Kandidatuppsatser, Dietistprogrammet

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/28575

Browse

Browsing Kandidatuppsatser, Dietistprogrammet by Subject "ad libitum"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    Hur manipulerad måltidsfrekvens påverkar energiintaget hos friska vuxna – en systematisk översiktsartikel
    (2017-06-07) Bjerkås, Frida; Toró, Orsolya; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
    Titel: Hur manipulerad måltidsfrekvens påverkar energiintaget hos friska vuxna – en systematisköversikts artikel Författare: Frida Bjerkås och Orsolya Toró Handledare: Heléne Bertéus Forslund Examinator: Anna Winkvist Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete i klinisk nutrition, 15 hp Datum: 2017- 05 - 24 Bakgrund: Att förstå hur måltidsfrekvens påverkar energiintag är en viktig del i att förstå varför friska vuxna utvecklar obesitas. Med mer kunskap om sambandet mellan energiintag och obesitas kan råd angående måltidsfrekvens utformas för att hjälpa individen till bättre aptitkontroll och ett mer kontrollerat energiintag. Med ett kontrollerat energiintag kan risken att utveckla obesitas minska och därmed minskar även risken för följdsjukdomar som diabetes och hjärt- kärlsjukdom. Syfte: Syftet med denna översiktsartikel är att på ett systematiskt sätt kartlägga huruvida måltidsfrekvensen påverkar energiintaget hos friska vuxna. Sökväg Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane. Sökorden var: ad libitum, meal frequency, eating frequency, energy intake, isocaloric, isoenergetic, subsequent food intake, meal pattern och satiety Urvalskriterier: Humanstudier av typen randomiserade kontrollerade studier, vilka innefattade effektmåttet energiintag mätt efter en iso-kalorisk episod. Studier skrivna på engelska och svenska med friska vuxna studiedeltagare. Datainsamling och analys: Alla sökträffar granskades på titel- och abstract-nivå av två av varandra oberoende personer. De artiklar som valdes ut granskades därefter i fulltext med SBUs mall för “Kvalitetsgranskning av randomiserade kontrollerade studier”. Slutligen bedömdes den sammanvägda evidensstyrkan för slutsatserna enligt GRADE. Resultat: Tre studier med medelhög studiekvalitet identifierades. En av tre studier visade signifikant skillnad i energiintag hos studiedeltagarna mellan kontroll- och interventionsperiod beroende på måltidsfrekvens. Under interventionsperioden som innebar högre måltidsfrekvens hade stuidedeltagarna ett lägre energiintag än under kontrollperioden. De andra två studierna visade ingen signifikant skillnad i energiintag. Slutsats: En förhöjd måltidsfrekvens under en iso-kalorisk episod tycks leda till ett minskat energiintag som en akut effekt hos unga friska vuxna (låg evidens ++). Nyckelord: Aptit, energiintag, hunger, måltidsfrekvens, ad libitum, iso-kalorisk
  • No Thumbnail Available
    Item
    Kan en växtbaserad kost ad libitum leda till viktnedgång hos personer med övervikt och fetma?
    (2021-08-18) Jensen Sandberg, Nanette; Johnsson, Katarina; Knipström, Sofia; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
    Sammanfattning Titel: Kan en växtbaserad kost ad libitum leda till viktnedgång hos personer med övervikt och fetma? - en systematisk översiktsartikel Författare: Katarina Johnsson, Sofia Knipström och Nanette Jensen Sandberg Handledare: Therese Karlsson Examinator: Jenny Van Odjik Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete i klinisk nutrition, 15 hp Datum: 2021-04-01 Bakgrund: Prevalensen av övervikt och fetma ökar i världen. Att lida av övervikt och fetma medför ökade risker som kardiovaskulära sjukdomar, diabetes mellitus typ II samt vissa cancerformer. Tidigare studier har visat att personer som följer en växtbaserad kosthållning sällan lider av fetma. Syfte: Syftet med denna systematiska översiktsartikel är att undersöka om det finns underlag för att en växtbaserad kost ad libitum kan leda till viktnedgång hos personer med övervikt eller fetma i jämförelse med annan kost ad libitum. Sökväg: En litteratursökning genomfördes i Scopus och Pubmed. MeSh-termer användes för att göra sökningen mer heltäckande. Sökningen gjordes i tre block. Följande MeSh-termer användes: “plant based”, “plant-based”, “diets, vegetarian”, “diet, vegan”, “plant based nutrition”, “plant-based diets”, ”plant based diet”, “diet, plant based” och “whole food plant based”. I block två “obesity”, “overweight” och “over weight”. I block tre “random*” och “blind*”. Urvalskriterier: Randomiserade kontrollerade studier (RCT) på engelska, utförda på vuxna ≥ 18 år, BMI ≥25. Interventionskosten skulle vara helt växtbaserad och studien skulle pågå minst tolv veckor. Kontrollkosten skulle innehålla animalier. Exklusionskriterier var energirestriktion, studier där deltagarna åt växtbaserad kost sedan tidigare, gravida eller ammande. Datainsamling och analys: Sökningen resulterade i 156 respektive 118 träffar i Pubmed och Scopus. Fyra artiklar upptäcktes via andra sökvägar. Sammanlagt 16 artiklar lästes i fulltext. Fyra artiklar uppfyllde kriterierna och bedömdes av tre oberoende granskare med SBU:s granskningsmall för risk för bias. Därefter graderades det sammanvägda resultatet av effektmåttet med mallen “underlag för sammanvägd bedömning” som Göteborgs Universitet arbetat fram enligt GRADE. Resultat: Av fyra studier bedömdes tre ha låg risk för bias och en bedömdes ha måttlig risk för bias. Totalt var det 435 deltagare. I alla studier ledde interventionen växtbaserad kost till en viktminskning som var statistiskt signifikant. Slutsats: Det finns måttlig tillförlitlighet av de sammanvägda resultaten (+++) för att en växtbaserad kost ad libitum kan leda till viktnedgång hos överviktiga/obesa personer. Ytterligare studier som mäter den växtbaserade kostens effekt vid viktnedgång behövs.