Kandidatuppsatser (IPKL)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24923

Browse

Now showing 1 - 20 of 319

Montessoripedagogiken -Kritik och berättigande
(2019-03-22) Brown, Vanja; Thorn Ekberg, Sofia; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Denna studie behandlar ett urval av den kritik som montessoripedagogiken mött genom tiderna. Uppsatsen består av två delar. Dels en översikt av kritik som riktats mot montessoripedagogiken och Montessoris egna tankar. Därefter följer en systematisk litteraturstudie vars sökord baserades på kritiken. Syftet är att genom en litteraturstudie beskriva montessoripedagogiken mot bakgrund av tidigare forskning samt den kritik som riktats mot Montessoris pedagogiska filosofi avseende individ, lek och materiel. Studien kommer att ge läsaren en historisk bakgrund, med två nedslag 1914 (Kilpatrick) samt 1995 (Roth.) Kilpatrick och Roths kritik handlar bland annat om att de ansåg att pedagogiken var individualistisk. Brehony (2000) påpekar att inom Montessoripedagogiken är begreppet individualitet något som är förknippat med dess barnsyn liksom frihet, självständighet samt utveckling. Ur en bredare aspekt belyser Bamahee et al. (2016) att Montessoris pedagogiska filosofi bidrar till självständigt tänkande människor som i förlängningen kan påverka sin sociala roll i samhället. Kilpatrick ifrågasatte även avsaknaden av lek samt materielens relevans. Lillard (2013) ställer sig frågande till huruvida fantasilek är viktig för barns utveckling och menar att mer forskning behövs för att utröna detta. Lillard och Heise (2016) visar dock att barn som endast hade tillgång till montessorimateriel utvecklade sin läsförmåga signifikant. Detta i förhållande till barn som utöver montessorimaterialet även hade tillgång till traditionella leksaker. Vidare hävdade Kilpatrick att pedagogiken var förlegad detta är något som även Woolsey och Woolsey påpekar år 2008 då de menar att Montessoripedagogiken bör uppdateras. Montessoris intention var dock att pedagogiken skulle utvecklas och följa sin tid och således lägga en grund för kommande generationers pedagogik. Förhoppningen är att denna uppsats ska ge en mer nyanserad bild av den kritik som riktats mot montessoripedagogiken sedan tidigt 1900-tal.
Samling på förskolan En kvalitativ studie om vad pedagogernas mål med samlingen är
(2019-05-03) Klasson, Camilla; Kondorajian, Sibella; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med studien är att ta reda på pedagogers upplevelser av samlingen. De frågeställningar som undersökningen bygger på är vad anser pedagogerna att målet med samlingen är, hur anser pedagogerna att samlingen bidrar till barnens meningsfulla lärande, hur involverade är barnen i att planera samlingen enligt pedagogerna. Intervjuer är gjorda med tre barnskötare och tre förskollärare på en förskola i Göteborg för att få en variation i svar. En kvalitativ ansats har använts då endast intervjuer med pedagoger gjordes. Ljudinspelning och anteckningar som transkriberades användes. Det viktigaste som kom fram under intervjuerna var att pedagogerna har tydliga mål med samlingen. Dessa var språkutveckling, delaktighet och respekt. I förskolan är alla aktiviteter planerade utefter barnens lärande, men har pedagogerna frågat vad barnen vill lära sig under samlingens gång, vore samlingen mer meningsfull för barnen då och dess lärande? Barnen får inte vara med och planera samlingen innehåll, de får inte vara medbestämmande under samlingens gång. Samlingens innehåll är oftast förutbestämt av pedagogerna för barnens bästa men skulle samlingen bli roligare och mer meningsfull för barnen om de fick planera och genomföra den så som de anser är det bästa sättet. Barnen får vara med att välja sångkort när det ska sjungas men bara enligt de sångkort som pedagogerna valt ut. Hur skulle sångstunden bidra till barnens lärande om pedagogerna hade sånger som barnen gillar och vill ha med?
”Men det är ju allting” En kvalitativ intervjustudie om lärares syn på digitaliseringen och dess möjligheter i fritidshem
(2019-05-23) Lindecrantz, Gustav; Rylander, Philip; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
I det här examensarbetet undersöks hur lärare i fritidshem talar om hur de ser på möjligheter och begränsningar i arbetet med digitala teknologier. Examensarbetets frågeställningar är: ”Hur talar lärarna om de utmaningar och möjligheter som de möter i det pedagogiska arbetet med digitala teknologier?”, ”På vilket sätt används digitala teknologier i fritidsverksamheten och hur kan detta arbete relateras till kravet på digital kompetens i styrdokumenten?” samt ”Hur kan lärares erfarenheter tas tillvara på och vilka goda exempel kan identifieras?”. Det sociokulturella perspektivet ligger som teoretisk grund för att skapa förståelse kring hur lärare talar om digitala teknologier. Examensarbetet utgår från en kvalitativ ansats och har samlat in empiri via semistrukturerade intervjuer med sex olika lärare i fritidshem från sex olika skolor. Alla intervjuerna genomfördes enskilt i skolorna. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en tematisk analys med inspiration från SWOT-analys för att belysa det som framkommer i intervjuerna. Resultatet som presenteras i studien visar bland annat att lärarens egna digitala kompetens ligger som grund för hur undervisningen med digitala teknologier sker. Resultatet visar även att ett kritiskt förhållningssätt till digitaliseringen möjliggör att använda digitala teknologier på ett kreativt sätt som grundar sig i läroplanen. Diskussionen belyser bland annat att kvaliteten i användandet av digitala teknologier inte avgörs i mängden digitala teknologier utan hur lärarna arbetar utifrån syfte och mål samt hur de problematiserar praktikerna i hur de digitala teknologierna används.
Är du redo? En studie om blivande lärare i fritidshem och deras tilltro till självförmåga inför det dubbla uppdraget och en kluven yrkesprofession.
(2022-03-15) Evelina, Carlsson; Ann, Wallsten; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur blivande lärare i fritidshem beskriver sin tilltro till självförmåga inför sitt kommande yrkesliv. Då vi har valt att arbeta med vår studie utifrån att det är ett dubbelt arbetsuppdrag som väntar; både som lärare i fritidshem men också som ämneslärare har vi också bearbetat vårt material utifrån begreppet professionell identitet. Syftet tydliggörs utifrån följande frågeställningar: 1) Hur uttrycker lärarstudenter att utbildningen förbereder dem inför det kommande dubbla arbetsuppdraget ? 2) På vilket sätt beskriver lärarstudenterna sin kommande yrkesprofession ? 3) Vilka kritiska aspekter lyfter lärarstudenterna fram som avgörande för sin kommande professionella identitet? För att ta reda på hur studenterna upplever och hur de uttrycker sig samt beskriver företeelser så har vi valt kvalitativ metod. Vi har använt oss av fokusgruppdiskussion och enskilda intervjuer för att få svar på våra frågor. Vi har analyserat vårt material utifrån tidigare forskning och Banduras (1977) teori om tilltro till självförmåga. I resultatet ser vi att det primära för att stärka blivande lärare i fritidshem i deras tilltro till självförmåga men även professionell identitet är rätt förutsättningar från utbildningen, men även från rektorer och ledning i form av verbalt stöd och support samt planeringstid. Tilltron till självförmåga hos studenterna är hög när det gäller fritidsverksamheten men desto lägre inom ämnet som ingår i utbildningen. Studenterna efterfrågar mer praktiska moment i utbildningen att ha med sig som ett redskap i sitt yrkesutövande. Handledning, kunskap samt inspiration av andra och varandra som yrkesverksamma verkar vara viktiga faktorer för att utveckla en professionell identitet. Den dubbla yrkesrollen samt yrkets status är faktorer som kommer belysas.
Nej, inte gå nu! Ett utvecklingsinriktat arbete om utomhuspedagogik med äventyrspedagogiska metoder
(2022-03-15) Forsander, Daniel; Nilsson, Victoria; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Vi har gjort ett utvecklingsinriktat arbete med aktionsforskning som metod med syfte att förändra och förbättra utomhusverksamheten med hjälp av äventyrspedagogiska aktiviteter. Detta för att skapa ett upplevelse- och samarbetsbaserat lärande där gruppens gemenskap och samarbetsförmåga stärks genom äventyrspedagogikens metodik. Det har gjorts genom en intervju med en lärare och en enkät till elever för att skapa en nulägesanalys. I arbetet skriver vi om aktionsforskning och dess cykliska processteg och hur vi har genomfört arbetet utifrån dessa steg. Vi skriver även om äventyrspedagogikens framväxt, om kompiskonceptet som är en av flera delar och den del som vi valt att fokusera vårt arbete på. Vår erfarenhet av fritidshemmets utomhusverksamhet med tillhörande skogsutflykter är att den sker mest som en aktivitet för miljöombyte med naturinslag och inte som ett planerat lärtillfälle. Vi ville med utvecklingsarbetet ge inspiration till lärare(n) i fritidshem att bedriva utomhusverksamheten som en möjlighet för lärande, att ge eleverna möjlighet till varierande arbetssätt som främjar deras lärande. Vi ville även inspirera lärare(n) till att själva utveckla och använda äventyrspedagogiska aktiviteter i sin egen verksamhet. Ett utvecklingsarbete är en långsiktig process, detsamma gäller för arbetet med Furmarks kompiskoncept, av den anledningen är det svårt för oss att se ett tydligt resultat. Vi kan dock se att vi inspirerat läraren i fritidshemmet till att fortsatta med utflyktsdagen efter våra tillfällen tillsammans.
“Det är ju svårt men man får ändå försöka” En studie om hur lärare i fritidshem ser på sitt pedagogiska uppdrag kopplat till religion
(2022-03-15) Norén, Maria; Saxberg, Emma; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
I denna studie undersöks hur lärare i fritidshem ser på sitt pedagogiska uppdrag i förhållande till religion. Frågeställningar som studien behandlar rör vad lärarna uppfattar som religiösa uttryck, hur de ser på sitt pedagogiska uppdrag och hur de bemöter elever i situationer som berör religion. Denna kvalitativa undersökning har genomförts med hjälp av intervjuer med lärare i fritidshem och fritidspedagoger. Totalt sju personer intervjuades för att generera den empiri som ligger till grund för studiens resultat. Materialet är sedan analyserat med hjälp av Smarts teori om religion som ett flerdimensionellt fenomen (Reimers, 2019), med olika hållningar inom värdepedagogik (Thornberg, 2004) och med hjälp av begreppet mikroaggressioner (Murray, 2020). Studiens huvudsakliga resultat visar på att lärare i fritidshem upplever att deras pedagogiska uppdrag kopplat till religion är svårt samt att de ofta har ett omedvetet förhållningssätt som riskerar att osynliggöra eller förminska elevers religiösa tankar och erfarenheter.
Relationsarbete Är arbetet med relationer i fritidshem hotat?
(2022-03-15) Hilmersson, Therese; Hurtig, Jeanette; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Vårt syfte med studien har varit att undersöka om de förändringar som skett över tid i fritidshemmet påverkar arbetet med relationer och om detta utgör ett hinder i det arbetet. Vi använde oss av kvalitativa metoder och semistrukturerade intervjuer med sju lärare i fritidshem och nio elever. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor. En skola i storstadsmiljö och en på landsort. Empirin har analyserats utifrån en tematisk modell med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. I studien med lärare identifierade vi tre teman: gruppstorlek, miljö och ledningens ansvar. I resultatet kunde vi utläsa att dessa tre olika teman påverkar förutsättningarna för lärare och elever i verksamheten. Vårt resultat av elevintervjuerna synliggör tre teman: kompisar, lekmiljö och relation till vuxen. Eftersom det finns begränsad forskning utifrån barns perspektiv har vi utgått från detta för att ge barnen en röst. I analysdelen har vi använt oss av barnperspektivet för att kunna tolka resultatet, utifrån barnens bästa. Studien visar att eleverna har fungerande kamratrelationer, att de vuxna är snälla och hjälpsamma och att utomhusmiljön är tillfredsställande och stimulerar till olika lekar. Våra slutsatser är att eleverna känner sig nöjda utifrån de frågeställningarna som finns representerade i empirin. Lärarna som vi intervjuat, anser att förutsättningarna på fritidshemmet måste förbättras för att inte bli ett hinder i relationsarbetet.
Den digitala leken! En observationsstudie av digital lek i fritidshemmet med fokus på inne- och uteslutning
(2022-03-15) Curtis, Matilda; Höines, Arild; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur inne-och uteslutning sker i digital lek, vilket observerats i fritidsverksamheten. Frågeställningarna var: “Hur kommunicerar eleverna med varandra i digital lek”?, “På vilket sätt sker inneslutande och uteslutande i digital lek”?, samt “Vad karakteriserar elevers allianser i digital lek”? Examensarbetet har haft Corsaros (1979) tillträdesstrategier som utgångspunkt i analysen, men har också inspirerats av Blidings (2004) studie om inne- och uteslutning, samt Dahls (2011) studier om allianser i lek. Denna studie utfördes på två fritidshem med ett begränsat antal elever utifrån kvalitativ metod med etnografisk ansats som inspiration. Det empiriska materialet bestod av observationer, fältanteckningar och ljudupptagningar. Resultatet visade att elevernas kommunikation i digital lek till stor del var icke-verbal och visuell. Många som deltog tillsammans i digital lek, umgicks vanligtvis inte i analog lek utan allianser skapades utifrån ett gemensamt digitalt lekintresse och/eller digital kunskap. Betydelsefullt var också vilken tillträdesstrategi eleven använde för att beviljas inträde till alliansen/kamratkulturen. Studiens resultat visar att eleverna innesluter och utesluter varandra utifrån digital kunskap och inte bara efter personligt tyckande. I diskussionen framgick att den digitala leken bör integreras i verksamheten som ett kommunikationsverktyg för att stödja elever som annars kan ha svårt att få tillträde till allianser på grund av sociala, verbala eller fysiska svårigheter. Det märktes också att den digitala leken utgör en stor del av elevernas samtida och framtida kultur. Det finns behov av ytterligare forskning kring sociala interaktioner inom digital lek i fritidshem.
Pedagogisk interaktion och deltagande – som ett pedagogiskt verktyg under den fria leken på fritidshemmet.
(2022-03-15) Guldbrand, Emma; Rydell, Rebecca; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Studien syftar till att fördjupa kunskap om hur pedagogisk interaktion och deltagande påverkar elevers deltagande, lärande och utveckling under den fria leken. Studien grundar sig på ett dilemma som uppmärksammats av oss i takt med vår utbildning. Pedagogiska förhållningssätt redogörs utifrån pedagogisk interaktion och deltagande under den fria leken. Studien fördjupas kring hur interaktion och deltagande från pedagoger hämmar eller främjar elevernas deltagande och förutsättningar att utmanas och utvecklas i den fria lekens kontext. Studien utgår från etnografisk studie där öppna observationer kombinerades med en digital enkät. Observationerna genomfördes på ett fritidshem som omfattade två avdelningar. Den fria leken visar sig vara en komplicerad aktivitet att definiera, såväl från verksamma pedagoger och litteratur. Resultatet av studien lyfter hur pedagoger inom fritidshemmets verksamhet upplever den fria leken olika. Det finns blandade åsikter kring hur man som pedagog ska förhålla sig till den fria leken och vilka förhållningssätt som ska tillämpas. Pedagogisk interaktion och deltagande har olika betydelse beroende på vems perspektiv man ser till. Deltagarna i studien upplever den fria leken olika. Det finns blandade åsikter om hur man som pedagog ska förhålla sig till den fria leken och vilket syfte den bidrar med. Några pedagoger ser den fria leken som en tid där eleverna på egen hand, obehindrat av vuxna, ska ta ansvar över sitt lärande. Samtidigt motsätter sig resterande pedagoger och lyfter hur den fria leken skapar möjligheter och tillfällen för eleven att utmanas.
Dokumentationens och ledarskapets betydelse i systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet.
(2022-03-15) Palmqvist, Martina; Johansson, Pernilla; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Systematiskt kvalitetsarbete ska genomföras på fritidshemmet. Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare i fritidshem genomför planering, dokumentation, utvärdering och analys i det systematiska kvalitetsarbetet för strävan mot de nationella målen. Genom undersökningen vill vi även lyfta lärare i fritidshems uppfattning av rektorernas ledarskap kring strävan att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade eller delvis strukturerade intervjuer som metod. I analysen av insamlat material utgick vi från en tematisk analysmetod. Efter våra intervjuer fann vi material av intresse att analysera kring systematiskt kvalitetsarbete och arbetet kring det. Genom att koppla tidigare forskning till vår analys kunde vi tolka svaren från intervjuerna på ett sätt som visade ett resultat som kunde redovisas och vi fann också utvecklingsområden i uppsatsen där vi lyfter ett förslag till fortsatt forskning inom ämnet kring systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet. I resultatet kom vi fram till att lärare i fritidshem använder sig av olika mallar och metoder i planering och dokumentation i systematiskt kvalitetsarbete. Vi har använt oss av en Enactment Teori i vår uppsats. Enactment teori menas med att lärare i fritidshem och rektorer skapar mening, tolkar policydokument till olika kontexter. Detta påverkar hur verksamheten ser ut på fritidshem. I resultatet av vår studie visade det sig att lärare i fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete i olika utsträckning. Det visade sig även att de använde sig av olika mallar och metoder i planering och dokumentation i systematiskt kvalitetsarbete. I vår resultat och analysdel presenterar vi därav även mallar och metoder som används i systematiskt kvalitetsarbete. I resultatet visade det sig även att rektorer har en stor betydelse för hur systematiskt kvalitetsarbete genomförs i fritidshem.
”Det är ju det jag älskar med fritidshemmen! Vi är grymma på det, det är ett förhållningssätt vi har” En intervjustudie med sex lärare om deras arbete med sociala relationer och inkludering i fritidshemmet
(2022-03-15) Lindgren, Emma; Ternevi, Catrin; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
“Det är ju det jag älskar med fritidshemmen! Vi är grymma på det, det är ett förhållningssätt vi har” är en intervjustudie som fokuserar sig på hur ett relationsskapande arbete kan leda till att samtliga elever känner gemenskap och tillhörighet till gruppen. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare i fritidshem arbetar med sociala relationer för att inkludera alla elever i verksamheten genom följande frågeställningar:  Hur resonerar lärare i fritidshem kring sitt uppdrag att skapa och upprätthålla goda sociala relationer?  Vilka möjligheter och hinder uttrycks av lärarna i deras arbete att inkludera alla elever i fritidshemmets verksamhet? Teoretisk utgångspunkt för studien är socialkonstruktionismen vilken utgör en grund för de tolkningar och den förståelse som gjorts av studiens empiriska material. Insamlingen av data gjordes med semistrukturerade intervjuer med sex lärare i fritidshem inom samma kommun. Intervjuerna pekar på att samtliga respondenter finner en inkluderande miljö som en förutsättning för undervisning och att detta kräver goda relationer. Det framkommer även att strukturen i organisationen utgör både hinder och möjligheter i lärarnas uppdrag kring detta. Resultatet, med sammanhängande analys, av studien leder oss in på en diskussion gällande ett gemensamt sammanhang som ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv ses som nödvändigt för en helhetssyn på verksamheten. Vidare diskuteras hur ett relationsskapande arbete sammanlänkas med hinder och möjligheter i verksamheten. Avslutningsvis lyfts vad detta får för konsekvenser för den pedagogiska praktiken samt tankar och idéer kring fortsatta studier inom området.
Utomhuspedagogik - Att lära i och om sin närmiljö - En kvalitativ studie om hur lärare använder sig av läroplanens riktlinjer för att främja utevistelse i fritidshemmets verksamhet.
(2022-03-16) Nielsen, Angelica; Mohlén, Fredrik; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Vi har liknande erfarenheter från att ha jobbat och besökt flera fritidshem på olika platser med skiljaktiga miljöer. Vår erfarenhet av utevistelse i fritidshemmets verksamhet är att utevistelsen oftast kopplas till elevers rörelsebehov och fria lek. Det var intressant för oss att studera närmare på hur lärare i fritidshem arbetar med utevistelse och utomhusundervisning. Speciellt beroende på vilken närmiljö som fritidshemmet hade tillgång till och vad den närliggande miljön hade för betydelse för fritidshemmets verksamhet och undervisning. Problemet i studien ligger i att flera skolor har olika skolgårdar och närliggande miljöer med skilda lärandemöjligheter, men alla skolor ska fortfarande utföra samma uppdrag kring utevistelse och utomhusundervisning, baserat på läroplanen. Områdena kring skolorna kan variera mellan stora gröna skogsområden till asfaltsbelagda ytor kring flertalet lägenhetshus. Syftet med vår studie handlar om att undersöka hur två skolor med olika närmiljöer arbetar med utevistelse och utomhusundervisning för att tillgodose läroplanens riktlinjer. Arbetet utgår från frågorna: Vad har de olika närmiljöerna för betydelse i relation till fritidshemmens undervisning, verksamhet och utevistelse?, Hur arbetar lärare på olika fritidshem med utevistelse i sin undervisning? och Hur tycker lärarna att deras närmiljöer påverkar fritidshemmets verksamhet och utomhusundervisning? Examensarbetet har utgått från digitala halvstrukturerade intervjuer, där lärare på fritidshem intervjuats. Resultatet från intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av situerat lärande (Lave & Wenger, 1991; Säljö, 2015) samt Deweys (1999; 2004) tankar kring lärande. Båda skolornas fritidshem såg vikten av att använda grönområden i närmiljön för elevernas lärande och utveckling, där elevernas fria lek ofta låg i fokus. Resultatet visade också att det var en skillnad i de olika fritidshemmens syfte kring just utomhusundervisning och utevistelse. Det ena fritidshemmet lade mer vikt kring elevernas rörelseutveckling, kopplat till läroplanens delar om allsidig rörelseförmåga. Det andra fritidshemmet hade mer fokus på elevernas miljömedvetenhet, där eleverna ska utveckla intresse och kunskaper för natur och samhället.
Integration och sociala relationer - En intervjustudie om arbetet med integration på fritidshemmet
(2022-03-16) Gunic Krvavac, Amina; Viking, Richard; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Under de senaste åren har det kommit väldigt många nyanlända flyktingbarn till Sverige. Det stora antalet nyanlända barn har haft inverkan på det traditionella arbetet i förberedelseklasser. Personal och elever möts av vissa svårigheter i integrationsarbetet. Därmed försvåras skolans arbete att främja integrationen av nyanlända flyktingelever. Syftet med arbetet är att kartlägga hur fritidslärare arbetar med att främja nyanlända elevers integration i Sverige. Vårt arbete baseras på intervjuer. Skolan är viktig för en bra integration. Fritidslärare skall ge alla elever rätt förutsättningar till att integrera sig i samhället. I tidigare forskning belyses vad små skillnader mellan människor och händelser kan resultera i över en längre tid. Samhällsklyftor skapas av människor som tenderar att umgås med likasinnade människor med avseende på erfarenheter, intressen och bakgrund. (Edling & Liljeros, 2017). Sveriges politiska ståndpunkt är att alla människor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett deras etniska tillhörighet eller deras kulturella bakgrund. Enskilda individer förhåller sig rätten att vara olika och rätten att bestämma över sin etniska och kulturella identitet och även göra en egen, ny livsstil, identitet och möjlighet att vara stolta över sin bakgrund. Samhällsutvecklingens grund är uppbyggd av respekt, tolerans, delaktighet samt ansvar (Prop. 1997/98:16). Resultat och analyser av dessa kan sammanfattas i att: förståelse av elevernas olika förutsättningar och dess inverkan på integrationen i skola, inkluderingsprincipen, förståelse och utbyte av erfarenheter mellan personal och elever är något som hjälper i den personliga utvecklingen av både elever och personal.
Samverkan mellan fritidshemmet och den obligatoriska grundskolan En litteraturstudie
(2022-03-16) Tusach, Andreu; Jakobsson, David; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Denna litteraturstudie berör samverkan mellan den obligatoriska grundskolan och fritidshemmet. Med hjälp av 11 forskningspublikationer försöker vi redogöra hur samverkan mellan den obligatoriska grundskolan och fritidshemmet beskrivs, hur den kan se ut och vilka ramfaktorer som kan ha betydelse för samverkan. De teoretiska perspektiv som används är socialkonstruktivism och ramfaktorteori. Dessa teoretiska angreppssätt lämpar sig bra för att försöka förstå samverkan. Socialkonstruktivism fokuserar på hur kunskap och uppfattningar uppkommer till följd av sociala handlingar, interaktioner och konstruktioner. Ramfaktorteori kan förklara hur olika ramfaktorer ger förutsättningar för samverkan och den undervisning som ska bedrivas men också hur sociala konstruktioner som ramar, normer och regler kan ha betydelse för samverkan. Den belyser också vikten av organisation och hur verksamheter struktureras. Studien visar att synen på samverkan kan skilja beroende på olika uppfattningar om varandras yrken och verksamheter men också vilken yrkesbakgrund och yrkesutbildning som finns. Det framträder också en bild av att fritidshemmet har en underordnad position i förhållande till den obligatoriska grundskolan i den dagliga verksamheten men också på systemnivå. Samverkan mellan den obligatoriska grundskolan och fritidshemmet kan ske genom ett kompletterande uppdrag där personal bidrar med yrkeskompetens men också med kompetens utifrån egna intressen. Ett vanligt mönster är att fritidshemmet kompletterar den obligatoriska grundskolans kunskap- och ämnesinnehåll med sociala kunskaper och praktiska moment. Samverkan kan möjliggöra halvklassundervisning i skolan samt skapa en helhetssyn på elevens dag i skola och fritidshem. Samverkan kan också leda till trygghet, säkerhet och en lättad arbetsbörda för personalen. Ramfaktorer har också betydelse, viktiga aspekter är organisation och strukturering av verksamheten samt hur personalen och rektorer samarbetar.
“På Youtube finns allt.” En enkätstudie rörande mellanstadieelevers användning av plattformen Youtube i den medialiserade barndomen
(2022-03-16) Svensson, Emelie; Thyberg, Isabella; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
I detta examensarbete har vi valt att utforska hur barns användande av plattformen Youtube har för betydelse i några mellanstadieelevers vardagsliv. Vi intresserade oss mer specifikt för hur dessa erfarenheter eleverna har av användningen kan relateras till sociala arenor i fritidshem och skola. Studien utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv för att undersöka fenomenet ur ett barns perspektiv. De frågeställningar som examensarbetet grundar sig i är “Vilka erfarenheter av Youtube uppger eleverna att de har?”, “Hur beskriver eleverna att de får använda sig utav Youtube under skol- och fritidstid?” samt “Hur relaterar mellanstadieeleverna sina erfarenheter av plattformen till sina kamratkulturer under skol- och fritidstid?”. Examensarbetets empiri har samlats in med hjälp av den kvantitativa metoden webbenkät, som innehöll både fasta och öppna svarsalternativ. Enkäten genomfördes enskilt under skoltid och totalt deltog 78st mellanstadieelever i Västra Götaland. Vår empiri med fasta svarsalternativ presenterades med hjälp av diagram, samt analyserades de öppna frågorna utifrån en kvalitativ tematisk analys för att på så sätt belysa beteenden och samband. Resultatet visar att Youtube har en betydande roll i barnens samtid. De uttrycker starka känslor kring ämnet och beskrev olika sätt plattformen tar sig plats i skolan samt fritidshemmet. I diskussionskapitlet beskriver vi hur plattformen ytterligare skulle kunna användas under elevernas tid i skolan och på fritidshemmet. Utifrån resultatet diskuterar vi även hur vi har sett att elevernas användande av plattformen yttrar sig i deras vardagsliv och kamratkulturer under skoloch fritidstid.
Drama i fritidshem En enkätstudie om dramapedagogikens plats i fritidshemmet
(2022-03-16) Thorén, Cecilia; Mårtensson, Ann-Marie; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med denna studie är att kartlägga i hur stor utsträckning man använder drama i fritidshemmet. Med ett sociokulturellt perspektiv, där drama ses som ett verktyg för lärande, undersöks hur personal i fritidshemmet upplever drama som estetisk lärprocess. Studien lyfter vad som står i läroplanen och Skolverkets lärportal om drama och estetiska lärprocesser för att förtydliga, utifrån de få skrivningar som finns, vad som bör vara integrerat i fritidshemmets verksamhet. Empiri samlas genom en enkätstudie med 31 deltagare där frågor med både öppna och givna svarsalternativ om hur man arbetar med drama i sitt fritidshem. Resultatet av enkätstudien analyseras med hjälp av begrepp som radikal estetik samt Lindströms fyrfältsmodell av olika aspekter av lärande om, i, genom och med. Studien visar att drama används relativt sällan i fritidshemmet och att deltagarna i studien ser kompetensbrist och bristande engagemang från personal som bidragande hinder. De exempel deltagare ger på hur de arbetar visar att de använder sig av drama som både mål och medel. Studien identifierar också hur majoriteten deltagare anser att drama bidrar till att utveckla elevgruppens sociala relationsarbete i fritidshemmet samt de olika förmågor som lyfts i läroplanens fjärde kapitel om fritidshemmet. Slutsatsen är att drama fungerar mycket väl med fritidshemmets uppdrag, och att det kan beskrivas som en variationsrik estetisk uttrycksform, men att fritidshemmet fortsatt är en outforskad arena för dramapedagogik.
Att bli sams i den pedagogiska sandlådan En litteraturstudie om möjliggörande och hindrande faktorer i samverkan mellan fritidshemmet och den obligatoriska grundskolan
(2022-03-16) Modigh, Christer; Olsson, Karl; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Fritidshemmet och den obligatoriska grundskolan ska samverka kring elevernas utveckling och lärande. Utifrån att dessa är två olika verksamheter som ska samverka är syftet att granska och göra en översikt av svenska fritidspedagogiska forskningsresultat kring samverkan mellan fritidshemmet och den obligatoriska grundskolan för att främja samverkan mellan verksamheterna. Den metod som använts är systematisk litteraturstudie där resultaten av den systematiska sökningen tematiskt analyserats. Analysen visar både möjliggörande och hindrande faktorer för samverkan både på en organisatorisk samt grupp- och individnivå. Det framkommer att det för samverkan är viktigt med en närvarande och kunnig ledare, gemensam planeringstid och stabilitet i personalgruppen. Vidare framkommer att en bristande gemensam förståelse för styrdokumenten och att yrkesgrupperna har olika synsätt och förhållningssätt kan utgöra ett hinder för samverkan, medan en gemensam förståelse för begreppsdefinitioner och kommunikation mellan yrkesgrupperna kan främja samverkan. Det förekommer även maktförhållanden som påverkar samspelet mellan yrkesgrupperna. Slutsatser som dras utifrån resultaten är att ett gemensamt yrkesspråk spelar en betydelsefull roll och återfinns i ett flertal faktorer kring samverkan, samt att en samarbetsform som bygger på att ta tillvara på varandras kompetenser och arbeta mot gemensamma mål möjliggör samverkan mellan yrkesgrupperna.
Den digitala leken - något att ta vara på i fritidshemmet En kvalitativ intervjustudie om hur lärare beskriver sitt uppdrag att främja den meningsfulla fritiden med hjälp av den digitala populärkulturen
(2022-03-16) Mårtensson, Douglas; Tell Günaydin, Mikael; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Denna studie undersöker hur lärare i fritidshem uttrycker och resonerar kring hur de beskriver sitt uppdrag att erbjuda en meningsfull fritid i relation till elevers intresse och erfarenheter av digitala media och populärkultur. Studien har sin teoretiska grund i det sociokulturella perspektivet på lärande. Studien utgår från frågeställningarna: “Hur resonerar lärare om det digitaliserade fritidshemmet i relation till undervisning?”, “vilka attityder och uppfattningar om elevers erfarenheter och intressen av digitala media och populärkultur ger lärarna uttryck för?” och “På vilka sätt beskriver lärarna att de arbetar med digitala media och populärkultur för att stötta och utveckla deras digitala kompetens och samtidigt erbjuda en meningsfull fritid?” Studien har en kvalitativ ansats där empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fem olika utbildade lärare i fritidshem från fyra olika skolor. Empirin har analyserats genom en tematisk analys. Resultatet som arbetats fram via den tematiska analysen visar att elevers digitala media användande och populärkultur är stor bidragande faktor till elevers meningsfulla fritid i verksamheterna. Vilket sätter stor press på lärarna att vara “up to date” med elevernas intressen och tidigare erfarenheter för att de ska kunna bedriva en verksamhet som når upp till fritidshemmets uppdrag. Resultatet och diskussionen visar även på att lärarna har en misstro till elevernas intressen i digital media och populärkultur när det är satt utanför en skolkontext.
Fritid i ett meningsfullt fritidshem?
(2022-03-16) Glimstedt, Isak; Kreivi, Marcus; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
I fritidshemmets del i läroplanen förekommer begreppet meningsfull fritid som verktyg för att skapa en god fritidshemsverksamhet. Begreppet har ingen tydlig definition i läroplanen och är därmed öppet för tolkning av de som arbetar i fritidshem. Ett försök att definiera begreppet finns i kommentarmaterial, allmänna råd och skollag, men är det tillräckligt för att förstå komplexiteten bakom begreppet? Syftet med denna studie är att synliggöra hur personal i fritidshem förstår begreppet fritid respektive meningsfull fritid samt hur de upplever sitt uppdrag att erbjuda meningsfull fritid. Studien fokuserar även på vad i verksamheten personal i fritidshem ser som erbjudande av meningsfull fritid samt eventuella delar som inte gör det. Dessutom undersöks vilken betydelse begreppet meningsfull fritid har för verksamheten enligt personalen i fritidshem. För att undersöka och diskutera empirin utgår studien från socialkonstruktivism och barndomssociologins “barns perspektiv” som teoretiska perspektiv. Socialkonstruktivismen i denna studie har fokus på hur människan skapar begrepp och kunskap genom språket samt hur sociala konstruktioner förs vidare, accepteras och reproduceras inom skolan. Barns perspektiv ligger i fokus tack vare läroplanens riktlinjer där barnet ska vara i centrum i utformning av verksamhet. Empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med personal i fritidshem där frågorna har varit öppna så inga svar ska förstås som rätt eller fel. Tematisk analys har använts för att förstå och redogöra för den empiri som studien givit. De teman som utformats är skapade av oss själva som forskare och inte tagna från någon annan teori eller studie. Resultatet av studien visar på att begreppet fritid inte längre verkar vara i fokus i fritidshemmet utan att begreppet meningsfull fritid har tagit dess plats. Fritid hamnar i skuggan till meningsfull fritid samtidigt som det är svårt att hålla dem isär. Uppdraget att erbjuda meningsfull fritid är mycket komplext och medför utmaningar i verksamheten som både handlar om vem det ska vara meningsfullt för samt hur det ens är möjligt att göra det meningsfullt för alla. Resultatet pekar även på att inte allt i verksamheten erbjuder meningsfull fritid i samma utsträckning utan det finns vissa delar av dagen som är mindre meningsfulla, speciellt för barnen. Dessutom pekar studien på att begreppet meningsfull fritid är skapat av människan, för människan och är därmed en social konstruktion. Denna sociala konstruktion har som syfte att både skapa en bättre, mer givande verksamhet, men också som ett “trick” för att ge fritidshemmet bättre status.
Att subjektifieras i lärmiljön på fritidshemmet. Erbjuder fritidshemmet en lärmiljö som motverkar eller befäster tvåkönsnormen?
(2022-03-16) Janeriksdotter Pettersson, Catarina; Gustafsson, Joakim; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Studien avser undersöka de normbärande saker som döljer sig i lärmiljön på fritidshem. Studien utgår från skrivningar i läroplanens värdegrund som bland annat menar att begränsande normer ska motverkas i fritidshemmet. De frågor som besvaras i studien är vart i lärmiljön dessa normer finns och i vilken utsträckning fritidshemmen som undersöks erbjuder en lärmiljö som motverkar eller befäster tvåkönsnormen. Metoden som vi använt oss av är visuell metodik. Studien utgår alltså från bilder som samlats in på tre fritidshem i Göteborgsområdet. Bilderna har sedan analyserats med hjälp av ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv och tidigare forskning. I diskussionen lyfter vi vart i lärmiljön som normerna finns. Vi konstaterar också att bilderna visar försök att motverka tvåkönsnormen men också många exempel där den befästs. Vi diskuterar också huruvida det går att uttala sig om i vilken utsträckning fritidshemmen motverkar eller befäster tvåkönsnormen.

Browse

Browsing Kandidatuppsatser (IPKL) by Issue Date