Magisteruppsatser Företagsekonomiska institutionen

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/788

Browse

Now showing 1 - 20 of 852

61% av marknaden, 27% av de disciplinära åtgärderna från Revisorsnämnden -De stora revisionsbyråerna är att föredra!
(2011-06-17) Enlund, Ulrika; Hanö, Josefin; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Under 2000-talet har revisionsyrket varit ifrågasatt från många håll. Diskussionerna har berört dels revisorernas möjligheter till etiskt resonemang, dels deras oberoende i sin yrkesutövning. I Sverige har den senaste kritiken berört Revisorsnämnden, där de större revisionsbyråerna är överrepresenterade som ledamöter, vilket skulle leda till en snedfördelning i de disciplinära åtgärderna som nämnden utdelar. Kritiken berör orättvisor i både fördelningen mellan de större byråerna, samt gentemot mindre byråer över lag. Frågeställning och syfte: Hur ser fördelningen av disciplinära åtgärder ut mellan olika större revisionsbyråer samt i förhållande till de mindre revisionsbyråerna? Vad kan denna fördelning bero på? Syftet är att kartlägga denna fördelning, samt att diskutera eventuella bakomliggande faktorer till utfallet. Avgränsningar: Uppsatsen berör de disciplinära åtgärder som Revisorsnämnden utdelat under 2005-2010. Andra rättsliga åtgärder som kan drabba revisorer och revisionsbyråer är inte med i sammanställningen. Dessutom ligger fokus på byråtillhörighet och påföljd och vi har valt att inte lägga någon större vikt vid orsaken till anmälan då detta berörs i flera andra studier. Metod: En sammanställning av alla anmälningar som inkommit till Revisorsnämnden under 2005-2010 har gjorts, med fördelning efter påföljd, byråtillhörighet samt tidsperspektiv. Vi har valt ut de sju största byråerna på marknaden som jämförts dels mot varandra, dels mot alla mindre byråer sammantaget. Resultat och slutsatser: De mindre byråerna har endast cirka 40% av revisionsmarknaden, dock förekommer de i 63% av anmälningarna till Revisorsnämnden och de erhåller hela 73% av de disciplinära påföljderna. Det råder även skillnader i de påföljder som stora och små byråer erhåller. En orsak till resultatet kan ha sin grund i den interna granskningen, då det finns större möjligheter att upptäcka fel i tid vid större byråer med fler anställda. En annan möjlig förklaring skulle kunna vara skillnader i etiskt resonemang beroende på byråtillhörighet. Alternativt att det finns skillnader i kompetens. Förslag till fortsatta studier: En studie som djupare undersöker de anledningar som ligger till grund för resultatet vore intressant. Dels att undersöka olika kategorier av byråers interna kontrollsystem, dels att undersöka olika etiska perspektiv i byråernas handlande.
A shift in the balance of power - the transformation from bank loans to corporate bonds
(2012-11-30) Josefsson, Erik; Leander, David; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Since the financial crisis in 2008, there has been an ongoing discussion in media concerning the need for alternative funding sources. Corporate bonds are the primary alternative to bank loans and many corporations currently consider entering the Swedish market. Therefore, this study aims to assess the possibilities for these firms to issue bonds. The report is based on interview answers of 43 respondents and assessed from three perspectives. The structure of the corporate bond market is firstly described. Secondly, the new conditions in the market are evaluated and finally the requirements from a corporate perspective are analyzed. The study concludes that the structure of the bond market is made for large firms and limits the possibilities for smaller corporations. However, for the first time all market players show interest in developing the market and the conditions for new firms will therefore be improved. Due to the awakened interest we predict a slow transformation where more corporations will issue bonds in the future.
A Spider on the Web? - Important Factors when Coordinating Environmental Management in Product Chains
(2011-06-27) Gullbring, Ann Sofie; Nilsson, Hanna; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Description of the Problem: A local environmentally good decision can have a large negative impact elsewhere in the product chain, therefore companies need to have an environmental supply chain management approach and corporate with all companies in the product chain. Lately the role of the environmental managers has gained more attention in the environmental debate and environmental literature focus on environmental entrepreneurs. We want to contribute by our study, by searching for what is needed to be successful in environmental management, but also contribute by helping to portray this job position. During the bachelor thesis we encountered both fear and unwillingness to share working methods which got us further interested about the problems of coordinating environmental management regarding those actors that we interpret has the most influence over environmental management in product chains. Purpose of the Study & Research Question: Our purpose is to investigate and describe how actors in the public eye (APE) manage the coordination of environmental management. We try to see the big picture to find if there is an approach towards individual actors or is there an approach towards a coordinated web. Our research question is: Which factors are perceived as important when coordinating environmental management in product chains? State of Knowledge: The state of knowledge is divided into six categories: The big picture shows how the environmental field is broad and rather unclear. The individual focus on the environmental individual and manager as well as required skills. In communication and language it is described that there are different languages used, that concepts can have different meanings and how communication can facilitate information sharing. Processes and networks focus on information exchange and how to overcome process difficulties. Followed by the chain perspective which states the importance of a supply chain management approach. iv Lastly, in reflection of the state of knowledge, we conclude that there is not one single actor instead a web of life cycle coordinators in the product chain. Methodology: The study is based on interviews with company representatives from the two steps in the fluff product chain that were most life cycle active and characterized as APE companies. The method used for this research is based on qualitative in-depth interviews with environmental representatives working at these companies about their work and experiences. We also conducted an analysis of literature and scientific articles. Limitations: This study focus on life cycle coordinators, working with environmental management in product chains at companies identified as APE. We only study two steps of the product chain. Our study is proceeding from the coordination of environmental management in one product chain, we do not have a wide general understanding of the complexity working with many different product chains. Empirical Findings, Analysis & Conclusions: The empirical findings are divided into two themes; background and individual characteristics as well as focus on the life cycle coordinators role in a larger perspective. The analysis is based on the empirical findings and the state of knowledge and divided into six themes; background, view of themselves and their role, perceived drives vs. struggles, perceived critical factors for coordination of environmental management, networks and communication and finally the chain perspective. Success in the coordination of environmental management can be seen as a product of a number of factors including personal attributes, background, company circumstances and broad industry knowledge of the leader and social circumstances. We establish that life cycle coordinators are fighting for their cause and feel that the environmental goals are in opponent of the actual aims of the business. Top management support is vital, also company knowledge, interpersonal skills, committed and properly educated personnel as well as broad knowledge of environmental issues are critical factors for the coordination of environmental management. We establish that networking over traditional boundaries is of high importance for functioning environmental management in product chains. We conclude that environmental management is the combined work of many different people and departments who have ability to influence the supply chain, not just one single actor. Companies will search for environmental generalists. We establish there is a difference between internal and external coordination. This study shows that there is a progressing approach for a strengthened coordination web in the product chains.
A study of young females' experience of fashion and its relation to anxiety
(2012-02-13) Maleki, Faranak; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Accounting Changes in a Developing Country – A discussion about the appropriate level of disclosure of accounting information for small and medium sized companies in Bolivia
(2005) Liljeheden, Andreas; Ajax, Madeleine; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Background: Bolivia, which is the poorest country in South America, is in great need of support from other countries. The Swedish International Development Cooperation Agency (SIDA), as one of the country’s external contributors, has made plans to contribute to a project named Project 205, involving the introduction of a standardised chart of accounts and improved accounting regulations and institutions. This thesis, which is a proposed advancement of Project 205, focuses on Bolivian small and medium sized companies. Purpose and problem: The main purpose has been to investigate and discuss what would be an appropriate level of mandatory disclosure of accounting information for small and medium sized companies in Bolivia. In order to reach this purpose, the authors have investigated both the demand and supply of accounting information. That is, what accounting information do the most important external users demand from Bolivian small and medium sized companies and what are these companies’ prerequisites to account. Method: In order for the authors to answer the research questions, a field study has been conducted in Bolivia during May and June 2004. In the study, the Bolivian lenders and the state have been considered as the most important external users that hence have been investigated according to their demand for accounting information. Theory has been used to make this selection, along with the selection of what factors to investigate regarding small and medium sized companies prerequisites to account. The selections are explained further in the method chapter. Result, analysis and conclusion: The investigation shows that at present, there is a large gap between the users’ demand for accounting information and the small and medium sized companies’ abilities to present the demanded information. The authors have however concluded that most lenders are willing to lower their demand, given that the small and medium sized companies’ accounting information is supported by a standardised and trustworthy accounting system. The authors think that the financial reports to legally require from the Bolivian small and medium sized companies should be as simple as possible and preferably only consist of a simplified cash flow statement and balance sheet and possibly also a basic income statement. The authors have also identified three decisive requisites in order for the new Bolivian accounting system to function. First and far most, the accounting knowledge of small and medium sized companies has to be improved through education, since they today lack both technical and theoretical knowledge of how to account. A control organ is also of great importance in order to guarantee the reliability of the accounting. Ultimately, there is a need for changing the negative societal attitudes towards accounting in order to impede the enormous informality in the country and the infamous and widespread “double accounting”. The changing of the Bolivian accounting system naturally implies large costs, but the authors believe that these costs, in the long run, will be outweighed by the potential benefits, reason for why this project is considered worthwhile.
Accounting of intangibles under IFRS - A comparative study of Sweden and Australia
(2007-06-27T11:27:33Z) Ekberg, Martin; Lindgren, Linus; Göteborg University/Department of Business Administration
Background: In 2002, both Sweden and Australia announced that they would to adopt the International Financial Reporting Standards (IFRS), issued by the International Accounting Standards Board (IASB), for reporting periods beginning on or after 1 January 2005. Prior to the execution of a single set of standards in 2005, the two countries had different accounting traditions. Within the IFRS one standard has been frequently discussed namely “IAS 38- intangible asset”. This standard altered the accounting practice heavily for both Sweden and Australia. Purpose: The purpose of this study is to examine how biotechnology companies, in Sweden and Australia, account for intangible assets after the implementation, and if possible, to explain why they do things the way they do. Delimitations: In order to find a graspable study, the study set outs its focuses on the biotech industry solemnly, due to the industry’s general high content of intangible asset. The study does not intend to answer the wide-ranging question if IFRS has harmonized the complete accounting system. Neither will it try to evaluate the IFRS regulation, nor will it assess the different valuations methods available for valuation of intangibles. Methodology: The study is of an abductive nature and consists of a quantitative, as well as a qualitative approach. These two approaches are represented by an examination of financial reports and interviews with accounting experts from a selected amount of companies. Conclusions: The study concludes that there are differences to be found between the two countries. Swedish biotech companies generally have more intangible assets in relation to total asset on their balance sheet. This goes especially for capitalized research and development, where the largest difference has been located, both in the examination of annual reports, as well as on the answers from the interviews.
Affärsnyttan av TA-system. För kunder till svenska tredjepartslogisikföretag
(2009-04-16T13:36:12Z) Gillström, Magnus; Zakariasson, Viktor; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problemformulering: Den ökade graden av interorganisatoriska relationer, som delvis kan ses som en följd av företags ökade benägenhet att outsourca funktioner som tidigare befunnits inom företaget, har lett till att kommunikationen mellan företag har blivit allt viktigare. Detta kan även ses i de ökade investeringarna i IT som har skett de senaste åren inom många branscher. Transport- och logistikbranschen är inget undantag från dessa ökade investeringar, utan detta är en bransch där teknologisk kommunikation spelar en betydande roll. Samtidigt finns det ett stort missnöje bland många företag som har genomfört investeringar i IT, och mycket av missnöjet ligger i att företagen upplever att investeringen inte skapar all den affärsnytta som de förväntar sig. Dessutom finns det indikationer på att det väldigt sällan genomförs utvärderingar och uppföljningar av de IT-investeringar som genomförs. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka och kartlägga hur kunder till svenska tredjepartslogistikföretag (TPL-företag) har utvärderat affärsnyttan av sina investeringar i ett transportadministrativt (TA) system. Uppsatsen kommer att beskriva hur TPL-kunder har gått tillväga vid utvärderingen och uppföljningen av deras investering, samt huruvida de förväntningar de haft på systemet har införlivats eller ej, och vad som har påverkat utfallet. Metod: För att besvara uppsatsens problemformulering har en enkät skickats ut till 160 företag som har genomfört en investering i ett TA-system. Enkäten består av 20 frågor som relaterar till undersökningsområdet, och utgör det empiriska material som uppsatsens analys och slutsatser baseras på. Resultat och slutsatser: Kunder till svenska TPL-företag utvärderar i stor utsträckning affärsnyttan av sina investeringar i ett TA-system. De använder sig dock väldigt sällan utav väletablerade värderingsmodeller när de genomför en utvärdering, utan utgår främst ifrån egna metoder och modeller där kvalitativa värden och mättal är av större intresse och vikt än ekonomiska. Tillvägagångssättet verkar emellertid inte spela en avgörande roll, då företagen överlag är nöjda med de utvärderingar som genomförs, och anser att de metoder och eventuella värderingsmodeller som används är tillräckliga. Vad gäller uppföljning av investeringarna är det endast hälften av TPL-kunderna som gör uppföljningar, och merparten av de som genomförs avslutas inom 6 månader efter implementeringen av TA-systemet. Förutom de utvärderingar som genomförs så är kunderna till svenska TPL-företag även i hög grad nöjda med de investeringar i TA-system som de har genomfört. Framförallt möjliggör implementeringen av systemet besparingar avseende såväl tid som kostnader vid hantering av transportadministration, vilket även är den främsta orsaken till att företagen beslutar sig för att investera i ett TA-system. En potentiell förklaring till att företagen är så pass nöjda med implementeringen av sitt TA-system är att det föregås av ett gediget förarbete, där såväl företagen som deras personal är väl förberedda inför de förändringar som investeringen innebär.
Affärssystem som SaaS -ny affärsmodell eller ej?
(2011-06-15) Rosengren, Jacob; Salaheddine, Mohammad; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problemdiskussion: Affärssystembranschen befinner sig i ett paradigmskifte, ett paradigmskifte som karakteriseras av att affärssystem har börjat säljas som tjänst och utmärks av en nyttobaserad betalningsmodell där kunden betalar en hyreskostnad för att kunna nyttja programvaran. Att sälja IT-stöd som tjänst kallas för Software as a Service (SaaS) och den omfattande tjänsteleveransen väntas bli det nya sättet att leverera affärssystem i framtiden. Dubey och Wagle (2007) menar att då erbjudandet ändras krävs det även förändringar i affärsmodellen. Denna diskussion leder fram till studies problemformulering:  Vilka problem kan uppstå i affärsmodellen när en leverantör i affärssystembranschen övergår till att erbjuda SaaS? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva de eventuella problem som kan uppstå då en affärsmodell ändras. Denna studie ämnar även undersöka de första effekterna och erfarenheterna av hur SaaS påverkar affärsmodellen. Slutligen är studiens intention att bidra till såväl företag i praktiken som den akademiska forskningen inom ämnesområdet då tidigare forskning är mycket begränsad. Metod: En kvalitativ metodansats har använts då det empiriska materialet har samlats in genom fem olika respondenter från Fortitude, vars namn är fiktivt. Diskussion och slutsats: Dubey och Wagles (2007) påstående har verifierats. Vidare innefattar Fortitudes SaaS-erbjudande främst en ny betalningsmodell. Att leverera ERP som SaaS med fokusering på diverse applikationer anses bli stort i framtiden men har inte börjat levereras i praktiken ännu. Dock har effekter på affärsmodellens samtliga beståndsdelar kunnat identifieras på grund av det SaaS-erbjudande som levereras idag. I slutsatsen presenteras de eventuella problem och effekter som det framtida SaaS-erbjudandet kan ha på affärsmodellen.
Affärssystemets effekter på ekonomistyrningen
(2004) Svensson, Johan; Alingfeldt, Lars-Fredrik; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: Informationsteknologin har utvecklats explosionsartat under de senaste decennierna. Den för affärsvärlden kanske viktigaste innovationen är framkomsten av affärssystemen (ERP), vilka har växt enormt sedan de första affärssystemen skapades i början på 1990-talet. Trots att gigantiska summor läggs på affärssystem varje år, verkar exemplen på misslyckade implementeringar aldrig sina. Affärssystemens verkliga effekter på företagen har under de senaste åren också börjat ifrågasättas. När det gäller affärssystemets påverkan på ekonomistyrningen har flera tidigare studier visat att affärssystemet inte förbättrar arbetet och metoderna i den grad man kan förvänta sig, med tanke på affärssystemets stora funktionalitet. Eftersom dessa studier är några år gamla har vi funnit det intressant att utveckla dem och det har vi gjort utifrån problemformuleringen: Vilka effekter ger införandet av ett affärssystem på ekonomistyrningen och dess områden/komponenter? Syfte: Vårt huvudsyfte med studien är att beskriva vilka av de i teorin beskrivna effekterna på ekonomistyrningen som realiseras vid införandet av ett affärssystem. Avsikten är därmed att bidra till den forskning som sammankopplar områdena ekonomistyrning och affärssystem eftersom den i dagsläget inte är särskilt välutvecklad. Slutligen är det en del av syftet att beskriva och förklara eventuella skillnader mellan olika system avseende effekterna på ekonomistyrningen. Metod: Efter en utförlig litteraturstudie har en enkät utformats. Genom ett samarbete med Intentia och AdSIG har sammanlagt 80 Movex- och R/3-användare besvarat enkäten via en webbsida. Denna studies resultat har sedan jämförts med tidigare studier inom området och skillnader och likheter har diskuterats. Avslutningsvis har också en jämförelse mellan de två ingående systemen i denna studie genomförts. Denna jämförelse har kompletterats med intervjuer av sakkunniga experter som har kunnat ge viktig insikt i orsakarna till de funna skillnaderna mellan systemen. Resultat och slutsatser: Införandet av affärssystem har överlag lett till tydliga förbättringar av ekonomistyrningen, vilket är allra tydligaste inom internredovisningen och prestationsmätningen. Detta motsäger i stor utsträckning tidigare studier, vilket kan bero på att företagen i denna studie har haft några år mer på sig att skapa en välfungerande samverkan mellan system och verksamhet och därmed utvinna en större effekt av affärssystemsinförandet. Nyare ekonomistyrningsmetoder som ABC-kalkylering och balanserat styrkort sköts fortfarande mestadels utanför affärssystemet. Systemjämförelsen visar att företagen med SAPs R/3 överlag har upplevt en något större förbättring av ekonomistyrningen jämfört med Intentias Movex. Detta måste dock ställas i relation till en högre implementeringskostnad för SAPs system, samtidigt som man inte får glömma att ekonomistyrningen bara är en del av alla faktorer som måste beaktas vid en helhetsjämförelse av systemen.
Affärssystems betydelse vid intern kontroll
(2012-11-23) Karlsson, Hilda; Idelmann, Alexander; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Det finns motstridiga resultat i tidigare forskning, men fördelarna med affärssystem kan styrkas genom ett flertal forskarstudier. Vidare skapar det motiv till vår studie och vad en implementering av affärssystem kan skapa för betydelse och möjligheter för svenska företag vid deras interna kontroll och riskhantering. Dels genom hur det kan främja företagens fortbestånd, men även effektivisera och stödja de olika processerna i organisationen. En implementering av affärssystem kan innebära vissa svagheter och skapa problem för företagen, vilket studien behandlar genom riskhantering i form av alternativa eller kombinerade typer av lösningar. Frågeställning och syfte: Syftet utgår från studiens frågeställning och lyder enligt följande: Studiens syfte är att beskriva och diskutera hur intern kontroll och riskhantering kan förbättras genom implementering av affärssystem. Metod: Då syftets roll och funktion är att öka förståelsen utgår studien från en kvalitativ undersökning. Respondenterna representerar både chefsnivån och den operativa nivån på företagen, vilket bidrar till den ökade förståelsen och med en helhetssyn och olika perspektiv i beaktande. Intervjuerna skapar en ökad kunskap och insikt rent generellt inom problemområdet och skapa underlag till framtida forskarstudier. Resultat och slutsatser: I vår studie defineras intern kontroll som ett mått på hur väl den uppfyller COSO:s (2004) krav. Affärssystem implementerar en processorientering i företag, vilket stödjer en företagsintern syn på risker och intern kontroll. I större företag, där antalet medarbetare inom affärsprocessen tillåter en effektiv arbetsdelning, förbättras intern kontroll genom arbetsdelning och de standardprocesser och kontrollmekanismer som affärssystem kan bidra med. Givet att affärssystem anpassas till verksamheten genom modifiering så sker det i en arbetsdelad process med såväl företagsinterna medarbetare som specialiserade konsulter, vilket kan förbättra interna kontrollmekanismer. Stora företags affärssystem är ofta mer komplexa jämfört med mindre bolag och kan innebära risker, som dock kan hanteras effektivt när intern kontroll och riskhantering ses som en integrerad process genom att system gör information mer tillgänglig i kombination med att systemleverantörer vidareutvecklar systemen. Därför kan affärssystem i sig innebära en risk. I mindre företag förekommer modifiering av affärssystem sällan på grund av att systemen är för kostnadskrävande. Då arbetsdelningen ofta inte sker konsekvent får affärssystems normativa karaktär i form av standardprocesser en allt större roll och kan förbättra intern kontroll. Affärssystem kan skapa en processyn som kan bidra till att kunna hantera risker och främja en effektiv riskhantering, vilket är av stor betydelse framförallt under företagets tillväxtsfas. Därför är det viktigt att implementera ett affärssystem i ett så tidigt skede som möjligt. Affärssystem kan skapa en strategisk syn på intern kontroll och riskhantering. Vidare kan systemen ge en snabbare och bättre tillgång till finansiella rapporter. Affärssystem är idag en förutsättning för att långsiktigt kunna uppfylla de regulatoriska kraven och har därmed potential till att kunna förbättra intern kontroll. Förslag till fortsatt forskning utifrån vår studie: Baserat på tidigare undersökningar och vår studie så skulle förslag till fortsatt forskning kunna vara en longitudinell studie, som undersöker hur en bättre intern kontroll skiljer sig åt i företag med och utan affärssystem. Vår studie ge ett generellt underlag till mer detaljerade studier i framtiden kring hur en implementering av affärssystem kan skapa en bättre intern kontroll och effektivisering. Vidare hur contingency-faktorer och företagens bransch påverkar affärssystems inflytande på intern kontroll. Genom en longitudinell studie och undersökningar per bransch skulle man kunna eliminera risken att omvärldsfaktorer såsom konjunktur med mera skulle kunna påverka en studie av den interna kontrollen. En longitudinell studie skulle även kunna belysa den obesvarade frågan om inflytande av hur och när i ett företags utvecklingsstadie som ett affärssystem implementeras. Vidare hur det kan påverka ett mindre företags tillväxt och lönsamhet vid intern kontroll och riskhantering i olika utvecklingsstadier och branscher. Forskning om hur intern kontroll i företag påverkas av affärssystem skulle kunna ge underlag till att kunna undersöka hur affärssytems interna kontrollmekanismer ska utformas och hur olika aspekter kring affärssystem såsom arbetsdelning, processorientering och tillhandahållande av information skiljer sig åt i olika branscher. Det skulle kunna bidra till nya och mer utvecklade standardiserade affärssystemsprocesser med bättre intern kontroll som följd.
Ägarkoncentrationens påverkan på utdelningsnivåer
(2013-08-06) Erlandsson, Erik; Clausén, Per; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: I takt med att företag växer och blir större växer också skaran av aktieägare. Det stora antalet ägare och spridningen av ägandeskapet får konsekvenser för ägarnas förmåga att kontrollera företagen. När en investerare placerar tillgångar i ett företag är den främsta anledningen att få avkastning på sitt kapital. En aspekt som påverkar utdelningsnivåerna är intressekonflikter: dels den mellan majoritets- och minoritetsägare och den mellan ägarna och företagets ledning. Syfte: Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan ägarkoncentration och utdelningsnivåer i svenska noterade bolag på Large och Small Cap under åren 2005 till 2011. Metod: För att genomföra denna studies syfte har en kvantitativ metod används. Data har insamlats från olika källor för företags ägarkoncentration och utdelningsnivåer. Genom olika statistiska metoder har sedan samband mellan dessa variabler undersökts. Resultat och slutsatser: Resultaten från undersökningen tyder på att det finns tendenser till ett positivt samband mellan ägarkoncentration och utdelningsnivåer i Sverige. Bolag där den största ägaren har en stor del av röstandelen delar ut mer pengar än företag där den största ägaren har en mindre andel. Det är antagligen det vertikala agentproblemet som framförallt påverkar utdelningsnivåerna i Sverige. Dominanta ägare kan lättare övervaka företagsledningens vilket leder till att mer kapital finns tillgängligt. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatta studier är att inkludera fler år och fler bolag. Det hade till exempel varit intressant att inkludera samtliga svenska noterade bolag, alltså även Mid Cap, First North, Aktietorget och möjligen även onoterade bolag. Även undersökningar med fokus mer riktat på vilken typ av ägare bolagen har, familj, statligt, institutionella eller utländska ägare och hur detta påverkar utdelningsnivåerna skulle kunna undersökas. Forskningsområdet hade även kunnat utvecklas genom en kvalitativ metod för att identifiera bakgrunden till varför företag med starka ägare väljer att dela ut mer i Sverige.
Aktieägarvärde i fokus – svenska börsbolags uppfattningar om värdebaserad styrning
(2006) Nordblom, Mia; Johansson, Viktoría; Högberg, Åsa; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: Under de senaste decennierna har företagens aktieägare alltmer fokuserats och inställningen till att deras förmögenhet bör maximeras har lett till debatt både inom och utanför näringslivet. Fokuseringen har aktualiserat frågor kring hur ekonomistyrningen skall bedrivas för att det investerade kapitalet skall förvaltas på bästa sätt. Value Based Management (VBM), där mått som Economic Value Added (EVA®) ingår, är exempel på en uppmärksammad modell som utvecklats i syfte att maximera aktieägarvärdet. Trots att användningen av VBM upplevt en avsevärd ökning de senaste åren finns endast en begränsad mängd forskningsrelaterade bevis för hur idéerna appliceras i praktiken (Malmi & Ikäheimo, 2003). Utgångspunkten i VBM-litteraturen är att ekonomistyrningen måste bli mer inriktad mot att skapa aktieägarvärde (Hellman & Lind, 2004) varför det torde vara intressant att studera vad koncerner med ett sådant mål anser om VBM:s riktlinjer. Med det i åtanke har vi i studien kartlagt de uppfattningar svenska börsnoterade koncerner har om VBM:s riktlinjer och dess överensstämmelse med ett aktieägarorienterat synsätt. Syfte: Mot bakgrund av den ökade aktieägarfokuseringen i Sverige är syftet att kartlägga och analysera uppfattningen hos svenska börsnoterade koncerner om VBM:s riktlinjer och dess överensstämmelse med ett aktieägarorienterat synsätt. Studien genererar ett empiriskt bidrag då det för första gången undersöks vilka uppfattningar som råder gällande brett accepterade riktlinjer inom värdebaserad styrning. Avgränsningar: Vi anammar Malmi & Ikäheimos (2003) syn på VBM, vilka utgår från Ittner & Larckers (2001) ingående genomgång av VBM-litteraturen. Vi avgränsar oss i studien till att endast undersöka noterade bolag i Sverige. Vi undersöker ej bolagens ekonomistyrning i praktiken men berör på vissa punkter hur de arbetar, eftersom det kan ge en förklaring till varför de har en viss uppfattning. M etod: Uppfattningen hos svenska börsbolag kring VBM:s riktlinjer och dess överensstämmelse med ett aktieägarorienterat synsätt har undersökts genom intervjuer med personer i ledande befattning. Sammanlagt har fem personliga intervjuer, en telefonintervju samt en intervju via e-mail genomförts. Resultat och slutsatser: Studien visar att bolagen generellt är positivt inställda till VBM:s normativa riktlinjer i syfte att skapa aktieägarvärde. Den gängse uppfattningen tycks vara att EVA® skapar tydliga riktlinjer för vad som skapar värde inom verksamheten och således kan verksamheten styras och beslut fattas med hänsyn tagen till vad som genererar det största aktieägarvärdet för koncernen som helhet. Bolagen anser dock att teorin många gånger ej är praktiskt applicerbar. Förklaringar som ges är att EVA® är ett svårbegripligt mått ej lämpligt att kommunicera till hela organisationen och att VBM och EVA® ej genererar en balanserad styrning av verksamheten. Bolagens uppfattningar avviker i vissa fall från vad som anges i teorin; de känner till innebörden i begreppen men för stundvis resonemang som står i konflikt med densamma. Studien indikerar även att bolagens uppfattningar eventuellt kan ha påverkats av debatten gällande Corporate Social Responsibilities, bonusutbetalningar och ersättningsnivåer och att deras strävan efter att erhålla legitimitet i samhället influerar deras svar. Det tycks även råda skilda uppfattningar kring hur aktieägarvärde på bästa sätt skapas. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att studera hur bolag säkerställer att aktieägarvärdet maximeras; hur mycket spelar personliga åsikter in och hur mycket influeras de av teoretiska modeller? Ytterligare en reflektion studien genererat är hur bolag påverkas av de ”legitimitetstrender” som råder. Ett område för fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka hur bolags strävan efter legitimitet påverkar strävan efter maximering av aktieägarvärdet. Slutligen skulle studiens resultat kunna jämföras med uppfattningen hos bolag i andra nordiska länder (som verkar inom ungefär samma företagsklimat). Finns likheter och/eller skillnader i uppfattningar mellan bolag i de nordiska länderna gällande hur de ser på skapande av aktieägarvärde genom användandet av VBM?
Aktieägarvärde som funktion av strategier - Avknoppning, fusion samt uppköp
(2003) Hårdstedt, K-G; Bengtsson, Jimmy; Göteborg University/Department of Business Administration
Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Industriell och Finansiell Ekonomi, Magisteruppsats, Ht-02. Författare: Jimmy Bengtsson & K-G Hårdstedt Handledare: Anders Axvärn Titel: Aktieägarvärde som funktion av strategier – Avknoppning, fusion samt uppköp Problemformulering: Strategier såsom sammanslagning och fokusering används ofta av företag som befinner sig i en förändringsfas, men frågan är om dessa strategier alltid ett självklart val vad gäller att skapa aktieägarvärde. Är det alltid som dessa används på ett ekonomiskt försvarbart sätt eller är det mest traditionen av användandet av strategierna som föranleder implementering? Diskussionen leder fram till följande problemformulering: Har strategierna avknoppning, fusion samt uppköp varit ekonomiskt försvarbara, för ett antal företag, utifrån perspektivet att aktieägarvärde är det enda av betydelse för ett företag? Syfte: Syftet med studien är att för ett antal företag analysera hur implementering av strategierna sammanslagning samt fokusering utfallit, med fokus på aktieägarvärde. Metod: De företags aktier vi undersöker ska jämföras med ett index för att se om aktierna (efter riskjustering) har presterat på ett annat sätt än index. Då resultatet påverkas av hur betavärdet (riskjusteringen) använts, har vi valt att göra två olika beräkningar. Statistiska metoder såsom signifikanstest och Cusum test används tillika. Vårt urval kommer att begränsas till fem företag för varje strategi, i den mån det är möjligt. För att tillfredsställa det informationsbehov som föreligger i vår studie kommer en mängd sekundärdata att användas. Slutsatser: De olika strategierna förefaller inte skilja sig åt vad gäller utfallen i vår undersökning. I princip handlar det om att hälften av de undersökta företagen uppvisar positiva resultat. Det finns även en del resultat som ej varit samstämmiga ur förklaringssynpunkt. Dessa har varken tolkats som negativa eller positiva utan kan sägas vara osäkra resultat. Vi kan med stöd av vår undersökning säga att användandet av, de av oss belysta, strategierna inte alltid kan ses som ekonomiskt försvarbara ur ett aktieägarperspektiv eftersom de i många fall inte skapar något mervärde för aktieägarna. Förslag till vidare forskning: Från början hade vi som avsikt att även undersöka företag som har förändrat sin verksamhet från att följa andra företag till att leda utvecklingen med innovation som ledstjärna. Vi insåg relativt snabbt att begreppet innovation var svårdefinierat och att en undersökning av enbart denna strategi utan problem skulle kunna resultera i en helt egen studie.
Aktieindexobligationer - en lönsam sparform?
(2005) Rutgerson, Jonas; Hartog, Jonas; Argillet, Sebastien; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Syfte: Uppsatsens syfte är att få en ökad förståelse för aktieindexobligationer samt att se om aktieindexobligationer är en förmånlig sparform, ur spararens perspektiv. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån en kvantitativ ansats. Först insamlades information om aktieindexobligationer via litteraturstudier. Sedan insamlades empiriskt material via de uppsökta bankerna. Materialet var av sådant slag som historiskt data samt intervjumaterial. Dessa sammanställdes varefter analys och slutdiskussion blev möjliga att genomföra. Slutsatser: Aktieindexobligationers (AIO) popularitet är förankrad i dess låga risktagande med möjligheten till en ökad avkastning. Efter flera års börsnedgång har sparformen säkrat det investerade nominella beloppet. Spararens investeringsmål har ändrats från rena vinstmål till att allt mer fokusera på trygghet/säkerhet. AIO har visat sig tilltala småsparare och kan därmed ses som en sparform med potential för att även i framtiden stå för en ökande andel av investeringar bland småsparare i Sverige. Men sparformen har sitt pris. När marknaden väl når en positiv trend får investeraren inte ta del av samma procentuella utveckling som dem som investerat i sparformer med större risk, typ aktier. Detta uppfattas negativt i och med de kostnader som sparformen bär.
Aktiekapitalet = Borgenärsskydd? - Med fokus på utdelningsreglerna
(2006) Vuong, Hong; Östling, Jenny; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Det finns cirka 300 000 aktiebolag i Sverige. En ny aktiebolagslag trädde i kraft den 1 januari 2006. Anledningen till en ny aktiebolagslag är bland annat den internationella utvecklingen på det aktiebolagsrättsliga området. Det är vikigt att den svenska aktiebolagslagen framstår som konkurrenskraftigt i förhållande till övriga medlemsstater inom EU, samt att den är förenlig med EG-rätten. Utvecklingen på redovisningsområdet innebär en förskjutning i synsättet av hur tillgångar och skulder definieras samt när värdeöverföringar skall rapporteras i redovisningen. Syftet med dessa nya regler är att redovisningsinformationen ska fungera som ett bättre beslutsunderlag för investerare och andra intressenter. Det har dock befarats att de nya redovisningsreglerna som tillåter att värdering av tillgångar oftare sker till verkligt värde ger ökade möjligheter att dela ut orealiserade vinster. Synen på aktiekapitalet såsom ett sätt att skydda borgenärerna är en gammal kvarleva med rötter i den kontinentala rätten, vilken Sverige och stora delar av EU har valt att följa. Den anglosaxiska rättstraditionen lämnar dock istället det egna kapitalet öppet såsom en förhandlingsfråga mellan aktieägare och borgenärer. Ett skydd för borgenärerna kan alltså utformas på olika sätt. I Sverige tillämpas en rad olika metoder som samverkar med varandra, medan man utomlands tillämpas delvis andra metoder. Det uppstår dock problem när olika synsätt krockar med varandra, vilket är fallet vid olika former av regleringskonkurrens i kölvattnet av en ökad internationalisering. Detta är något EU har råkat ut för de senaste åren. Det är svårt att säga vilket system som bäst tillgodoser borgenärernas rätt, men det är också svårt att avgöra vem som bäst kan tillgodose borgenärernas skyddsbehov. Det är därmed svårt att avgöra ifall staten, branschorganisationer eller borgenärerna själva bör bli ansvariga för utformningen av skyddet. Syftet med uppsatsen är att skapa en översiktlig översyn av borgenärsskyddet i stort samt att undersöka de effekter som de nya ändringarna i ÅRL och ABL får för borgenärsskyddet. Fokus ligger på hur utdelningsfrågan hanteras, varför fördjupning sker kring dessa förändringar. Det kommer även att ske en utredning kring utvecklingen internationellt sett. Vi finner att uppsatsen har ett inslag av det hermeneutiska ställningstagandet då all information tolkats på nytt i takt med att vi samla in ny information och kunskap under uppsatsens gång. Vi har använt den kvalitativa intervjumetoden och genomfört intervjuer med välkända teoretiker och erfarna praktiker för att få en större insikt i ämnet. Utifrån vår litteraturgenomgång och intervjuer kan vi konstatera att aktiekapitalet inte utgör ett reellt borgenärsskydd eftersom det är så pass lågt ställt. Flera av våra respondenter hävdar att skyddet numera är så urholkat att lagstiftaren lika gärna kan gå över till det anglosaxiska systemet och ta bort kapitalkravet. I Europa tenderar kapitalkravet att försvinna mer och mer. Nyckelord: aktiebolagslagen, aktiekapital, borgenärsskydd, försiktighet, IASB, utdelning och reglering Vi har följande ämnestips till vidare forskning: Det skulle vara intressant att läsa en studie som undersöker hur företagen påverkas av den nya lagen. Mest intressant skulle vara att höra hur företagen tolkar lagens utdelningsutrymme och hur deras faktiska utdelningar påverkas. Det skulle också vara intressant att se hur debatten utvecklar sig de närmaste åren. En studie skulle som liknar den vi redan har utfört skulle vara en intressant uppföljning om några år för att se huruvida debatten har förts framåt och ändrat ramarna för utdelningsbart belopp.
Aktiemarknadens Sentiment - Sambandet mellan sentimentindikatorer och svenska aktiers kursutveckling
(2009-03-06T09:19:52Z) Fabrizius, Patrick; Hemdarve, Jesper; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Huvudsyftet med denna studie är att mäta sambanden mellan de svenska indikatorerna DVIS samt Konjunkturbarometern Hushåll gentemot Stockholmsbörsen, och jämföra resultaten mot observationer från tidigare studier på utländska marknader. Studien belyser samtidigt svårigheterna med att mäta marknadssentiment på ett sådant sätt som eftersträvas för att kunna förklara irrationella marknadsrörelser eller uppkomsten av bubblor. För att uppnå huvudsyftet analyseras månadsvisa medelvärden mellan 2001 och 2008 genom bivarat analys, där de tidigare nämnda indikatorerna, som antas motsvara marknadssentimentet, jämförs mot OMXS30 samt fyra urval av aktier, som representerar aktiemarknadens avkastning. Totalt analyseras 40 aktier utifrån omsättning och börsvärde. Signifikanta samband påträffas mellan båda indikatorerna och Stockholmsbörsens utveckling, vilket givet antagandet att dessa speglar marknadssentiment indikerar att marknadspsykologi har en väsentlig påverkan på aktiemarknadens prisnivå. De undersökta sentimentindikatorerna uppvisar dessutom samband som generellt stämmer väl överens med deras tidigare uppmätta utländska motsvarigheter. Vidare antyder resultaten att en akties omsättning kan vara mer relevant att titta på än aktiens börsvärde, i syftet att uttala sig om hur exponerad aktien är för marknadssentiment. Tydligt är att omsättning och börsvärde, två värden som är högt korrelerade med varandra, påverkar graden av aktiens påverkan av marknadssentiment, där småföretagen påverkas mest.
Allmänhetens förtroende för revision -En studie av invånare i Göteborgs kommun
(2013-06-10) Franck, Per-Johan; Gratjov, Daniel; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Allmänhetens förtroende för revision är en viktig faktor för såväl aktiemarknadens effektivitet som samhällets fortlevnad. Detta stärks bland annat av att en stor andel av den svenska allmänheten direkt eller indirekt är ägare av svenska aktier eller fonder. Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyder att vissa faktorer är väsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om allmänheten har förtroende för revision samt hur ett antal på förhand utvalda faktorer påverkar detta eventuella förtroende. Avgränsningar: Studien avgränsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige. Vidare är också offentliga bolag bortvalda i studien, då dessa strukturellt skiljer sig avsevärt från övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriska studien har vidare avgränsats till allmänheten i Göteborgs kommun. Metod: En enkätundersökning riktad till invånare i Göteborgs kommun har genomförts vilket resulterat i svar från 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats såväl deskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision. Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invånarna i Göteborgs kommun har stort förtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroende för revision. Fyra av tio respondenter i den undersökta populationen har bristfälliga kunskaper om en revisors arbetsuppgifter. Vår studie visar att faktorerna förtroende för samhälle och sekundära källor (som exempelvis massmedia och hörsägen) har betydelse för förtroendet för revision medan personlig kontakt och utbildningsnivå inte har det. Förslag till fortsatt forskning: En studie hur revisorer och allmänhet interagerar välkomnas av oss. Det hade också varit intressant att undersöka hur förtroendet ser ut i den grupp som verkligen vet vad revision innebär. Om denna slutsats varit känd, skulle revisionsbranschen veta om förtroendeproblematiken är ett relevant problem eller inte. Vidare hade det varit intressant att se hur såväl branschorganisation som enskilda revisionsbyråer arbetar med att förbättra allmänhetens förtroende för revision. Slutligen hoppas vi på fler framtida studier om allmänhetens förtroende för revision på såväl nationell som internationell nivå.
Alternativa mått i fastighetsbranschen -En jämförelse av mått o modeller för analys av fastighetsbolag
(2012-02-27) Karlsson, Marcus; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Inledning IFRS-regelverket infördes 2005 och det har påverkat fastighetsbolagens redovisning. Branschen har genom organet EPRA tagit fram egna mått som kan användas för utvärdering och analys av fastighetsbolagen. Studien skall belysa dessa skillnader och forskningsfrågan lyder: Hur påverkas redovisningens relevans när man fokuserar på branschspecifika mått kontra mått enligt IFRS, för fastighetsföretag? Metod Metoden som används för att hitta intressant data att analysera heter “Lens model”. Metoden skall avspegla hur en expert analyserar ett företag, först tittar man brett på företaget i sin miljö, sedan studerar man företaget enskilt för att till sist gå ner på enskilda poster i räkenskaperna. Teoretisk Referensram Huvudteorin är agencyteori. Teorin skall förutse vissa beteenden som rationella individer gör när en individ är tillsatt för att maximera vinsten åt en annan. Det uppstår då kostnader för den principalen, den som äger, för att styra agenten, den som är tillsatt. Resultat Måtten är olika vad gäller resultat- och balansmåtten. För resultatmåtten är syftet så olika att det är svårt att jämföra relevansen. För balansmåttet är den största skillnaden uppskjuten skatt, en post där relevansen är relativt låg på grund av ett flertal faktorer. Diskussion och Slutsats I slutsatsen sammanfattas och fördjupas reflektionerna från föregående kapitel. Hur står skillnaden blir om man redovisar enligt IFRS eller med branschmått beror på företagens affärsidé och strategi. Avvikelsen blir större ju längre sikt man förvaltar fastigheterna på. Skillnaden beror på uppskjuten skatt där man har mindre relevans till förmån för tillförlitlighet.
Analysmodellen - ett ökat förtroende för revisorn?
(2002) Ryvallius, Anna; Emanuelsson, Jenny; Christoffersson, Louise; Göteborg University/Department of Business Administration
Revisionsbranschens förmåga att anpassa sig till stora förändringar och den snabba utvecklingen, som ägt rum i näringslivet under det senaste decenniet, har lett till en ökad fokusering på revisorers arbete. Flera stora företagsskandaler har den senaste tiden lett till ett ifrågasättande av revisionsbyråernas trovärdighet och objektivitet. Debatten har dessutom givit upphov till utredningar kring behovet av skärpta krav gällande oberoendet. För att uppfattas som oberoende måste revisorn skapa förtroende främst genom etik, moral och en hög professionalism. I Aktiebolagslagen och praxis regleras oberoendefrågor. Dessa uttrycks framför allt genom jävsregler. För att säker-ställa revisorns oberoende har det i den nya Revisorslagen tillkommit bestämmelser för hur detta ska utföras. Den 1 januari 2002 lagstiftades i Sverige om en analys-modell som bygger på att revisorn själv i alla revisionsuppdrag, med hjälp av analys-modellen, ska analysera sin opartiskhet och självständighet gentemot det reviderade bolaget. Enligt Mayer, Davis och Schoorman skapas förtroende utifrån tre hörnstenar; för-måga, välvilja samt integritet. En av revisorns uppgifter är att ge ökad trovärdighet åt årsredovisningen. Syftet är att omvärlden skall få ett ökat förtroende för årsredo-visningen när revisorn sätter sin signatur. En förutsättning för detta är att revisorn är oberoende av dem han granskar. För att säkerställa oberoendet använder sig revisions-byråer av analysmodellen för att analysera revisorns situation gentemot sina klienter. Modellen är en självgranskande modell och det är endast revisorn själv som primärt avgör hur oberoende han/hon är. Ett problem som ses med detta är om självgransk-ning är en grund att bygga förtroende på. För att branschen skall överleva, krävs att näringslivet har ett uttalat förtroende för revisorn och dennes profession. I uppsatsen frågas huruvida analysmodellen är ett hjälpmedel för revisorn vid skap-ande av ett ökat förtroende inför klienten. Syftet är att undersöka och skapa förståelse för om analysmodellen är ett hjälpmedel för att öka förtroendet för revisorer och dess arbete. De avgränsningar som görs är att endast revisorers åsikter kring förtroende, oberoende och analysmodellen beaktas. Urvalet begränsas till tre stora och tre mindre revisionsbyråer. För att samla in data används intervjuer för att få fram respondenternas åsikter och värderingar. De involverade revisionsbyråerna i undersökningen är: Lindebergs Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Deloitte & Touch, Hurtigs Revisionsbyrå, Datarevision i Göteborg KB samt Adrian & Partners. Utifrån den empiriska undersökningen konstateras att de egenskaper som skapar förtroende för en revisor inte går i linje med den teoretiska referensramen. En själv-granskande modell kan inte ge ett trovärdigt resultat och ökar inte heller förtroendet för revisorn. Analysmodellens användande ifrågasätts, då den inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till förmåga, välvilja och benägenhet samt ömsesidigt förtroende. Kritik riktas mot huruvida analysmodellen kan ses som ett hjälpmedel för ett ökat förtroende för revisorn.
Analysmodellen i teori och praktik. En studie av fem mindre revisionsbyråer
(2004) Kjellén, Niclas; Ivarsson, Henrik; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: Den 1 januari 2002 trädde en ny revisorslag i kraft i Sverige. I samband med denna blev det obligatoriskt för den enskilde revisorn att pröva sin opartiskhet och självständighet, utifrån den så kallade analysmodellen. Modellen är av självgranskande karaktär där revisorn själv bedömer sin oberoendesituation. Konstruktionen lämnar emellertid utrymme för individuella tolkningar, vilket medför att modellens betydelse och tillämpning kan skilja sig åt mellan olika byråer. Av revisorslagen att döma torde mindre revisionsbyråer ha sämre förutsättningar att tillämpa analysmodellen än större bolag. Uppsatsens problemställning bygger därför på frågan om revisorer vid små revisionsbolag anser att analysmodellen verkligen går att tillämpa på ett sätt som är helt i enlighet med lagstiftningen. Syfte: Vår ambition är att uppsatsen skall skapa förståelse för hur väl analysmodellens krav efterlevs av revisorer verksamma vid små revisionsbyråer. Genom att fokusera arbetet på just praktisk tillämpning i små revisionsbolag anser vi att vår uppsats kommer att kunna ge ett värdefullt bidrag till befintlig forskning. Avgränsningar: I syfte att kunna göra en mer ingående och kvalitativ undersökning valde vi att endast studera fem mindre revisionsbyråer, med högst fyra kvalificerade revisorer. Metod: Primärdata samlades in med hjälp av kvalitativa djupintervjuer på fem små revisionsbolag i Göteborgsområdet. Det empiriska materialet granskades och analyserades vilket ledde fram till våra slutsatser. Resultat och slutsatser: Av vår undersökning att döma verkar analysmodellens regler i dagsläget inte tillämpas fullt ut. Små revisionsbyråers vilja att driva verksamheten så lönsamt som möjligt och samtidigt behålla goda relationer med sina klienter verkar vara incitament som begränsar viljan att konsekvent vidta de motåtgärder som krävs för att eliminera eller reducera oberoendehoten. Revisorer förefaller dessutom ha svårt att inträda en objektiv roll vid granskning av sig själva, men anser samtidigt att detta är av underordnad betydelse i förhållande till den enskilde revisorns inneboende känsla för vad som är rätt och fel. Förslag till fortsatta forskning: Vi anser att det finns ett antal intressanta uppslag som har anknytning till det problemområde som avhandlats. En fråga som med fördel skulle kunna studeras närmare är huruvida det ställs orimliga krav på revisorn idag. I anslutning till detta skulle det kunna vara av intresse att undersöka vem som egentligen har de rätta förutsättningarna att bli revisor. Även olika intressegruppers uppfattning om konsekvenserna av ett utökat byråjäv skulle enligt vår mening vara intressant att undersöka.

Browse

Browsing Magisteruppsatser Företagsekonomiska institutionen by Title