Magisteruppsatser (IPKL)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/24924

Browse

Browsing Magisteruppsatser (IPKL) by Subject "barn"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    Flyktingbarnet
    (2017-04-24) Vento, Anna; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
    I och med den stora ökningen av antalet flyktingar som sökte skydd i Sverige under hösten 2015 kom allt fler förskolor i kontakt med asylsökande barn. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger som hade asylsökande barn i sina grupper såg på sitt uppdrag i relation till dessa barn. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgruppintervjuer på fyra olika förskolor under våren 2016. Den teoretiska utgångspunkten för studien är socialkonstruk-tionism och den analysmetod som använts är diskursteori. Pedagogernas utsagor har analyserats för att få syn på de bilder av flyktingbarn som framträdde. Utifrån olika diskurser om barn porträtterades de asylsökande barnen antingen som oskyldiga, sårbara eller kompetenta av pedagogerna eller som både sårbara och kompetenta samtidigt. Pedagogernas föreställningar av flyktingbarn stämde sällan överens med de barn de lärde känna. Bilderna av barnen fick konsekvenser för förskolornas pedagogiska arbetssätt, antingen genom att arbeta som förut utifrån att barnen betraktas som vilka barn som helst, eller genom att låta leken vara i fokus med motiveringen att barnen behövde få vara barn nu när de inte längre var på flykt. Förskolan sågs som en plats att slippa oro och krav och ord som vattenhål och fristad användes för att beskriva den betydelse verksamheten antogs ha för barn och föräldrar.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Vänskapens villkor mellan pojkar och flickor i förskolan - En etnografisk studie om möjligheter och begränsningar i barns vardagsliv på en åldershomogen förskoleavdelning
    (2016-02-12) Hunehäll Berndtsson, Kristina; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; University of Gothenburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
    Denna studie behandlar villkoren för vänskap mellan pojkar och flickor på en förskoleavdelning med barn i åldern 5-6 år. Detta för att det saknas forskning om vänskap mellan barn av olika kön, forskning som är ett viktigt bidrag för att synliggöra vardagslivets villkor för barn på förskolan samt belysa den svenska jämställdhetsdiskursen. Studien bygger på en reflexiv etnografisk ansats med observationer, samtalsintervjuer och boksamtal med 21 etniskt svenska medelklassbarn. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av begreppen: vänskap, det mellanmänskliga mötet, kamratkultur, normer om kön samt begreppet barnlitteraturens metafysiska potential som tillkommit i denna studie. Begreppen är underbyggda av sociologiska och existentialistiska socialfilosofiska teorier, samt teori om litteratur och metafysik. Studien visar kortfattat att vänskap mellan pojkar och flickor är komplext. Barngruppens dynamik är tydligt könssegregerad och barnens vänskap styrs av normer om kön som de förhandlar inom sin kamratkultur på förskolan. Normer som utgör maktstrukturer vilka präglar barnens uppväxtvillkor, identitetsskapande och möjlighet till vänskap och gemensamma erfarenheter med varandra. Samtidigt säger sig barnen vara vänner och önskar leka mer tillsammans än vad de gör. Lekar mellan flickor och pojkar visade sig vara enklast utomhus. En förklaring till det kan vara den könsnormering av inomhuslokalerna barnen själva gjort inom sin kamratkultur, medan utomhusmiljön uppfattades som en könsneutral zon vilket möjliggjorde villkor för att pojkar och flickor på ett enklare sätt kunde mötas i vänskap och lek utomhus. Dessutom visar studien att vänskap är mer än lek. Det är även spontana samtal, nyfikna blickar och intresse för varandras aktiviteter, samt obesvärad samvaro och otvungen interaktion vid samlingar och andra styrda aktiviteter, liksom en uttalad omsorg om varandra. Vänskap utmärks av en sårbar tillit, en tillit som stärks genom de mellanmänskliga möten som sker mellan barnen när villkoren möjliggör för dem att umgås, och det är när tilliten är som störst mellan vänner av olika kön som vänskapen är som bäst.