B-uppsatser (Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi)
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/30649
Browse
Browsing B-uppsatser (Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi) by Subject "kodväxling"
Now showing 1 - 2 of 2
- Results Per Page
- Sort Options
Item Hur påverkas språket efter en kodväxling? En pilotstudie av en intervju med en amerikasvensk(2013-09-13) Wikström, Josef; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketDen här uppsatsens syfte är att ta reda på hur kodväxlingen tar sig uttryck och hur kodväxlingen påverkar svenskan hos en amerikasvensk. Undersökningen testas mot de kriterier Yaron Matras ställt upp för kodväxling i Language contact samt mot vad John Macnamara skriver om hur tvåspråkiga personer hanterar de två olika språken. Undersökningen kommer fram till att svenskan inte påverkas av kodväxling till engelska. Det skulle betyda att vi har att göra med två olika språksystem hos tvåspråkiga.Item Kodväxling hos två amerikasvenskar över 50 år – På vilket sätt har kodväxlingen förändrats?(2013-09-13) Guldbog, Julius; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språketI den här undersökningen undersöks existensen av kodväxling hos två stycken personer, tvåspråkiga i svenska och engelska, som bor i Amerikas förenta stater. Undersökningsmaterialet består av en fraktion av det inspelade samtalsmaterial som samlades in av projektet Svenskan i Amerika 2011 och Hedblom 1962. Den ena informanten är en man född 1886 i Minnesota där han också växte upp. Den andra informanten är en man född 1933 som även han är född och uppvuxen i Minnesota. Undersökningens syfte är att undersöka om, och i så fall hur, kodväxling används i det undersökta materialet. Stor vikt läggs på att hitta likheter och skillnader emellan informanternas kodväxlingsbruk. Resultatet påvisar att informanterna kodväxlar och att de skiljer sig mycket från varandra. Den största skillnaden är växlingsfrekvensen, som är mycket högre hos mannen född 1886. En likhet mellan båda är att den intrasententiella kodväxlingen är vanligast förekommande för dem i det undersökta materialet. Intersententiell kodväxling sker hos båda och utgör en procentuellt sett ungefär lika stor del av varderas totala kodväxling. Tag-kodväxling förekommer väldigt mycket hos informanten född 1886 medan det i jämförelse bara sker en gång hos informanten född 1933. Dessa skillnader tros till viss del bero på informanternas olika kunskapsnivåer i det svenska språket.