Kandidatuppsatser (Department of Sociology / Sociologiska institutionen )
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/4748
Browse
Browsing Kandidatuppsatser (Department of Sociology / Sociologiska institutionen ) by Subject "Arbetsmarknad"
Now showing 1 - 3 of 3
- Results Per Page
- Sort Options
Item Oerfaren eller obildbar? En studie av ålderskodning i platsannonser(2008-10-15T07:10:26Z) Berg, Karin; Svensson, Caroline; Göteborg University/Department of SociologySyfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av ålderskodade platsannonser för lediga arbeten. Uppsatsen fokuserar på den yngsta och den äldsta åldersgruppen på arbetsmarknaden. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är ”Hur kan ålder förstås och användas inom sociologin?”, ”På vilket sätt används och beskrivs ålder i platsannonser?” samt ”Hur kan synen på ålder vara diskriminerande?”. Metod och material: Metoden som ligger till grund för studien i uppsatsen är innehållsanalys och vi har använt den för att analysera platsannonser i Göteborgs-Postens ”Jobb och Studier”-bilaga. Materialet består av 396 platsannonser, vilka behandlas i ett kategorisystem där en uppdelning mellan annonser sker, där ålder beskrivs explicit eller implicit. Den implicita kategorin har kategoriserats efter olika begrepp i annonserna som tenderar att vara ålderskodade, exempel på sådana begrepp är erfarenhet, meriter, datakunskaper, språkkunskaper samt nyutbildad. Huvudresultat: Uppsatsen presenterar hur ålder kan förstås och användas inom den sociologiska vetenskapen utifrån olika perspektiv såsom kronologisk ålder, livscykel-perspektiv, kohort samt hur en förståelse av ålder kan belysas genom paralleller till hur man kan förstå genusrelationer. Resultatet i studien som ligger till grund för uppsatsen visar på förekomst av åldersbeskrivningar i de undersökta platsannonserna. Den genomförda studien av platsannonser visar att 57 procent av de undersökta annonserna är ålderskodade, varav 52 procent är implicit ålderskodade och fem procent explicit. De undersökta annonserna är främst missgynnade för yngre. Detta kan delvis förstås genom att de undersökta annonserna främst är arbeten på den primära arbetsmarknaden vilket innebär arbeten med fast anställning och möjlighet till karriär där unga sällan arbetar. Synen på ålder kan vara diskriminerande då föreställningar om ålder kan leda till en särbehandling av olika åldersgrupper på arbetsmarknaden då föreställningarna om individers kronologiska ålder kan användas som en sorteringsfunktion vid rekrytering.Item Statushistorier Invandrares etablering på arbetsmarknaden ur ett statusperspektiv(2009-06-30T10:05:32Z) Holmin, Tobias; Omarain, Houda; Göteborg University/Department of SociologySyfte med denna studie är att beskriva hur akademiker med invandrarbakgrund från Mellanöstern upplever sina möjligheter till en etablering på den svenska arbetsmarknaden. Vi vill utifrån deras berättelser se hur de upplever och hanterar sin status i Sverige, men också i ursprungslandet, det vill säga de länder personen vuxit upp i. Vi vill även se vilka konsekvenser denna etablering och statusförändring leder till för ett begränsat urval akademiker med invandrarbakgrund. Frågeställningar: - Hur beskriver invandrande akademiker sin status i Sverige och i ursprungslandet? - Hur hanterar de sin status i de olika länderna och eventuellt skillnaden där emellan? - Hur upplever invandrade akademiker sin etablering på den svenska arbetsmarknaden?Item Utrikesfödda på arbetsmarknaden - En studie om skillnader i sysselsättningsnivåer mellan olika utrikesfödda grupper(2010-07-06) Ljungström, Andreas; Göteborg University/Department of SociologySyftet är att undersöka om det finns skillnader i sysselsättningsnivåer mellan olika utrikesfödda grupper på arbetsmarknaden, och om dessa finns, hur de kan förstås och förklaras. Kvantitativ metod, och materialet är taget från Levnadsnivåundersökningen 2000, SCB och Integrationsverket. Det finns betydande skillnader i sysselsättnings-nivåer mellan olika utrikesfödda grupper, och skillnaderna är störst mellan inomeuropeiskt - och utomeuropeiskt födda. Orsaker till dessa skillnader kan till viss del förklaras av vistelsetid i Sverige, utbildningsnivå och av vilka skäl människor invandrar. Det verkar också finnas tecken på att vissa grupper på olika sätt missgynnas på grund av sin etniska härkomst, varför diskriminering också kan utgöra en förklaring till dessa skillnader.