Magisteruppsatser Företagsekonomiska institutionen

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/788

Browse

Now showing 1 - 20 of 852

Analysmodellen - ett ökat förtroende för revisorn?
(2002) Ryvallius, Anna; Emanuelsson, Jenny; Christoffersson, Louise; Göteborg University/Department of Business Administration
Revisionsbranschens förmåga att anpassa sig till stora förändringar och den snabba utvecklingen, som ägt rum i näringslivet under det senaste decenniet, har lett till en ökad fokusering på revisorers arbete. Flera stora företagsskandaler har den senaste tiden lett till ett ifrågasättande av revisionsbyråernas trovärdighet och objektivitet. Debatten har dessutom givit upphov till utredningar kring behovet av skärpta krav gällande oberoendet. För att uppfattas som oberoende måste revisorn skapa förtroende främst genom etik, moral och en hög professionalism. I Aktiebolagslagen och praxis regleras oberoendefrågor. Dessa uttrycks framför allt genom jävsregler. För att säker-ställa revisorns oberoende har det i den nya Revisorslagen tillkommit bestämmelser för hur detta ska utföras. Den 1 januari 2002 lagstiftades i Sverige om en analys-modell som bygger på att revisorn själv i alla revisionsuppdrag, med hjälp av analys-modellen, ska analysera sin opartiskhet och självständighet gentemot det reviderade bolaget. Enligt Mayer, Davis och Schoorman skapas förtroende utifrån tre hörnstenar; för-måga, välvilja samt integritet. En av revisorns uppgifter är att ge ökad trovärdighet åt årsredovisningen. Syftet är att omvärlden skall få ett ökat förtroende för årsredo-visningen när revisorn sätter sin signatur. En förutsättning för detta är att revisorn är oberoende av dem han granskar. För att säkerställa oberoendet använder sig revisions-byråer av analysmodellen för att analysera revisorns situation gentemot sina klienter. Modellen är en självgranskande modell och det är endast revisorn själv som primärt avgör hur oberoende han/hon är. Ett problem som ses med detta är om självgransk-ning är en grund att bygga förtroende på. För att branschen skall överleva, krävs att näringslivet har ett uttalat förtroende för revisorn och dennes profession. I uppsatsen frågas huruvida analysmodellen är ett hjälpmedel för revisorn vid skap-ande av ett ökat förtroende inför klienten. Syftet är att undersöka och skapa förståelse för om analysmodellen är ett hjälpmedel för att öka förtroendet för revisorer och dess arbete. De avgränsningar som görs är att endast revisorers åsikter kring förtroende, oberoende och analysmodellen beaktas. Urvalet begränsas till tre stora och tre mindre revisionsbyråer. För att samla in data används intervjuer för att få fram respondenternas åsikter och värderingar. De involverade revisionsbyråerna i undersökningen är: Lindebergs Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Deloitte & Touch, Hurtigs Revisionsbyrå, Datarevision i Göteborg KB samt Adrian & Partners. Utifrån den empiriska undersökningen konstateras att de egenskaper som skapar förtroende för en revisor inte går i linje med den teoretiska referensramen. En själv-granskande modell kan inte ge ett trovärdigt resultat och ökar inte heller förtroendet för revisorn. Analysmodellens användande ifrågasätts, då den inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till förmåga, välvilja och benägenhet samt ömsesidigt förtroende. Kritik riktas mot huruvida analysmodellen kan ses som ett hjälpmedel för ett ökat förtroende för revisorn.
Ekonomistyrning i vården. KPP som ekonomistyrningsverktyg i vårdverksamhet
(2002) Svahn, Thomas; Karlsson, Leif; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Revisionens utveckling under de senaste tio åren - En studie av en prispressad bransch
(2003) Kjellstörm, Henrik; Appelgren, Fredrik; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och frågeställning: Under det sista årtiondet har revisionsarvodena på stora revisionsuppdrag minskat markant. Detta har lett till en diskussion där revisionens kvalitet ifrågasatts. Många röster har gjort sig hörda genom att kritisera dagens revision och menar då att den skulle vara undermålig. Mot bakgrund av den aktuella diskussionen har vi studerat hur kvaliteten på revisionen utvecklats under de senaste tio åren. Vi har också undersökt om det finns ett samband mellan revisionskvalitet och storleken på revisionsarvoden. Syfte: Uppsatsens syfte är att ge ett svar på den pågående diskussionen om revisionens kvalitet. Undersökningen är intressant för revisorer, revisionsklienter och aktieägare. Studerande på universitetsnivå i företagsekonomi skall se uppsatsen som en vägledning för vidare studier. Avgränsningar: Revision finns i ett flertal former. Uppsatsen avgränsas till den revision av aktiebolag som enligt aktiebolagslagen är lagstadgad. Arbetet omfattar således inte miljörevision och statlig revision etc. Vidare ämnar uppsatsen inte beskriva hur kvalitetsarbete och kvalitetsstyrning av revision bedrivs. Strategi och metod: Vi har valt att utgå från en explorativ forskningsstrategi som sedan övergår till en förklarande strategi. Vårt vetenskapliga tillvägagångssätt är kvalitativt då djupintervjuer ligger till grund för uppsatsens resultat. Nio personer har intervjuats och de representerar tre huvudgrupper; revisorer, revisionsklienter och aktieägare. Resultatet av empirin har utvärderats i analysen med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska referensram. Resultat: Mot bakgrund av de reducerade revisionsarvodena är det vanligt att revisionens kvalitet ifrågasätts i den pågående diskussionen. Vår slutats är att revisionens kvalitet förbättrats under de senaste tio åren. Revisionen är idag noggrannare planerad, effektivare utförd samt bättre rapporterad. Revisionsbyråernas lönsamhet, vad gäller stora uppdrag, har minskat och klienterna får idag mer revision per arvodeskrona. Förslag till fortsatt forskning: Det är intressant att studera hur revisionsprocessen kan effektiviseras ytterligare. Det skulle också vara intressant att undersöka hur revisionsbyråerna organiserar kvalitetsstyrningen av revisionen. Ytterligare ett exempel på ett intressant ämne kan vara att undersöka om tillvägagångssättet för revision skiljer sig åt mellan revisionsbyråer av olika storlek.
Redovisning av FoU - En studie av hur sex tillverkande företag tillämpar RR 15
(2003) Widén, Per; Eriksson, Johan; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem I samband med att nya rekommendationer börjar tillämpas finns det ofta i inledningsskedet en osäkerhet kring hur dessa nya normer skall tillämpas. Eftersom RR 15 innebär ett antal viktiga ställningstaganden är det intressant att studera hur företag idag tolkar och tillämpar rekommendationen, inte minst mot bakgrund av de betydande satsningar på forskning och utveckling som många svenska företag gör. Vår övergripande frågeställning lyder: Hur tillämpar tillverkande företag RR 15:s principer om redovisning av FoU och vilka är de mest väsentliga skillnaderna i denna tillämpning mellan de studerade företagen? Syfte Syftet med vårt uppsatsarbete är att analysera och förklara hur tillverkande företag tillämpar RR 15:s principer om redovisning av forskning och utveckling. Vi ämnar också redogöra för de mest väsentliga skillnaderna i denna tillämpning. Metod Denna studie har genomförts genom en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med sex respondenter. Respondenterna är verksamma inom företag som satsar på forsknings- och utvecklingsarbete samt tillämpar RR 15. Sekundärdata i form av litteratur, artiklar, Internetkällor och årsredovisningar har använts. Slutsatser De sex bolagen vi studerat följer RR 15:s regler om hur forskning och utveckling bör hanteras i redovisningen. Vi har sett en hel del likheter men också en del väsentliga skillnader. Den viktigaste skillnaden vi sett är när bolagen anser att utvecklingsarbetet anses uppfylla kriterierna för aktivering. Åtminstone hälften av bolagen anser sig kunna aktivera så snart projekten kommit förbi förstudiefasen, då projekten blir mer formaliserade. De anser att detta ger den bästa matchningen. Ett av bolagen aktiverar först när projektet når tillverkningsstadiet, främst på grund av den osäkerhet som präglar arbetet fram till denna fas, vilket är ett tecken på hög grad av försiktighet. Förslag till fortsatt forskning Då ämnet är relativt nytt skulle det vara intressant att göra en liknande undersökning om några år, då praxis blivit mer vedertagen och jämföra med vår undersökning. Ett intressant uppsatsämne skulle också vara att göra en studie av endast två företag för att få en djupare förståelse. Det skulle då vara intressant att även analysera hur tillämpningen av RR 15 ser ut längre ner i organisationen. Det skulle också vara intressant att undersöka företag vars utvecklingsarbeten består av annat än produktutveckling, exempelvis utveckling av tjänster eller kostnadsbesparande resurser för internt bruk.
Anmälningsplikt vid misstanke om brott - En studie om revisorer i Göteborg
(2003) Shibru, Getnet; Larsson, Anna; Karlsson, Sara; Göteborg University/Department of Business Administration
De senaste årens redovisningsskandaler har gjort att revisorns roll blivit ifrågasatt och detta väckte vårt intresse för att se vad som innefattas i revisorns roll. Särskilt intressant fann vi att titta närmare på den anmälningsplikt som ålades revisorer från och med 1 januari 1999. Vi ämnar med denna uppsats klargöra hur revisorns roll påverkas av lagregeln om anmälningsplikt vid misstanke om brott, samt kartlägga inställningen till anmälningsplikten bland revisorer. Vi avser även att utröna hur lagtexten tolkas av revisorer, för att på så sätt se hur väl revisorers tolkning överensstämmer med Ekobrottsmyndighetens tolkning. Huvudsyftet med uppsatsen är att utreda om ovan nämnda förhållanden skiljer sig åt beroende på revisionsbyråns storlek. Uppsatsens ansats var en enkätundersökning med 21 revisorer på revisionsbyråer i Göteborg, där vi hade ett bortfall på fem stycken. Revisionsbyråerna delades in i tre olika kategorier: stora, medelstora och små. Dessutom gjordes en intervju med en kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten i Göteborg för att diskutera det resultat som framkommit i enkätundersökningen. Vi kom i vår studie fram till följande slutsatser: Anmälningsplikten har inte påverkat revisorsrollen i någon större utsträckning. Revisorers inställning till anmälningsplikten är övervägande neutral eller negativ. Revisorer brister i tolkningen av centrala delar i lagtexten och tolkningen skiljer sig även åt mellan revisorer och Ekobrottsmyndigheten. Vad gäller ovanstående förhållanden särskiljer sig små revisionsbyråer från medelstora och stora byråer i följande avseenden. Revisorer på små revisionsbyråer upplever att revisorsrollen har påverkats av anmälningsplikten i större utsträckning. De är även sämre i sin tolkning av anmälningsplikten. Inställningen till anmälningsplikten skiljer sig inte åt beroende på storlek på revisionsbyrå. Mellan medelstora och stora revisionsbyråer finns inga tydliga skillnader. Förslag till fortsatt forskning är att se om någon motsvarande regel existerar i utlandet och se på hur den i så fall tillämpas av revisorer där och om samma problematik finns i tolkningen av lagtexten som i Sverige. Det kan även vara intressant att, istället för att inta revisorns och Ekobrottsmyndighetens perspektiv, göra en studie utifrån klienternas perspektiv för att på så sätt se vilken syn dessa har på anmälningsplikten.
Ekonomistyrning i intressenätverk - en fallstudie
(2003) Niclas, Berg; Karl, Bengtsson; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Problembakgrund: Ekonomistyrning i industriella nätverk är ett väl dokumenterad fenomen. I de industriella nätverken sker stora investeringar i gemensamma resurser samt utvecklandet av relationer. En annan form av nätverk är intressenätverk som skiljer sig från de industriella på flera sätt. Finns det några skillnader i ekonomistyrningen och vilka är de? I fallstudien undersöks alltså om det finns några problem med ekonomistyrningen. Syfte: Det finns flera typer av syften i uppsatsen. Först ska vi kartlägga intressenätverket SFM och dess ekonomistyrning. Vi ska också utvärdera det existerande nätverkets ekonomistyrning och se om de teoretiska ekonomiska styrningsmetoderna vi valt att presentera går att applicera och användas. Beroende på vad som framkommer i vårt resultat ämnar vi komma med förslag till en utvecklad metod av ekonomistyrning av intressenätverk. Avgränsningar: För att få en hanterbar undersökning väljer vi att avgränsa uppsatsen till ett fåtal, dock representativa aktörer i nätverkets intressentgrupper. Vi kommer inte heller att behandla relationer utanför det informella och formella nätverk som bildas av dessa medlemmar. Vidare studeras bara en stillbild över nätverket då vi av tidsbrist inte kan följa nätverket över en längre tidsram. Det enda problemet vi ser är att det kan begränsa vår insikt i nätverket som en dynamisk organisation. Metod: För att vidare försöka få en ökad förståelse för det studerade fenomenet och förstå sambandet med helheten valde vi att genomföra en fallstudie. Då vi inte hittat någon tidigare forskning som behandlat vårt problem antog vi en explorativ ansats. För att vidare kunna lägga till teorier kring ekonomistyrning i intressenätverk valde vi en abduktiv ansats. Ansatserna får till följd att studien bör följas av fler studier innan det empiriska tillämpningsområdet kan utvecklas. Då studien var av ett nätverk och dess intressenter föll det sig också naturligt att använda ett nätverksurval. Rekommendationer: Det framkom att det finns ett behov av ekonomisk styrning i intressenätverk och den metod vi fann vara bäst för nätverket var att låta det verka under ett kostnadsansvar. Vi ger även förslag på olika parametrar som kan användas för att följa upp och mäta framgång. Kostnadsansvar som ekonomistyrningsmetod kan med fördel tillämpas både i intressenätverket och mot det. Förslag till vidare forskning: Ett av våra förslag är att göra ytterliggare fallstudier för att då kunna generalisera, hitta gemensamma nämnare och påbörja en teori. Kompletterande undersökningar skulle också kunna fastställa huruvida det finns någon ekonomistyrning i intressenätverk. Exempel på intressenätverk som kan undersökas är inom bilindustrin eller verkstadsindustrin.
Hur börsnoterade företag inom olika branscher redovisar FoU
(2003) Emilsson, Helena; Andersson, Ingela; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: I Sverige har företag enligt årsredovisningslagen haft större möjligheter att välja antingen att kostnadsföra eller aktivera utgifter för forskning och utveckling. Efter införandet av RR 15 har denna valfrihet försvunnit eftersom RR 15 kräver att forskningsutgifter skall kostnadsföras och att utgifter för utveckling skall kostnadsföras eller, om de uppfyller vissa kriterier, aktiveras som en immateriell tillgång i balansräkningen. Härmed har en ny valfrihet uppkommit gällande huruvida företagens utvecklingsutgifter uppnår kriterierna eller inte och det bedöms subjektivt av redovisarna. Det finns en rad faktorer som kan påverka redovisarnas redovisningsmetod och tidigare forskning har visat att storleken på företagen samt företagens soliditet har inverkan på hur företag redovisar FoU. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om det föreligger någon skillnad mellan branscher i sättet att redovisa FoU utgifter. Vidare vill vi öka förståelsen kring redovisning av FoU utgifter och utröna om det finns faktorer som påverkar redovisningsmetoden. Avgränsningar: Uppsatsen är baserad på svenska publika aktiebolag som redovisar enligt svenska redovisningsprinciper och som har FoU utgifter samt anger vad dessa uppgår till. Bolag som inte uppfyller kriterierna avgränsar vi oss ifrån. Undersökningen inkluderar enbart information från år 2001 och 2002. Metod: Undersökningen är genomförd enligt den kvantitativa metoden och 102 företag av totalt 289 stycken uppnådde de av oss uppställda kriterierna. Dessa företag ingår i nio olika branscher som är hämtade från Affärsvärlden. Dessa är: media och underhållning, tjänster, telekommunikation, IT, finans, hälsovård, konsumentvaror, råvaror och industri. Resultat och slutsatser: Undersökningen visar att flertalet branscher har en kombination av aktivering och kostnadsföring. I vår studie framgår det tydligt att de flesta branscher börjat aktivera FoU i högre utsträckning år 2002, men det går inte att säkerställa att RR 15 är huvudskälet till den ökade aktiveringen. Då det inte längre finns samma möjlighet som tidigare tror vi dock att rekommendationen påverkat redovisningen. Förutom de faktorer som vi i vår undersökning valt att belysa, finns det enligt oss en mängd andra parametrar som också påverkar, exempelvis influeras de av omvärldsfaktorer såsom exempelvis konjunktursvängningar och konkurrenter. Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker det skulle ha varit intressant att ta del av hur onoterade företag redovisar FoU utgifter eftersom de inte behöver tillämpa RR 15. Kanske finns det även här ett mönster kring hur de olika branscherna redovisar FoU utgifter. Ett annat intressant område skulle även vara att gå närmare in på de branscher där investering i FoU är som mest frekvent, till exempel telekommunikations- och industribranschen.
Successiv vinstavräkning - en studie av pågående arbeten i byggföretag
(2003) Waern, Markus; Bodén, Chrisitan; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Problembakgrund: Ett exempel där den svenska redovisningen nyligen har anpassats till internationell praxis är redovisning av pågående arbeten vilket behandlas i Redovisningsrådets rekommendation Entreprenader och liknande uppdrag (RR 10). Det som är karaktäristiskt för pågående arbeten är byggentreprenader som sträcker sig över flera redovisningsperioder, exempelvis bygg-, väg- och tunnelprojekt. Successiv vinstavräkning som är den stora förändringen har införts med avsikt att ge ett bättre underlag för externa intressenter om företagets ställning och resultat. Successiv vinstavräkning innebär att intäkter, kostnader och resultat redovisas i takt med att arbetet utförs, jämfört med färdigställandemetoden som redovisar entreprenaden först när det slutförts. För att tillämpa den nya rekommendationen, som trädde i kraft den första januari 2001, ställs dock vissa krav som kan ge problem i redovisningen. Den nya rekommendationen förutsätter att företagen har tillgång till effektiva och samordnade kalkyl-, prognossystem och intäkts-/kostnadsrapportering. Anledningen till att dessa system behövs beror på att successiv vinstavräkning kräver att ett entreprenaduppdrags färdigställandegrad ska kunna beräknas på ett tillförlitligt sätt. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur redovisning av successiv vinstavräkning tillämpas i publika och icke-publika byggföretag, samt om revisorer och representanter för byggföretagen anser att det finns problem att följa och anpassa sig till den nya rekommendationen Entreprenader och liknande uppdrag (RR 10). Resultat och slutsatser: Studien visar att de publika företagen i snabbare takt upparbetat tillförlitliga rutiner kring successiv vinstavräkning än de icke-publika företagen. I de icke-publika företagen har tidpunkten för övergången till den nya redovisningsmetoden inte visat på samstämmighet mellan de i studien ingående företagen. Det går att hänföra till brist av resurser att utveckla tillförlitliga prognos- och redovisningssystem och att de mindre företagen inte sett nyttan av att redovisa enligt successiv vinstavräkning. Vidare finns det också osäkerhetsmoment att tillämpa successiv vinstavräkning vilket kan leda till att det resultat som presenteras i årsredovisningen inte motsvarar de faktiska ekonomiska förhållandena i byggföretaget. Det är svårt att estimera oförutsedda händelser som ofta uppstår i samband med entreprenaduppdraget och att bedömningarna kan vara ett resultat av subjektiva värderingar. Trots problematiken kring den nya redovisningsmetoden är erfarenheten att fler och fler företag övergår till successiv vinstavräkning i den externa redovisningen.
Redovisning av FoU: En utvärdering ur ett användarperspektiv
(2003) Landby, Andreas; Engelfeldt, Frederik; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: I flera olika branscher är FoU en allt viktigare del av företags verksamhet. Det är problematiskt att fånga in FoU, som är en immateriell tillgång, i traditionell redovisning eftersom den bygger på materiella tillgångar. Detta har lett till att FoU:s plats i redovisningen är omdiskuterad. Detta visas inte minst av att två av västvärldens mest inflytelserika normsättare, IASB och FASB, förespråkar olika redovisningsmetoder. Dessa normsättare påverkas av flera olika grupper, av vilka användarna av redovisningsinformation bara är en. Uppsatsens problem är därför att analysera hur de tre grundläggande redovisningsmetoderna total kostnadsföring, delvis aktivering och total aktivering tillfredställer tre olika intressentgruppers informationsbehov. De tre olika intressentgrupperna är investerare, kreditgivare och allmänheten. Syfte: Detta är tvådelat. För det första är syftet att öka kunskapen om investerares, kreditgivares och allmänhetens informationsbehov om FoU. För det andra är syftet att fastställa hur väl de tre grundläggande redovisningsmetoderna täcker undersökningens tre intressentgruppers informationsbehov, genom att analysera de argument som ligger bakom de olika metoderna med redovisningens mål, kvaliteter och principer. Avgränsningar: Uppsatsen är inriktad på att behandla värdet av de tre redovisningsmetoderna ur ett användarperspektiv och hänsyn tas därför inte till producentperspektivet. Den behandlar inte heller problematiken med vad som skall identifieras som FoU-utgifter eller hur eventuella avskrivningar skall behandlas, utan uppsatsen bedömer endast problematiken med olika redovisningsmetoder. Undersökningen är också avgränsad till att behandla redovisningsmetoderna i sig och inte i detalj eventuella normer som bygger på dem. Metod: Enskilda semistrukturerade intervjuer med två representanter från varje intressentgrupp har genomförts. Dessutom har två liknande intervjuer utförts med två revisorer. En utvärdering av de tre redovisningsmetoderna har sedan utförts genom att det empiriska materialet har analyserats tillsammans med redovisningens grundläggande mål, principer och kvaliteter. Resultat och slutsatser: Studien har identifierat nya argument för och mot de tre olika redovisningsmetoderna som tidigare forskning inte har framfört. Slutsatsen är att redovisningsmetoden delvis aktivering är den som till störst del täcker investerares, kreditgivares och allmänhetens informationsbehov av FoU. Förslag till fortsatt forskning: En fördjupad studie över dels gränsdragningsproblematiken vid delvis aktivering, dels problematiken med avskrivningar.
Kommunikation av vision i kunskapsintensiva företag - En kvalitativ studie av tre revisionsbyråer
(2003) Westerberg, Christopher; Thörewik, David; Svensson, Erik; Göteborg University/Department of Business Administration
Problembakgrund: Ekonomistyrningen har under de senaste decennierna blivit alltmer komplex. Från att tidigare ha varit fokuserad på industriföretag och därmed kapacitetsutnyttjande och volymer har styrningen blivit inriktad på de mjuka värden som betonas i tjänstesektorn. De nya förutsättningarna, där medarbetarnas kunskaper anses utgöra den viktigaste tillgången, ställer nya krav på företagsledningar såväl som på styrsystemen. Det har debatterats kring betydelsen av kunskapsföretagens vision och kring vikten av att förmedla denna genom organisationen. Syftet med visionen anses vara att få samtliga inom organisationen att sträva mot samma mål. För att en väl utarbetad vision skall vinna acceptans och genomsyra en kunskapsintensiv organisation måste den också kommuniceras på ett lämpligt sätt. Den interna kommunikationen blir därför fundamental. Med denna bakgrund har vi formulerat följande problem och syfte. Syfte: Att skapa kunskap kring hur företag i revisionsbranschen kommunicerar visionen till medarbetarna. Att undersöka om den interna kommunikationen och visionen når fram till de anställda. Metod: Uppsatsen har sin grund i det hermeneutiska synsättet på hur kunskap skapas där vi, genom att tillgodogöra oss litteratur, skapar oss förkunskaper kring teoriområdena. Utifrån de erhållna förkunskaperna formuleras ett syfte och genom tolkning av resultatet från vår studie har vi fått en större förståelse för området. Uppsatsen är en kvalitativ studie och vår undersökningsansats har främst varit av deskriptiv karaktär. Studien innehåller emellertid även vissa explorativa inslag. Vi har använt oss av såväl primär- som sekundärdata under studiens gång. Primärdatan samlades in i form av nio stycken intervjuer med personer på olika positioner i revisionsbyråer. Sekundärdatan har vi främst hämtat från vetenskapliga artiklar och annan litteratur. Slutsatser: Efter att ha studerat det empiriska materialet och jämfört med den teoretiska referensramen, har vi genomfört en analys och kommit fram till följande slutsatser. Vår studie har påvisat att respondenter på strategisk nivå i revisionsbranschen är relativt välinformerade om vad en vision fyller för funktion. Vi såg emellertid tydliga tecken på att arbetet kring hur visionen kommuniceras till medarbetarna inte var fullt så genomtänkt som företagen gav sken av. Detta bekräftades av att respondenter på lägre nivå i organisationen inte var lika medvetna om visionens innehåll i respektive företag. Kunskapen om kommunikation i allmänhet var mycket dålig hos bolagen och arbetet med den interna kommunikationen av visionen var långt ifrån tillfredställande. Även om det finns vilja och ambition att utforma vision och kärnvärden i företagen saknas kännedom om hur den bör kommuniceras. Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har uppkommit att flera olika kanaler, såsom e-post, intranät och interna presentationer, används vid intern kommunikation. Ett intressant område för fortsatt forskning skulle vara att utreda hur medarbetarna uppfattar kommunikation genom de olika medierna och vilka medier som är bäst lämpade för en viss typ av kommunikation.
Interorganisatoriska relationer och styrning av resursförsörjning.
(2003) Ramic, Sabina; Lindholm, Marie; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Det är få företag som klarar av att handha alla processer som krävs för att kunna tillverka kompletta produkter. Det krävs därför att flera företag samarbetar och tillför resurser. En produkts värdekedja består av ett stort antal utbyten/transaktioner mellan flera aktörer, vilket leder till att företag är beroende av sin omgivning för att kunna bli konkurrenskraftiga. Det fordras därmed resurser från omgivningen för att säkerställa företagets existens. Detta ställer högre krav på ekonomistyrning över företagsgränserna och det riktas ett större intresse mot företagets interorganisatoriska relationer. Mot bakgrund av detta formades en undersökningsfråga: Hur används interorganisatoriska relationer vid styrning av resursförsörjning? Syfte: Vår avsikt med uppsatsen är att få en förståelse för hur organisationen i vår studie, genom interorganisatoriska samarbeten samt styrning, kan skapa förutsättningar för att säkra sin resursförsörjning. Vi ämnar även försöka få en insikt i varför ett företag väljer att ha långsiktiga relationer med sina leverantörer. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa studien till redan uppbyggda interorganisatoriska relationer inom den industriella marknaden, eftersom de ofta karaktäriseras av långsiktiga relationer och komplexa bindningar. Det är endast relationen mellan företag och underleverantör som har studerats, då vi anser att det är mest adekvat för vår problemställning. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie och målet med studien var att få en förståelse för företagens interorganisatoriska relationer och dess påverkan på resursförsörjningen. Fem intervjuer gjordes på fallföretaget och en hos deras leverantör, för att få deras syn på samverkan med leverantörerna/kunden och vad som var viktigt i utbytet. Det empiriska materialet analyserades sedan mot bakgrund av den teoretiska referensramen. Resultat och slutsatser: I fallföretaget används långsiktiga relationer för styrningen av resursförsörjningen. Det är dock svårt att säkerställa relationens fortlevnad utan ett stort förtroende till motparten. I fallföretaget förlitar de sig helt till den öppenhet och det förtroendet som råder för att säkerställa sitt behov av resurser. Individen har en avgörande roll i relationen och organisationens styrning av resursförsörjningen beror på denne. Vi tycker även att vi funnit intressanta vinklingar varför ett företag inte helt förlitar sig på marknaden, vilket vi anser främst beror på komplexiteten i produkten. Förslag till fortsatt forskning: Studien skulle kunna gå att genomföra på flera företag för att få en helhetsbild av fenomenet och då skulle även en eventuell genomgående trend kunna ses och ett mer generaliserbart resultat uppnås. En annan intressant vinkling är att undersöka interorganisatoriska relationer utifrån det säljande företaget och dennes anpassningar till kunden. Det teoretiska stödet skulle då kunna hämtas inom ramen för transaktionskostnadsteorin och interaktionsmodellen.
Sarbanes-Oxley Act of 2002 - med fokus på revisorns rotation
(2003) Sunesson, Charlotte; Beckman, Hanna; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Sommaren 2002 avslöjades oegentligheter inom ett antal amerikanska storföretag till exempel Enron. Den 30 juli 2002 antogs i USA lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken inskränker andra länders lagstiftningar. Sarbanes-Oxley Act kräver att revisionsbyråer som reviderar bolag noterade vid amerikansk börs skall registrera sig hos en tillsynsmyndighet. Detta gäller även icke-amerikanska revisionsbyråer som reviderar bolag, vilka är noterade på amerikansk börs. Sarbanes-Oxley Act har kraftigt påverkat framförallt revisorns oberoende. Till exempel har en förbudslista upprättats och rotation av den påskrivande revisorn krävs. I Sverige används, istället för förbudslistor, analysmodellen för att säkerställa revisorns oberoende. Författarna vill förklara och belysa problematiken kring revisorns rotation och hur svenska auktoriserade revisorer som grupp har för avsikt och mening att agera på Sarbanes-Oxley Act. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera effekter, förstå konsekvenser av samt förstå hur auktoriserade revisorers kommer att mottaga Sarbanes-Oxley Act med fokus på revisorns rotation. Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till att endas ytlig beröra de juridiska aspekterna då uppsatsinriktningen är redovisning. Avgränsningen till att endast beröra revisorns rotation är gjord för att kunna göra en djupstudie. En komplett genomgång av lagen kommer inte att främja syftet med uppsatsen. Metod: Metoden för uppsatsen är att ur ett hermeneutiskt synsätt genomföra en kvalitativ studie. I uppsatsen används ett prognostiserande problemidentifierande syfte. Resultat och slutsatser: Sarbanes-Oxley Act kommer med all sannolikhet att få konsekvenser för framförallt auktoriserade revisorer anställda på någon av de fyra största revisionsbyråerna i Sverige men även för anställda på mindre kapitalstarka byråer. Alternativet är att EU lyckas förhandla till sig den undantagsparagraf som finns i Sarbanes-Oxley Act. Liknande regler som USA har om rotation kan återfinnas i EU där en rekommendation om intern rotation finns. År 2005 skall harmoniseringen i EU inom revisionsområdet vara avslutad. I EU:s rekommendation som behandlar revisorns rotation finns ett dolt hot vilket medför att Sverige med största sannolikhet inom en snar framtid måste etablera regelverk för intern rotation. Uppsatsen påvisar att revisorns oberoende ”in fact” inte stärks av en lagstiftning om revisorns rotation, däremot att revisorns oberoende ”in appearance” kommer att stärkas mot media, allmänhet och små aktieägare. I slutsatsen framkommer att revisorns rotation endast är en liten faktor för att säkerställa revisionens kvalitet och att en sådan lagparagraf endast skulle föra Sverige ett steg närmare USA:s detaljstyrning. Förslag till fortsatt forskning: Då Sarbanes-Oxley Act är en helt ny lag skulle en studie i vilka effekter Sarbanes-Oxley Act förde med sig till berörda revisionsbyråer då lagen tillämpats under en längre tid vara av intresse. Vidare innefattar Sarbanes-Oxley Act så mycket mer än bara revisorns rotation vilket leder till att det vore intressant att fortsätta att skriva uppsatser med utgångspunkt från Sarbanes-Oxley, men då istället inrikta sig på till exempel förbjudna tjänster, tillsynsmyndigheter eller konsultation. Då EU:s och USA:s lagstiftningar skiljer sig åt rörande revisors rotation är det intressant att jämföra USA:s lagstadgad rotation med EU:s analysmodell. Ytterligare en intressant frågeställning skulle kunna vara: Vilken effekt har kultur och statlig identitet på revisorns rotation? Slutligen vill författarna ge en sista frågeställning: Hur skall revisorns oberoende bedömas, ”in fact” eller ”in appearance”?
Ekonomisk styrning vid tjänsteutveckling - ur ett target costing perspektiv
(2003) Andersen, Anette; Ekström, Anna; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Tjänstemarknadens förutsättningar har under senare år förändrats, med en ökad konkurrens genom en accelererande tillväxt. Därför har ett ökat intresse för den ekonomiska styrningen i tjänsteföretag, samt dess tjänsteutveckling, vuxit fram. Forskning, avseende utveckling och tillämpning, av styrningsmetoderna har främst berört tillverkande företag. På grund av de fundamentala skillnader mellan varor och tjänster, är det svårt, om inte omöjligt, att finna ett enhetligt sätt att hantera ekonomistyrningsfrågor, som är tillämpbart i både tjänsteföretag och tillverkande företag. Vi ser dock potential för en användning av grundtankarna i, den för tillverkande företag framtagna, target costing modellen inom tjänsteföretag. Därför ställer vi frågan: Vilka uttryck för ekonomisk styrning finns det, ur ett target costing perspektiv, i tjänsteföretag, avseende utveckling av nya tjänster och överensstämmer särdragen med target costing modellen? Syftet med vår rapport är initialt att kartlägga inslag av ekonomisk styrning i tjänsteutvecklingsprocessen, ur ett target costing perspektiv. Vi ämnar genom kartläggningen belysa eventuella likheter och skillnader mellan de, i tjänsteföretagen, funna ekonomistyrningsdrag och de i target costing modellen. Rapportens första avgränsning gjordes när vi valde att undersöka tjänsteintensiva företag, ur ett target costing perspektiv. Vi har även valt att endast se till fyra olika branscher inom tjänstesektorn, såsom bank-, fond-, försäkrings- och konsultverksamhet. Där har vi begränsat oss till att endast undersöka ett stort och etablerat tjänsteföretag, inom varje bransch. Intervjuer har genomförts med sju intervjupersoner inom fyra olika företag. Det empiriska materialet har analyserats efter fördjupade teoretiska studier. Utifrån det analyserade materialet har det sedan förts en slutdiskussion kring studiens frågeställning. Övergripande har vi inte funnit några starka inslag av target costing modellen i de undersökta företagens ekonomistyrning. Det bör dock framhållas att det, mellan tjänsteföretagen, finns stora skillnader, både avseende produkternas natur och företagens verksamheter. Trots att studiens resultat inte framhävt några större likheter mellan företagens ekonomistyrning och target costing modellen, vill vi inte generalisera vårt resultat och förkasta modellens möjliga tillämpning inom andra tjänsteintensiva företag. Vårt förslag till fortsatt forskning är en vidare kartläggning av ekonomisk styrning, likt vår studies, inom andra branscher, för att utreda huruvida en styrning, likt den i target costing modellen, går att tillämpa inom tjänsteföretag i andra branscher.
Risk management i läkemedelsföretag
(2003) Mannius-Lindholm, Pernilla; Emanuelsson, Sophia; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: I takt med att omvärlden förändras skapas nya risker, vilket ställer krav på företagens risk management. Det är viktigt att företagen kontrollerar sina risker och hanterar dessa effektivt för att kunna skapa beredskap att möta omvärldens förändringar och på detta sätt säkra sin överlevnad. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva risk management i läkemedelsföretag. Vår ambition är dessutom att undersöka hur hanteringen av risker är integrerad med den övriga verksamheten. Avgränsningar: Undersökningen är begränsad till att innefatta marknadsbolag i Sverige. Ett större perspektiv är av tillgänglighetsskäl inte möjligt. Vi ämnar inte göra en närmare undersökning av företagens verksamhetsstyrning i sig och vidare ämnar vi inte undersöka hur specifika risker hanteras. Dessutom avgränsar vi undersökningen till att inte omfatta matematiska kvantifieringar av risker. Metod: En kvalitativ metod har använts för insamling av både sekundär- och primärdata. Urvalet har bestått av sex personer från högre nivåer i olika läkemedelsföretag. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att läkemedelsföretagens hantering av risker integreras längs med produktutvecklingslinjen alternativt produktlivscykeln. En slutsats är att detta tillvägagångssätt tillsammans med scenario planning utgör läkemedelsföretagens risk management process. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår en utveckling av en risk management modell som är specifik och väl anpassad för läkemedelsbranschen. Ett annat förslag är en utvärdering av nyttan med att koppla ihop hantering av risker i ett datorstyrt omvärldsanalysprogram. Risk management skulle på detta troligen mycket effektiva sätt kunna bemöta de nya risker som den ständigt förändrande omvärlden skapar.
Kundlönsamhet i banker -En fallstudie av en svensk nischbank
(2003) Kroon, Susanna; Ewerlöf, Karin; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
SAMMANFATTNING Författare: Karin Ewerlöf Susanna Kroon Handledare: Ted Lindblom Titel: Kundlönsamhet i banker - En fallstudie av en svensk nischbank Problemdiskussion: På 1980-talet påbörjades en avreglering av den svenska finansmarknaden som innebar nya affärsmöjligheter för bankerna, men även en hårdare konkurrens. I och med avregleringen tilläts finansiella institutioner samt icke-finansiella företag bedriva bankverksamhet. Den nya typen av banker tillämpar strategier som skiljer sig från de traditionella bankerna genom att de specialiserar sig på en nisch av tjänster och produkter. Som ett resultat av den ökade konkurrensen är kundorientering en strategisk faktor som ökat i betydelse. Att bankerna har metoder och rutiner för att kartlägga och utvärdera kundrelationer samt kännedom av de faktorer som påverkar dessa relationer är följaktligen av stor betydelse för en lönsam verksamhet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur banker på ett så rättvisande sätt som möjligt ska bestämma lönsamheten hos sina kunder. Vidare ska vi undersöka i vilken utsträckning de metoder för att beräkna kundernas livstidsvärden som ingår i studien är applicerbara på en nischbank. Avgränsningar: Studien är avgränsad mot så kallade nischbanker. Med nischbanker avses de banker som etablerats efter avregleringen på finansmarknaden, och vars verksamhet skiljer sig från de traditionella bankernas genom att den är specialiserad på ett begränsat utbud av produkter och tjänster. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod för att på ett ingående sätt kartlägga och analysera det aktuella problemområdet. Undersökningen begränsas genom att en fallstudie utförs på en utvald nischbank, Ikanobanken. För detta ändamål har ett antal djupintervjuer och diskussioner med representanter för banken som är föremål för fallstudien utförts. Slutsatser: För att på ett rättvisande sätt kunna bestämma den lönsamhet som kunderna genererar under sin livstid bör banker använda sig av en modell där kundrelationens intäkter och kostnader används för att fastställa relationens lönsamhet. Därefter prognostiseras hur kundernas intäkter, kostnader kommer att utvecklas i framtiden. Även relationernas livstid samt kundernas avvikelsegrad måste uppskattas för att banken avslutningsvis ska kunna beräkna nuvärdet av relationernas lönsamhet. De modeller för beräkning av kundrelationers lönsamhet som behandlats i uppsatsen är i dagsläget inte fullt applicerbara på nischbanken i fallstudien. Det beror främst på att bankens redovisning och kundinformation är registrerad på produktnivå istället för kundnivå, samt att kunddatabasen och redovisningssystemet inte är tillräckligt integrerade.
Belöning som medel för mål och motivation - Studie av tre revisionsbyråer
(2003) Svensson, Andreas; Göteborg University/Department of Business Administration
Problembakgrund: Kan belöningssystem fungera som styrmedel för att minska divergensen mellan företagets ägare och övriga medarbetare? Belöningssystemets förmåga att skapa incitament av motivationshöjande karaktär till medarbetarna som leder till förbättrad målkongruens. Vidare är avsikten att diskutera vilka faktorer i de aktuella belöningssystemen som attraherar och behåller kompetent personal på företagen. Syfte: Att studera revisionsbyråers belöningssystem, samt analysera hur dessa bidrar till ökad motivation, förbättrad målkongruens och personalförsörjning på företagen. Avgränsningar: Studien jämför inte företagens belöningssystem och kommer inte fram till vilket system som fungerar bäst, eller om något belöningssystem är utformat på rätt eller fel sätt. Tanken är heller inte att granska och analysera respektive företagens verksamhet. Metod: Studiens innehåll består till största delen av sekundärdata i form av akademisk litteratur och primärdata i form av djupintervjuer. Primär data är införskaffad på tre konkurrerande revisionsföretag i Göteborg. Empirianalys: Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Som underlag till det empiriska materialet ligger de djupintervjuer som genomförts på företagen. Slutsatser: Belöningssystemen skapar incitament som leder till ökad motivation för delägarna och medarbetarna på företagen, minskar divergensen mellan ägarna och övriga anställda på företagen vilket leder till ökad målkongruens. Innehållet i belöningssystemen är betydelsefullt när det gäller att attrahera och behålla kompetens i företaget. Förslag till vidare forskning: Att utifrån en modell undersöka vilket företag som erbjuder sina anställda de bästa villkoren gällande finansiella och icke-finansiella belöningar. Vidare är det intressant att undersöka vilka belöningar personalen värderar högst samt vilka som har störst effekt på motivationen.
Aktieägarvärde som funktion av strategier - Avknoppning, fusion samt uppköp
(2003) Hårdstedt, K-G; Bengtsson, Jimmy; Göteborg University/Department of Business Administration
Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Industriell och Finansiell Ekonomi, Magisteruppsats, Ht-02. Författare: Jimmy Bengtsson & K-G Hårdstedt Handledare: Anders Axvärn Titel: Aktieägarvärde som funktion av strategier – Avknoppning, fusion samt uppköp Problemformulering: Strategier såsom sammanslagning och fokusering används ofta av företag som befinner sig i en förändringsfas, men frågan är om dessa strategier alltid ett självklart val vad gäller att skapa aktieägarvärde. Är det alltid som dessa används på ett ekonomiskt försvarbart sätt eller är det mest traditionen av användandet av strategierna som föranleder implementering? Diskussionen leder fram till följande problemformulering: Har strategierna avknoppning, fusion samt uppköp varit ekonomiskt försvarbara, för ett antal företag, utifrån perspektivet att aktieägarvärde är det enda av betydelse för ett företag? Syfte: Syftet med studien är att för ett antal företag analysera hur implementering av strategierna sammanslagning samt fokusering utfallit, med fokus på aktieägarvärde. Metod: De företags aktier vi undersöker ska jämföras med ett index för att se om aktierna (efter riskjustering) har presterat på ett annat sätt än index. Då resultatet påverkas av hur betavärdet (riskjusteringen) använts, har vi valt att göra två olika beräkningar. Statistiska metoder såsom signifikanstest och Cusum test används tillika. Vårt urval kommer att begränsas till fem företag för varje strategi, i den mån det är möjligt. För att tillfredsställa det informationsbehov som föreligger i vår studie kommer en mängd sekundärdata att användas. Slutsatser: De olika strategierna förefaller inte skilja sig åt vad gäller utfallen i vår undersökning. I princip handlar det om att hälften av de undersökta företagen uppvisar positiva resultat. Det finns även en del resultat som ej varit samstämmiga ur förklaringssynpunkt. Dessa har varken tolkats som negativa eller positiva utan kan sägas vara osäkra resultat. Vi kan med stöd av vår undersökning säga att användandet av, de av oss belysta, strategierna inte alltid kan ses som ekonomiskt försvarbara ur ett aktieägarperspektiv eftersom de i många fall inte skapar något mervärde för aktieägarna. Förslag till vidare forskning: Från början hade vi som avsikt att även undersöka företag som har förändrat sin verksamhet från att följa andra företag till att leda utvecklingen med innovation som ledstjärna. Vi insåg relativt snabbt att begreppet innovation var svårdefinierat och att en undersökning av enbart denna strategi utan problem skulle kunna resultera i en helt egen studie.
Autoliv inc. - En företagsanalys
(2003) Jakobsson, Marianne; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: Autoliv är det ledande företaget inom bilsäkerhet. Företaget startade i Vårgårda och är ortens största arbetsgivare. Autoliv levererar sina produkter till de svenska biltillverkarna. Dessa tillverkare börjar flytta tillverkning från Sverige och det finns risk att Autoliv följer efter dem. Vårgårda är väldigt sårbart om Autoliv drar ner verksamheten. Syfte: Via en ekonomisk värdering av Autoliv se betydelsen av Autolivs lokalisering i Vårgårda. Avgränsningar: Uppsatsen fokuseras på årsredovisningar av Autoliv efter börsintroduceringen 1994. Metod: En kvantitativ och kvalitativ studie av dels årsredovisningar, dels fakta på Internet, dels böcker och kompletterande intervjuer. Resultat: Autoliv har fortfarande möjlighet att växa och kommer att finnas kvar i Vårgårda. Detta beroende på att både Ford och GM har konstruktionsbolag i Göteborgstrakten. Volvo och SAAB: s modeller har högre betyg i krocktester än dessa bolags övriga modeller och närheten till Autoliv måste anses ha en avgörande betydelse. Förslag till fortsatt forskning: En ytterligare studie av någon underleverantör i ett annat segment till bilindustrin och/eller en studie av någon annan bransch för att undersöka hur den ökade globaliseringen påverkar svenska företag.
Effekter av outsourcing. En studie utförd på Clariant Sverige AB, Göteborgs Spårvägar AB och SKF Sverige AB
(2003) Hjalmarsson, Marie; Ekmark, Jan; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: En av de starkaste trenderna har under de senaste tio åren utgjorts av den ökade fokuseringen på outsourcing. Några av de grundläggande orsakerna till att outsourcingen ökat under de senare åren är en snabbare teknologisk utveckling, mer komplexa produkter, minskad kontinuitet samt en mer påtaglig global konkurrens på världsmarknaden. Outsourcing skall bland annat leda till att reducera företagets kostnader, frigöra kapital och göra företaget mindre känsligt för svängningar i efterfrågan. Motsägelsefulla uttalanden som anger att outsourcingen ”inte är en övergående trend” respektive” har avstannat” i kombination med att det finns få bevis för de effekter outsourcing har på företagets prestationer har lett till att vi finner det intressant att empiriskt studera effekterna av outsourcing inom svenska företag. Syften: Syftet med denna uppsats är att utröna huruvida outsourcingen hos de undersökta företagen resulterat i önskade effekter eller ej. Detta görs genom att beskriva de undersökta företagens motiv till valet att outsourca delar av sin verksamhet samt genom att identifiera och analysera de effekter som de undersökta företagen upplevt till följd av outsourcingen. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att genomföra undersökningen ur ett kundperspektiv på företag verksamma i Sverige. Det innebär att endast det outsourcande företagets synpunkter kommer att beaktas. Då det ej var möjligt att undersöka alla svenska företag har vi dessutom valt att avgränsa oss till tre företag. Metod: Vi har använt oss av ett deduktivt metodangreppssätt och utfört en kvalitativ fallstudie. Datan vi använt i uppsatsen består både av sekundär och primärdata. Den senare är insamlad genom personliga intervjuer med representanter för de tre fallföretagen. Personerna har haft god insikt i företagen outsourcingprojekt samt dess effekter. Resultat och slutsatser: Vi har funnit att de undersökta företagens motiv till outsourcing varierat beroende på outsourcingobjektet. Övergripande har emellertid kostnadsreducering och bättre kvalitet/service varit de dominerande motiven till outsourcing. Vidare har de effekter som outsourcingen resulterat i till stor del varit positiva och motsvarat de motiv som företagen angett. Förslag till fortsatta studier: Vi har under studiens gång funnit att det skulle vara av intresse att studera företag som valt att insourca delar av sin verksamhet igen. Detta för att erhålla en mer nyanserad bild av outsourcingen och dess effekter. Vi anser även att det hade varit intressant att i ett senare skede undersöka det fallföretag som avvikit från de av Embleton & Wright nämnda, framgångsfaktorerna. Detta för att kunna utröna om det på längre sikt lett till negativa effekter.
Skillnader mellan IAS/IFRS och svenska redovisningsprinciper En fallstudie av TeliaSonera AB
(2003) Persson, Anders; Bärg, Fredrik; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Problembakgrund: År 2002 fattade Europaparlamentet beslut om att börsnoterade företag inom EU, från och med år 2005 skall upprätta koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Det finns skillnader mellan redovisning enligt IAS/IFRS och nuvarande svenska redovisningsprinciper. Det gäller därför för företagen att identifiera dessa skillnader i redovisningen. Problemformulering: Huvudfråga: Vad innebär det för skillnader för TeliaSonera att redovisa i enighet med IAS/IFRS? Delfrågor: Vilka balans- och resultatposter påverkas? Varför påverkas just dessa poster? Syfte: Att beskriva och analysera skillnader i balans- och resultaträkningarna mellan IAS/IFRS och svenska redovisningsprinciper för TeliaSonera som redovisar ett koncernbokslut enligt IAS/IFRS och ett enligt ÅRL. Avgränsningar: I studien behandlas endast skillnaderna mellan nuvarande gällande IAS/IFRS gentemot svenska redovisningsprinciper som kan ha betydelse för TeliaSonera. Vidare behandlas inte implementeringsprocessen av IAS/IFRS, SIC:s uttalanden eller undantag som endast gäller juridisk person. Metod: Metoden som tillämpats har varit en kvalitativ förklarande fallstudie av TeliaSonera. Slutsats: Tillämpning av IAS/IFRS påverkar ett antal balans- och resultatposter för TeliaSonera. Den enda rekommendation som utgör en skillnad är IAS 39. Varför just vissa poster påverkades kan bland annat härledas till att de värderas till verkligt värde i motsats till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet enligt ÅRL. Skillnaderna för företaget är inte så stora siffermässiga belopp och skillnaderna är specifika för varje företag. Eftersom endast TeliaSonera studerats kan vi dock inte dra några generella slutsatser för övriga företag. Förslag till vidare forskning: Den rekommendation som står för skillnaderna mellan IAS/IFRS och ÅRL för TeliaSonera är IAS 39. De vidare studier som skulle kunna bedrivas är att endast studera skillnader i IAS 39 gentemot nuvarande svensk redovisning av finansiella instrument. Även en studie av flera företag i olika branscher skulle vara intressant för att på så vis få svar på om redovisning enligt IAS/IFRS innebär olika skillnader för de undersökta företagen.

Browse

Browsing Magisteruppsatser Företagsekonomiska institutionen by Issue Date