Magisteruppsatser (IPKL)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24924

Browse

Browsing Magisteruppsatser (IPKL) by Subject "ålder"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    Barn av sin tid? En etnografisk studie om konstruktionen av det kompetenta barnet, ålder och kön i förskolan
    (2016-02-12) Alm, Lina; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
    Syfte: Det övergripande syftet för föreliggande studie är att undersöka konstruktionen av det kompetenta barnet i förskolans praktik. Mer specifikt riktas fokus mot normativa föreställningar om kön och ålders betydelse för konstruktionen av det kompetenta barnet. Begreppet det kompententa barnet förstås här som ett uttryck för en dominerande diskurs om barndom och utgångspunkten för studien har varit att diskutera och problematisera diskursen i förhållande till den pedagogiska praktiken på den undersökta förskolan. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett kritiskt socialkonstruktionistiskt perspektiv där kunskap förstås som socialt och kulturellt konstruerad i förhandlingar och relationer med andra. Detta innebär för föreliggande studie att idéer om vad barn och barndom är måste förstås i relation till hur dessa idéer produceras och reproduceras tillsammans med andra och med hänsyn till hur maktstrukturer påverkar produktionen av kunskap och sociala kategorier. För att förstå hur olika maktstrukturer samverkar med varandra används ett intersektionellt perspektiv i analysen. Analysen tar sin utgångspunkt i Connells (2009) teori om genusregimer och Butlers (2007) performativitetsbegrepp, samt begreppen åldersordning och livsförlopp (Krekula, Närvänen och Näsman, 2005). Metod: Föreliggande studie är en kvalitativ studie inspirerad av en etnografisk forskningsansats. Datainsamlingen har skett genom observationer på en åldersheterogen förskoleavdelning. Materialet består av sammanlagt fem dagars observationer genomförda under en månads tid samt samtal med pedagoger. Observationerna har dokumenterats med hjälp av fältanteckningar. Resultat: Studiens resultat visar på en komplex bild av vad det innebär att uppfattas som kompetent barn. Förmågor som självständighet och självkontroll framstår som centrala och eftersträvansvärda i verksamhetens praktik, samtidigt visar resultatet på att såväl ålder som kön spelar in i bedömningen av hur väl barnen förväntas kunna hantera dessa förmågor. Studiens resultat pekar på att alla barn inte uppfattas som kompetenta, framförallt ålder men även barnens kön och till viss del kultur/etnicitet föreföll påverka hur barnen positionerades i gruppen.
  • No Thumbnail Available
    Item
    ”De vill så väl att de nästan gör ont i hjärtat på en ibland” Normalitet, åldersförväntningar och makt i BVC-sköterskors berättelser om fyraårsbesöket
    (2020-09-10) Bergh Lethman, Sissel; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
    Studien belyser hur BVC-sköterskor talar om barn i samband med fyraårsbesöket på Studien belyser hur BVC-sköterskor talar om barn i samband med fyraårsbesöket på barnavårdscentralen. Studien syftar till att undersöka om BVC-sköterskors tal om barn och barns utveckling konstruerar förståelse kring normalitet. Studien syftar också till att undersöka om BVC-sköterskors tal om barn kan skapa åldersrelaterade förväntningar under ett fyraårsbesök. Frågeställningar: Hur begripliggörs ålder i talet om ”den typiska fyraåringen”? Hur skapas normalitet i talet om barns utveckling? Hur kommer förväntningar på barnet i uttryck, och hur kan det förstås i förhållande till makt? Studien har sin utgångspunkt i socialkonstruktionistisk teori. För insamlande av empiri har intervju som metod använts. I analysen av materialet är studiens analysmetod inspirerad av diskursanalys. Resultatet av studien visar att BVC-sköterskor begripliggör ålder genom sitt uppdrag på barnavårdcentralen, där talet om ”den typiska fyraåringen” är ett återkommande fenomen, det vill säga vad en typisk fyraåring är, hur den beter sig och vad den förväntas klara av under fyraårsbesöket på barnavårdscentralen. BVC-sköterskorna skapar normalitet i talet om barnet genom att exemplifiera normala beteenden och avvikande beteenden hos barnen de träffar. Förväntningar på barnet kommer i uttryck både genom beskrivningar om vad barnavårdscentralen som institution förväntar sig, och hur BVC-sköterskorna beskriver att föräldrarna talar kring förväntningar på barnet. Detta kan förstås i förhållande till makt, genom att BVC-sköterskorna använder sig av olika typer av styrande strategier, för att uppmuntra eller avleda önskade/oönskade beteenden hos barnet under fyraårsbesöket. Maktstrukturer synliggörs också i talet om barnet, då BVC-sköterskorna berättar om flera exempel där barnen visar motstånd till moment under besöken, eller hela besöket.barnavårdscentralen. Studien syftar till att undersöka om BVC-sköterskors tal om barn och barns utveckling konstruerar förståelse kring normalitet. Studien syftar också till att undersöka om BVC-sköterskors tal om barn kan skapa åldersrelaterade förväntningar under ett fyraårsbesök. Frågeställningar: Hur begripliggörs ålder i talet om ”den typiska fyraåringen”? Hur skapas normalitet i talet om barns utveckling? Hur kommer förväntningar på barnet i uttryck, och hur kan det förstås i förhållande till makt? Studien har sin utgångspunkt i socialkonstruktionistisk teori. För insamlande av empiri har intervju som metod använts. I analysen av materialet är studiens analysmetod inspirerad av diskursanalys. Resultatet av studien visar att BVC-sköterskor begripliggör ålder genom sitt uppdrag på barnavårdcentralen, där talet om ”den typiska fyraåringen” är ett återkommande fenomen, det vill säga vad en typisk fyraåring är, hur den beter sig och vad den förväntas klara av under fyraårsbesöket på barnavårdscentralen. BVC-sköterskorna skapar normalitet i talet om barnet genom att exemplifiera normala beteenden och avvikande beteenden hos barnen de träffar. Förväntningar på barnet kommer i uttryck både genom beskrivningar om vad barnavårdscentralen som institution förväntar sig, och hur BVC-sköterskorna beskriver att föräldrarna talar kring förväntningar på barnet. Detta kan förstås i förhållande till makt, genom att BVC-sköterskorna använder sig av olika typer av styrande strategier, för att uppmuntra eller avleda önskade/oönskade beteenden hos barnet under fyraårsbesöket. Maktstrukturer synliggörs också i talet om barnet, då BVC-sköterskorna berättar om flera exempel där barnen visar motstånd till moment under besöken, eller hela besöket.