med andra. Detta innebär för föreliggande studie att idéer om vad barn och barndom är måste förstås i relation till hur dessa idéer produceras och reproduceras tillsammans med andra och med hänsyn till hur maktstrukturer påverkar produktionen av kunskap och sociala kategorier. För att förstå hur olika maktstrukturer samverkar med varandra används ett intersektionellt perspektiv i analysen. Analysen tar sin utgångspunkt i Connells (2009) teori om genusregimer och Butlers (2007) performativitetsbegrepp, samt begreppen åldersordning och livsförlopp (Krekula, Närvänen och Näsman, 2005). Metod: Föreliggande studie är en kvalitativ studie inspirerad av en etnografisk forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom observationer på en åldersheterogen förskoleavdelning. Materialet består av sammanlagt fem dagars observationer genomförda under en månads tid samt samtal med pedagoger. Observationerna har dokumenterats med hjälp av fältanteckningar. Resultat: Studiens resultat visar på en komplex bild av vad det innebär att uppfattas som kompetent barn. Förmågor som självständighet och självkontroll framstår som centrala och eftersträvansvärda i verksamhetens praktik, samtidigt visar resultatet på att såväl ålder som kön spelar in i bedömningen av hur väl barnen förväntas kunna hantera dessa förmågor. Studiens resultat pekar på att alla barn inte uppfattas som kompetenta, framförallt ålder men även barnens kön och till viss del kultur/etnicitet föreföll påverka hur barnen positionerades i gruppen.
BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD I STORA BARNGRUPPER En strukturerad forskningsöversikt
(2025-10-01) Hernborg Höglund, Elisabeth; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Syftet med översikten är att analysera forskning om stora barngrupper i förskolan med särskilt fokus på konsekvenser för barn med behov av särskilt stöd. Dessutom eftersträvas att identifiera pedagogiska strategier som kan tillämpas för att möta dessa barns behov i större grupper. Översikten bygger på en strukturerad litteratursökning i relevanta databaser med fokus på förskola, särskilt stöd och inkludering. De utvalda studierna har tematiskt analyserats för att identifiera återkommande mönster och centrala resultat. Studiens utgångspunkt är att barngrupperna i den svenska förskolan växer, samtidigt som ambitionen kvarstår att alla barn – även de med särskilda behov – ska inkluderas i den ordinarie verksamheten. Trots detta finns begränsad forskning om hur stora barngrupper faktiskt påverkar dessa barns utveckling och möjligheter till stöd. Metod: Studien genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt, där vetenskapliga publikationer identifierades, granskades och analyserades i syfte att kartlägga och syntetisera det aktuella forskningsläget inom stora barngrupper och barn med behov av stöd. Resultat: I takt med att barngruppernas storlek ökar inom förskolan har frågor om kvalitet, likvärdighet och tillgänglighet blivit särskilt centrala – inte minst för barn med behov av särskilt stöd. Denna forskningsöversikt undersöker hur stora barngrupper påverkar möjligheterna att tillgodose dessa barns rätt till 3 delaktighet, individualiserat stöd och meningsfullt lärande. Genom att sammanställa nationell och internationell forskning framträder en komplex bild där organisatoriska faktorer, pedagogisk kompetens och gruppsammansättning har stor betydelse för hur inkluderande arbetet blir i praktiken
Barn och ungas möjligheter till sexuell identitetsutveckling En litteraturöversikt om problem, lösningar och subjektspositioner i forskning om sexualitetsundervisning
(2021-09-22) Lerman, Frida; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Föreliggande uppsats ämnar synliggöra hur forskning konstituerar problem och lösningar, producerar subjektspositioner samt undervisningsmodeller som anses kvalitativa inom sexualitetsundervisning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tidigare forskning (publicerade mellan 2000 – 2021) om policyförändringar inom sexualitetsundervisning konstituerat problem och lösningar för sexualitetsundervisningen. Vidare undersöker jag hur de förslag som lyfts fram som kvalitetsförbättrande för sexualitetsundervisningen har konstituerats och legitimerats genom olika barnsynsdiskurser. Detta synliggörs genom en hybridform av den systematiska och narrativa litteraturöversikten, där utgångspunkter i förståelsen om subjekt och omvärlds präglas av diskursteoretiska perspektiv. Resultatet visar att det främjande perspektivet anses kvalitativt när det jämförs med riskperspektivet, det produceras snäva subjektspositioner där objekten ges förhållningsvis lite makt i sin sexuella identitetsutveckling samt att barns rättigheter konceptualiserar till deras rättighet till att göra rätt val. Uppsatsen visar hur förståelsen av barn och ungas individuella behov härstammar från statistiska mätningar av utsatthet samt ger effekter av maktojämlikheter mellan flickor-pojkar samt, de som anses vara utanför normen.
BARNS FRAMTIDSTRO En systematisk litteraturöversikt som synliggör barnsyn samt barns röster om framtidstro, ur ett globalt perspektiv.
(2023-10-12) Lindeman, Anna Tidén; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Syftet med föreliggande litteraturöversikt är att bidra med nya kunskaper genom att, kritiskt granska vilken barnsyn som framkommer samt synliggöra barns röster, i tidigare forskning om barns framtidstro. Syftet är också att belysa vilka teman som framkommer angående barns tankar om framtiden, i dessa vetenskapliga artiklar. Teori: Framtidstro inkluderar en serie målinriktade tankar och motivation. Exempel på sådana företeelser är att sätta upp värdefulla och uppnåeliga mål, planera riktningar i livet samt upprätthålla självförtroende och herravälde över sig själv. Det finns fler och fler vetenskapliga bevis som stärker tron på positiva effekter av ljus framtidstro, såsom exempelvis att det hjälper barn till ökat välmående. Det finns därmed ett intresse i att undersöka barns tankar om framtidstro ur ett globalt perspektiv. Metod: I denna litteraturöversikt så analyseras totalt 11 vetenskapliga artiklar. I urvalsprocessen så har systematisk metodik utgjort grunden. Inriktningen på analysen i denna studie utgår ifrån tematisk analys. Resultat: Resultatet visar att barnperspektiv och barns perspektiv synliggörs på en mängd olika sätt i artiklarna. Barnsynen i artiklarna utgår från en syn på barn som sårbara och i behov av stöttning. I motsats till detta lyfts barn i de allra flesta artiklar också som kompetenta aktörer med tillförsikt om samhällsutveckling som leder till bättre livsförhållanden. Detta trots att de befinner sig i en kontext som innebär någon form av utmaning i livet. Forskning om barns framtidstro har gjorts inom en mängd olika forskningsområden och med spridning i flera världsdelar. De inkluderade artiklarna är publicerade inom olika vetenskapliga fält. Följande sex temaområden framkom i resultatet: Skola/utbildning, tro på bättre livsförhållanden, hälsa, familj, yrkesval samt genus.
BARNS OCH UNGA VUXNAS SPRÅKUTVECKLING PÅ DIGITALA SPELPLATTFORMAR En strukturerad forskningsöversikt om barn och unga vuxnas språkutveckling på digitala spelplattformar vidare kopplat till kognitiva funktioner
(2025-10-01) Wadlert, Daniel; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Syftet med denna studie är att, genom en strukturerad forskningsöversikt, sammanställa aktuell forskning om hur barn och unga vuxna språkutvecklas på digitala spelplattformar, samt undersöka om denna utveckling kan relatera till vidare aspekter av kognitiva funktioner. Teori: Sociokulturellt perspektiv på lärande Metod: Strukturerad litteraturöversikt Resultat: G
Barns och ungdomars framtidstr(o)ro En strukturerad litteraturöversikt om barn och ungas uppväxtvillkor och framtidsutsikter i särskilt utsatta områden
(2024-08-27) Olsson, Isabelle Madeleine; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Barn och ungas framtidstro i utsatta områden påverkas av de svårigheter och utmaningar som finns i samhället. Forskningen visar att de ungdomar som växer upp i utsatta områden upplever att deras möjligheter är begränsade på grund av sämre levnadsvillkor. För att få en överblick över fältet görs en strukturerad litteraturöversikt. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa forskningen om barn och ungas röster vad gäller möjligheter, utmaningar och framtidstro i särskilt utsatta områden. Litteraturöversikten avser också att sammanställa professionellas, forskare och vårdnadshavarnas beskrivning av situationen och de möjligheter och utmaningar dem anser finns i området. I denna litteraturöversikt analyseras 14 vetenskapliga artiklar. Tematisk analys har använts som metod för att analysera studierna. Resultaten visar på att barn och unga har olika uppfattningar om begreppen och hur de påverkar deras liv. Det handlar mycket om de förutsättningar som barn och unga har som växer upp i särskilt utsatta områden och de olika perspektiv vad gäller framtidstro och dess betydelse kopplat till möjligheter och utmaningar. Barn och unga upplever att utmaningarna är större än möjligheterna att uppväxten i särskilt utsatta områden starkt bidrar till deras negativa syn på framtidstro. De har svårt att känna någon framtidstro eftersom de inte har något hopp. Vuxenperspektivet handlar om förebyggande åtgärder i de särskilt utsatta områdena. De handlar också om hur man kan hjälpa barn och unga. Föräldrarna lyfter socialt, ekonomiskt – och utbildnings kapital som något centralt för att förverkliga barn och ungas framtidstro.
BARNS PERSPEKTIV OCH BARNSYN I FORSKNING OM ARBETE MED DIGITALA VERKTYG I FÖRSKOLAN – en systematisk forskningsöversikt
(2021-09-30) Tunberg, Anneli; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Barns delaktighet är ett område som lyfts som relevant både i förskolans läroplan och FN:s barnkonvention. För att nå barns delaktighet krävs att barns perspektiv beaktas, det vill säga att vuxna tar hänsyn till barns åsikter och tankar. I takt med samhällets digitalisering framhävs också vikten av arbete med digitala verktyg i olika nationella och internationella styrdokument. Syftet med denna forskningsöversikt är att kritiskt granska hur barns perspektiv kommer till uttryck i forskning om digitaliseringsarbetet i förskolan samt diskutera vilken barnsyn som framkommer i sådan forskning. För att kunna granska hur barns perspektiv beaktas så analyseras även vilka aspekter av barns användande av digitala verktyg som ges relevans. I denna forskningsöversikt analyseras sammanlagt 14 artiklar. I urvalsprocessen har systematisk metodik utgjort grunden, medan analysen inkluderar både systematisk metodik i form av sammanställningar av studier, samt narrativ metodik i form av tolkningar av studiernas kontexter och diskurser. Resultatet visar att aspekter som möjlighet till ökat aktörskap, språkutveckling, lärande av ämneskunskaper och digitala verktygs tekniska egenskaper ges relevans i relation till barns användning av digitala verktyg i förskolan. Genomgående framkommer en syn på barn som kompetenta att agera och lära. Resultatet visar också att forskningen överlag har ett barnperspektiv, men artiklarna poängterar också barns perspektiv i olika grad. Många av artiklarna lyfter hur barns perspektiv kan synliggöras genom digitala verktyg och därefter tas i beaktning, snarare än hur barns perspektiv kan utgöra en grund för arbetet med digitala verktyg.
BARNS SEXUALITET I FÖRSKOLAN En strukturerad forskningsöversikt
(2024-08-27) Röllgårdh, Sanna; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Att sammanställa forskning om barns sexualitet inom det samhällsvetenskapliga och pedagogiska fältet, för att ta reda på hur diskurser kring barns sexualitet ser ut i nutidens (2000 – 2024) förskole-kontext inom Europa. Metod: Strukturerad forskningsöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Resultat: En rädsla för sexuella övergrepp mot barn samt bilden av barn som oskyldiga och icke sexuella dominerar fortfarande forskningen om barns sexualitet (i förskolan). Under 2020-talet har mer forskning bedrivits om andra aspekter av barns sexualitet och med en mer positiv bild av barns sexualitet som naturligt, vilket kan tyda på att en ny diskurs där barns rätt till både skydd från skadlig sexualitet och utforskande av sexualitet får plats har börjat formas.
Broadened recruitment and broadened participation in Nursing Education Challenges and possibilities for teachers
(2024-10-02) Vernersson, Camilla; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Purpose: The aim of this study is to contribute to the development of knowledge on the current broadened recruitment and broadened participation in nursing education. This will be done by investigating what this means for the teaching in nursing education in a situation where there is an increased need to educate more nurses. Theory: The theoretical foundation of the study is based on the sociocultural theory with the concepts of situated learning and mediated learning and from the relational perspective. Method: The study is conducted with qualitative semi-structured interviews with teachers, supervisors and coordinator for special pedagogical support in Swedish nursing education. Data is analyzed using thematic analysis. Results: The results show that the teaching staff in nursing programs experience both challenges and opportunities through the broadened participation in the education. The diversity of students is perceived positively, but the teaching needs to change and develop to accommodate larger student groups with different conditions and abilities. The informants describe challenges with students’ language skills both in the theoretical teaching and in the clinical teaching. As a nurse, it is important to be able to communicate both verbally and in writing to provide safe care. Special pedagogical support with adaptations is used in the theoretical teaching but is perceived as more difficult to implement in the clinical education.
CHILDISM SOM TEORETISK LINS En systematisk forskningsöversikt
(2023-02-09) Wadell, Alexandra; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Genom att konstatera att det råder en oroväckande problematik om att barn som marginaliserad grupp utsätts för åldersdiskriminerande orättvisor behöver ett tydligt teoretiskt ramverk utvecklas i studier där barns livssituationer och livsvillkor studeras. För att childism ska kunna bli en vetenskaplig teori behöver begreppet en tydlig inramning. Den systematiska forskningsöversikten har därför som syfte att undersöka hur begreppet childism definieras. Med ett globalt perspektiv på barns livssituationer och livsvillkor lyfter forskningsöversikten teoretiska och kontextuella innebörder av begreppet. Genom en tematisk analys belyses viktiga aspekter och relevanta faktorer som påverkar hur childism uppfattas och skildras i vetenskaplig forskning. Forskningsöversikten hoppas därmed induktivt kunna syntetisera definitioner av begreppet childism utifrån ett urval forskningsartiklar.
DEN (S)ORTENS TJEJER En systematisk forskningsöversikt om tjejer som växer upp i socialt utsatta områden
(2022-08-29) Techel Savin, Jonna; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Socialt utsatta områden har under de senaste åren getts ett allt större medialt fokus där framförallt unga killars agerande porträtteras som en bakomliggande anledning till områdenas misär. Forskning visar att media ofta skildrar unga i utsatta områden i form av den våldsbejakande unga killen och den unga tjejen som det passiva offret. Samtidigt som unga killar i socialt utsatta områden ges stort fokus hörs röster som argumenterar för vikten av att lyfta fram tjejers berättelser om deras liv i dessa områden. Till följd av denna bakgrund är syftet med denna systematiska forskningsöversikt att sammanställa och analysera nordisk forskning om tjejer som växer upp i socialt utsatta områden. Studien ämnar att belysa tjejers egna uppfattningar om sin tillvaro så väl som hur deras tillvaro uppfattas av professionella samt vårdnadshavare. De frågeställningar som formats för att besvara studien syfte är: Hur talar tjejer om sina uppväxter i socialt utsatta områden? Vilka hinder och möjligheter bidrar en uppväxt i socialt utsatta områden med enligt tjejer? Hur talar professionella samt vårdnadshavare om tjejer som växer upp i socialt utsatta områden? Då studien är en systematisk forskningsöversikt har dessa frågeställningar besvarats genom att metodiskt och strukturerat eftersöka tidigare forskning i databaserna Scopus, ERIC, Education Collection samt IBSS. De artiklar som sökningarna genererade har bearbetats i två relevansgranskningar och en kvalitetsgranskning som slutligen mynnade ut i de 11 artiklar som analyserats i studien. Resultatet som framkommit i studien visar att professionella, vårdnadshavare och tjejer beskriver tjejernas tillvaro i socialt utsatta områden på olika sätt. Dessa olika synsätt har skrivits fram i fyra olika kategorier; Passiva tjejer, Tjejer som aktörer, Hinder och risker i socialt utsatta områden samt Möjligheter i socialt utsatta områden. Resultatet visar att vuxna tenderar att se tjejer som passiva medan tjejer själva betonar sitt aktörskap. Både tjejer och vuxna upplever hinder och risker till följd av en uppväxt i socialt utsatta områden men tjejerna lyfter också fram de möjligheter som synliggörs till följd av deras uppväxt.
DIGITALA VERKTYG I FÖRSKOLANS SPRÅKFRÄMJANDE UNDERVISNINGSPRAKTIK En strukturerad forskningsöversikt
(2025-10-01) Holm, Elina; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syfte: Syftet med denna strukturerade forskningsöversikt är att bidra med forskningsförankrad kunskap om hur digitala verktyg integreras i förskolans undervisningspraktik för att utveckla barns språkanvändning. Teori: Sociokulturellt perspektiv på lärande Metod: Strukturerad forskningsöversikt Resultat: Resultatet belyser att digitala verktyg integreras i undervisningen på ett sätt som har potential att främja språkanvändning hos barn mellan 1–6 år, där pedagogens roll är betydelsefull i interaktionen mellan barn, teknik och pedagog. Denna forskningsöversikt visar tydligt digitala verktygs potential att stimulera språkanvändning hos yngre barn, samt samspel mellan barn, pedagog och teknik, vilket i sin tur utvecklar kommunikation och interaktion, literacy, digital literacy genom multimodalt lärande. Resultatet klargör även vikten av pedagogernas digitala kompetens och fortbildning för att möjliggöra och erbjuda en språkfrämjande undervisningspraktik som fokuserar på multimodala sätt att lära

Browse

Browsing Magisteruppsatser (IPKL) by Title