Kandidatuppsatser

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/64

Browse

Now showing 1 - 20 of 59

30 minuter om dagen - utvärdering av ett friskvårdsprogram vid Volvo Personvagnar Motor i Skövde
(2004) Knutsson, Marie; Persson, Anders; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Syftet med studien var att göra en utvärdering av ett friskvårdsprogram vid Volvo Personvagnar Motor i Skövde. Påverkades deltagandet av ledares och chefers attityd till programmet, de anställdas motivation och vilken typ av jobba de hade? Deltagandets effekt på hälsan undersöktes också.
Achieving Continuity. Reasoning and Knowing in IT Support Practices
(2003) Eklund, Ann-Charlotte; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
The purpose of this study is to analyse knowing in action, that is, how people respond to challenges and disturbances in an ongoing work process of a very complex nature. The theoretical background is an interest in the relationships between people and artefacts in situated activities, and how one learns to become a competent knower. The empirical work has been carried out in the context of the work performed by an IT support unit at a major multinational company. The unit is responsible for the continuous surveillance and maintenance of a world-wide network which includes a broad range of technologies. The unit operates on a 24-hour schedule and has to respond to client queries. Data have been generated by analysing shift changes between teams working in this unit. These changes, which take place every eight hour and where the two shift-leaders interact, have been audio- and video-recorded. In addition, field notes have been taken, and the documentation produced has been collected. The results illustrate the significance of texts and textual representations in this complex practice. The shift report produced three times a day serves as a tool for collective remembering, and as a reminder of what has to be done or kept in mind during the coming hours. It also documents problems that may be imminent. The discussions between the shift leaders, and within the staff in general, are characterised by continuous use of implicit knowledge that is hard to access for an outsider. Highly indexical expressions and categories effectively mediate complex information to those who are experienced in the problem-solving activities. This implies that the entrance as a competent member in this practice requires much more than general technical knowledge. To become a legitimate knower, the newcomer has to appropriate local distinctions and knowledge. There is also a seamless overlap between talk, texts, and technologies. Participants continuously orientate themselves to artefacts and textual representations whilst discussing problems. It is argued that knowing in this kind of activity is very much a situated affair in which generic skills relating to the understanding of technologies, of various kinds of textual representations, and of spoken discourse, are intertwined with insights into local practices that make use of such tools in a fairly unique fashion. This implies that the learning is dialectical: in order to understand local practices and instantiations of technologies and tools, some general, generic knowledge is necessary. But, such general knowledge is not sufficient for making a person a competent knower. In order to operate in the local practices, one also has to learn what the essential problems and issues are that have to be attended to. In addition, one has to learn to communicate with colleagues, clients and other groups with varying competencies. This is a very challenging task which requires considerable meta-understanding on the part of team members.
Ambulanspersonalens upplevelser av hot och våld
(2004) Emilson, Britt; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Det förekommer alltmer våld och hot i vårt samhälle, också mot sådana grupper som ambulanspersonal. Syftet med den här studien var att undersöka ambulanspersonalens upplevelser av våld och hot i samband med omhändertagande av psykiskt sjuka, drogpåverkade eller båda delarna. Studien var kvalitativ och genomfördes med hjälp av 9 informanter som hade minst 10 års yrkeserfarenhet, därefter analyserades intervjuerna med en hermeneutisk tolkningsansats. Samtidigt gjordes en litteraturgenomgång för att belysa tidigare forskning samt finna teoretiska bakgrunder till de olika fenomenen. Det resultat som framkom var att det förekommer hot och våld, men upplevelsen kan variera mellan olika personer. Den långa erfarenhet man fått har lärt dem hantera svåra situationer. Betydelsen av kamratstöd framkom också.
Arbetsplatsträffar och delaktighet – En utvärdering av arbetsplatsträffar i statlig verksamhet
(2005) Björck, Nina; Ågärd, Sara; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Denna studie syftade till att undersöka samband mellan medarbetares inflytande å ena sidan och arbetsplatsträffars struktur, innehåll, klimat och kvalitet å den andra. Ytterligare ett syfte var att ge en deskriptiv bild av arbetsplatsträffar i statlig verksamhet samt att beskriva hur de idealt bör se ut för att ge möjligheter till delaktighet. En enkät distribuerades till 153 medarbetare fördelade på 11 arbetsenheter i sex statliga verksamheter som samtliga tecknat samverkansavtal. Svarsfrekvensen var 85 procent. Frekvenser, medelvärden och standardavvikelser redovisas för enkätens frågeområden. Samband undersöktes genom korrelationer och variansanalys. Resultatet visade att arbetsplatsträffarna till viss del motsvarar den bild som finns i normativ litteratur. Starka samband påträffades mellan upplevd delaktighet och dels tillfredställelse med arbetsplatsträffarna, dels mötesklimat. En tillfredsställande arbetsplatsträff och ett positivt klimat ger en högre upplevelse av delaktighet för medarbetarna.
Assistentyrkets utveckling – en kompetenskartläggning över tre tidsperioder
(2004) Björklund, Magdalena; Envall, Therese; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Från Volvo Car Corporation i Göteborg fick vi i uppdrag att kartlägga vilken kompetens assistenterna inom organisationen behövde för 15-20 år sedan, vilken kompetens de behöver idag och vilken kompetens de kommer att behöva om 15-20 år. Med stöd av en intervjuguide utformad efter Lundmarks (1998) Kompetensblomma genomfördes 21 intervjuer. Respondenterna var assistenter samt andra medarbetare med anknytning till dessa. Resultatet visar att kompetensbehovet för assistenterna är mångfasetterat. Studien pekar på att yrket är otydligt vad gäller arbetsuppgifter och ansvar samt att kompetensbehovet var tydligare förr. Vår slutsats angående framtiden är att hög utbildningsnivå och ökad flexibilitet kommer att behövas.
Att organisera en förändring. En studie av en initial organisationsförändring
(2005) Larsson, Helen; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Organisationsförändringar beskrivs ofta som något nödvändigt för organisationers överlevnad och när de genomförs står ledningen enade bakom dem. Denna studie undersöker hur en organisationsförändring sätts igång. Det är initieringsfasen på ett privatägt företag som är studieobjekt och hur man ser på förändring samt diskuterar kring sina olika alternativ. Den övergripande frågeställningen är ”Hur går det till vid initieringsskedet till ett förändringsarbete”? Metoden som används är en fallstudie av kvalitativ karaktär då jag utfört sju intervjuer uppdelade på två tillfällen. Uppsatsen har en sociologisk ansats och teorier som används handlar framförallt om strategiskt förändringsarbete, men även om lärande. Av resultatet framgår att det på företaget rått en tröghet i förändringsinsikt och att det inom förändringsgruppen på fyra personer fanns en viss splittring kring problemidentifieringen. Detta tolkas bero på att förändringsgruppen såg till olika problemkomplex i organisationen. Man arbetade utifrån en centraliserad förändringsstrategi där förankra sågs som något som måste göras. Detta innebar att man inte i någon större utsträckning reflekterat över personalens delaktighet och inte heller över lärande vid förändringsarbetet.
Att välja väg
(2008-01-24T08:37:04Z) Udd, Camilla; Rosén, Hanna; Göteborg University/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Syftet med undersökningen var att bättre förstå de faktorer som möjliggör ett konstruktivt förändringsarbete så att dessa lärdomar kan utnyttjas inför framtida förändringar. En enkät- och en intervjuundersökning låg till grund för studien. Enkäten besvarades av 43 personer och intervjuerna hölls med 12 personer som var eller hade varit anställda på den undersökta enheten, såväl gruppchefer som medarbetare. Resultaten visade att valet av strategi vid förändringsarbetet kan påverka hur konstruktivt det blir. Resultaten diskuterades framförallt mot bakgrund av teorier rörande förändringsarbete, ledarskap samt motivation.
Att vara kvinna på toppen – åtta kvinnor på toppositioner berättar
(2005) Lindskog, Marie; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Med bakgrund i kvinnors rådande underrepresentation på toppositioner, syftar denna studie till att nå fördjupad kunskap om kvinnor som innehar sådana positioner. Genom åtta kvalitativa intervjuer skapades en föreställning om hur det som kvinna är att befinna sig på topposition och om hur vägen dit kan te sig. Resultatet påvisar betydelsen av ett begåvat initiativtagande snarare än stora karriärambitioner samt förmågan att hantera en minoritetsposition. Förslag för att öka andelen kvinnor på toppositioner var: balans mellan privat- och yrkesliv, fler kvinnliga förebilder samt att långsiktigt skapa en karriärvilja hos kvinnor. Kvotering förespråkades ej. Studien resulterade ej i en sanning, då innebörden av att vara kvinna på topposition visade sig vara mycket varierande liksom vägarna dit tog sig många uttryck.
Attraktionskraft vid rekrytering av tjänstemän. En jämförande studie av rekryteringsprocessen i tre företag
(2004) Ericsson, Anna-Maria; Wedebrand, Annika; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Studien är genomförd på uppdrag av Nordic Insurance & Benefits AB. Den är avsedd att bidra till kunskap vid utveckling av ett system som ska kunna ge såväl arbetsgivare som arbetstagare, överblick samt förenkla administration, av varje medarbetares individuella belöningssystem. Kunniga och engagerade medarbetare är för många företag det allra viktigaste konkurrensmedlet och det blir alltmer betydelsefullt att attrahera, motivera och behålla dessa personer. Syftet med studien var därför att undersöka vilka förutsättningar som är viktiga för att ett företag i en rekryteringsprocess skall attrahera dessa medarbetare. Vi undersökte också hur företagskulturen användes och uppfattades vid rekryteringen samt hur den bild som fördes fram i platsannons och vid intervjuer, överensstämde med verkligheten. I genomförandet har vi använt oss av kvalitativ metod innefattande tolv intervjuer, litteratur-fördjupning och dokumentanalys. Respondenterna är tjänstemän och studien genomfördes på tre företag inom tillverkningsindustri, bankväsende samt transport och logistik. Den teoretiska referensramen utgjordes av omvärldsfaktorer och organisatoriska förutsättningar. Resultatet visade att möjligheter till karriär, balans mellan arbetsliv och privatliv, trygghet och arbetets karaktär var attraherande. Det var också betydelsefullt att bilden som fördes ut i rekryteringsprocessen, där företagskulturen hade en central roll, överensstämde med indi-videns upplevelse av det nya arbetet, för att detta skulle leda till en positiv upplevelse och verka attraherande.
Bakom kulisserna på filmfestivalen. Om frivilligarbetets metaforer och motsättningar
(2005) Legnehed, Nina; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Eftersom jag själv arbetar på Göteborgs studentradio där nästan allt arbete görs av frivilliga, har jag kommit att fundera över det här sättet att organisera kultur. Det finns ett stort intresse för att arbeta med kultur i Sverige, ett intresse som inte motsvaras av ekonomiska möjligheter. När jag började fördjupa mig i litteratur kring frivilligarbete, kultur och organisation fann jag att mycket av litteraturen använde sig av vaga och mystifierande begrepp när de talade om arbete i kulturorganisationer och frivilligarbete. Jag blev nyfiken på ifall detta sätt att uttrycka sig i litteraturen hade någon motsvarighet i hur de som arbetar frivilligt i kulturorganisationer uttrycker sig. Jag ville undersöka hur man talar och skriver om frivilligarbete i kulturorganisationer. Utifrån tanken att det är genom berättandet som vi skapar mening i vår värld ville jag se på det som olika berättelser om frivilligarbete och kulturorganisation. Jag valde Göteborgs filmfestival som ett exempel på en kulturorganisation som till stor del är beroende av frivilligarbete. Jag intervjuade fyra ”volontärer”, och två personer på personalavdelningen. Med utgångspunkt i dessa olika berättelser om filmfestivalen, satte jag ihop min egen ”berättelse”, en metod som kallas narrativ analys. Grunden i berättelsen är min analys av både intervjupersonernas berättelser och berättelser från litteratur kring ämnet, där jag utifrån Bakhtin har sett tal om kultur, organisation och frivillighet som olika genrer. Jag fann att i allt detta tal om frivilligarbete fanns det mängder av motsättningar. Jag blev därför intresserad av avgränsningar och definitioner. Det var när jag försökte avgränsa ett ord som jag insåg att dessa motsättningar var nödvändiga för ömsesidig förståelse. Det går inte att förstå ”globalt” utan relationen till ”lokalt”. Jag började sätta ord bredvid eller i motsats till varandra för att se vad som uppstod. Hur kan man till exempel förstå ordet arbete? Om arbete är något vi gör för pengar, för brödfödan, något som förstås som motsatsen till ”fritid”, hur är då ”frivilligarbete” möjligt? Hur kan något som inte är betalt vara ”arbete”? Som en motkraft till pengar, såg jag identitet som ett viktigt begrepp för att förstå frivilligarbete. Denna identitet kan dock inte existera utan att hitta ett sätt att förhålla sig till motsatsparet betalt-obetalt. Jag tror att frivilligarbete i kulturorganisationer måste förstås i just detta spänningsfält av motsättningar.
Bra medarbetarskap - en studie av medarbetares föreställningar
(2007-01-02T14:28:28Z) Fribert, Lisa; Gunlycke, Anna
Bygga Nätverk - en studie om utformningen av Nätverk för långtidssjukskrivna på SAS, Landvetter
(2004) Hanberger, Sofia; Thoursie, Rebecka; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Syftet med uppsatsen är att ge kunskap och inspiration till hur man kan bygga Nätverk för ökad hälsa i arbetslivet. Uppsatsen bygger på en studie av ett Nätverk för långtidssjukskrivna på SAS, Landvetter. I den teoretiska referensramen behandlas bland annat begreppen rehabilitering, nätverk och självhjälpsgrupp. Tio personer med olika erfarenheter av Nätverket intervjuades samt två kompletterande telefonintervjuer genomfördes för att få svar på frågan hur Nätverket ska utformas för att få betydelse för individernas rehabiliteringsprocess. Resultatet ger inget entydigt svar. Slutsatsen som dras är att Nätverk måste utformas efter vilken målsättningen är. I diskussionen illustreras hur tre byggstenar kan användas vid utformandet av Nätverk; mål, innehåll och struktur.
Delat ledarskap ur ett medarbetarperspektiv - med avseende på ledarskap, kommunikation, organisationskultur, delaktighet och motivation
(2004) Gråberg, Lotta; Jonsson, Ulrika; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Denna studie är genomförd på uppdrag av Göteborgs Stad. Syftet var att undersöka det delade ledarskapet ur ett medarbetarperspektiv med avseende på ledarskap, kommunikation, organisationskultur, delaktighet och motivation. I genomförandet har en kvalitativ metod använts med fokusgruppsintervjuer. Två ostrukturerade fokusgrupper med 6 medarbetare i respektive grupp, i två till storleken jämförbara förvaltningar hos uppdragsgivaren genomfördes. Fokusgrupp 1 arbetar under ett delat ledarskap och fokusgrupp 2 under en ledare. Resultatet visade inte på fler fördelar med att arbeta under ett delat ledarskap. Denna överensstämmelse till trots, belyses aspekter som pekar på fördelar med att arbeta under ett delat ledarskap. Finns de rätta förutsättningarna, når ett delat ledarskap längre ut i organisationen och därmed fler medarbetare.
Den ”goda” vuxenutbildningen. Om utvärdering som styrverktyg
(2005) Oldberg, Lena; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
På senare tid har den svenska vuxenutbildningen genomgått en förändring, mestadels karaktäriserad av en ökad decentralisering, individualisering och flexibilitet. Som igångsättare för denna förändring fungerade Kunskapslyftet, en landsomfattande utbildningsreform som skulle vidareutbilda vuxna, lågutbildade arbetslösa. Kommunerna fick ansvar för genomförandet av Kunskapslyftet i den egna kommunen. När projektet skulle utvärderas fick kommunerna av Skolverket en rapportmall att fylla i. Denna var utformad på ett sätt som lämnade mycket lite frihet till kommunerna att redovisa Kunskapslyftet enligt egna idéer. Utifrån kommunernas rapporteringar skapade sedan Myndigheten för Skolutveckling en idealkommun, kallad alfa, som fick stå för det "goda" sättet att genomföra Kunskapslyftssatsningen. Jag ville studera hur utvärderingen efter Kunskapslyftet fungerar som ett styrverktyg för att skapa den "goda" kommunen enligt Skolverkets intentioner för förändringen av vuxenutbildningen. Jag har använt Latours begrepp handlingsprogram och anti-program för att skapa en förståelse för Skolverkets intentioner och kommunernas eventuella motstånd mot dessa. Med utgångspunkt i dessa begrepp har jag gjort textanalyser av Skolverkets rapportmall och kommunernas rapporter. Tanken var att synliggöra Skolverkets styrning och att belysa kommunernas sätt att opponera mot denna styrning. Jag har i min studie identifierat ett antal strategier i kommunernas texter för att uttrycka ett motstånd mot Skolverkets intentioner. Men trots detta är styrningen mycket tydlig, och Myndigheten för Skolutvecklings fastställande av den "goda" kommunen i den sammanfattande rapporteringen gör att det motstånd som kan spåras i kommunernas egna rapporter effektivt raderas från bilden av Kunskapslyftet.
Effektiva ledningsgrupper? – En kombinerad kvalitativ och kvantitativ studie av ledningsgruppers effektivitet
(2004) Andersson, Emma; Holmström, Jenny; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
I denna uppsats undersöks effektivitet i ledningsgrupper. Ledningsgruppen har en betydande roll i många organisationer. Det är härifrån som normer och värderingar sprids ut i organisationen och det är ledningsgruppen som fattar beslut om vart organisationen är på väg. I denna uppsats försöker vi finna ett antal faktorer som enligt intervjuade konsulter kan sägas känneteckna den effektiva ledningsgruppen. Vi undersöker även hur ett antal ledningsgruppsmedlemmar upplever att deras ledningsgrupp fungerar gällande dessa faktorer. I uppsatsen studeras litteratur och artiklar inom området ledningsgrupper. Även teorier om kollektiv kompetens och effektivitet i grupper och team i allmänhet tas i beaktande. Uppsatsen är en kombinerad kvalitativ och kvantitativ studie. För att få en bild av vad som kan sägas karaktärisera en effektiv ledningsgrupp görs intervjuer med organisationskonsulter på Sällma AB i Göteborg. De faktorer som enligt konsulterna kan sägas känneteckna en effektiv ledningsgrupp är främst tydliga och kara mål, helhetssyn, feedback, rak och öppen kommunikation, positivt arbetsklimat, uttalade spelregler, kompletterande kompetenser, gemensam värdegrund samt olika personligheter. Efter att ha erhållit ett antal faktorer av vikt för ledningsgruppens effektivitet görs en enkätundersökning som ledningsgrupper i elva organisationer medverkar i. Resultatet av enkätundersökningen visar att ledningsgruppernas medlemmar upplever att flertalet av de undersökta områdena är väl fungerande. Dock återfanns brister gällande konflikthantering, frågornas karaktär, feedback samt möteseffektivitet. Det övergripande intrycket av intervjuerna är att det finns märkbara brister i ledningsgruppers effektivitet. Enkätundersökningen visar dock ett positivt resultat på de flesta områden och således en mer positiv bild av effektiviteten i de undersökta grupperna. I slutdiskussionen förs bland annat ett resonemang kring troliga orsaker till de ovan nämnda skilda bilderna. En orsak som diskuteras är att konsulterna utgår från ett önskvärt tillstånd, ett ideal, då de talar om att det finns väldigt få effektiva ledningsgrupper. En annan orsak som tas upp är att ledningsgruppsmedlemmarna kanske inte känner sig till fullo anonyma och därför inte svarar helt uppriktigt. Slutdiskussionen tar även upp områden med potential för förbättring såsom feedback och möteseffektivitet. Uppsatsen avslutas med övriga reflektioner.
En omhändertagande och trygg introduktion? En utvärdering av nyanställdas introduktion inom Sahlgrenska universitetssjukhuset/Område Mölndal
(2007-01-02T13:48:11Z) Fernbring, Terese; Gidsäter, Åsa
En svensk studie av förberedelser av chefer inför en HR-transformaton
(2009-01-07T10:12:23Z) Doyle, Christian; Wallin, Anna; Göteborg University/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Vi har studerat hur chefer har förberetts inför en större omorganisation av HR-funktionen hos ett företag. Studien innefattade chefer med underställd personal ur linje och stab och baserades på 19 semistrukturerade intervjuer med chefer, samt 2 semistrukturerade intervjuer med HR-personal, som utvecklat och ansvarat för omorganisationens struktur. Det insamlade materialet av kvalitativ art tolkades och analyserades med hjälp av en svarsmatris. Vi kom fram till att förberedelserna var avsedda att omfatta samtliga chefer med underställd personal på Bolaget, och att de var såväl omfattande som av god kvalitet. De bestod av både skriftlig som muntlig information. Det fanns dock visst utrymme att undgå såväl förberedelser som omorganisationens nytillförda arbetssätt, vilket vi anser beror på brister i organisationens struktur och kultur.
En undersökning av organisationsklimatet på lagret vid Företaget
(2004) Kindberg, Niklas; Levinson, Anna; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Studiens syfte var att kartlägga och diagnostisera organisationsklimatet på lagret vid Företaget samt att komma med förslag till eventuella förbättringar. Organisationsklimatet undersöktes med en tvärsnittsstudie, vilket är en studie som genomförs vid ett enda tillfälle. Studien genomfördes med enkätformuläret Creative Climate Questionnaire (Ekvall, 1996b), i vilket organisationsklimatet delas upp i tio dimensioner. Undersökningsgruppen, som bestod av 112 arbetare från lagret, valdes ut genom ett obundet slumpmässigt urval. Statistisk analys med medelvärdesberäkningar och envägs variansanalyser genomfördes. Resultatet jämfördes med tillgänglig normdata och visade att organisationen utmärkte sig mest i dimensionerna utmaning samt konflikter. Den viktigaste slutsatsen från resultatet var att organisationens huvudproblem var personalens bristande motivation samt en hög andel konflikter.
En utvärdering av kärnämnessatsningen på Volvo personvagnar i Torslanda
(2007-01-02T13:42:44Z) Bosancic, Mirjana; Najduszynska, Sandra; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Förändring mot kulturellt ideal
(2008-01-24T09:38:56Z) Tydén, Frida; Göteborg University/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor; Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor
Organisationskultur är ett konkurrensmedel som är svårt att kopiera och som har fått betydande vikt i organisationers strävan mot bättre resultat. Att driva en kulturell förändring leder till problem, inte minst på grund av att organisationskulturbegreppet är abstrakt. Min studie är inriktad på att undersöka hur ledningen på If Industri, med utgångspunkt från nuvarande kultur, ska lyckas skapa motivation till en planerad förändring av organisationskulturen. Syftet med studien är därav att kartlägga nuvarande organisationskultur utifrån utarbetad idealkultur. Dessutom ska studien undersöka hur medarbetarna upplever att motivation kan skapas. Inom studiens ramar problematiseras begreppet kultur och möjligheterna att medvetet förändra en organisationskultur. Ett resonemang drivs även kring behovet av att skapa motivation för att kunna implementera idealkulturen. Studien har en teoretisk problemanalys kring begreppen kultur, förändring samt motstånd och motivation. En kombinerad problemanalysmodell har skapats av dessa begrepp. Studiens empiri baseras på granskning av interna dokument, en intervju med representant från ledningen samt intervjuer med fem medarbetare. Studien visar att upplevelsen av dagens organisationskultur inom If Industri är splittrad, och så även synen på huruvida en organisationskultur medvetet kan förändras. If Industris ledning bör inte eftersträva att motivera samtliga medarbetare. Motståndet mot den kulturella förändringen ska elimineras genom att ledningen talar till medarbetarna genom yttre faktorer. Motivation skapas genom att istället relatera till medarbetarnas inre faktorer.

Browse

Browsing Kandidatuppsatser by Title