Rapporter från Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/9919

Browse

Now showing 1 - 20 of 62

Nätuniversitetets nya portal: inte bara teknik - Förslag på funktioner och resurser från förstudien 2002
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2002) Berns, Tomas; Hansson, Henrik; Burvall, Patrik
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet har av regeringen fått i uppdrag att bygga upp och förvalta en IT-portal för användning inom Sveriges nätuniversitet. Portalen skall löpande utvecklas för att vara en för universitet och högskolor gemensam nod för information om utbud och sökmöjligheter av IT-stödd distansutbildning. En IT-portal kan förutom detta också erbjuda många olika tjänster som stödjer olika användargrupper, det vill säga såväl studenter i deras sökande efter kurser, i deras lärande och studier på distans, såväl som anställda vid lärosätena. För att säkerställa en god funktion och kvalitet har ett användarcentrerat arbetssätt prioriterats under denna förstudie. Vägledande för förstudien har varit att fånga upp vad som är efterfrågat av de olika intressenterna av portalen, det vill säga studenter, personal vid högskolor med flera. Teknisk utformning och säkerhetsaspekter har inte prioriterats i denna studie, dessa HURfrågor ses som steg 2 i utvecklingsprocessen efter att VAD-frågorna har identifierats och diskuterats. I detta arbete har en mängd olika metoder använts för att samla in information/data för att säkerställa såväl ett starkt studentperspektiv som ett universitetets- och högskoleperspektiv på vad en nationell portal bör innehålla. Förstudien har resulterat i 56 olika förslag till funktioner och resurser för portalen. Flera av dessa handlar om förbättrade tekniska funktioner, men flera förslag handlar också om organisatoriska system för att engagera både universitetens och högskolornas personal samt studerande runt om i landet att via www.netuniversity.se tillsammans få möjligheter att: öka tillgängligheten, servicegraden och kvaliteten i den nätburna utbildningen. Det är de lokala universiteten och högskolorna som står för genomförandet av kurser och utbildningar inom ramen för Nätuniversitet. Syftet med den nationella portalen är att ge ett mervärde i detta arbete till nytta för både högskolorna och de studerande i landet. Det är med denna målsättning som förslagen i denna rapport ges. Förstudien utgör basen för framtagandet av kravspecifikation för IT-portalprojektet. Den skall fungera som underlag för remiss till olika intressenter samt efter modifieringar och utveckling ge ett underlag för en offentlig, kommersiell upphandling av genomförandet av projektet under 2003.
Nätburna programutbildningar inom vård, medicin, hälsa och omsorg
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2003) Attström, Rolf; Domfors, Lisbeth; Sjöquist, Mats
Kvalitet i IT-stödd distansutbildning - En rapport från arbetsgruppen för kvalitetskriterier
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2003) Rathsman, Inger
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet tillsatte i augusti 2002 en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag till kvalitetskriterier för IT-stödd distansutbildning samt förslag till fortsatt arbete med kvalitetsfrågor. För distansutbildning finns sedan länge en dokumenterad erfarenhet, medan IT-stödd utbildning expanderat först under den senaste tioårsperioden. Nätuniversitetet öppnar nya möjligheter att utveckla flexibel utbildning, där den enskilde individen kan studera med stor frihet i tid och rum och har möjlighet att välja inom det nationella utbildningsutbudet och därigenom återkommande kan bredda och fördjupa sina kunskaper. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet skall i samverkan med universitet och högskolor främja utveckling av IT-stödd distansutbildning. Universitet och högskolor som medverkar i Nätuniversitetet skall i sin tur samverka i vissa frågor. Varje lärosäte ansvarar för kvaliteten i utbildningen och det ligger inom Högskoleverkets uppdrag att granska och främja kvaliteten i all högre utbildning. Det ställs alltså samma kvalitetskrav på den utbildning som ges via Nätuniversitetet som på all annan högskoleutbildning. I propositionen Den öppna högskolan anges mål för IT-stödd distansutbildning inom Nätuniversitetet. De kan sammanfattas i punkterna tillgänglighet, rekrytering, tillgodoräknande och utveckling av pedagogiken i distansutbildningen. Utbudet av utbildning måste också relateras till det samhällsuppdrag som ligger på universitet och högskolor att bidra till ett mer allmänt kunskapslyft. En översyn av samordningen av kurser och program mellan olika lärosäten är angelägen. Ett ökat utbud visar sig inte sällan bli tämligen konformt. På nationell nivå har det funnits myndigheter för distansutbildning sedan 1999, då Distansutbildningsmyndigheten, Distum, etablerades. Den avvecklades under våren 2002 och Myndigheten för Sveriges nätuniversitet etablerades den 1 mars 2002. På lokal nivå har enheter för pedagogisk utveckling växt fram sedan 70-talet, medan stödfunktioner för distansutbildning och IT-utbildning tillkommit under senare år. Kvalitetsaspekter Arbetsgruppen föreslår ett kvalitetsarbetsperspektiv för att bedöma kvaliteten i de processer och system som finns vid ett lärosäte för att bedriva IT-stödd distansutbildning. Ett motiv för detta val är att kvalitetsarbetet skall syfta till utveckling av den IT-stödda distansutbildningen. Det bör enligt denna utgångspunkt finnas system vid lärosätena för bedömning och utveckling av förutsättningar, processer och resultat. Grundläggande frågor är härvid: Hur vet man på institutionen/fakultetsnämnden/lärosätet att kvalitetskraven uppfylls? Har man system som gör det möjligt att följa på vilket sätt man uppfyller kraven? Varje del i avsnitt V avslutas med förslag till kriterier och kriterierna återges också samlat sist i rapporten. De aspekter som lärosätena föreslås ta hänsyn till vid planering av IT-stödd distansutbildning sammanfattas enligt följande vad avser förutsättningar: tillgänglighet, breddad rekrytering, kursutbud och tillgodoräknande, kompetens för IT-stödd distansutbildning, studentinflytande, teknikstöd och -support, biblioteksfunktion samt vägledning. När det gäller genomförande är två huvudfrågor centrala: Hur skall utbildningen gå till? Och Varför bör den genomföras på detta sätt? Det pedagogiska förhållningssättet och utbildningens innehåll är avgörande för hur utbildningen utformas. Läraren bör inrikta sitt pedagogiska arbete på att organisera lärmiljöer och handleda de studerande i deras kunskapsuppbyggande, individuellt och/eller i grupp. Det finns ingen generell pedagogisk metod som fungerar i alla undervisningssammanhang. Skillnaden mellan närundervisning och IT-stödd distansundervisning är att interaktionen mellan lärare och studenter och mellan studenterna huvudsakligen sker via nätet och att den i huvudsak sker i skriftlig form. Studenterna förväntas själva producera, i vissa fall ganska stora mängder, egen text. Noggrann planering är extra viktig vid distansutbildning. En väl strukturerad och informationsrik studiehandledning, planering för användning av olika tekniker, möjligheter för studenterna att utvärdera och påverka utformning är viktiga inslag. Kvalitetskraven när det gäller examination skall vara desamma oavsett studieform. Erfarenheten visar att examination över nätet inte utgör något hinder för hög kvalitet. Examinationen bör utvecklas så att den utgör en del av inlärningsprocessen och formerna skall anpassas till respektive kurs. Mot denna bakgrund är de kriterier som föreslås relativt generella och betonar organisation och lärandemiljö. När det gäller analyser av resultat bör en kontinuerlig statistikuppföljning beträffande studenter och utbildningsutbud göras på samma sätt som för campusutbildningen. System för kursvärderingar, lärarnas självvärderingar och externa utvärderingar är andra väsentliga inslag för att kunna bedöma resultat i den IT-stödda distansutbildningen. De granskande frågorna avseende huruvida kvalitetskraven uppnåtts bör avse både förutsättningar, genomförande och resultat. Denna värdering bör utgå från de förslag till kriterier som arbetsgruppen formulerat. Arbetsgruppen anser att det är viktigt att myndigheten följer lärosätenas arbete med kvalitetsbedömning och utveckling av kvaliteten i IT-stödd distansutbildning. Gruppen menar att den modell och de kriterier som här föreslagits bör utvärderas efter ett par år. Likaså bör myndigheten följa Högskoleverkets arbete med bedömning av kvaliteten i den utbildning som ges via Nätuniversitetet inom ramen för sexårsprogrammet.
Nätuniversitetet läsåret 2003/2004 - ekonomiskt stöd, kursutbud och antal sökande
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2003) Jonsson, Gunilla
Föreliggande arbetsrapport är ett led i arbetet med utvärderingen av Nätuniversitetets studentnytta. Utvärderingen genomförs vid UCER, Umeå Center for Evaluation Research, Umeå universitet. Syftet med denna rapport är att ge en bakgrund till de problem och utmaningar som Nätuniversitetet står inför och att ur ett studentperspektiv få en bild av de utbildningar som erbjuds genom den utbildningsportal som finns på Nätuniversitetets hemsida, www.netuniversity.se. Resultatet av en sökning kan variera från en dag till en annan. Samtidigt är detta är också den verklighet som möter de studenter som söker en utbildning (kurs eller program) via denna portal. Det område som står i fokus under utvärderingens första år är utbildningar inom medicin och vård. Därför är det också dessa utbildningar som står i fokus i denna arbetsrapport. En enkät som riktar sig till de studenter som läser en utbildning (kurs eller program) inom medicin och vård genomförs också under läsåret 2003/2004. Parallellt genomförs dessutom en enkätstudie av anställdas och studenters attityder till och erfarenheter av Nätuniversitetet. Denna sist nämnda studie vänder sig till samtliga ämnesområden och inte enbart till medicin och vård.
Verksamhetsberättelse 2002 - Myndigheten för Sveriges nätuniversitet
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2003)
På väg mot flexibel studie- och yrkesvägledning?
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2003) Lindberg, Mia
Nätuniversitetets webbportal - En användbarhetsstudie
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2003) Aderud, Johan
På uppdrag av UCER, Umeå Centre for Evaluation Research, har vi utvärderat Nätuniversitetets webbportal ur användbarhetssynpunkt med syfte att hitta problem och föreslå förbättringar. Användbarhet definieras enligt ISO 9141-11 som: Den grad i vilken användaren i ett givet sammanhang kan nyttja en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt . Studien har genomförts med två metoder, en heuristisk studie utförd av tre expertanvändare och en användartest med fyra användare ur portalens målgrupp. Det finns ett antal problem på webbportalen som bör åtgärdas för att man ska uppnå så hög användbarhet som möjligt för den tänkta målgruppen. Problemen är av tre typer: 1. Användare med särskilda behov. Textstorleken på alla sidor bör ökas till minst 10 pixlar. Man bör även erbjuda en högupplöst sida med möjlighet att reglera textstorleken i webbläsaren. Färgerna på länkar (röd) och toppmenyn (röd och gul) skulle behöva ändras då de är svårlästa och utgör problem för färgblinda personer. Dessa problem kan anses mest akuta eftersom sajten i nuvarande utformning är helt oanvändbar för personer med dessa problem. Dessutom skulle en design som inte använder ramar (frames) underlätta för användare som använder skärmläsare som hjälpmedel. 2. Generella designfrågor: Överhuvudtaget behöver länkutformningen ses över och göras enhetlig. Som portalen ser ut idag finns det alldeles för många varianter av länkar som riskerar att göra användare osäkra. Detta är dock något som testpersonerna inte reagerat på. Detta kan bero på att de inte upplevde det som ett problem på samma sätt som expertutvärderarna eller att scenarierna var av den karaktären så att detta problem inte ställdes tillräckligt på sin spets under användartesten. Rubriker på sidor är inkonsekvent eller saknas. Länkar ändrar ibland namn. Användning av bild och alt -text är oklar. Söksidan uppfattades som bra av både testpersonerna och expertutvärderarna, men det skulle behövas en tydligare och mer lättillgänglig hjälp på sidan. Sidan bör också utformas så att man i största möjliga mån undviker scrollning då det medför att sökknappen försvinner. 3. Sökproblem: Det fanns en del uppgifter som ingen av testpersonerna lyckades lösa. Alla användare hade stora problem med att hitta de lärcentra som arbetade tillsammans med det önskade universitetet vilket också uppmärksammades av några av expertutvärderarna. Detta är något som man behöver göra något åt då det är viktig information som kan vara avgörande för om studenten väljer att söka utbildningen eller inte. En söktjänst för hela portalen är önskvärd för att lätt kunna hitta den information som man söker. Detta hade troligtvis gjort att testpersonerna kunnat hitta den verksamhetsplan som efterlystes i ett av scenariorna under användartesten.
Nätverket för Informationsteknik i Akademisk Språkutbildning - ITAS, Evaluation Report
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2003) Shield, Lesley
This report evaluates the ITAS project since the end of 2002. Overall, the project appears to have been well managed and to have achieved all its aims as well as allowing the project team to identify areas which require development. The evaluator has only identified one minor area where further work might raise the profile of the project for existing and prospective participants. ITAS is both innovative and creative, but will need continued support to maintain its impetus and to make a real contribution not only to Swedish tertiary language teachers but as a model for others to draw upon, both nationally and internationally.
Handledare på nätet - Ett samarbetsprojekt mellan Hälsohögskolan i Jönköping, Avdelningen för Omvårdnad och Nätuniversitetet, våren 2003
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2003) Lindberg, Annika
Rapporten beskriver förloppet av projektet Handledare på nätet . Syftet med projektet var att hitta en form för att skapa kontakt och samarbete med distanshandledare för sjuksköterskor. De aktuella sjuksköterskorna är distansstuderande inom specialisering Ögonsjukvård 40p, vid Hälsohögskolan i Jönköping. Studenterna genomför sin kliniska tillämpning, 10 veckor, på ögonklinik nära sin hemort, vilket kan innebära att kursansvarig lärare ska hålla kontakt med 10-15 handledare spridda i landet. Kursledningen såg det som en utmaning och en nödvändighet att hitta en form för samverkan skola - handledare/verksamhet och fick den möjligheten under våren 2003, då projektstöd från Nätuniversitetet utgick. Genomförandet innebar att nio intresserade handledare träffades fysiskt under två dagar, för att diskutera, få information, stöd och genomgång av handledningsprocess samt upplägg och innehåll på de kurser som ingår i utbildningen. Efter dessa dagar hade involverade lärare och handledare fortsatt kontakt på nätet via webbplattformen Pingpong. En utvärdering gjordes efter avslutad kurs. Sammanställningen visade att arbetsmodellen uppskattades samt att handledarna känt sig trygga i kontakten med skola och lärare. Samtidigt kom ett flertal värdefulla synpunkter fram om hur kontakten och upplägget av handledarperioden kunde förändras och förbättras. Här uttrycktes bl.a. en önskan om tidigare information om kursupplägget så att tid bättre hade kunnat planerats in. Modellen kommer att användas inför kommande kurs men med vissa ändringar som delgetts under projektets gång utifrån synpunkter från studenter och handledare.
IT-stödd distansutbildning inom medicin och vård höstterminen 2003 - ur studenternas perspektiv
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Jonsson, Gunilla
Utredning om IT-stödda distansutbildningar inom Energi- och Elkraftteknik i Sveriges nätuniversitet
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Erlich, Catharina; Fransson, Torsten H.; Ambrén, Anders; Brenner, Mats; Holmblad, Lars; Östin, Ronny
Datorer och internet har gjort sitt intrång i alla delar av det moderna samhället under de 10 senaste åren. Oerhörda förändringar och rationaliseringar har genomförts och genomförs i allt snabbare takt. Den moderna människan har ett allt större behov av kontinuerlig utbildning för varierande arbetsuppgifter i olika skeden i livet. Utbildningsväsendet har i många fall följt utvecklingen, t. ex. genom införandet av datorer i olika kursmoment i diverse kurser, men de riktigt stora synergivinsterna avseende människans lärande i det livslånga, rymdlösa perspektivet har ännu inte slagit igenom. Sveriges stora geografiska utsträckning, tillsammans med en låg befolkningstäthet och politiska beslut avseende regionala högskolor, gör att det finns behov av högkvalitetsutbildning på många orter i landet, och att det därigenom byggts upp en utspridd högskolekompetens inom flera olika områden. Antalet potentiella elever på olika orter är dock inte alltid kompatibelt med utbildningarna vid de olika lärosätena. I takt med att det blir allt viktigare att utbilda sig inom olika områden genom livet ökar även behovet att studera från de lokala orter där individen arbetar. Med moderna IT-pedagogiska hjälpmedel finns det idag möjlighet att erbjuda elever utanför de mest centrala studieorterna en högkvalitetsutbildning i ett livslångt perspektiv genom att nyttja kompetens på olika orter i olika delar av utbildningen, och binda samman denna i utbildningsnätverk. Antagligen så kommer de allra flesta studenter även i framtiden att söka sig till de största högskolorna, men även dessa elever kommer i allt större utsträckning att läsa en del specialistkurser via internet på andra högskolor. Trots att många pedagoger, utbildare, forskare och politiker ser den enorma potentialen avseende IT-baserad distansutbildning och dess möjligheter för Sveriges framtid finns det idag ytterst få lysande exempel på hur en sådan utbildning kan genomföras. Bifogad utredning om, och ansökan för medel att utveckla, en IT-baserad distansutbildning inom elkraft och energi har för avsikt att ta fram ett sådant lysande exempel. De föreslagna utbildningsprogrammen kommer att var påbyggnadsprogram från en treårig basutbildning och skall genomföras i en modern IT-baserad utbildningsmiljö i vilken specialistföreläsningar och speciella distanslaborationer via nätet varvas med klassiska lokala hjälpfunktioner, studievägledning, laborationer, grupparbeten och studiebesök. De omvärldsanalyser som genomförts tyder på att den här föreslagna utbildningen kommer att vara i stort sett världsunik inom energi/elkraft-områdena avseende distansupplägget och de IT-baserade pedagogiska delmomenten. Sakinnehållet i de individuella kuserna kommer att baseras på den kompetens som finnes på de olika högskolorna. För att uppnå den höga målsättningen deltagarna har satt upp kommer ett datoriserat utbildningsverktyg att användas för ett flertal moment i kurserna och ett starkt samlande programråd, med en dedicerad programansvarig, kommer att följa upp eleverna i programmet genom kontinuerliga nätbaserade kontakter. Den genomförda utredningens slutledning är att ett flertal högskolor i Sverige är starkt motiverade att gemensamt satsa på framtagandet av IT-baserat distansutbildnings MSc program i energi/elkraft inom ramen för Nätuniversitetet under förutsättning att det ges finansiella möjligheter att genomföra programmet med den unika karaktär som föreslås. För detta genomförande ansöker utredningsgruppen härmed om medel för år 2004-2006 på respektive 805 kSEK, 737 kSEK och 475 kSEK från Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.
Hur möter Italien kunskapssamhället? - Rapport från internationella kommitténs studiebesök i november 2003
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Jalling, Hans
Från ord till handling - En studie av mål, visioner, strategiska beslut och organisatoriska förändringar av betydelse för den IT-stödda distansutbildningen vid lärosäten inom Nätuniversitetet
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Gisselberg, Margareta; Forsberg, Hans-Olof; Riabacke, Katarina
Riktlinjer för kartläggning av IT-stödd distansutbildning med ämnet företagsekonomi som pilotprojekt
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Sandberg, Ulrika; Langlott, Peter
Nätuniversitetets webb/kursinformation - vidare utvärdering
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Sandberg, Ulrika
Föreliggande rapport utgör en del i UCERs utvärdering av studentnyttan av Nätuniversitetet. I rapporten redovisas en undersökning av studenters informationsbehov, begreppsanvändning och sökmönster när det gäller IT-stödda distansutbildningar. Studenternas informationsbehov och sökmönster jämförs med det innehåll och de sökvägar som fanns på Nätuniversitetets webbportal i början av 2004. Rapporten innehåller också förslag på hur informationen till studenter ska kunna organiseras så att den bättre överensstämmer med behoven. Ulrika Sandberg, Inst. för Ekonomi, Statistik och Informatik, Örebro universitet, har genomfört undersökningen. Åke Grönlund har granskat rapportens innehåll och slutsatser.
Nätuniversitetet 2003
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004)
Studenternas uppfattningar om datorkommunikation - inom Nätuniversitetets medicin- och vårdutbildningar
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Söderber, Tor
Centrum för utvärderingsforskning vid Umeå universitet utvärderar på uppdrag av Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet studentnyttan med Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning. Vi har i ett antal rapporter granskat kurser och utbildningar inom medicin- och vårdområdet och likaså vilka attityder och erfarenheter som olika intressenter har av Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning (se www.ucer.umu.se). Under de kommande två åren kommer kurser och utbildningar inom naturvetenskap, teknik och samhällsvetenskap att studeras närmare. Föreliggande rapport är en fördjupad studie av hur studenter inom medicin- och vårdområdet har uppfattat olika former av IT-stöd och förekommande datorkommunikation. Rapporten har skrivits av fil dr Tor Söderström, pedagogiska institutionen, Umeå universitet. För att få en samlad bild av medicin- och vårdstudenters erfarenheter av IT-stödd distansutbildning och Nätuniversitet hänvisas till en tidigare rapport (Mårald och Westerberg, 2004).
Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning - Attityder och erfarenheter hos prefekter, kursansvariga och studenter
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Westerberg, Pernilla; Mårald, Gunilla
Denna rapport är en del i arbetet med att utvärdera studentnyttan med Nätuniversitetet, på uppdrag av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Uppdraget utförs av UCER, Umeå Center for Evaluation Research vid Umeå universitet och huvudförfattare till rapporten är Pernilla Westerberg. Syftet med denna delstudie är att synliggöra olika intressenters attityder till och erfarenheter av IT-stödda distanskurser och Nätuniversitetet. Intressenterna är i det här fallet prefekter, kursansvariga för IT-stödda distanskurser och studenter som läser dessa kurser. En uppföljning av denna rapport är planerad år 2006.
Slutrapport projektet Kursutvecklingsmodeller "Kummelprojektet"
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Sällström, Annika; Luleå Tekniska Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Blekinge Tekniska Högskola
Under projektets första period jan-mars 2003 gjordes en inventering av olika befintliga modeller för kursutveckling hämtade från den systemvetenskapliga disciplinen, litteratur om distansutbildning samt genom intervjuer. Se bilaga 1. Modellinventering När arbetet med modellutveckling pågått i ca 2 månader påbörjades arbetet med att skapa det virtuella laboratoriet som senare fick namnet Kursverkstad. Utveckling av kursverkstaden har genomförts genom prototyping för att uppnå en kreativ utvecklingsprocess tillsammans inom projektgruppen och med användare. I maj 2003 fanns en första testprototyp som testpiloter inbjöds att tycka till om. Prototypen fanns tillgänglig via projektets webbsida. Ett webbaserat utvärderingsformulär användes där testpiloter fick ett antal frågor att ta ställning till efter att ha testat kursverkstaden. Detta första test var ett sätt för projektet att få tidig feedback från användargruppen inför det fortsatta arbetet. Under nov-dec genomfördes ett andra test (användbarhets- och funktionstest) med testpiloter genom användarobservationer och en enkät. Resultatet av dessa två tester har sedan använts för vidareutveckling av kursverkstaden I anslutning till det andra testet påbörjades arbete med exempelbanken och inventering av länkar inom området nätbaserad utbildning. Dessa delar sattes sedan samman till en resursbank innehållande ett antal olika stödfunktioner att användas vid utveckling av nätbaserade kurser. Kursverkstaden är ett verktyg att användas vid planering av kurser och ska ge dig en bra start för att komma igång I exempelgalleriet och under länkar har vi samlat olika exempel på kurskomponenter, kursupplägg och annat matnyttigt. Ett slutgiltigt betatest med en fullständigt fungerande resursbank genomfördes i mars 2004 och den slutgiltiga versionen av resursbanken slutfördes därefter. Se bilaga 2 för mer info om användardialog och test. Förutom den användardialog som projektet haft via inbjudan till frivilliga testpiloter att testa prototyper har vi genomfört ett antal möten och presentationer av Kummelprojektet för intresserade bl a vid Nätuniversitetets knytkalas 2003. Vid dessa tillfällen har vi både fått ta del av andras erfarenheter av modeller för kursutveckling samt även kunnat föra en dialog om hur en stödfunktion för kursutveckling ska vara utformad. Några ur projektgruppen har även deltagit i en internationell konferens (ED-Media) juni 2003 arrangerad av AACE (Association for the Advancement of Computing in Education). Där fick vi möjlighet att möta andra aktörer inom området kursutveckling och kunna utbyta erfarenhet och få inblick i nyheter gällande teknik och metoder för nätbaserat lärande, något som påverkat utformningen av bl a kursverkstadens innehåll. Projektet genomförde även en virtuell workshop i juni månad 2003 . Vid denna workshop deltog ca 35 personer från hela landet. Det var representanter från universitet och näringsliv. Inför workshopen hänvisades deltagarna att testa kursverkstadprototypen för att därigenom få feedback till projektet.
Jourhavande bibliotekarie
(Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, 2004) Ottelid, Magnus; Brolund, Agneta; Hohweiler, Kristina; Kungliga biblioteket/Bibsam; Sveriges lantbruksuniversitet; Mitthögskolan; Högskolan i Jönköping
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet beviljade hösten 2002 medel till projektet Jourhavande bibliotekarie med projekttiden jan 2003 dec 2004. Eftersom alltfler studenter läser kurser och utbildningar som inte är beroende av närvaro på campus har syftet varit att erbjuda högskolestudenter och anställda nätbaserad personlig vägledning i informationssökning. Tjänsten bygger på chatt med co-browsing, (student och bibliotekarie delar samma webbfönster) som kompletteras av en e-postfunktion. Projektet har bedrivits som ett samverkansprojekt mellan högskole- och universitetsbiblioteken i Jönköping, Kungl Tekniska högskolan, Mitthögskolan och Lund. Tanken har varit att skapa en nationell tjänst på kvällar och helger som är de tider då det är kostsamt att hålla öppet för att nå kostnadseffektivitet och kunna dra nytta av olika kompetenser. Femton högskole- och universitetsbibliotek deltar idag i tjänsten, ytterligare två har anmält sitt deltagande med start 2005. Alla deltagande bibliotek har som komplement motsvarande lokala tjänster under dagtid för det egna lärosätets studenter och anställda. Resultatet av de två enkätomgångar som har vänt sig till användare visar att de allra flesta är nöjda med den sökhjälp och vägledning de fått. Bland de som valt chatt anser nästan alla att de haft en fungerande chattdialog med bibliotekarien. Överhuvudtaget värderas chatt som en mycket bra eller bra kommunikationsform i jämförelse med andra sätt att kommunicera. Ett annat intressant resultat av enkäterna är att mer än hälften av användarna uppger att de är campusstudenter, 10% svarar att de är distansstudenter medan 20% att de är anställda. Användningen av tjänsten har stadigt ökat men statistiken visar fortfarande ett relativt lågt användande. Tänkbara förklaringar är att tjänsten är ny och att det krävs tid för att etablera nya arbetssätt. Avgörande för nyttjandegraden är självklart att våra målgrupper högskolestudenter och anställda känner till och enkelt hittar en ingång till tjänsten. Fortsatt marknadsföring i olika sammanhang på universitet och högskolor är av största vikt liksom via folkbibliotekens informationsdiskar och via landets lärcentra.

Browse

Browsing Rapporter från Myndigheten för Sveriges nätuniversitet by Issue Date