Kandidatuppsatser, Dietistprogrammet

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/28575

Browse

Now showing 1 - 20 of 186

Alfa-linolensyra från linfröolja och dess påverkan på blodtrycket -En systematisk översiktsartikel
(2014-06-30) Hårdfelt, Christine; van Sitteren, Liduina; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition Sammanfattning Titel: Alfa-linolensyra från linfröolja och dess påverkan på blodtrycket – En systematisk litteraturöversikt Författare: Christine Hårdfelt och Liduina van Sitteren Handledare: Helen Lindqvist Examinator: Anna Winkvist Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete, 15 hp Datum: 2014-04-09 Bakgrund: Högt blodtryck är starkt förknippat med en ökad risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt stroke. ALA-fettsyror har tidigare associerats med sänkt blodtryck. Linfröolja är mycket rik på dessa fettsyror och har även lyfts fram som en prisvärd och hållbar källa. Syfte: Att undersöka om ALA-fettsyror från linfröolja kan påverka blodtrycket hos personer med hög risk för hjärt- och kärlsjukdom. Sökväg: Två sökningar i databaserna PubMed och Scopus genomfördes. Urvalet preciserades med hjälp av specifika sökord. Urvalskriterier: Kriterier för inklusion av studier var att linfröolja jämfördes med en kontroll och att blodtryck som effektmått undersöktes. Avgränsningarna för urvalet fastställdes till engelskspråkiga RCT och humanstudier gjorda på vuxna. Datainsamling och analys: Urvalet definierades med hjälp av förutbestämda inklusions- och exklusionskriterier. Studierna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för randomiserade studier. De olika studierna sammanvägdes med hjälp av GRADE till ett slutgiltigt omdöme. Resultat: Resultatet grundar sig på fyra randomiserade kontrollerade studier. En av studierna visade en sänkning i blodtrycket med 5 mm Hg eller 3-6% (medianvärde) under en 12 veckors period. De tre övriga studierna visade ingen signifikant skillnad i blodtryck. Slutsats: Linfröolja verkar kunna påverka blodtrycket hos patienter med risk för hjärt- och kärlsjukdom, men det vetenskapliga underlaget för denna slutsats är begränsat (måttlig evidens). Mer forskning behövs.
Alkoholintag efter träning och dess inverkan på muskeluppbyggnad och återhämtning hos vuxna män - En systematisk litteraturöversikt
(2014-06-13) Jansson, Puck; Carlstedt, Frida; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition Sammanfattning Titel: Alkoholintag efter träning och dess inverkan på muskeluppbyggnad och återhämtning vuxna män Författare: Frida Carlstedt, Puck Jansson Handledare: Frode Slinde Examinator: Anna Winkvist Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete, 15 hp Datum: 2014-04-09 Bakgrund: I dag överskrider den svenska befolkningen rekommendationerna för alkoholintag samtidigt som man rekommenderas att röra sig minst trettio minuter om dagen. Det är väl belagt vad som händer om man dricker innan träning eller om man tränar dagen efter ett alkoholintag, men det är mindre väl belagt hur muskeluppbyggnad och återhämtning påverkas av ett alkoholintag i återhämtningsfasen. Syfte: Syftet med denna översiktsartikel är att utreda huruvida det finns ett samband mellan alkoholintag efter träning och påverkad återhämtning samt muskeluppbyggnad. Detta genomfördes genom att mäta utfallsmåtten kortisol, testosteron, kreatinkinas samt olika mått på muskelstyrka. Frågeställningen var "Påverkar alkoholintag efter fysisk aktivitet återhämtning och/eller muskeluppbyggnad?" Sökväg: En systematisk litteraturöversikt i databaserna PubMed och Scopus med MeSH-termerna: exercise, muscles, recovery of function, training, athletic performance, performance, sport, alcohol drinking, alcohols, alcohol och ethanol. Urvalskriterier: Kriterier för att artiklar skulle innefattas i denna översiktsartikel var att de skulle vara RCT- och humanstudier på friska individer samt innebära ett etanolintag efter fysisk aktivitet som bestod av styrketräning i form av motståndsträning eller annan styrkefrämjande aktivitet. Datainsamling och analys: En systematisk litteratursökning enligt ovan (sökväg), samt en analys med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall för randomiserade studier och kvalitetsgranskning för respektive utfallsmått enligt Göteborgs Universitets sammanfattade evidensformulär för effektmått. Resultat: Många studier är skrivna av samma forskargrupp och/eller är av lägre kvalitet. Det man kan utläsa från inkluderade studiers resultat är att det finns en måttlig evidens för att kreatinkinas och testosteron inte påverkas av alkoholintag efter träning medan det finns låg evidens för att kortisol och styrka påverkas. 3 Slutsats: Det finns en måttlig evidens för att muskeluppbyggnad inte påverkas av alkoholintag efter träning eller att det blir en förlängd skada på muskler av intaget. Vidare finns det låg evidens för att muskelnedbrytning och styrka påverkas negativt av ett alkoholintag efter träning.
Aminosyratillskott – en möjlig behandling mot muskelförtvining? En systematisk översikt på personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom
(2025-03-26) Spatocco Johansson, Gloria; Burman, Natascha; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur intag av aminosyratillskott påverkar kroppssammansättning hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteratursökningen genomfördes i två databaser, Scopus och Pubmed under perioden januari – mars 2024. Inklusionskriterierna till denna översiktsartikel var att deltagarna skulle vara diagnostiserade med KOL, studierna skulle vara baserade på humanstudier med studiedesignen RCT och slutligen skulle studierna undersöka skillnaden mellan interventionsgrupp som fick aminosyratillskott med kontrollgrupp som inte fick aminosyratillskott gällande påverkan på kroppsammansättning. Studierna exkluderades om de skrevs på annat språk än svenska och engelska eller om de baserades på djurstudier. Utfallsmåtten var FFM och LBMI/FFMI. Studier som mötte inklusionskriterierna kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall “Bedömning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT) ” och evidensgraderades enligt GRADE (Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation). Resultat: Sökningen resulterade i 133 unika träffar, varav nio artiklar lästes i fulltext. Av dessa inkluderades fem artiklar i denna systematiska översikt. Utifrån denna granskning av studier är det sammanvägda resultatet att aminosyratillskott inte är relaterat till varken FFM eller LBMI hos personer med KOL. Slutsats: Det finns mycket låg tillförlitlighet (+) för att intag av aminosyratillskott har en påverkan på FFM och LBMI hos personer med KOL.
Är D-vitamintillskott lösningen på den globala fetmaepidemin?
(2019-06-25) Meiton, Agnessa; Ohlsson, Gustav; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Bakgrund: D-vitaminets samtliga funktioner i kroppen är svåra att förstå på grund av dess medverkan i många olika processer. Det är känt att fetma är associerat med låga koncentrationer av 25(OH)D i blodet. I flera studier har man sett en korrelation mellan 25(OH)D och fettmassa samt BMI. Det är oklart huruvida supplementering med D-vitamin har några effekter hos individer med övervikt eller fetma vid en viktminskning. På grund av att ingen konsensus råder i studieresultaten finns det ett intresse i att sammanställa dessa underlag. Syfte: Syftet med denna översikt är att ta reda på om supplementering med D-vitamin ihop med energirestriktion har en större effekt på kroppsvikt och/eller antropometriska mått hos vuxna personer med övervikt eller fetma än jämfört med enbart energirestriktion. Sökväg: Databaserna Scopus och PubMed användes för litteratursökningen. Sökorden var weight loss, weight losses, weight reduction, weight-loss, overweight, obesity, obese, vitamin d, vitamin-d, d vitamin, d-vitamin, blind och random. Urvalskriterier: Inklusionskriterierna var kvinnor och män, med övervikt eller fetma (BMI ≥25 kg/m2), som var 18 år eller äldre och randomiserade och kontrollerade humanstudier. Exklusionskriterierna var personer; med normalvikt eller undervikt (BMI <25 kg/m2), barn och unga under 18 år, som hade annan supplementering förutom kalcium och D-vitamin, som hade genomgått bariatrisk kirurgi, med mörk hy eller heltäckande klädsel, som bor på institution. Datainsamling och analys: Litteratursökning resulterade i 310 träffar. 13 artiklar lästes i fulltext och sex artiklar valdes att kvalitetsgranskas med hjälp av SBUs mall “Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier”. Fyra studier bedömdes enligt mallen "Underlag för sammanvägd bedömning enligt GRADE" framtagen av Göteborgs Universitet. Resultat: Två studier bedömdes av medelhög och Två studier av hög studiekvalitet. Endast en av fyra studier fann en statistisk signifikant skillnad mellan grupperna, där minskade interventionsgruppen mer än kontrollgruppen i kroppsvikt, BMI och fettmassa. Två av studierna var korttidsstudier (tolv veckor) och två var långtidsstudier (tolv månader) vilka separerades vid evidensgradering. Slutsatser: Det finns begränsat vetenskapligt underlag (++) i tolvveckorsstudier och otillräcklig vetenskaplig evidens (+) i tolvmånadersstudier att supplementering med D-vitamin tillsammans med energirestriktion skulle ha en effekt på kroppsvikt och/eller antropometriska mått hos vuxna personer med övervikt eller fetma jämfört med enbart energirestriktion. Background: A complete mapping of the role of vitamin D in the body is hard to achieve and comprehend because of its complexity and its participation in many different pathways. It is known that obesity is associated with low concentrations of 25(OH)D in the blood. Various studies have shown that there is a correlation between 25(OH)D and total fat mass and BMI. It is yet unknown whether supplementation with vitamin D has any effects among individuals with overweight or obesity following an hypocaloric diet. Since there is no consensus whether there are benefits of vitamin D-supplementation in obesity there is a need to compile and evaluate the existing data. Objective: The purpose of this review was to find out if supplementation with vitamin D along with an hypocaloric diet has a larger effect on body weight and/or anthropometric measurements among adults with overweight or obesity compared to only a hypocaloric diet. Search strategy: The scientific databases Scopus and PubMed were used for the systematic literature search. Keywords used were weight loss, weight losses, weight reduction, weight-loss, overweight, obesity, obese, vitamin d, vitamin-d, d vitamin, d-vitamin, blind and random. Selection criteria: Inclusion criteria were women and men with overweight or obesity (BMI ≥25 kg/m2), who were 18 year or older and randomized and controlled human trials. Exclusion criteria were individuals with normal- or underweight (BMI <25 kg/m2), children and adolescents under 18 years, who were using any other supplementation except calcium and vitamin D, who had undergone bariatric surgery, individuals with dark skin or who wears fully covering clothing, and institutionalized individuals. Data collection and analysis: The systematic literature search resulted in 310 articles. 13 articles were read in full-text and six articles underwent quality assurance with SBU’s template “Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier”. Four articles were reviewed with the help of “Underlag för sammanvägd bedömning enligt GRADE", a template produced by the University of Gothenburg. Main results: Two of the studies were evaluated to be of moderate study assurance and two of the studies to be of high study assurance. One of the four studies showed statistically significant differences between the intervention group and the control group in body weight, BMI and total fat mass. Two of the studies were short-term studies (twelve weeks) and two of the studies were long-term studies (twelve months). The twelve week studies and the twelve months studies were separated in the 5 evaluation using GRADE. Conclusions: There is limited scientific evidence (++) that supplementing with vitamin D along with an hypocaloric diet would have an effect on body weight and/or anthropometric measurements among adults with overweight or obesity compared with only an hypocaloric diet on twelve weeks and on twelve months the scientific evidence is insufficient (+).
Är gurkmeja likvärdigt med icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel vid behandling av knäledsartros? – En systematisk översiktsartikel
(2020-06-22) Nasser, Miranda; Järner, Sofie; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Sammanfattning Titel: Är gurkmeja lika effektivt som icke-steroida antiinflammatoriska medel vid behandling av knäledsartros? Författare: Miranda Nasser och Sofie Järner Handledare: Linnéa Bärebring Examinator: Klara Sjögren Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete i klinisk nutrition, 15 hp Datum: 2020-05-26 __________________________________________________________________________ Bakgrund: Osteoartrit (OA) är den vanligaste fysiska funktionsnedsättningen hos personer >65 år och förekommer i nästan dubbelt så hög grad hos kvinnor än hos män. En av de vanligaste formerna av OA är knäledsartros, vilket är kopplat till riskfaktorer som övervikt, överbelastning och ärftlighet. Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) ingår i behandling av OA för att minska smärta och dämpa inflammation. Nackdelen med NSAID är dock de biverkningar som kan uppstå. Gurkmeja innehåller höga halter antioxidanter och därmed har man studerat om det kan ha en antiinflammatorisk effekt. Studier har också visat att gurkmeja har en hög säkerhetsprofil. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka om gurkmejaextrakt i kapselform har en likvärdig effekt som icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel för att minska symtom, såsom smärta, stelhet och funktion, vid knäledsartros. Sökväg: Litteratursökningen gjordes i PubMed samt Scopus. MeSH-termerna som användes var “Osteoarthritis, Knee”, “Curcuma” och “Rheumatic Disease” . Urvalskriterier: Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier gjorda på patienter med knäledsartros och gurkmeja som getts peroralt i kapselform. Exklusionskriterier var studier gjorda på djur eller patienter med annan form av artrit. Datainsamling och analys: Sökningen gjordes den 24 mars i databaserna PubMed och Scopus. Tio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna men sju exkluderades baserat på kontrollbehandling. Resterande tre artiklar överensstämde med varandra, gällande intervention och kontroll. Dessa tre kvalitetsgranskades enligt SBU: “Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier” av två oberoende granskare. Alla tre evidensgraderades därefter enligt GRADE. Resultat: Två av studierna bedömdes ha medelhög studiekvalitet och en hade hög studiekvalitet. Studierna jämförde gurkmejakapslar med NSAID i 4-6 veckor. Resultaten visade en statistisk signifikant förbättring av alla utfallsmått inom grupperna, men ingen statistisk signifikant skillnad påvisades mellan grupperna. En studie visade en statistisk signifikant förbättring av smärta och funktion i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Slutsats: Det finns måttlig (+++) vetenskaplig evidens att gurkmeja är likvärdig NSAID för att minska smärta och stelhet vid knäledsartros. Det är också möjligt att gurkmeja har en likvärdig effekt som NSAID för att förbättra funktionen i knäleden (låg tillförlitlighet ++). Nyckelord: Gurkmeja, NSAID, knäledsartros, smärta, stelhet, funktion. Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg Department of Internal Medicine and Clinical Nutrition Abstract Title: Is turmeric as effective as non-steroidal anti-inflammatory agents for the treatment of knee osteoarthritis? Author: Miranda Nasser and Sofie Järner Supervisor: Linnéa Bärebring Examiner: Klara Sjögren Programme: Programme in dietetics, 180/240 ECTS Type of paper: Bachelor’s thesis in clinical nutrition, 15 higher education credits Date: Month 05, 2020 ___________________________________________________________________________ Background: OA is the most common physical disability in people >65 years and is almost twice as common in women. One of the most common forms of OA is knee osteoarthritis, which is often linked to risk factors such as obesity, joint stress and heredity. NSAIDs are usually included in the treatment of OA to reduce pain and inflammation. Turmeric contains high levels of antioxidants, thereby it has been studied whether the substance can have an anti-inflammatory effect. Objective: The aim of this thesis was to investigate whether turmeric extract capsules has a similar effect as non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAID) in reducing symptoms, such as pain, stiffness and function, in knee osteoarthritis. Search strategy: The literature search was conducted in two databases, including PubMed and Scopus. MeSH terms used were "Osteoarthritis, Knee", "Curcuma" and "Rheumatic Disease". Selection criteria: Inclusion criteria were randomized controlled trials performed on patients with knee osteoarthritis and turmeric given orally in capsule form. Exclusion criteria were studies performed on animals and patients with other forms of arthritis. Data collection and analysis: The search was conducted on March 24, using PubMed and Scopus. Ten articles fulfilled the inclusion criterias, but seven of these were excluded based on control treatment. The remaining three articles were equal regarding control and intervention. These three were quality-reviewed according to SBU: “Template for quality-review of randomized studies” by two independent reviewers. Finally, the strength of the evidence was assessed according to GRADE. Main results: Two studies were assessed as having medium high quality and high quality. The studies compared turmeric with Ibuprofen or Diclofenac for 4-6 weeks. The results showed a statistically significant improvement of all outcomes within the groups, but no statistically significant difference between the groups. One study showed a statistically significant improvement in pain and function in the intervention group compared to the control group. Conclusions: There is moderate (+++) scientific evidence that turmeric is not inferior to NSAIDs in reducing pain and stiffness in knee osteoarthritis. It is also possible that turmeric has an equivalent effect as NSAIDs to improve the function in the knee joint (low reliability ++). Keywords: Turmeric, NSAID, knee osteoarthritis, pain, stiffness, function
Är medelhavskost den gyllene medelvägen för personer med prediabetes och diabetes typ 2? En systematisk översikt om effekten av medelhavskost på HbA1c jämfört med annan kost
(2024-02-09) Branzell, Sofia; Kynell Jansson, Caroline; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna systematiska översikt var att undersöka effekten av medelhavskost på HbA1c jämfört med annan kost hos vuxna ≥ 18 år med prediabetes och diabetes typ 2. Metod: Litteratursökningen genomfördes den 29 mars 2023 i databaserna Scopus och Pubmed. Inklusionskriterier var vuxna ≥ 18 år med prediabetes eller diabetes typ 2, intervention och kontroll var medelhavskost jämfört med annan kost och utfallsmåttet var HbA1c. Vidare inklusionskriterier var RCT som studiedesign, studien skulle pågå i minst tolv veckor, humanstudier samt studier gjorda på svenska/engelska. Exklusionskriterier var att deltagarna hade insulinbehandling och att studierna inte fick vara över fem år gamla utan senast från år 2018. Vidare granskades studier som mötte dessa kriterier med hjälp av SBU:s mall “bedömning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT)” för kvalitetsgranskning och GRADE som användes för evidensgradering. Resultat: Sökningen gav 112 unika artiklar och av dessa lästes fem i fulltext. Tre artiklar inkluderades i denna systematiska översikt med sammanlagt 330 deltagare där 321 räknades till den slutliga analysen. Två av studierna visade inga signifikanta resultat och en studie redovisade ett p-värde på 0.007. I studien med signifikant resultat sjönk HbA1c mer i gruppen som inte åt medelhavskost. Studierna bedömdes ha låg-, måttlig- och hög risk för bias. Slutsats: Det finns låg tillförlitlighet (++) till att medelhavskost inte har någon effekt på HbA1c jämfört med annan kost hos vuxna ≥ 18 med prediabetes och diabetes typ 2.
Är priset ett sätt att påverka mängd frukt och grönsaker i kosten?
(2013-05-30) Popov, Maria; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition Sammanfattning Titel: Är priset ett sätt att påverka mängd frukt och grönsaker i kosten? Författare: Maria Popov Handledare: Heléne Bertéus Forslund Examinator: Ingrid Larsson Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Examensarbete, 15 hp Datum: 2013-05-23 Bakgrund: Intag av frukt och grönsaker (FG) är viktigt för hälsan, bland annat för förekomst av fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. I höginkomstländer är en ökning av FG-intaget önskvärd, då endast en liten del av befolkningen äter rekommenderade mängder, samtidigt som nämnda sjukdomar står för flest fall av ohälsa och död. Förutom generella informationskampanjer eller kostråd till individer finns ekonomiska metoder att påverka vad människor väljer att köpa. Syfte: Att undersöka om olika prissättning har samband till FG-intag eller -inköp. Sökväg: Sökningen gjordes i databaser PubMed, Scopus och Summon med sökord "vegetable consumption", "price/pricing policy" och "food choice" i olika kombinationer. Urvalskriterier: Studierna skulle vara gjorda under tiden efter 2000-talet på minst 18 år gamla personer i Nordamerika, Australien eller Europa, och undersöka prisändringar och FG-inköp. Vissa interventionsplatser och undersökta parametrar exkluderades. Datainsamling och analys: Elva artiklar valdes ut, varav fyra uppfyllde alla kriterier. De fyra granskades enligt SBU:s granskningsmallar och evidensstyrkan bedömdes enligt GU:s formulär. Resultat: En tvärsnittsstudie visade att högre FG-priser var associerade med lägre FG-intag, men förklarade inte ett möjligt orsakssamband. De tre resterande studierna var väldesignade RCT med verklighetstrogna köpsituationer och blandade grupper, men grupperna var små. Interventionen var olika stora rabatter på FG och resultaten i alla studier visade med signifikans att interventionsgrupperna köpte mer än kontroller. Underlaget bedömdes ha måttlig evidensstyrka. Slutsats: Resultaten är samstämmiga och signifikanta: prissänkning leder till större inköp av FG. Men det krävs fler studier på större grupper. Det finns dessutom andra faktorer som komplicerar bilden, till exempel köpt total kalorimängd och socioekonomisk tillhörighet.
Artificiella sötningsmedel i dryck och dess effekt på hungerkänslor och energiintag
(2013-03-08) Andersson, Sofia; Jakobsson, Sofia; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition Sammanfattning Titel: Artificiella sötningsmedel i dryck och dess effekt på hungerkänslor och energiintag Författare: Sofia Andersson och Sofia Jakobsson Handledare: Heléne Bertéus Forslund Examinator: Anna Winkvist Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Examensarbete, 15 hp Datum: 2012-04-11 Bakgrund År 2010 beräknades läskkonsumtionen i Sverige till 69 liter per person och av den inhemska läskproduktionen beräknades 17 % vara läsk sötad med artificiella sötningsmedel. Det är idag inte helt utrett hur artificiella sötningsmedel påverkar hungern. Det spekuleras om de kan ge ökade hungerkänslor och därmed öka energiintaget. Syfte Syftet var att sammanställa forskningen rörande effekterna av ett intag av dryck sötad med artificiella sötningsmedel jämfört med sackaros på efterföljande hungerkänslor och energiintag. Sökväg En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och Scopus. Urvalskriterier Inklusionskriterierna var RCT, humanstudier, artiklar publicerade på svenska eller engelska, studier på friska vuxna och studier som mäter hungerkänslor med en subjektiv skala eller som mäter energiintag. Exklusionskriterierna var studier som mäter energiintag under annat än standardiserade eller kontrollerade former, studier utan standardiserad dos av försöksdryck och artiklar som måste beställas mot betalning. Datainsamling och analys Fyra artiklar valdes ut och granskades enligt en mall utarbetad av SBU. Evidensen för varje effektmått vägdes samman och graderades enligt GRADE utifrån ett sammanfattande evidensformulär utarbetat av Sahlgrenska Akademin. Resultat Alla fyra artiklar mätte subjektivt skattade hungerkänslor. Ingen av artiklarna såg någon signifikant skillnad efter intag av dryck sötad med artificiella sötningsmedel jämfört med dryck sötad med sackaros. Två av artiklarna mätte energiintag, varav en visade ett signifikant totalt högre energiintag efter intag av dryck sötad med sackaros. Den andra visade samma signifikanta skillnad hos kvinnor men inte hos män. Slutsats Hungerkänslorna skiljde sig inte mellan ett intag av dryck sötad med artificiella sötningsmedel jämfört med sackaros. Det totala energiintaget var högre efter intag av dryck sötad med sackaros jämfört med dryck sötad med artificiella sötningsmedel. Evidensstyrkan bedömdes som låg för båda effektmåtten.
Bära eller brista? En systematisk litteraturöversikt av aroniabärets effekt på blodtrycket hos friska vuxna
(2021-08-06) Larsson, Maria; Sällström, Torsten; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Sammanfattning Titel: Bära eller brista – En systematisk litteraturöversikt av aroniabärets effekt på blodtrycket hos väsentligen friska vuxna Författare: Maria Larsson & Torsten Sällström Handledare: Klara Sjögren Examinator: Sofia Klingberg Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete i klinisk nutrition, 15 hp Datum: 2021-05-26 Bakgrund: Hjärt- kärlsjukdom är den främsta orsaken till förtida död i Sverige. Högt blodtryck är den enskilt viktigaste bakomliggande riskfaktorn. Kostförändring, som en del av livsstilsintervention, är en betydelsefull del av behandlingsstrategin. Livsmedel med högt innehåll av antocyaniner, har visat lovande resultat både i laboratoriestudier och observationsstudier på befolkningsnivå. Aroniabäret är en av de rikaste källorna till antocyaniner som vi känner. Syfte: Att undersöka det vetenskapliga underlaget för att konsumtion av aroniabär, eller produkter av dessa, bidrar till att sänka det systoliska (SBT) eller diastoliska blodtrycket (DBT). Sökväg: Den systematiska litteratursökningen genomfördes i PubMed och Scopus. Sökorden som användes var Aronia melanocarpa, chokeberry, blood pressure, hypertension, SBP, DBP, blind och random. Urvalskriterier: För att inkluderas skulle studierna vara randomiserade och placebokontrollerade, ha SBT och DBT som utfallsmått och vara utförd på vuxna, väsentligen friska människor (18-70 år) utan pågående blodtrycksmedicinering. Interventionen skulle bestå av enbart aronia och fick inte kombinerades med andra behandlingar. Datainsamling och analys: Sökningen resulterade i 16 unika träffar. Fem av dessa uppfyllde inklusionskriterierna och kvalitetsgranskades enligt mall från SBU. Samtliga bedömdes ha tillfredsställande kvalitet. Sammanvägningen av resultat gjordes med stöd av en forest plot och resultatets tillförlitlighet bedömdes enligt GRADE metoden. Resultat: Den totala studiepopulationen bestod av 337 individer. Aroniainterventionen gavs i form av extrakt eller juice under fyra till 24 veckors tid. Resultaten uppvisade viss heterogenitet i fråga om effektmåttens riktning. Utifrån det sammanvägda resultatet konstaterades ingen signifikant effekt på blodtrycket i endera riktningen. En tendens till sänkning anades gällande SBT. Slutsats: Konsumtion av aronia har inte någon statistiskt signifikant effekt på vare sig det systoliska eller diastoliska blodtrycket hos friska vuxna utan hypertoni. Den sammanvägda bedömningen av resultatets tillförlitlighet gav ett måttligt (+++) vetenskapligt underlag för resultatet gällande såväl SBT som DBT.
BCAA-supplementering i samband med levercancerkirurgi
(2013-05-31) Semaan, Mikael; Sjöling, Viktor; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition Sammanfattning Titel: BCAA-supplementering i samband med levercancerkirurgi Författare: Mikael Semaan och Viktor Sjöling Handledare: Fredrik Bertz Examinator: Frode Slinde Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Examensarbete, 15 hp Datum: 2013-04-10 Bakgrund Levercancer är den femte största cancerformen i världen och den tredje största att leda till död. Protein-energi-malnutrition är vanligt bland leversjuka och patientgruppen lider av förändringar i leverns metabolism av näringsämnen och andra substanser. Det finns ett underlag för att rekommendera BCAA-supplementering vid viss leversjukdom. Givet den kliniska bilden vid levercancerkirurgi är det möjligt att supplementering av BCAA kan ha en positiv effekt även här. Syfte Målet var att undersöka det vetenskapliga underlaget för effekten av supplementering med grenade aminosyror (BCAA) hos levercancerpatienter. Kan det förbättra deras återhämtning vad gäller nutritionsstatus och albuminnivåer, samt förändra durationen på sjukhusvistelsen, efter kirurgi? Sökväg Fem omfattande sökningar genomfördes på databaserna PubMed och Cochrane efter lämpligt studiematerial. Efter noggrann bearbetning av sökresultatet återstod fem relevanta artiklar. Urvalskriterier Studier med patienter som genomgått kirurgi för levercancer och fått BCAA-supplementering inkluderades. Dessa artiklar skulle vara skrivna på svenska eller engelska och vara av studiedesign RCT eller CCT. Artiklar skrivna på andra språk, av annan studiedesign, fel intervention eller som behandlar andra sjukdomar exkluderades. Datainsamling och analys De fem studierna som resultatet baserades på analyserades och bedömdes utifrån SBU:s granskningsmallar (Granskningsmall för randomiserade studier och Granskningsmall för observationsstudier och icke-randomiserade kontrollerade studier) och en evidensbedömning gjordes enligt GRADE-systemet. Resultat Studierna skiljde sig åt vad gäller intervention, tidsperiod och val av effektmått. Alla studier hade dock med albumin som effektmått och det var även här tydligast resultat sågs, då alla visade signifikant förbättrade albuminnivåer. Signifikanta skillnader kunde även uppmätas vid vissa mättillfällen i form av förbättrad nutritionsstatus, förkortad sjukhusvistelse, färre fall av postoperativa komplikationer och förbättrade blodvärden. Dock kunde ingen studie påvisa någon skillnad på canceråterfall eller överlevnad. Slutsats Supplementering av BCAA i samband med levercancerkirurgi leder till högre albuminvärden, både efter tre till sex månader och efter ett år. Även nutritionsstatus och tiden för sjukhusvistelse visar på fördelaktiga resultat i samband med BCAA-supplementering.
Blodtrycksförändringar vid byte av vanligt kaffe mot koffeinfritt kaffe Hos friska, normotensiva individer
(2013-03-08) Adolfsson, Linnea; Pilgren Sautter, Hillevi; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, Avdelningen för invärtes medicin och klinisk nutrition Sammanfattning Titel: Blodtrycksförändringar vid byte av vanligt kaffe mot koffeinfritt kaffe, hos friska, normotensiva individer Författare: Linnéa Adolfsson och Hillevi Pilgren Sautter Handledare: Lena Hulthén Examinator: Anna Winkvist Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Examensarbete, 15 hp Datum: 2012-04-12 Bakgrund Hypertoni är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom, vilket är den vanligaste orsaken till förtidig död. Bidragande orsaker till högt blodtryck är faktorer som genetik, livsstil och kost. I tidigare studier har intag av kaffe visat sig kunna höja blodtrycket. Syfte Att undersöka det vetenskapliga underlaget om huruvida blodtrycket påverkas vid byte av vanligt kaffe mot koffeinfritt kaffe hos friska, normotensiva individer. Sökväg Sökningar gjordes på PubMed och Scopus under februari 2012. Sökord som användes var ”coffee blood pressure”, ”coffee cardiovascular disease”, ” kaffe blodtryck”, ”kaffe hjärtkärlsjukdom”, ”coffee and decaffeniated coffee”, ”decaffeinated coffee and blood pressure”, ”decaffeinated coffee and cardiovascular disease” och ”exchange decaffeinated coffee”. Urvalskriterier Studier med friska, normotensiva deltagare över 15 år, BMI under 30, interventionslängd minst en vecka och randomiserade kontrollerade humanstudier inkluderades. Endast studier med koffein från kaffe jämfört med koffeinfritt kaffe samt studier på engelska och svenska accepterades. Exklusionskriterier var andra interventioner så som viktnedgång, kostförändringar, läkemedel eller stresstest. Datainsamling och analys Studier valdes efter uppsatta urvalskriterier. De granskades efter SBU:s ”Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning” och evidensstyrkan bedömdes enligt GRADE-systemet. Resultat Tre studier inkluderades. Två visade en signifikant blodtryckssänkning vid byte av kaffetyp; systoliskt blodtryck 1,5-5,3 mm Hg och diastoliskt blodtryck 1,0 mm Hg. Den tredje visade ingen signifikant skillnad. Evidensen bedöms vara måttlig. Slutsats Utbyte av vanligt kaffe mot koffeinfritt kaffe hos friska, normotensiva individer ger en signifikant, men relativt liten, sänkning av blodtrycket. Evidensstyrkan för detta bedöms vara måttlig (+++). Hos dessa personer ses ingen större vinst i att byta kaffetyp.
Bör gravida och ammande ta jodtillskott? En systematisk översikt om jodtillskotts påverkan på barns kognitiva utveckling
(2024-02-09) Abrahamsson, Linn; Andersson, Hanna; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna systematiska översikt är att undersöka evidensen för om jodtillskott under graviditet eller amning, hos personer utan allvarlig jodbrist, påverkar barnets kognitiva utveckling. Metod: Litteratursökningen utfördes i databaserna Scopus och PubMed den 21 mars 2023. Sökorden delades in i fyra block utifrån valt PICO. Populationen var barn 0–7 år, interventionen var jodtillskott under graviditet eller amning, kontrollen var inget jodtillskott/placebo under graviditet eller amning, och utfallet var resultat på kognitionstesterna Bayley-III eller WPPSI-III. Inklusionskriterierna var att studierna skulle vara RCT:er och att jodtillskotten/placebo skulle vara i tablettform. Exklusionskriterierna var om studierna var gjorda på djur, om artiklarna var skrivna på annat språk än svenska eller engelska, om andra kognitionstest än Bayley-III eller WPPSI-III använts, eller om de gravida/ammande hade allvarlig jodbrist eller hypotyreos. Risk för bias bedömdes för de inkluderade artiklarna med hjälp av SBU:s mall “Bedömning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT)”. En sammanvägd evidensgradering enligt GRADE gjordes för de inkluderade artiklarna. Båda bedömningarna gjordes först individuellt av författarna, och sedan gjordes en sammanvägd bedömning. Resultat: Litteratursökningen gav 149 unika artiklar. Av dessa lästes åtta i fulltext. Totalt tre studier inkluderades sedan i denna systematiska översikt. Risk för bias bedömdes som låg i en av studierna, samt måttlig i två. Inga statistiskt signifikanta skillnader sågs mellan interventions- och kontrollgrupperna i två av studierna. I en av studierna hade den ena interventionsgruppen en högre poäng än kontrollgruppen på kognitionstestet, vilket var det enda av resultaten som var statistiskt signifikant. Tillförlitligheten för det sammanvägda resultatet bedömdes som låg (++). Slutsats: Resultatet visar att jodtillskott under graviditet eller amning hos kvinnor utan allvarlig jodbrist inte påverkar den kognitiva utvecklingen hos barn (++, låg tillförlitlighet).
Bör gravida ta tillskott av vitamin D? Effekten av D-vitamintillskott under graviditeten på barnets benhälsa
(2022-06-22) Pettersson, Josefine; Dahlgren, Tilda; Sellbrink, Sanna; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna systematiska översikt är att undersöka om ett intag av D-vitamintillskott under graviditeten, där dosen överstiger Nordiska Näringsrekommendationerna 2012 (NNR) rekommendation, har effekt på benhälsa hos barn 0 – 3 år. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Scopus. De sökord som användes var “bone mineral content”, “bone density”, “bone health”, “vitamin D”, “calcitriol”, “infant” och “pregnancy”. Även “RCT, “blind*” och “random*” användes för att avgränsa antalet sökträffar till önskad studiedesign. De inkluderade studierna skulle vara utförda på gravida kvinnor och deras barn <3 år. Både kvinnorna och barnen skulle vara friska. Interventionsgruppen skulle intagit en genomsnittlig dos vitamin D på >10μg/dag via tillskott under >1 mån under graviditeten. Kontrollgruppen skulle intagit placebobehandling. Utfallsmåttet skulle vara benmineralinnehåll (BMC) och benmineraldensitet (BMD), mätt med Dual-energy X-ray Absorptiometry (DXA) på barnet inom de tre första levnadsåren. Alla typer av djurstudier exkluderades. De inkluderade studierna i denna systematiska översikt kvalitetsgranskades enligt mallen “Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier” från Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU). Tillförlitligheten till de ingående studiernas resultat bedömdes med hjälp av Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation (GRADE). Resultat: Litteratursökningen resulterade i 79 träffar. Nio artiklar lästes i fulltext varav fyra inkluderades i denna systematiska översikt. Tre av de inkluderade studierna hade måttlig risk för bias, medan en studie hade hög risk. För effektmåttet BMC visade en studie signifikant effekt för interventionen, medan en annan studie visade signifikant effekt som var till kontrollgruppens fördel. Två studier visade ingen effekt. För effektmåttet BMD redovisades endast ett signifikant resultat, vilket gynnade kontrollgruppen. Resterande studier visade ingen effekt. Slutsats: Intag av vitamin D via tillskott under graviditet som överstiger NNR 2012 rekommendation på 10μg/dag har sammantaget ingen klar effekt på BMC (++ låg tillförlitlighet). Vidare har inte någon effekt på utfallsmåttet BMD kunnat fastslås (+++ måttlig tillförlitlighet).
Bör kolhydratintag begränsas vid polycystiskt ovariesyndrom? Effekten av en kalorirestriktiv lågkolhydratskost på vikt, midjeomfång och testosteron hos kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom och övervikt.- En systematisk översikt
(2024-02-20) Arnborger, Julia; Järnvall, Amanda; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med den här översiktsartikeln är att studera litteraturen som finns kring effekten av en energirestriktiv lågkolhydratkost på vikt, midjeomfång och testosteronnivåer hos kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) och övervikt jämfört med en energirestriktiv kontrollkost. Metod: Studier inkluderade i denna översikt skulle undersökte kvinnor mellan 16-45 år diagnostiserade med PCOS enligt Rotterdam-kriterierna. Interventionen i de inkluderade studierna skulle enbart vara en lågkalorikost innehållande <40 E% kolhydrater. Kontrollkosten behövde ha jämlik energirestriktion med annan makronutrientfördelning. Studier med annan samtidig intervention exempelvis träning eller läkemedel exkluderades. Litteratursökningen genomfördes i PubMed och Scopus. De inkluderade studierna bedömdes för risk för bias samt grad av tillförlitlighet med hjälp av GRADE. Resultat: Sökningen resulterade i 123 artiklar som screenades med titel och abstract, varav 19 lästes i fulltext och två uppfyllde inklusionskriterierna. En av studierna hade hög risk för bias i samtliga utfallsmått och den andra studien hade måttlig risk för bias i samtliga utfallsmått. För utfallsmåttet midjeomfång visade resultaten på samstämmighet, i båda studier observerades en minskning. För utfallsmåtten vikt och testosteron var resultaten inte samstämmiga. Följsamheten till interventionskosten var bristande i båda studierna, i ena studien åt deltagarna 52.5 E% istället för <40 E% och i den andra studien åt deltagarna 27 E% istället för <20 E% kolhydrater. Slutsats: Det går inte utifrån studierna som analyserats i denna översiktsartikel att bedöma om en lågkolhydratkost är fördelaktig vid PCOS. Tillförlitligheten för utfallsmåttet midjeomfång är låg (++) och tillförlitlighet saknas (0) för utfallsmåtten vikt och testosteron.
Bör synbiotika ingå i behandlingen av PCOS? Effekten av synbiotika på lipidprofilen - En systematisk litteraturöversikt
(2025-03-26) Nilsson, Lina; Örnberger, Tove; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka det vetenskapliga underlaget för om synbiotika har någon effekt på lipidprofilen hos kvinnor med diagnostiserad PCOS Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var kvinnor med diagnostiserad PCOS enligt Rotterdamkriterierna, RCT-studier, studier skrivna på svenska eller engelska och uppföljningstid under minst tolv veckor. Exklusionskriterier var intervention kombinerad med annan ytterligare behandling än synbiotika.Valda utfallsmått var HDL, LDL, triglycerider och totalkolesterol. De inkluderande studierna granskades för att bedöma risk för bias enligt SBU:s granskningsmall “bedömning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT))”. Tillförlitligheten av resultatet evidens graderades enligt The Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluations ( GRADE). Resultat: Litteratursökningen resulterade i 16 träffar. Sex artiklar lästes i fulltext varav ytterligare tre exkluderades. En av de tre utvalda studierna bedömdes ha måttlig risk för bias och två bedömdes ha låg risk för bias. För utfallsmåttet totalkolesterol visade resultaten på samstämmighet – ingen effekt observerades. För utfallsmåtten LDL, HDL och triglycerider var resultaten däremot inte samstämmiga – effektens riktning varierade bland studierna. Slutsats: Resultatet visar ingen tydlig effekt av synbiotika på triglycerider, LDL och HDL med låg tillförlitlighet (++). Vidare har synbiotika ingen effekt på totalkolesterol med måttlig tillförlitlighet (+++).
Can a gluten-free and caseinfree diet reduce symptoms in children with Autism Spectrum Disorders?
(2013-03-08) Caesar, Anna; Schönning, Mikaela; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Avdelningen för Invärtesmedicin och Klinisk Nutrition Sammanfattning Titel: Kan en glutenfri och kaseinfri diet minska symptom hos barn med Autismspektrumtillstånd? Författare: Anna Caesar och Mikaela Schönning Handledare: Heléne Bertéus Forslund Examinator: Anna Winkvist Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Examensarbete, 15 hp Datum: 2012-04-11 Bakgrund: Autismspektrumtillstånd är en samling komplexa tillstånd som orsakar problem med bland annat kommunikation, uppmärksamhet, social interaktion och kognitiv funktion. Det finns idag inget känt botemedel, men det finns olika metoder för att minska symptomen. Barn med autismspektrumtillstånd har påvisat högre nivåer än andra barn av protein från gluten och kasein i urinen och det finns teorier om att dessa proteiner kan bidra och förvärrar en del av symptombilden. Syfte: Syftet med denna översiktsartikel är att fastställa om en gluten- och kaseinfri diet kan reducera symptom och/eller förbättra sjukdomstillståndet hos barn med autismspektrumtillstånd. Sökväg: Sökningar gjordes på databaserna PubMed och Scopus mellan den 15 och 19 februari 2012 för att hitta artiklar om ämnet. Sökord som användes var ”autism gluten casein”, ”autism diet”, och ”autism gluten free NOT review”. Urvalskriterier: Inklusionskriterierna var randomiserad kontrollerad prövning eller klinisk prövning, utförd på barn 0-18 år med autismspektrumtillstånd, ha en gluten- och kaseinfri dietgrupp och en kontrollgrupp, samt vara skriven på engelska. Datainsamling och analys: Åtta studier valdes ut genom ovan nämnda sökväg och granskades enligt SBUs granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning. Av dessa valdes fyra medium- eller högkvalitativa studier ut som uppfyllde alla inklusionskriterier. Resultaten och evidensen sammanställdes sedan enligt GRADE-systemet. Resultat: Studierna visar, med låg vetenskaplig evidens, att en gluten- och kaseinfri diet inte ger någon positiv effekt på kommunikation, social interaktion eller kognitiv funktion hos barn med autismspektrumtillstånd. Det finns en måttlig vetenskaplig evidens för att dieten ger en positiv effekt på uppmärksamhet. Slutsats: En gluten- och kaseinfri diet kan möjligtvis förbättra vissa symptom hos barn med autismspektrumtillstånd, men det finns idag en för låg vetenskaplig evidens för att kunna rekommendera dieten till alla barn med diagnosen.
Can regular oral supplementation of fish oils improve symptoms in psoriasis?
(2013-03-08) Miller-Malm, Louise; Pitulia, Nicole; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg Department of internal medicine and clinical nutrition Abstract Title: Can regular oral supplementation of fish oils improve symptoms in psoriasis? Authors: Louise Miller-Malm and Nicole Pitulia Supervisor: Lena Hulthén Examiner: Anna Winkvist Programme: Dietician study programme, 180/240 ECTS Type of paper: Examination paper, 15 ECTS Date: April 11, 2012 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Background: Psoriasis is a chronic hereditary inflammatory disease that can affect both the skin and joints, and affects 2-3 % of the world‟s population. It presents with red and inflamed thick skin that has flaky silver-white patches, and 60% of those who suffer from it report it to be a large problem in their everyday life. Fish oils contain the omega-3 fatty acids EPA and DHA, which are precursors to eicosanoids that have been seen to reduce inflammation. As psoriasis is an inflammatory disorder, the supplementation of fish oils is hypothesised to improve patients symptoms and therefore also their quality of life. Objective: The aim of this paper is to review the literature and evaluate whether or not the oral supplementation of fish oils for symptom alleviation is recommended in psoriasis. Search strategy: The literature search was conducted through the databases PubMed, Scopus and Cochrane. In Pubmed and Scopus, the keywords used were “psoriasis and fish oil”, “psoriasis and omega 3”, “psoriasis and EPA” and “psoriasis and DHA”. In Cochrane, the words “Psoriasis and fish oil” were used. Selection criteria: The criteria were that the studies were to be randomized controlled trials conducted on humans written in English. The supplementation of fish oils should be oral and the condition should be psoriasis. No time limits when the studies were made were included. Data collection and analysis: Three RCTs were identified in the literature search. These studies were examined using the template “Review template for randomized controlled trials” (granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning) and the selected outcomes were analysed according to the GRADE-system using the template “conclusive evidence form” (Sammanfattande evidensformulär). The outcomes measured were inflammation in form of erythema and coverage in form of affected area. Main results: The outcome measures in two of the studies shows no statistic significant improvement of symptoms after the oral supplementation of fish oils. One of the studies showed a small but significant improvement in inflammation and a trend towards an improvement in the surface area affected. Both the outcome for inflammation and coverage ended up having a limited (++) evidence grade. Conclusions: The clinical value of fish oil supplementation remains uncertain. Fish oil supplementation may possibly exert some positive effects when used in addition to established psoriatic therapies, but at present its use as an exclusive treatment is not justifiable. Both higher doses of fish oils and longer periods should be examined in double blind studies in the future.
Choline supplementation does not have an impact on blood lipids - A systematic review on the effects of oral supplemental choline on blood lipid profile
(2025-03-26) Skaldeman, Angelica; Stridsberg, Rebecka; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Aim: The aim of this project is to systematically summarize and review evidence from randomized controlled trials on the potential effect of choline supplementation on blood lipids low-density lipoprotein (LDL), high-density lipoprotein (HDL), and total cholesterol (TC). Methods: The literature search was conducted in the PubMed and Scopus databases in January 2023. The outcome measures were LDL, HDL, and TC. The intervention group was assigned dietary supplements with choline and the control group was assigned a placebo. The criteria for inclusion were individuals aged 18 and above, and in the studies considered, choline was solely administered orally. The criteria for exclusion comprised individuals under the age of 18, studies that were not RCTs, studies employing a control method other than a placebo, and studies written in languages other than Swedish or English. Studies that met the selected criteria were quality-reviewed according to the SBU’s template “assessment of randomized studies (effect of being assigned an intervention (ITT))” and evidence-graded according to GRADE. Results: The literature search resulted in 266 matches. Fourteen articles were read in full text, out of which two were included in this systematic review. The two included studies constituted a study population of a total of 83 people and were assessed to have a low as well as moderate risk of bias. The interventions spanned a duration of eight to twelve weeks. No statistically significant effects were observed for the outcome measures LDL, HDL, nor TC. The result consistently showed that oral supplementation of choline has no effect on these outcome measures in adults over 18 years. Conclusion: There is high certainty (++++) evidence to suggest that oral supplementation of choline has no effect on LDL, HDL, or TC.
D för depression: Har D-vitamintillskott lindrande effekt på depressiva symptom? – En systematisk översiktsartikel
(2013-05-30) Nacksten, Emelie; Ferreira Rangel, Lua; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition Sammanfattning Titel: D för depression: Har D-vitamintillskott lindrande effekt på depressiva symptom? – En systematisk översiktsartikel Författare: Emelie Nacksten och Lua Ferreira Rangel Handledare: Fredrik Bertz Examinator: Ingrid Larsson Linje: Dietistprogrammet 180/240 hp Typ av arbete: Examensarbete, 15 hp Datum: 2013-05-22 Bakgrund Depression är en av de största folksjukdomarna i världen och rankas enligt WHO som den främsta orsaken till invaliditet. Flera studier tyder på att det finns ett samband mellan låga s-25(OH)D nivåer och förekomsten av depression. Nuvarande forskning har hittat enzymer som krävs för syntes av den aktiva formen av D-vitamin samt dess receptorer (VDR) i hjärnan. Vitaminets potentiella roll som en neuroaktiv steroid har resulterat i ett ökat intresse av att undersöka D-vitaminets roll vid behandling av depression. Syfte Att granska det vetenskapliga underlaget för att undersöka om behandling med tillskott av D-vitamin lindrar depressiva symptom hos vuxna. Sökväg Litteratursökningen genomfördes i databaserna Scopus, Pubmed, Cochrane och PsychInfo. De använda sökorden var ”vitamin D”, ”depression”, ”D-vitamin supplementation” samt ”depressive disorder” i varierande kombinationer. Urvalskriterier RCT studier med placebokontroll, på svenska/engelska som bedömer depressiva symptom med BDI-II hos vuxna (≥18år). Studier som undersökte andra psykiska sjukdomar, studier som har annan studiedesign och studier som använder sig av multivitamin som intervention exkluderades. Datainsamling och analys Tre RCT studier inkluderades för granskning och bedömning av studiekvalitet och relevans med hjälp av SBU:s ”Granskningsmall för randomiserade studier”. Evidensgradering på det sammanlagda underlaget genomfördes enligt ”Sammanfattande evidensformulär” baserad på GRADE. Resultat En studie visade på en blygsamt lindrande effekt av D-vitamintillskott tillsammans med kalcium på depressiva symptom. De andra två studierna hittade ingen signifikant minskning i BDI-II score mellan placebogruppen och interventionsgruppen. Slutsats Efter bedömning av befintlig vetenskaplig litteratur anser författarna av översiktsartikeln att det saknas underlag för att rekommendera D-vitamintillskott för att lindra depressiva symptom hos vuxna. För lindring av depressiva symptom mätt med BDI-II score vid ingen till minimal depression saknas påvisad tydlig effekt av D-vitamintillskott. Evidensstyrkan för detta är låg. För allvarligare grader av depression fanns det inte något veteskapligt underlag för att bedöma effekten av D-vitamintillskott vid litteratursökningen. Det behövs mer forskning inom ämnet som kan bekräfta eller förkasta D-vitaminets roll vid depressiva tillstånd.
D-vitamin supplementering och dess effekt på HbA1c vid
(2019-06-25) Persson, Amanda; Lindberg, Emil; Thorsén, Sofie; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin; University of Gothenburg /Institute of Medicine
Bakgrund: Typ 2 diabetes är en vanlig sjukdom som drabbar allt fler i Sverige och i övriga världen. Vid typ 2 diabetes är den prioriterade behandlingen kostbehandling och ökad fysisk aktivitet som ensam behandling eller i kombination med läkemedelsbehandling. På senare tid har D-vitamin blivit allt mer beforskat och hypotesen är att D-vitamin kan ha en koppling till flertalet sjukdomar, däribland diabetes. Därav anledningen till varför vi vill studera om D-vitamin supplementering kan förbättra glukosmetabolismen hos vuxna personer med typ 2 diabetes. Syfte: Att sammanställa evidens för om D-vitamin supplementering kan förbättra glukosmetabolismen hos vuxna personer med typ 2 diabetes. Sökväg: Det gjordes en systematisk litteratursökning i databaserna PubMed och Scopus med sökorden “HbA1c”, “D-vitamin”, “Calcitriol”, “Diabetes”, “Diabetes Mellitus, type 2”. Urvalskriterier: Inklusionskriterier var RCTer, personer med typ 2 diabetes 18 år eller äldre, kost- och/eller tablettbehandling och studielängd minst 6 månader. Exklusionskriterier var gravida, ammande, barn, insulinbehandling, njur/lever problematik och studier kortare än 6 månader. Datainsamling och analys: Sökningen gjordes i PubMed 2019-03-26 och i Scopus 2019-03-27. Identifiering av studier utfördes i två steg; studier som inte uppfyllde inklusionskriterierna exkluderades på titel eller abstrakt; resterande studier granskades i fulltext. Granskning av artiklar utfördes med SBU:s mall för kvalitetsgranskning för randomiserade studier av tre oberoende granskare. Separat evidensgradering utfördes med bedömning enligt GRADE. Resultat: Två studier totalt, en med medelhög och en med låg studiekvalitet identifierades. Totalt ingick 198 deltagare. En studie gav en högre dos D-vitamin vid några tillfällen under studietiden (låg studiekvalitet) och en studie gav en lägre D-vitamindos dagligen (medelhög studiekvalitet). En av studierna visade ingen effekt av D-vitaminsupplementering på HbA1c. En studie visade att HbA1c minskade av D-vitaminsupplementering. (låg studiekvalitet). Samtliga studier visade att 25(OH)D nivåer ökade av D-vitamin. Slutsats: Det finns lågt vetenskapligt underlag (++) för att D-vitamin supplementering sänker HbA1c hos icke-insulinbehandlade personer med typ 2 diabetes. Det finns måttligt vetenskapligt underlag (+++) för att D-vitamin supplementering ökar 25(OH)D nivåer i blodet hos personer med typ 2 diabetes. Background: Type 2 diabetes is a common disease that affects an increasing number of people in Sweden and the rest of the world. The primary treatment for type 2 diabetes is dietary treatment and increased physical activity, alone or in combination with drug treatment. More recently, vitamin D has become increasingly investigated and the hypothesis is that vitamin D can be linked to several diseases, including diabetes. This is why we want to study whether the addition of vitamin D can improve glucose metabolism in adults with type 2 diabetes. Objective: To compile evidence for whether vitamin D supplementation can improve glucose metabolism in adults with type 2 diabetes. Search strategy: A systematic literature search was performed in the databases PubMed and Scopus with the keywords "HbA1c", "Vitamin D", "Calcitriol", "Diabetes", "Diabetes Mellitus, type 2". Selection criteria: Inclusion criteria were RCT studies, people with type 2 diabetes, with an age of 18 years or older, diet and / or tablet treatment and study duration at least 6 months. Exclusion criteria were pregnant, breastfeeding, children, insulin therapy, kidney / liver problems and studies shorter than 6 months. Data collection and analysis: The search was made in PubMed 2019-03-26 and in Scopus 2019-03-27. Study identification was performed in two steps; studies that did not meet the inclusion criteria were excluded by title or abstract; the remaining studies were reviewed in full text. Review of articles were carried out following SBU's template for quality review of randomized studies by three independent reviewers. Separate evidence grading was performed with GRADE assessment. Main results: Two studies in total, one with medium and one with low quality were identified. A total of 198 participants were included. In one study, the participants got higher dose of vitamin D during different periods of the study (low study quality) and in one study, the participants got a lower dose daily of vitamin D (medium study quality). One of the studies showed no effect of vitamin D supplementation on HbA1c. One study showed that HbA1c decreased of vitamin D supplementation. (low study quality). Both studies showed that 25(OH)D levels increased of vitamin D. Conclusions: There is low evidence (++) that vitamin D supplementation decreases HbA1c in non-insulin-treated subjects with type 2 diabetes. There is moderate evidence (+++) that vitamin D supplementation increase 25(OH)D levels blood in subjects with type 2 diabetes.

Browse

Browsing Kandidatuppsatser, Dietistprogrammet by Title