Kandidatuppsatser

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/64

Browse

Now showing 1 - 20 of 59

Från ord till Handling. En studie av produktions- och serviceledares implementering av Volvo Car Corporations nya företagsfilosofi
(2002) Dino, Helena; Skagert, Katrin; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Volvo Car Corporation skapade år 2000 en ny företagsfilosofi. Syftet med denna undersökning var att studera hur produktions- och serviceledare implementerar och har implementerat denna i verksamheten, och utifrån det hitta goda exempel. Undersökningsgruppen är 18 produktions- och serviceledare på Volvo Car Body Components i Olofström. Vi har genomfört öppna strukturerade respondentintervjuer med frågor kring undersökningsgruppens förutsättningar och tillvägagångssätt vid implementeringen av Volvos filosofi. Svaren kategoriserades i olika frågeområden och delades in i en grov skala. Studiens teoretiska utgångspunkter är kulturstyrning, förändring och förändringsstrategier. Undersökningsgruppens tillvägagångssätt vid implementeringen av Volvos filosofi har varierat. Flera har som en engångsföreteelse presenterat filosofin för sina underordnade. Ytterligare flera har med utgångspunkt från de underordnades arbetsvillkor och verksamhet relaterat detta till filosofin genom diskussioner. Diskussionerna har utmynnat i olika former av fortsatta aktiviteter. Gemensamt för dessa goda exempel är en bottom-up ansats, där ord och handlingar är anpassade efter gruppens arbetsprocesser och villkor.
Achieving Continuity. Reasoning and Knowing in IT Support Practices
(2003) Eklund, Ann-Charlotte; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
The purpose of this study is to analyse knowing in action, that is, how people respond to challenges and disturbances in an ongoing work process of a very complex nature. The theoretical background is an interest in the relationships between people and artefacts in situated activities, and how one learns to become a competent knower. The empirical work has been carried out in the context of the work performed by an IT support unit at a major multinational company. The unit is responsible for the continuous surveillance and maintenance of a world-wide network which includes a broad range of technologies. The unit operates on a 24-hour schedule and has to respond to client queries. Data have been generated by analysing shift changes between teams working in this unit. These changes, which take place every eight hour and where the two shift-leaders interact, have been audio- and video-recorded. In addition, field notes have been taken, and the documentation produced has been collected. The results illustrate the significance of texts and textual representations in this complex practice. The shift report produced three times a day serves as a tool for collective remembering, and as a reminder of what has to be done or kept in mind during the coming hours. It also documents problems that may be imminent. The discussions between the shift leaders, and within the staff in general, are characterised by continuous use of implicit knowledge that is hard to access for an outsider. Highly indexical expressions and categories effectively mediate complex information to those who are experienced in the problem-solving activities. This implies that the entrance as a competent member in this practice requires much more than general technical knowledge. To become a legitimate knower, the newcomer has to appropriate local distinctions and knowledge. There is also a seamless overlap between talk, texts, and technologies. Participants continuously orientate themselves to artefacts and textual representations whilst discussing problems. It is argued that knowing in this kind of activity is very much a situated affair in which generic skills relating to the understanding of technologies, of various kinds of textual representations, and of spoken discourse, are intertwined with insights into local practices that make use of such tools in a fairly unique fashion. This implies that the learning is dialectical: in order to understand local practices and instantiations of technologies and tools, some general, generic knowledge is necessary. But, such general knowledge is not sufficient for making a person a competent knower. In order to operate in the local practices, one also has to learn what the essential problems and issues are that have to be attended to. In addition, one has to learn to communicate with colleagues, clients and other groups with varying competencies. This is a very challenging task which requires considerable meta-understanding on the part of team members.
Stress i projekt - En studie av projektmedlemmars stressupplevelser
(2003) Andréen, Anna; Larsson, Jakob; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
De förändringar som sker i samhället leder även till förändringar i arbetslivet. Under senare tid har organisering i form av projekt blivit allt vanligare samtidigt som stressproblematiken har ökat i arbetslivet. Med tanke på denna utveckling finns det skäl att ifrågasätta vilken roll projektorganisering har kopplat till ökad stress. Vårt syfte med vår studie är således att undersöka vad i projekt som orsakar stress och hur stress påverkar individer i projekt. Vidare är vår förhoppning att denna studie ska skapa en grund för att öka kunskapen om och förståelsen för hur stress i framtiden kan förebyggas i projekt. Som studieobjekt har vi valt ett projekt inom Volvo IT, där nio projektmedlemmar, men även en enhetschef samt en HR-person, har djupintervjuats för att ta reda på vad i projekt som orsakar stress. För att kunna använda projektmedlemmarnas svar, utan att avslöja deras identitet, har vi därför skapat två syntetpersoner vid vår redogörelse av intervjumaterialet. De två syntetpersonerna består av, dels en projektmedlem som upplever sig som stressad och dels en som inte upplever sig som särskilt stressad. Studiens analysverktyg utgörs av en egen teoretisk modell vilken visar sambandet som finns mellan projektet och de tre begreppen, kontroll, socialt stöd och roll. Till vår teoretiska modell kopplar vi sedan det som framkommit vid intervjuerna för att på så sätt ta reda på vad i projekt som skapar stress. Studiens resultat visar på ett antal faktorer som är bidragande orsaker till att projektmedlemmarna upplever stress. Några av dessa faktorer är bland annat när en helhetsbild av projektet saknas, otydligt ledarskap, oklara roller och avsaknad av socialt stöd i projektet. Studien har även lett fram till att en vidareutveckling av vår teoretiska modell har kunnat ske, utifrån det resultat som framkommit.
Skyddsombudet och Arbetsmiljön - Är det av betydelse för organisationen att skapa ett attraktivt arbetsklimat för skyddsombuden?
(2004) Lundström, Eva-Lena; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Temat för uppsatsen är skyddsombudens situation på arbetsplatsen. Syftet med studien har varit att undersöka ombudens situation i relation till arbetsgivare, arbetskamrater men även ombudens möjligheter till påverkan. Uppsatsen har fokuserat på intervjupersonernas egna upplevelser. Metoden har varit kvalitativ med personliga intervjuer efter ett semistrukturerat frågeformulär. I teoriavsnittet har jag använt en socialpsykologisk utgångspunkt. I samband med skyddsombudsuppdraget tillkommer nya förväntningar på individen och därmed en ny roll i gruppen. Förutom det positiva i att känna sig utvald och många gånger få en ledande position kan ombudet hamna i konflikt både med arbetsgivare och kamrater. Skyddsombudets uppgift är att medverka till en förbättrad arbetsmiljö för de anställda. Detta kan leda till problem med arbetsgivaren eftersom dessa åtgärder ofta innebär en kostnad för denne. Konflikten med arbetskamraterna kan bero på den förändrade rollen men även uppstå i samband med att förändringar ska genomföras. Resultatet från mina intervjuer bekräftade tidigare studier som visar på väsentligen större svårigheter för skyddsombud på små företag. De intervjuade framhävde att de upplever uppdraget som svårt och många gånger konfliktartat med varierande möjligheter till påverkan och samverkan med företagsledningen. Analysen visar att skyddsombudsrollen är svår vilket till stor del beror på faktorer i omgivningen. Brist på kunskap i arbetsmiljöfrågor är markant både hos företagsledning och anställda vilket leder till att ombudet inte får tillräckligt med respons i sitt arbete. Det krävs utbildningsinsatser på alla nivåer i samhället i arbetsmiljöfrågor samt ökat stöd för ombuden.
Vilka kunskaper krävs för att ta fram en jämställdhetsplan? – Från teori till praktik
(2004) Johansson, Maria; Löfgren, Anneli; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Vårt övergripande syfte med uppsatsen har varit att göra ett förslag till en kommunövergripande jämställdhetspolicy för Marks kommun. Denna ska ligga till grund vid framtagning av jämställdhetsplaner. Yt-terligare krävs kunskaper om jämställdhetslagen, aktuell jämställdhetssituation och en framtida önskad situation. Vi har genomfört totalt 15 kvalitativa intervjuer i Marks kommun, Göteborgs Stad, Örgryte Stadsdelsförvaltning, SKF och Volvo. I uppsatsen har vi resonerat kring nyckelorden; kön och genus, förändring, organisationskultur, kommunikation, makt och ledarskap och kompetens. Nyckelorden anser vi har samband med varandra och påver-kar jämställdheten. Resultatet visade betydelsen av att värdera könsskillna-derna positivt och att ge alla samma möjligheter. Det krävs en förändring av attityder och värderingar för att nå ökad jämställdhet, vilket tar tid.
Vad motiverar de anställda att arbeta på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus?
(2004) Dahlqvist, Ulrica; Sörensen Lundkvist, Hege; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Syftet var att genom Hackman och Oldhams (1980) enkät, Job Diagnostic Survey, belysa faktorer som bidrar till motivation och arbets-trivsel på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus. Vidare var syftet att undersöka om upplevelserna skiljer sig åt beroende på olika bakgrunds-variabler. Totalt skickades 470 enkäter ut till läkarsekreterare, barn- och un-dersköterskor, sjuksköterskor samt läkare. Antalet respondenter var 207 med ett bortfall på 263 personer. Resultatet visade att läkarsekreterare skiljer sig åt från övriga yrkeskategorier. De arbetskarakteristika som främst bidrog till motivation och arbetstillfredsställelse för vårdpersonalen var uppgiftsva-riation och uppgiftens betydelse för andra. Arbetskamrater, ett meningsfullt och stimulerande arbete bidrog till att stanna kvar. För läkarsekreterarna var det uppgiftsidentifikation som bidrog till motivation och arbetstrivsel och ar-betskamraterna anledningen att stanna kvar.
Effektiva ledningsgrupper? – En kombinerad kvalitativ och kvantitativ studie av ledningsgruppers effektivitet
(2004) Andersson, Emma; Holmström, Jenny; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
I denna uppsats undersöks effektivitet i ledningsgrupper. Ledningsgruppen har en betydande roll i många organisationer. Det är härifrån som normer och värderingar sprids ut i organisationen och det är ledningsgruppen som fattar beslut om vart organisationen är på väg. I denna uppsats försöker vi finna ett antal faktorer som enligt intervjuade konsulter kan sägas känneteckna den effektiva ledningsgruppen. Vi undersöker även hur ett antal ledningsgruppsmedlemmar upplever att deras ledningsgrupp fungerar gällande dessa faktorer. I uppsatsen studeras litteratur och artiklar inom området ledningsgrupper. Även teorier om kollektiv kompetens och effektivitet i grupper och team i allmänhet tas i beaktande. Uppsatsen är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ studie. För att få en bild av vad som kan sägas karaktärisera en effektiv ledningsgrupp görs intervjuer med organisationskonsulter på Sällma AB i Göteborg. De faktorer som enligt konsulterna kan sägas känneteckna en effektiv ledningsgrupp är främst tydliga och kara mål, helhetssyn, feedback, rak och öppen kommunikation, positivt arbetsklimat, uttalade spelregler, kompletterande kompetenser, gemensam värdegrund samt olika personligheter. Efter att ha erhållit ett antal faktorer av vikt för ledningsgruppens effektivitet görs en enkätundersökning som ledningsgrupper i elva organisationer medverkar i. Resultatet av enkätundersökningen visar att ledningsgruppernas medlemmar upplever att flertalet av de undersökta områdena är väl fungerande. Dock återfanns brister gällande konflikthantering, frågornas karaktär, feedback samt möteseffektivitet. Det övergripande intrycket av intervjuerna är att det finns märkbara brister i ledningsgruppers effektivitet. Enkätundersökningen visar dock ett positivt resultat på de flesta områden och således en mer positiv bild av effektiviteten i de undersökta grupperna. I slutdiskussionen förs bland annat ett resonemang kring troliga orsaker till de ovan nämnda skilda bilderna. En orsak som diskuteras är att konsulterna utgår från ett önskvärt tillstånd, ett ideal, då de talar om att det finns väldigt få effektiva ledningsgrupper. En annan orsak som tas upp är att ledningsgruppsmedlemmarna kanske inte känner sig till fullo anonyma och därför inte svarar helt uppriktigt. Slutdiskussionen tar även upp områden med potential för förbättring såsom feedback och möteseffektivitet. Uppsatsen avslutas med övriga reflektioner.
Vad påverkar personliga assistenters benägenhet att säga upp sig?
(2004) Florin, Annika; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Assistansanordnarföretaget Passal har sedan starten haft en hög personalomsättning i form av frivillig uppsägning. Uppsatsen skall därav undersöka vad i de personliga assistenternas arbetssituation som påverkar deras benägenhet att säga upp sig. En postenkät utsändes till Passals före detta anställda som själva sade upp sig under år 2003. I undersökningen framkom att en majoritet av respondenterna varit missnöjda med lönen och ej fått någon återkoppling på sina arbetsinsatser. Arbetskraven liksom egenkontrollen och det sociala stödet upplevdes som lågt. Vidare framkom brister i företagets kontakt med och information till sina anställda. Den dåliga lönen, oklarheter kring arbetsuppgifter och brist på återkoppling inverkar sannolikt på assistenternas benägenhet att säga upp sig även om faktorer hos dem själva också spelar in.
Obunden men inte fri - en studie av anställningsformens inverkan på upplevelsen av arbetssituationen
(2004) Lundgren, Sara; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Den 6 november 2003 genomförde journalisternas fackförbund en kartläggning av förekomsten av visstidsanställningar inom mediabranschen och kom fram till att denna dag innehade 18 % av journalisterna en tidsbegränsad anställning. I denna uppsats studeras hur anställningsform inverkar på upplevelsen av arbetssituationen. Jag undersöker också hur samspelet ser ut mellan tillsvidareanställda och visstidsanställda. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra journalister kopplade till samma tidning så kartläggs likheter och skillnader mellan de två grupperna, tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda, i deras upplevelse av sin arbetssituation. Jag försöker ringa in och jämföra respondenternas arbetssituation utifrån variablerna krav, kontroll och stöd. Av resultatet framgick att samtliga respondenter upplever sig ha stimulerande arbetsuppgifter och inflytande över det egna arbetets utförande. Grupperna skiljer sig något åt i sin yrkesmässiga utveckling. Tidsbegränsad personal får ingen gedigen kunskap på ett visst bevakningsområde och blir därmed mer av generalister än specialister. De temporärt anställda upplever viss distans i förhållande till arbetsgivaren på grund av sin tillfälliga koppling till denna och är därför osäkra på vilka krav och förväntningar de kan ha på denna. De känner sig bl.a. osäkra på vilka utbildningsinsatser de kan kräva och de förväntar sig inte att få arbetsgivarens stöd om konflikter skulle uppstå på arbetsplatsen. Respondenterna upplever inte att det finns någon social eller känslomässig uppdelning mellan de båda grupperna på arbetsplatsen.
Känslors inverkan på fördelningsbeslut
(2004) Caprali, Tuomo; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Syftet med undersökningen var att visa känslors inverkan på fördelningsbeslut. 51 försökspersoner, som i vardagslag arbetar som chefer på olika nivåer, deltog i denna enkätstudie. Första delen av enkäten gick ut på att testa om och hur människor reagerade känslomässigt på beslut som hade orättvisa konsekvenser. Försökspersonerna skattade 26 olika känsloadjektiv på en 9-gradig skala. Resultatet visade en positiv effekt av orättvisa, operationaliserat som skillnad i tilldelning mellan två individer, på skattningar av negativa känslor samt en negativ effekt av orättvisa på skattningar av positiva känslor. I den andra delen valde försökspersonerna mellan rättvisa och orättvisa kontra effektivitet. Resultatet visade en positiv effekt av rättvisedifferens på andelen rättvisa val vid både låg och hög effektivitetsnivå dvs. ju större rättvisedifferensen var desto fler valde det rättvisa valet, oavsett hur stor effektivitetsvinsten var.
Assistentyrkets utveckling – en kompetenskartläggning över tre tidsperioder
(2004) Björklund, Magdalena; Envall, Therese; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Från Volvo Car Corporation i Göteborg fick vi i uppdrag att kartlägga vilken kompetens assistenterna inom organisationen behövde för 15-20 år sedan, vilken kompetens de behöver idag och vilken kompetens de kommer att behöva om 15-20 år. Med stöd av en intervjuguide utformad efter Lundmarks (1998) Kompetensblomma genomfördes 21 intervjuer. Respondenterna var assistenter samt andra medarbetare med anknytning till dessa. Resultatet visar att kompetensbehovet för assistenterna är mångfasetterat. Studien pekar på att yrket är otydligt vad gäller arbetsuppgifter och ansvar samt att kompetensbehovet var tydligare förr. Vår slutsats angående framtiden är att hög utbildningsnivå och ökad flexibilitet kommer att behövas.
Bygga Nätverk - en studie om utformningen av Nätverk för långtidssjukskrivna på SAS, Landvetter
(2004) Hanberger, Sofia; Thoursie, Rebecka; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Syftet med uppsatsen är att ge kunskap och inspiration till hur man kan bygga Nätverk för ökad hälsa i arbetslivet. Uppsatsen bygger på en studie av ett Nätverk för långtidssjukskrivna på SAS, Landvetter. I den teoretiska referensramen behandlas bland annat begreppen rehabilitering, nätverk och självhjälpsgrupp. Tio personer med olika erfarenheter av Nätverket intervjuades samt två kompletterande telefonintervjuer genomfördes för att få svar på frågan hur Nätverket ska utformas för att få betydelse för individernas rehabiliteringsprocess. Resultatet ger inget entydigt svar. Slutsatsen som dras är att Nätverk måste utformas efter vilken målsättningen är. I diskussionen illustreras hur tre byggstenar kan användas vid utformandet av Nätverk; mål, innehåll och struktur.
Ambulanspersonalens upplevelser av hot och våld
(2004) Emilson, Britt; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Det förekommer alltmer våld och hot i vårt samhälle, också mot sådana grupper som ambulanspersonal. Syftet med den här studien var att undersöka ambulanspersonalens upplevelser av våld och hot i samband med omhändertagande av psykiskt sjuka, drogpåverkade eller båda delarna. Studien var kvalitativ och genomfördes med hjälp av 9 informanter som hade minst 10 års yrkeserfarenhet, därefter analyserades intervjuerna med en hermeneutisk tolkningsansats. Samtidigt gjordes en litteraturgenomgång för att belysa tidigare forskning samt finna teoretiska bakgrunder till de olika fenomenen. Det resultat som framkom var att det förekommer hot och våld, men upplevelsen kan variera mellan olika personer. Den långa erfarenhet man fått har lärt dem hantera svåra situationer. Betydelsen av kamratstöd framkom också.
Från assistent till handläggare. En studie om en personalutbildning för Skatteverkets anställda
(2004) Hersvik, Réka; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Syftet med denna studie är att belysa hur de offentligt anställa påverkas av dessa krav genom att undersöka hur anställda från Skattemyndigheten upplever en högskoleutbildning på 40 poäng, som de har genomgått, samt vilka effekter utbildningen har haft på dem. Bakgrunden till uppsatsen är den moderna arbetsmarknaden med ökat krav på individen vad gäller kompetens och förändringsbenägenhet. Frågeställningen omfattar fyra områden: arbetstagarens motiv, arbetsgivarens motiv, upplevelser i samband med utbildningen samt förändringar som utbildningen har lett till. För att kunna besvara frågorna genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med nio anställda, som deltog i utbildningen, från Skattemyndigheten i Göteborgsregionen. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av olika teoretiska underlag, vilka behandlar förändringar på den moderna arbetsmarknaden, i den offentliga sektorn och lärandet i arbetet. Det viktigaste resultatet var att det har funnits ett stort behov bland dessa anställda att utveckla sig och att utvecklingsmöjligheterna har varit kopplade till yrkesrollen. Utbildningen har varit en mycket positiv upplevelse för deltagarna där gruppgemenskapen har haft en viktig roll. Utbildningen ledde till ett utvecklande arbete och ett större handlingsutrymme för dessa anställda samt ökad självförtroende och större säkerhet i arbetet och i privatlivet.
Lärcenter som resurs i kommunal vuxenutbildning – en strategi för livslångt lärande?
(Programmet för personal- och arbetslivsfrågor, 2004) Gillberg, Maria; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Bakgrund: Det senaste decenniet har begreppet livslångt lärande fått stort utrymme både i den svenska och den internationella utbildningsdebatten. Vuxenutbildningen har genomgått en reform och utveckling. I Mölndals kommun har en stor satsning gjorts på ett vägledningscenter och ett lärcenter tack vare statliga bidragsmedel. Syfte: På uppdrag av Vuxenutbildning Mölndal har jag studerat denna satsning på ett lärcenter. Jag ville få en bild av hur lärcentret användes av de studerande och undersöka hur lärcentret i Mölndals kommun kan fungera som en resurs i vuxnas lärande. Jag ville också se om ett lärcenter på något sätt kan bidra till att uppfylla de mål som utformats för vuxenutbildningen av bland andra EU, OECD och den svenska regeringen. Metod: Med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta studerande och två lärare, samt upprepade besök på lärcentret i Mölndal har jag försökt att få en bild av hur de studerande använder lärcentret och på vilka sätt det kan fungera som en resurs för vuxna i deras utbildning. Resultat: Resultaten av studien visade att de studerande använder lärcentret i många olika syften. De träffar lärare och handledare och de träffar sina studiekamrater för att få information eller för att studera tillsammans. De får tillgång till information och fakta på ett smidigt sätt, samt att de får någonstans att sitta och koncentrera sig. Lärcentret fungerar som en avlastning i en för övrigt stressig studiesituation och det kan på många sätt bidra till livslångt lärande. Bland annat har flexibiliteten i utbildningen ökat och tillgången till lärarna gör att de studerande kan få hjälp och stöd i sin strävan mot målen, som ofta innefattar vidare utbildning. Det finns också fortfarande vissa delar i vuxenutbildningen som fungerar som hinder för det flexibla lärandet. Dessa är bland annat att kurserna i sig är utformade enligt en läroplan med fasta kunskapsmål.
Från vägbyggare till samhällsbyggare. En studie av ett pågående förändringsarbete inom Vägverket Väst
(2004) Holm, Anita; Eliason, Lars; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
En trend bland myndigheter och statliga verk i dagens Sverige är att man vill bli mer kund-orienterade och bemöta de behov som medborgarna säger sig ha. På Vägverket har detta resulterat i att man förändrat de regionala organisationernas utformning och påbörjat införandet av ett nytt kund- och processorienterat arbetssätt, (Det nya arbetssättet). En av dessa regioner är Vägverket Väst, (VVÄ), där vi förlagt vår studie. Syftet med denna undersökning är att studera införandet av ett nytt arbetssätt och hur detta hanteras i en organisation. Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med 10 personer på olika organisatorisk nivå samt tagit del av material och texter som producerats inför och under den pågående implementeringen av det nya arbetssättet. Resultaten av studien visar hur de övergripande målen formuleras på en arena som är skild från de där de är avsedda att omsättas i praktiken, varför ett omfattande tolkningsarbete krävs för att konkretisera målen och visionerna. Tolkningsarbetet sker i flera olika sammanhang, alltifrån stora träffar med inhyrda konsulter, ledningsgruppsmöten, lokalkontorsträffar och diskussioner över fikarasten. Medarbetarna på VVÄ tror på ett större fokus på kunderna men har svårt att se hur det nya arbetssättet är tänkt att fungera i praktiken. Det uppstår också vissa problem med att förena kundernas behov med de transportpolitiska målen.
Attraktionskraft vid rekrytering av tjänstemän. En jämförande studie av rekryteringsprocessen i tre företag
(2004) Ericsson, Anna-Maria; Wedebrand, Annika; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Studien är genomförd på uppdrag av Nordic Insurance & Benefits AB. Den är avsedd att bidra till kunskap vid utveckling av ett system som ska kunna ge såväl arbetsgivare som arbetstagare, överblick samt förenkla administration, av varje medarbetares individuella belöningssystem. Kunniga och engagerade medarbetare är för många företag det allra viktigaste konkurrensmedlet och det blir alltmer betydelsefullt att attrahera, motivera och behålla dessa personer. Syftet med studien var därför att undersöka vilka förutsättningar som är viktiga för att ett företag i en rekryteringsprocess skall attrahera dessa medarbetare. Vi undersökte också hur företagskulturen användes och uppfattades vid rekryteringen samt hur den bild som fördes fram i platsannons och vid intervjuer, överensstämde med verkligheten. I genomförandet har vi använt oss av kvalitativ metod innefattande tolv intervjuer, litteratur-fördjupning och dokumentanalys. Respondenterna är tjänstemän och studien genomfördes på tre företag inom tillverkningsindustri, bankväsende samt transport och logistik. Den teoretiska referensramen utgjordes av omvärldsfaktorer och organisatoriska förutsättningar. Resultatet visade att möjligheter till karriär, balans mellan arbetsliv och privatliv, trygghet och arbetets karaktär var attraherande. Det var också betydelsefullt att bilden som fördes ut i rekryteringsprocessen, där företagskulturen hade en central roll, överensstämde med indi-videns upplevelse av det nya arbetet, för att detta skulle leda till en positiv upplevelse och verka attraherande.
Medarbetarstrategier - hur medarbetarna handlar i ett medarbetarskap
(2004) Cimbritz, Carina; Simonsson, Carolina; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Nya organisationsideal och samhällsförändringar har gjort att personalarbetets inriktning och arbetsinnehåll förändrats mycket. Utvecklingen har gått från en roll där linjechefer och arbetsledare endast ansvarade för operativ drift och personalledning med begränsat personalansvar, till en roll med ombytta förhållanden (Tengblad 2003). Detta decentraliserade personalansvar tog sin form i början av 1990-talet och har fortsatt att utvecklas genom att ge medarbetarna större makt och kontroll över sin egen arbetsorganisation. Spektrat har därmed breddats och fokus har hamnat på hur medarbetarna agerar för att nå målen som det nya ansvaret innebär. Eftersom medarbetarskapet har stor betydelse för den enskilde medarbetarens arbetssituation, tycker vi det är intressant att studera vilka strategier medarbetaren använder i medarbetarskapet för att hantera de krav som medarbetarskapet innebär. Syftet med uppsatsen att sätta ord på de strategier som medarbetare inom tjänstemannayrket har utvecklat för att möta krav på utveckling, samverkan, kamratskap och lojalitet i det moderna arbetslivet. För att få fram vilka strategier som kan finnas i organisationer idag har vi valt att undersöka två olika organisationer, en statlig och en privat, då vi tror att organisationerna ger medarbetarna olika förutsättningar för att utöva sitt medarbetarskap. Då svaret inte går att finna i befintlig medarbetarskapslitteratur framträder i ovanstående resonemang en central fråga: Vilka strategier använder medarbetarna i medarbetarskapet? Vidare har bristen på forskning inom området för medarbetarstrategier gjort att vi vänt oss till den traditionella strategilitteraturen för att finna underlag för vår studie. Vilka strategier som medarbetaren skapar beror på vad medarbetaren medvetet eller omedvetet uppfattar att omgivningen kräver, tillåter eller ger förutsättningar för (Säljö 2000). Utifrån detta resonemang använder vi oss även av kognitiva teorier för att förklara medarbetarnas handlingar, eftersom det är medarbetarnas upplevda verklighet och yttre omständigheter som ligger till grund för strategierna. För att förstå helheten i medarbetarens strategiformuleringsprocess använde vi oss av djupintervjuer, vilka även gav oss möjlighet att skapa förståelse utifrån medarbetarnas situation. Empirin visar på att inom varje element som medarbetarskapet innebär, det vill säga inom utveckling, samarbete, gemenskap och lojalitet, återfinns olika strategier som medarbetarna formulerat för att hantera medarbetarskapet. Vid en analys av dessa strategier framkommer att medarbetarna använder sig av tre olika typer som har formulerats utifrån medarbetarnas verklighetsuppfattning. Vi har här använt de breda strategiteorierna för att skapa en struktur i medarbetarnas strategier. Förutom att vi i analysen har satt ord på medarbetarnas strategier, har vi fått fram fyra konstlade personligheter som var och en representerar medarbetarnas upplevda verklighet. För att förtydliga vår analys har vi använt oss av en egenkonstruerad bergmodell. I våra slutsatser har vi kommit fram till att medarbetarna använder planerad strategi för att få kontroll över arbetssituationen, en logisk strategi när det finns ett behov av influenser utifrån och en framväxande strategi används av medarbetare som upplever stor trygghet. Dessa medarbetarstrategier minskar när medarbetarna upplever att deras kognitiva behov inte är tillfredsställda.
Introduktionen för nyanställda på Arla Foods Göteborg - Hur fungerar introduktionen och hur kan den förbättras?
(2004) Fredriksson, Linda; Kajbrink, Unnie; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Syftet med studien var att kartlägga, diagnostisera samt ge förslag till förbättringar av introduktionen för nyanställda på Arla Foods Göteborg. Studien bestod av två delar, dels intervjuer med två personalansvariga, och dels intervjuer med medarbetare på Arla Foods Göteborg. Resultatet visade att det saknas ett gemensamt synsätt för hur introduktionen för nyanställda genomförs. Introduktionen varierade både inom, men främst mellan avdelningar. Gemensamt för respondenterna som var mest nöjda med sin introduktion var att de fått ett bra första intryck, deras avdelningar hade låg personalomsättning och de hade haft ett väl fungerande fadderskap. Studien påvisade att det finns goda förutsättningar att lyckas skapa en samlad och gemensam introduktion. Detta borde ske genom samverkan, då introduktionen redan fungerade tillfredsställande på vissa avdelningar.
Lever vi upp till kundernas behov? En utvärdering av Volvo Car Corporations globala rekryteringsprocess
(2004) Ahlquist, Linda; Jannerborn, Karin; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Syftet med studien var att bidra till en utvärdering av Volvo Car Corporations rekryteringsprocess samt att utveckla ett utvärderingsinstrument för rekryteringsprocessen. Genom utvärderingen ville Volvo Car Corporation få svar på hur rekryteringsprocessen fungerar, i vilken utsträckning den används samt vad som kunde förbättras. Utvärderingsinstrumentet skapades och en enkätundersökning genomfördes med medarbetare inom Human Resources i sjutton länder. 256 medarbetare fick enkäten och den besvarades av 107 medarbetare. Svarsfrekvensen på enkäten blev låg och troliga orsaker var målgruppens sammansättning och enkätfrågornas utformning. Resultatet visade att rekryteringsprocessen fungerar bra men att dokument och standardbrev inte används i någon större utsträckning. Kommunikation, stöd och rådgivning är tillfredsställande och riktlinjer kring mångfald, diskrimineringslagar och företrädesrätt efterlevs. Slutsatsen blev; definiera målgruppen och/eller justera enkätfrågornas utformning.

Browse

Browsing Kandidatuppsatser by Issue Date