Kandidatuppsatser (IPKL)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24923

Browse

Now showing 1 - 20 of 319

“Ah för mig så blir det där bara bla bla blabla bla...på något sätt”
(2023-12-07) Jedvik, Moa; Undestam, Stina; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Vila och rekreation lyser med sin frånvaro i fritidshemmen i Sverige, åtminstone saknas tidigare forskning kring hur lärare i fritidshem arbetar med vila och rekreation, kunskap vi med denna studie vill bidra med. Den här kvalitativa intervjustudien tar avstamp i ett poststrukturalistiskt perspektiv och synliggör komplexiteten i att tolka och omsätta läroplanens uppdrag att erbjuda vila och rekreation i fritidshemmet. Studiens syfte är att undersöka, analysera och kritiskt granska hur lärare i fritidshem talar om läroplanens uppdraget att erbjuda elever vila och rekreation i fritidshemmet. Det teoretiska ramverket utgår från begreppen makt, diskurser och normer där vi gör en kritisk granskning av vårt producerade datamaterial för att synliggöra vad som påverkar undervisningen och vad det får för positiva och negativa konsekvenser. Resultatet visar att det finns skillnader i hur lärare tolkar begreppen vila och rekreation. Vila och rekreation ska planeras för och erbjudas i fritidshemmet, men studien visar att det är svårare att omsätta uppdraget i praktiken. Studien visar också att det finns faktorer som barngruppens storlek, personaltäthet och lokaler som möjliggör och försvårar lärares intentioner. Vår slutsats är att vila och rekreation i fritidshemmet aktivt bör arbetas med utifrån läroplanens långsiktiga mål och centrala innehåll. Vi fann tre faktorer som försvårar uppdraget, dessa är glappet mellan tolkning och omsättning, lärarnas intresse kontra läroplanen och begränsande faktorer.
Aktionsforskning med språk och kommunikationsundervisning i blickfånget En studie med fokus på hur de yngsta barnen kommunicerar om litteraturen i förskolan En
(2024-02-29) Bergstedt, Emelie Bergstedt; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Den här studien baseras på aktionsforskning och har genomförts som ett utvecklingsarbete på en förskola i västra Sverige tillsammans med de yngsta barnen i vårt utbildningssystem. Syftet med denna aktionsforskning har varit att förbättra och förändra högläsningstillfällena på förskolan och därav sträva efter att alla barn som deltagit i studien får en större möjlighet att bli delaktiga i kommunikationen om litteraturen vid högläsningstillfällena. Den här aktionsforskningen baseras på kvalitativa metoder, så som samtalsintervjuer, videoobservationer, dagboksanteckningar samt deltagande observationer. Aktionsforskningsprocessen löper som en röd tråd genom hela studien och bygger på att kollegialt i arbetslaget tillsammans reflektera och gemensamt utveckla, förändra och förbättra en del av utbildningen samt utvecklas tillsammans inom professionen. Studien har analyserats utifrån teorin livsvärldsfenomenologi där resultatet analyseras utifrån en innehållsanalys och utgår ifrån begreppen livsvärld, regionallivsvärld, den levda kroppen, intersubjektivitet och horisonter. Detta för att kunna placera denna aktionsforskning i ett vetenskapligt sammanhang. Resultatet presenteras utifrån de fyra genomförda aktionerna, detta för att förtydliga för läsaren hur aktionsforskningsprocessen löper som en röd tråd genom studien. Resultatet tyder på att den didaktiska planeringen som utförs av arbetslaget har en stor inverkan på det intersubjektiva mötet vid högläsning på förskolan. När barn och pedagoger möts i intersubjektivitet i samband med högläsningen så visar resultatet att barnen utvecklas i sin tidiga litteracitet och deras språk och kommunikationsutveckling främjas. I resultatet framhålls att ett meningsskapande i förskolan sker när barnens livsvärldar får möjlighet att mötas, vilket främjar deras möjlighet till att samtala och kommunicera om litteraturen även efter de genomförda högläsningstillfällena.
En aktionsforskningsstudie om hur bokläsning kan främja språkutveckling i en flerspråkig barngrupp
(2024-02-29) Yayo, Rola; Tommasi, Raffaella; Wnuk, Jeanette; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med vår studie är att stärka arbetet kring språkutveckling i relation till flerspråkighet genom att använda bokläsning som arbetssätt. Eftersom pedagogerna saknar tydliga rutiner kring bokläsning samt att det är oklart med vilket syfte man läser, valde vi därför detta område som ett utvecklingsområde i våra verksamheter. För att förstå den egna praktiken använde vi oss av en kvalitativ metod med aktionsforskning som ansats. Genom en aktionsforskningsstudie och utifrån den sociokulturella teorin som en teoretisk utgångspunkt ville vi besvara följande två frågeställningar: Vilka gynnsamma strategier framträder i bokläsningssituationerna? Hur agerar förskollärarna för att fånga upp barnens uttryck? Vi använde observationer, fältanteckningar, ljudinspelningar samt pedagogiska samtal som datainsamlingsmetoder. Tidigare forskning visar att bokläsning är betydelsefull och har positiva effekter på barns språkutveckling och bidrar till ett ökat ordförråd, särskilt när det gäller barn som inte har svenska som modersmål. Resultatet skrivs fram i form av fallbeskrivningar. Resultatet visar att förskollärarnas strategier i form av planering av boksamtal, bokval, öppna frågor, rekvisita, miljön samt gruppindelning är viktiga när det gäller barns språkutveckling. Men även att förskollärarnas förhållningsätt under boksamtalet är också en viktig aspekt som hjälper att fånga barnens intresse och engagemang. Detta visades på genom att samtliga förskollärare använde sig av olika tonlägen, upprepningar samt kroppsuttryck och ansiktsmimik.
Åldersindelat eller åldersblandat? Förskollärares uppfattningar om förskolans ålderskonstellationer och hur de påverkar barnens utveckling och lärande
(2023-10-19) Frykshammar, Anna; Bemert, Charlotte; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Den svenska förskolans läroplan beskriver att förskolan ska skapa förutsättningar för utveckling och lärande för alla barn (Läroplan för förskolan [Lpfö18], 2018). Dock förespråkar den varken för någon typ av åldersindelning eller åldersblandning eftersom läroplanens tolkningsbarhet öppnar upp för många olika arbetssätt. Förskollärare har ett särskilt ansvar att planera för ett målinriktat arbete. Denna studie syftar därför till att undersöka förskollärares uppfattning kring olika ålderskonstellationer i förskolan och hur det påverkar deras pedagogiska planering. Studiens forskningsfrågor är; Hur ser ålderskonstellationerna ut bland en del av de kommunala förskolorna i Göteborg? Vilken ålderskonstellation anser förskollärare skapar bättre förutsättningarna för barns utveckling och lärande? Hur uppfattar förskollärare att barngruppens ålderskonstellation påverkar deras pedagogiska planering? Studien utgår ifrån en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Empirin består av 46 svar från en webbenkät som skickades till kommunala förskolor i Göteborg. Studiens empiri har analyserats utifrån fenomenografi som metod. Studiens viktigaste resultat är att majoriteten av respondenterna arbetar med små- och storbarnsgrupper. De flesta tycker att någon typ av åldersindelning underlättar deras pedagogiska planering medan de som arbetar med åldersblandade barngrupper tycker det försvårar. Trots att de som arbetar med åldersblandade grupper idag tycker att denna konstellation försvårar deras planering anser de ändå att fördelarna är fler. Studiens resultat visar även att det finns för- och nackdelar med samtliga ålderskonstellationer, vilket leder till att den ultimata ålderskonstellationen inte finns.
“Alla årskurser har olika problem”
(2023-10-19) Zeijlemaker, Emilia; Valdemarsson, Ronja; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Sedan benämningen för “sex- och samlevnad” ändrades till “sexualitet, samtycke och relationer”, har ämnet fått en mer betonad del i skolans uppdrag samt blivit en tydligare del av skolans värdegrund. Syftet med denna mindre empiriska studie är att undersöka hur lärare talar om sin roll i skolans uppdrag gällande sexualitet, samtycke och relationer, samt hur lärare beskriver sin undervisning kring området i fritidshemmet. Utifrån vårt syfte är våra frågeställningar: hur talar lärare i fritidshem kring fritidshemmets roll i att bedriva undervisning som rör sexualitet, samtycke och relationer samt hur beskriver lärare i fritidshemmet arbetet med ämnesområdet. Vi har utgått från en kvalitativ metod, där vi har intervjuat sju utbildade lärare i fritidshem och fritidspedagoger, på olika fritidshem för att få ta del av deras perspektiv på området. Vidare har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och analyserat vårt material med socialkonstruktionism som teori, samt ur ett normkritiskt perspektiv. Resultatet visar att huruvida sexualitet, samtycke och relationer inkorporeras i undervisningen i fritidshemmet beror till stor del på om lärare själva tar initiativ till att bedriva en sådan undervisning. I stort beskriver informanterna fritidshemmets roll i undervisningen som att kunna möta de mer vardagliga aspekterna kopplat till sexualitet, samtycke och relationer. Den undervisning som bedrivs är i hög grad situationsstyrd, men vissa lärare utför även planerad undervisning. I diskussionsdelen lyfts rektorers ansvar som en brist, då lärare upplever att de inte får den kompetensutveckling i ämnesområdet som de känner att de behöver. Vidare lyfter vi vikten av att kunna ha en balans av planerad och oplanerad undervisning i sexualitet, samtycke och relationer, som grundar sig i fritidshemmets situationsstyrda undervisning men som även har planerade inslag.
Alla barn behöver sitt särskilda stöd
(2024-12-04) Nordgren, Jasmina; Seil, Beatrice; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
I “Läroplanen för förskolan” (2018) framgår det att barns behov ska bli tillgodosedda där förskolan ska se till barns bästa och där hänsyn ska tas till varje enskild individ. Förskolan ska även följa Barnkonventionen där det beskrivs att alla barn ska ha samma rättigheter och lika värde där ingen får diskrimineras oavsett vilka förutsättningar de har (UNICEF Sverige, 2018). Utifrån detta uppdrag i läroplanen blir det av stor vikt att tillgodose samtliga barns behov och förutsättningar där de har samma rättigheter och värde. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare uppfattar möjligheten att tillgodose barns behov av stödinsatser. Att endast rikta oss till förskollärare beror till stor del på att det i förskolans läroplan Lpfö18 (2018) framgår att förskollärare har ett större ansvar än vad övriga befattningar i arbetslaget har. De tre forskningsfrågor vi utgår från när vi besvarar syftet är 1. Hur definierar förskollärare läroplanens begrepp “barn i behov av särskilt stöd”? 2. Hur beskriver förskollärare möjligheter att tillgodose barns behov av stödinsatser så som särskilt stöd? 3. Vad menar förskollärare är ändamålsenliga verktyg och strategier för att kunna möta barns behov av stödinsatser, i synnerhet barn i behov av särskilt stöd? Studien är en kvalitativ studie där vi använt oss av intervju som metod för insamling av data. Totalt medverkar nio förskollärare vilka arbetat inom förskolan mellan 5–29 år. I resultatet framkommer delade meningar gällande förutsättningar och möjligheter att tillgodose barns behov av särskilt stöd. Majoriteten beskriver att de har möjlighet men att det till stor del beror på vad för typ av behov det gäller där flertalet samtidigt lyfter att de har möjlighet genom att de har tillgång till specialpedagog. Därtill kommer även ramfaktorernas påverkan av att kunna tillgodose behoven där förskollärarna beskriver en utmaning med för stora barngrupper samt ekonomiska svårigheter.
Alternativ och Kompletterande Kommunikation i förskolan En aktionsforskningsstudie om hur samtalskartor kan främja kommunikation och samspel i barngruppen
(2024-02-29) Broholm, Johanna; Sharro, Sofie; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Vi är två förskollärarstudenter som i detta utvecklingsarbete har studerat användningen av samtalskartor som ett verktyg för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Syftet med studien är att utforska användningen och utveckla förståelsen för samtalskartor som en form av AKK för att främja kommunikations- och språkutveckling hos barn med begränsad tal- och språkförmåga. Tidigare forskning visar att AKK i form av bildstöd är särskilt viktig för kommunikationsutvecklingen hos dessa barn. Vi har haft två frågeställningar i fokus under studiens gång: Vilka gynnsamma strategier framträder under implementeringen av samtalskartor i förskolans verksamhet samt hur kan bildstöd underlätta interaktionen mellan barn och pedagog samt mellan barn och barn. Den sociokulturella teorin och aktionsforskning som metod har väglett oss under utvecklingsarbetet och varit en grund för att kunna besvara våra frågeställningar. Genom den kvalitativa metoden som är central inom aktionsforskning har vi fått en fördjupad förståelse av hur användning av AKK gynnar barn i deras interaktioner. Vi har använt oss av aktioner, intervjuer och reflektionssamtal. Under aktionerna implementerade en förskollärare samtalskartor i en grupp om fem barn och vi observerade användningen av dessa och reflekterade sedan över resultatet för att sedan förbättra samtalskartorna till nästkommande aktion. Resultatet av vår studie visar på olika gynnsamma strategier vid implementeringen av samtalskartor samt att samtalskartor fungerar som ett medierande verktyg som främjar barns kommunikation och interaktion tillsammans med förskollärare och andra barn.
“ Annars kommer några att sitta i tre år och bygga lego”
(2025-02-28) Ekström, Filip; Abdul-Fattah, Ali; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Fritidshemmet ska enligt syfte så som beskrivet i läroplanen “stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid”. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet “meningsfull fritid” kan upplevas som otydlig eller svävande, och många personliga tolkningar kan komma att påverka hur man väljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer med lärare i fritidshem undersöks hur lärare förstår och arbetar med att möjliggöra en meningsfull fritid för eleverna. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex lärare i fritidshem. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematiskt utifrån valda teoretiska ramverk. Resultaten visar att lärarna har olika tolkningar av "meningsfull fritid", och att det skiljer sig mellan de olika lärarna kring hur de ser på barnens roll i verksamheten i relation till styrdokumenten. Lärarna beskriver olika strategier för att skapa meningsfulla aktiviteter, såsom att erbjuda valmöjligheter, samarbeta med eleverna i planeringen och att skapa en trygg och inkluderande miljö. Studien visar också att styrdokument och policy påverkar lärarnas arbete, men att det finns en viss frihet att tolka och anpassa dessa till den lokala kontexten. Studien bidrar med ny kunskap om hur lärare i fritidshem arbetar med att skapa meningsfulla upplevelser för elever. Resultaten visar att det finns en mångfald i hur begreppet "meningsfull fritid" tolkas och implementeras i praktiken. Studien understryker också vikten av att ta hänsyn till både styrdokument och elevernas perspektiv i arbetet med att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter.
Ansvar och ledning utifrån Lpfö18. En fenomenografisk studie om rektorers uppfattningar av revideringen.
(2024-02-26) Karlsson, Åse; Nylén, Klara; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Med anledning av den nya revideringen för förskolan (Lpfö 18) som trädde i kraft i juli 2019 önskade vi i maj 2021 undersöka hur den uppfattades några år senare. Det som särskilt intresserat oss är de nytillkomna skrivningarna gällande ansvar och ledning. Detta arbete består av en mindre empirisk studie. Studiens syfte är att undersöka och synliggöra rektorers uppfattningar av revideringen i läroplanen för förskolan gällande ansvar och ledning för förskollärare samt hur rektorerna uppfattar sitt eget ledarskap i förhållande till ansvarsbegreppet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur uppfattar rektorer revideringen i läroplanen gällande förskollärarens ansvar? Hur uppfattar rektorer implementering av förskollärarens ansvar och ledning i arbetslagen? Hur uppfattar rektorer sitt eget ansvar och ledarskap i relation till revideringen gällande förskollärarens ansvar? Studien utgår från en kvalitativ och fenomenografisk ansats. Intervju används som metod i produktion av data och i analysarbetet av det empiriska materialet används beskrivningskategorier och utfallsrum. Resultatet i studien visar att revideringen är ett förtydligande och stärker de förväntningar som rektorn kan ställa på respektive yrkeskategori som arbetar inom förskolan idag. Studiens resultat visar att det fortfarande råder en viss jämlikhetskultur som är förankrad till förskolans historiska kontext och som i sin tur är i enlighet med tidigare forskning hör samman med den äldre platta organisationsstrukturen. Denna jämlikhetskultur visar sig i implementeringsprocessen i form av olika typer av motstånd. Resultatet visar att förskollärarens ansvar och ledarskap ses som självklar men att det i praktiken fortfarande råder en viss osäkerhet. Därtill visar resultatet att det används ledarskap med hierarkiska undertoner och inslag av rektorerna för att i enlighet med revideringen synliggöra yrkeskategoriernas olika uppdrag. Resultatet visar även att det i förskolan behövs ett situationanspassat ledarskap. Därtill synliggör studiens resultat hur viktigt och avgörande rektorns ledarskap är, för att i sin tur skapa möjlighet i utvecklingen av förskollärarens ledarskap och profession.
En antirasistisk förskola. En litteraturstudie om förskolans arbete med antirasism.
(2024-02-26) Strömberg, Anna; Pijuk, Sabrina; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Denna forskningsöversikt syftar till att undersöka vad tidigare forskning erhåller om antirasistiskt arbete i förskolan. Förskolan har ett tydligt demokratiskt uppdrag och arbetslaget ska aktivt samverka för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Utifrån egna erfarenheter har vi uppmärksammat att det kan finnas begränsade kunskaper kring hur man utformar ett antirasistiskt arbete i verksamheten. Det kan även finnas en syn på att barnen är för små för att förstå komplexiteten i arbetet. Forskningen tyder dock på en annan diskurs, att barnen är väldigt medvetna kring rasifieringsprocesser och hudfärg i tidig ålder. En litteratursökning har resulterat i elva studier från åren 1999-2021 som behandlar antirasism i relation till utbildning. Begreppet Critical Race Theory används för att skapa en förståelse kring rasifiering och rasism i samhället historiskt och nutid samt för att analysera utvalda studier. En kvalitativ innehållsanalys sker av de utvalda studierna utifrån följande frågeställningar: ● Vad visar studier om antirasistiskt arbete i förskolan? ● Vilka grundläggande principer för antirasistiska arbete går att uttolkas i tidigare forskning? ● Vad erhåller tidigare forskning om stödet för antirasistiskt arbete från rektorer och skolledning? Fem teman urskiljs utifrån inläsning av utvald forskning: (i) Arbeta med barns identitet, (ii) Hinder och motstånd för antirasistiskt arbete i förskolan, (iii) Färgblindhet och medveten rasifiering, (iv) Skillnaden mellan antirasistiskt arbete och mångkulturell utbildning, (v) Stöd till pedagoger. Efter detta inkluderas (vi) Sammanställning av grundläggande principer för antirasistiskt arbete. Utifrån de studier som granskats har det framkommit hur viktig förskolan är för att grundlägga barns förståelse för rasism. Arbetet bör utformas utifrån barns självbild och identitet. Forskningen visar dock att pedagoger kan känna en osäkerhet kring hur arbetet ska utformas eller implementeras i förskolan och då avstår från det. Även att pedagoger upplever att stöttningen från rektorer är fåtalig. Pedagoger och rektorer behöver inleda ett genomgående individuellt arbete kring antirasism för att förstå att rasism är ett strukturellt problem. Vikten av att avveckla det färgblinda förhållningssättet lyfts då det kan leda till en tystnadskultur kring rasifiering och även vara ett hinder för det antirasistiska arbetet i förskolan istället för en politisk neutralitet. Miljön blir en viktigt faktor för arbetet samt att arbetet är kontinuerligt.
Användning av bildstöd i förskolan
(2024-10-10) Claesson, Lisa; Khallafi, Michelle; Nilsson, Marcus; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Studien undersöker den allmänna användningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildstöd på två olika förskolor. Syftet med studien är att undersöka hur bildstöd i den fysiska miljön påverkar kommunikationen på förskolan såväl som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden för studien är observation, och det valdes för att göra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen är på förskolan för att få ett så sanningsenligt resultat som möjligt. Observationerna har genomförts under tre olika rutinsituationer på förskolorna, måltidssituation, påklädningssituation och samlingssituation. Under observationerna användes anteckningsmaterial, penna och block. Under båda observationerna var minst två personer på plats för att kunna få syn på olika delar och se saker ur olika vinklar. Under transkriberingen av resultatet kunde vi diskutera och renskriva vad vi hade fått syn på. Resultatet har analyserats i utgångspunkt med grund i tre teoretiska modeller, tillgänglighetsmodellen, sociokulturellt perspektiv och den proximala utvecklingszonen. Resultatet av studien visade hur och när bildstöd används, på ena förskolan fanns det mer bildstöd som användes i större utsträckning än på den andra förskolan. Det kan finnas flera anledningar till varför inte bildstöd används som till exempel brist på kunskap, men det varierar mellan de två förskolorna som är med i studien. Resultatet av studien visade också att bildstödet inte alltid sitter i barnhöjd och blir då inte tillgängligt för barnen att använda. Slutsatsen av undersökningen visade att bildstöd används på olika sätt och i olika utsträckning. Bildstöd kan användas i alla situationer och stödjer barns kommunikativa utveckling och bör användas mycket mer för att ge barnen flera olika sätt att kommunicera på.
Är du redo? En studie om blivande lärare i fritidshem och deras tilltro till självförmåga inför det dubbla uppdraget och en kluven yrkesprofession.
(2022-03-15) Evelina, Carlsson; Ann, Wallsten; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur blivande lärare i fritidshem beskriver sin tilltro till självförmåga inför sitt kommande yrkesliv. Då vi har valt att arbeta med vår studie utifrån att det är ett dubbelt arbetsuppdrag som väntar; både som lärare i fritidshem men också som ämneslärare har vi också bearbetat vårt material utifrån begreppet professionell identitet. Syftet tydliggörs utifrån följande frågeställningar: 1) Hur uttrycker lärarstudenter att utbildningen förbereder dem inför det kommande dubbla arbetsuppdraget ? 2) På vilket sätt beskriver lärarstudenterna sin kommande yrkesprofession ? 3) Vilka kritiska aspekter lyfter lärarstudenterna fram som avgörande för sin kommande professionella identitet? För att ta reda på hur studenterna upplever och hur de uttrycker sig samt beskriver företeelser så har vi valt kvalitativ metod. Vi har använt oss av fokusgruppdiskussion och enskilda intervjuer för att få svar på våra frågor. Vi har analyserat vårt material utifrån tidigare forskning och Banduras (1977) teori om tilltro till självförmåga. I resultatet ser vi att det primära för att stärka blivande lärare i fritidshem i deras tilltro till självförmåga men även professionell identitet är rätt förutsättningar från utbildningen, men även från rektorer och ledning i form av verbalt stöd och support samt planeringstid. Tilltron till självförmåga hos studenterna är hög när det gäller fritidsverksamheten men desto lägre inom ämnet som ingår i utbildningen. Studenterna efterfrågar mer praktiska moment i utbildningen att ha med sig som ett redskap i sitt yrkesutövande. Handledning, kunskap samt inspiration av andra och varandra som yrkesverksamma verkar vara viktiga faktorer för att utveckla en professionell identitet. Den dubbla yrkesrollen samt yrkets status är faktorer som kommer belysas.
”Det är ett fantastiskt verktyg, när man kan jobba med det på ett bra sätt!”
(2024-02-27) Vasilescu Duicu, Elena; Larsson, Linn; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Denna studie syftar till att utforska hur sju förskollärare som fått sin legitimation efter 2017 upplever sitt arbete med digitala verktyg, undervisning och relaterade aktiviteter. Motivet för detta är dels att undersöka hur pedagogernas personliga intresse påverkar hur användandet av digitala verktyg på förskolan går till, dels att utforska hur förskollärarna tolkat de delar om arbete med digitala verktyg som tillkom när läroplanen för förskolan uppdaterades 2018 och hur de arbetar med dessa mål. I och med detta blev frågeställningarna för denna uppsats: Hur upplever förskollärare som fått sin legitimation inom de senaste sex åren sin egen digitala kompetens, hur beskriver de sitt arbete med digitala verktyg och vilka svårigheter och möjligheter upplever de när digitala verktyg används i förskolan? Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats är livsvärldsfenomenologi, det innebär att huvudfokus, fenomenet, för studien är de deltagande förskollärarnas upplevelser av att arbeta med digitala verktyg i förskolan. För att få största möjliga inblick i vilka upplevelser förskollärarna har på detta område, genomfördes intervjuer där teman satts upp för att utforska olika aspekter av arbetet med digitala verktyg, både utifrån förskollärarnas personliga livsvärld, men även utifrån den delade regionala värld som förskolan innefattar. Efter att intervjuerna genomförts och transkriberats, delades svaren upp i nya relevanta teman och analys av dessa utfördes. Det som främst framkom var att förskollärarna arbetar på mycket olika sätt, något som vi tolkar beror på de öppna formuleringar som finns i läroplanen. Vi såg också att vissa av förskollärarna kände sig oförberedda för att arbeta med digitala verktyg när de kom ut i arbetslivet, och att flertalet önskar att de kunde få kompetensutveckling på området. Förskollärarna upplevde också att de hamnade i kläm mellan rekommendationer från omvärlden, vårdnadshavares åsikter, läroplanen och barnens intresse av digitala verktyg.
Är fritidshemmets lärmiljöer tillgängliga för alla?
(2023-10-26) Kullberg, Charlotte; Petrusson, Josefin; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med studien var att undersöka hur lärare i fritidshem anpassar verksamheten för elever inom NPF –spektra samt för de elever som inte diagnostiserats, men som de ser är i behov av extra stöd. Detta i förhållande till de utmaningar som finns på fritidshemmet i stort, såsom stora elevgrupper, integrering av alla elever, kunskap hos lärare samt lärmiljöer. Vi undersökte de avgöranden och övervägningar lärare ställs inför i arbetet med de anpassningar som krävs för att inkludera alla elever. Teoretiska aspekter och förhållningssätt som är hjälpsamma för att förstå praktiken har också studerats. Vi utförde sex stycken intervjuer med utbildade lärare i fritidshem, vilka representerade fem olika arbetsplatser. Resultatet visar att lärare ofta gör anpassningar på både individ- och gruppnivå som är möjligt i en grupporienterad verksamhet. Många upplever också en stor begränsning i att kunna fullfölja fritidshemmets uppdrag för denna grupp elever.
”Det är inte fel på ett endaste barn”. Några förskollärares beskrivningar av en inkluderande verksamhet med fokus på barn i behov av särskilt stöd.
(2024-10-16) Arvidsson, Josefine; Eriksson, Linnea; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med denna studie var att undersöka några förskollärares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av särskilt stöd samt hur förskollärare beskriver att det särskilda stödet ska utformas för att tillgodose barns varierande behov och förutsättningar. Dessutom undersöks hur förskollärare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De frågeställningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver förskollärarna begreppet barn i behov av särskilt stöd? Hur beskriver förskollärarna deras arbete med att utforma och anpassa lärmiljöerna för barn i behov av särskilt stöd? Hur resonerar förskollärarna kring inkludering i förskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod för att samla in data material. De intervjumetoder som studien tar utgångpunkt i är en kombination av halvstrukturerade intervjuer och strukturerade intervjuer. De teoretiska utgångpunkterna är de specialpedagogiska perspektiven; det relationella perspektivet, kategoriska perspektivet och dilemma perspektivet samt sociokulturella perspektiv. Sammanfattningsvis åskådliggör resultaten en variation av beskrivningar när det gäller begreppet barn i behov av särskilt stöd och vilka strategier som förskollärarna beskriver i arbetet med att anpassa och utforma den pedagogiska verksamheten. Vidare framkommer i resultatet att inkludering inte är ett entydigt begrepp samt att förskollärarna saknar ett gemensamt förhållningssätt för att skapa en inkluderande verksamhet. För att skapa förutsättningar för att arbeta inkluderande hade möjligen begreppet inkludering behövt explicitgöras i förskolans styrdokument.
Att bli sams i den pedagogiska sandlådan En litteraturstudie om möjliggörande och hindrande faktorer i samverkan mellan fritidshemmet och den obligatoriska grundskolan
(2022-03-16) Modigh, Christer; Olsson, Karl; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Fritidshemmet och den obligatoriska grundskolan ska samverka kring elevernas utveckling och lärande. Utifrån att dessa är två olika verksamheter som ska samverka är syftet att granska och göra en översikt av svenska fritidspedagogiska forskningsresultat kring samverkan mellan fritidshemmet och den obligatoriska grundskolan för att främja samverkan mellan verksamheterna. Den metod som använts är systematisk litteraturstudie där resultaten av den systematiska sökningen tematiskt analyserats. Analysen visar både möjliggörande och hindrande faktorer för samverkan både på en organisatorisk samt grupp- och individnivå. Det framkommer att det för samverkan är viktigt med en närvarande och kunnig ledare, gemensam planeringstid och stabilitet i personalgruppen. Vidare framkommer att en bristande gemensam förståelse för styrdokumenten och att yrkesgrupperna har olika synsätt och förhållningssätt kan utgöra ett hinder för samverkan, medan en gemensam förståelse för begreppsdefinitioner och kommunikation mellan yrkesgrupperna kan främja samverkan. Det förekommer även maktförhållanden som påverkar samspelet mellan yrkesgrupperna. Slutsatser som dras utifrån resultaten är att ett gemensamt yrkesspråk spelar en betydelsefull roll och återfinns i ett flertal faktorer kring samverkan, samt att en samarbetsform som bygger på att ta tillvara på varandras kompetenser och arbeta mot gemensamma mål möjliggör samverkan mellan yrkesgrupperna.
“Att förbjuda helt känns inte som en väg att gå, om man ska lära sig något” Digitala medier i fritidshem - lärares styrning och elevers inflytande.
(2025-02-28) Ahsk, Jonathan; Andersson, Daniel; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Studiens syfte har varit att undersöka och tolka hur lärare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillgång till, på vilka sätt får de användas och när? Intresset för ämnet uppstod genom den politiska debatt som råder med det tidstypiska uttrycket “från skärm till pärm” som myntades i en pressträff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade även i september 2024 Folkhälsomyndighetens rekommendationer för barn och ungas skärmanvändning på sin fritid (Folkhälsomyndigheten, 2024). Vad visar forskning om digitalt lärande (som komplement till det analoga) och hur resonerar lärarna i fritidshemmen själva i frågan? Vårt resultat utgår från 5 lärare som genom intervjuerna menar att eleverna främst nyttjar Ipads för skapande och kreativa syften och att det villkoras. Det framkommer också samstämmiga röster om att det är viktigt med en balans så att det inte blir för mycket tid som läggs på endast digitala medier. Sociala aspekter råder det delade meningar om men i huvudsak lyfter informanterna positiva delar i det relationella, inte minst genom spelet Minecraft som engagerar och sammanför eleverna. Det råder farhågor om vad eleverna ska mötas av på nätet om det saknas närvaro av vuxenstöd samt att det är viktigt att arbeta med bitar som källkritik och hur man navigerar på nätet på ett säkert sätt. Detta till trots visar resultatet att det saknas en planering för när detta arbete ska ske, det tenderar i stället att lyftas spontant vid givna tillfällen på fritidshemmen.
Att främja barns språkliga förståelse - en fenomenografisk studie om förskollärares uppfattningar av högläsning med boksamtal i förskolan
(2024-07-04) Bodforss, Tina; Karlsson, Linda; Börjesson, Linda; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
I läroplanen för förskolan kan man läsa att “Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.” (Läroplan för förskolan, Lpfö, 2018 s. 8). Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av högläsning med boksamtal som medel för att berika och främja barns språkliga förståelse i förskolan och vidare vad förskollärare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer av förskollärare. Med en fenomenografisk ansats har vårt empiriska material noga analyserats och sedan arbetats ned och bidragit till olika utfallsrum/beskrivningskategorier, där vi har fått syn på likheter och skillnader som framgår i förskolans verksamhet. De fyra beskrivningskategorier studien givit är olika didaktiska strategier, planering/reflektion, organisation och forskning/styrdokument som vi ingående analyserat utifrån den data som samlats in. Resultatet visar både variationer och samstämmighet kring hur man ser på och hur man undervisar genom högläsning med boksamtal i förskolan. Framför allt så påtalas de fördelar som högläsning med boksamtal bidrar till – exempelvis ökat ordförråd och samspel i olika situationer. Resultatet visar också andra gynnsamma didaktiska strategier som används i undervisningssyfte bland barn och vidare främjandet av deras språkliga förståelse i förskolan. Ytterligare framkommer de svårigheter och utmaningar som gör att högläsning med boksamtal inte sker i den omfattning som önskas. Resultatet visar också på att planering, reflektion och analys av den egna verksamheten blir en kvalitetssäkring av förskolans verksamhet. Att förhålla sig till forskning och styrdokument är även det något som ses som betydelsefullt för att utbildningen ska bedrivas på ett tryggt och likvärdigt sätt.
Att skapa en inkluderande verksamhet för alla barn i fritidshemmet
(2023-10-26) Lindqvist, Edwin; Bublica, Durim; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger på olika fritidshem beskriver att de arbetar med inkludering och tillgängliga lärmiljöer ur ett specialpedagogiskt perspektiv samt ur ett fritidspedagogiskt perspektiv. Studiens syfte uppnås med hjälp av följande frågeställningar som enbart har ställts till grundlärare i fritidshem: • Hur beskriver fritidshemspersonalen att de arbetar i verksamheten för att inkludera alla barn med utgångspunkt i alla barns behov? • Hur beskriver fritidshempersonalen att de arbetar för att göra lärmiljön tillgänglig för alla barn? Studien har sin teoretiska utgångspunkt i barndomssociologin, där vi ansåg att barnperspektivet kunde förhålla sig till vårt syfte och frågeställningar. Ytterligare en utgångspunkt vi hade med var det inkluderande perspektivet utifrån både ett specialpedagogiskt perspektiv. Studien utgår från en kvalitativ metod, där empirin samlats in genom individuella semistrukturerade intervjuer. Fem skolor deltog i studien, där målet för oss var att få intervjua utbildad personal som aktivt arbetar på fritidshemmen. Inför intervjuerna utformades både en samtyckesblankett och en intervjuguide för respondenterna. Resultat, analys och diskussion avsnitten redogörs i ljuset av vald teori, tidigare forskning samt teoretiska begrepp. Resultatet visar på att lärarna har en tydlig utgångspunkt i barnens behov och intressen samt barns perspektiv när det kommer till sin planering av undervisning i fritidshemmet. Lärarna vill skapa möjligheter för att låta barnen vara delaktiga och bli inkluderade i undervisningen, samtidigt som anpassningar görs utifrån lärarnas synvinkel för vad som anses vara det bästa för barnen. Detta menar lärarna ska bidra till inkludering samt social- och pedagogisk delaktighet för barnen. Lärarna utgår från en helhetssyn på barngruppen där barnens behov och intressen ligger i fokus. Resultatet visar även på hur olika faktorer skapar både möjligheter och motgångar för det inkluderande arbetet. De olika faktorerna redogörs i arbetets resultatavsnitt som vidare sedan diskuteras i arbetets diskussionsavsnitt.
Att skapa en plats för återhämtning
(2023-10-24) Öhrn, Olof; Berntsson, Linnéa; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Examensarbetets syfte är att undersöka hur man arbetar för att erbjuda vila och rekreation i fritidshemmet. För att ta reda på det har vi studerat hur arbetet ser ut i planeringsfasen, i utformningen av verksamheten och i arbetet med eleverna. Vi har utgått från en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare i fritidshem. För vår analys har vi utgått från sociokulturell teori kring lärande samt använt oss av begrepp kring språk, kommunikation, miljö och relationer för att förstå och tolka vårt material. Centralt för vår studie har varit komplexiteten i att se varje elev och deras behov, arbeta situationsbaserat och se språk och kommunikation som verktyg för att skapa en lärmiljö som inkluderar alla elever. Genom aspekter av undervisningens intersubjektiva handling har vi tittat närmare på fritidshemmets kontext och den lärmiljö som utformas där. Vårt resultat visar att lärarna har en grundförståelse för begreppen och vad uppdraget med att erbjuda eleverna vila och rekreation innebär, men att det är mer komplext att applicera det i fritidshemmets kontext. Vidare visar studien att lärarna anser att samtalet kring vila och rekreation glöms bort i planeringen eller andra kollegiala möten, vilket kan bidra till att det blir svårt med en medveten uppföljning. Lärarna har olika strategier för att se och lyfta elevers behov, men ramfaktorer och förutsättningar gör att det är svårt att tillgodose. Överlag har vi sett att vila och rekreation får en liten plats i fritidshemmen. Anledningen till detta tror vi beror på flera faktorer som brist på språk, stora elevgrupper, brist på rum och ett mer “skolifierat” arbetssätt. Vi tror att medvetenheten om vila och rekreation behöver bli större på fritidshemmen.

Browse

Browsing Kandidatuppsatser (IPKL) by Title