IPD-rapporter

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/22978

Mer information om IPD-rapporter på institutionens webbsida:
IPD-rapporter

Browse

Now showing 1 - 20 of 38

Ämnesdidaktisk teori för matematikundervisning. Ämneskunskapers relation till individ och omvärld
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2002) Löwing, Madeleine; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Att göra skillnad. En studie av ungdomar som politiska aktörer i skolans vardag
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2005) Öhrn, Elisabet; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Att utveckla naturvetenskaplig undervisning. Exemplet gaser och deras egenskaper
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 1995) Andersson, Björn; Bach, Frank; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Att växa som pedagog. Utvärdering av ett aktionsforsk-ningsprojekt i förskolan
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2000) Rönnerman, Karin; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Demokratins värden
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2008) Andersson, Bo; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Dilemmafyllda möten. Erfarenheter av pedagogisk handledning I samverkan mellan skola och högskola
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2000) Lendahls Rosendahl, Birgit; Rönnerman, Karin; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Elevers demokratiska kompetens. Rapport från den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03) – samhällsorienterande ämnen
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2005) Oscarsson, Vilgot; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Elevers syn på globala förhållanden och framtiden
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2005) Oscarsson, Vilgot; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Emergent literacy. Femton svenska forskares tankar om barns skriftspråkslärande 2006
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2007) Kullberg, Birgitta; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Erfarande och synvändor. En artikelsamling om de samhällsorienterande ämnenas didaktik
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2006) Almius, Tore; Andersson, Bo; Hansson, Per-Olof; Hesslefors-Arktoft, Elisabeth; Karlström, Siv; Oscarsson, Vilgot; Severin, Roland; Tedeborg, Bengt; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Förändringar i läskompetens 1991-2001. En jämförelse över tid och länder
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2005) Gustafsson, Jan-Erik; Rosén, Monica; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Från raka svar till komplexa frågor. En studie om premisser för lärande för hållbar utveckling
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2004) Björneloo, Inger; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Fritidsvetenskap. En kunskapsöversikt
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2001) Haglund, Björn; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Grundskolans naturvetenskap. Utvärderingar 1992 och 2003 samt en framtidsanalys
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2004) Andersson, Björn; Bach, Frank; Olander, Clas; Zetterqvist, Ann; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Inclusive education. A New Phase of Special Education in Sri Lanka
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 1999) Lopéz, Iréne; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Insamling av enkätuppgifter i grundskolans åk 9 våren 2008 för UGU-projektets åttonde kohort (födda 1992)
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2008) Giota, Joanna; Cliffordson, Christina; Nielsen, Bo; Berndtsson, Åsa; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
SAMMANFATTNING Det huvudsakliga syftet med föreliggande rapport är att redogöra för urval, genomförande och instrumentegenskaper för insamlingen av enkätuppgifter inhämtade från eleverna i åk 9 för det åttonde stickprovet, varav flertalet är födda 1992. Den första enkätundersökningen för denna kohort gjordes i grundskolans åk 6. Det totala antalet elever i stickprovet uppgick ursprungligen till 10 153. Från åk 3 då urvalet gjordes och till tidpunkten för enkätundersökningen i åk 9 har antalet elever reducerats till 9 890. Den främsta orsaken till detta bortfall är att de aktuella eleverna har flyttat från Sverige. Datainsamlingen har diskuterats i UGU-projektets referensgrupp bestående av representanter för Skolverket, Högskoleverket, SCB samt några forskningsinstitutioner. Elevenkätens mer precisa innehåll och formuleringar har sedan fortlöpande diskuterats med representanter från framförallt SCB. De uppgifter som insamlats omfattar delvis modifierade och delvis samma frågeställningar som insamlats för tidigare stickprov i grundskolans åk 6 och åk 9 samt från den enkät som erbjudits efter avslutad grundskola. Dessutom tillkom ett antal frågor rörande nya områden som inte behandlats i tidigare enkäter. Den slutgiltiga enkäten kom att omfatta 25 frågor av vilka 17 frågor rör grundskolan, 5 frågor handlar om elevens fortsatta skolgång efter grundskolan, 2 frågor rör elevers motivation för lärandet och uppfattning om kognitiv förmåga och 1 fråga berör elevens fritidssysselsättningar. Enkät och följebrev distribuerades som en postenkät adresserad hem till eleverna. Enkäten skickades ut i vecka 10 år 2008. Ett tack- och påminnelsekort samt ytterligare två påminnelser med ny enkät skickades därefter med någon veckas mellanrum. Svarsfrekvensen var 59 procent och bortfallet bestod nästan uteslutande av ej avhörda personer. Det interna bortfallet varierade mellan olika frågor och var överlag lågt. Det förefaller som om enkätens frågor har fungerat väl. För de skalkonstruktioner som motsvarar tidigare använda skalor gäller att delfrågornas antal i de allra flesta fall har utökats, vilket har inneburit att de mättekniska egenskaperna har förbättrats. De skalor som är nya för datainsamlingen i åk 9 avser att mäta olika typer av motivation för lärandet samt skalor för elevernas uppfattning om kognitiv förmåga. Den nu, för fjärde gången, använda modellen med huvudfrågor och underlydande delfrågor, utifrån vilka skalor kan bildas, bedöms alltså även denna gång ha fungerat väl. I och med att samma frågor och alternativ har används vid två olika tillfällen (åk6 och åk 9) för samma kohort ökar möjligheten att studera förändringar hos samma elever över tid. Att konstruera skalor genom att summera delfrågornas poäng och att använda sig av viktade data är två metoder/tekniker, bland andra, som kan användas för att öka resultatens reliabilitet och validitet. Ambitionen med föreliggande rapport har dock inte varit att ställa olika metoder mot varandra och diskutera dess styrkor och svagheter, utan att ge exempel på hur frågorna i elevenkäten kan användas.
Jag vill bli sedd som en person med kunskap och erfarenhet
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2008) Fridlund, MariAnne; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
I den offentliga debatten kan man ofta höra att Sverige och svenskarna måste bli bättre på att ta tillvara den kompetens som kommer hit genom de utländska akademiker som av ena eller andra anledningen flyttar till vårt land. Att få ett arbete och göra nytta och att få känna delaktighet i det svenska samhället är för de flesta av dessa människor det viktigaste målet. I rapporten presenteras resultaten från en uppföljningsstudie som gjordes på några olika grupper av utländska lärare som kompletterat sina utbildningar från hemlandet vid Göteborgs universitet. Dessa utbildningssatsningar gjordes på uppdrag av Arbetsförmedlingen i Göteborg och det blev ett framgångsrikt samarbete under många år. Uppföljningen, som bestod av en enkät, genomfördes för att få information om hur det hade gått för de utländska lärarna efter kompletteringsutbildningen. Hade inträdet på den svenska lärararbetsmarknaden lyckats? Hade skolvärlden öppnat dörrarna och hur upplevde de sin arbetssituation? Efter avslutad kompletterande lärarutbildning och uttagen lärarexamen är dessa personer med utländsk bakgrund svenska lärare. Ett positivt resultat var att så många hade arbete som lärare. Alla arbetade dock inte inom den inriktning man hade i sin ämneskompetens eller med de åldersgrupper som utbildningen riktade sig mot. Ytterst få befann sig utanför lärararbetsmarknaden. De flesta hade fått arbete inom tre månader efter avslutad komplettering. För nästan en fjärdedel hade det dock tagit längre tid att komma in på arbetsmarknaden. Huvudintrycken från enkätsvaren ger en tudelad bild. Det finns en enorm glädje att arbeta med eleverna på ett som man upplever annat sätt än i sitt hemland. Det är för många positivt att få arbeta i arbetslag och känna sig jämlik med sina kolleger. Flera berättar också att de haft nytta av sin utländska bakgrund på olika sätt och att den egna dubbla kultur- och språkkompetensen kommer till användning. Det framkommer också en annan bild, där man som lärare med utländsk bakgrund inte känner sig accepterad och att den tidigare utbildningen inte anses vara värd någonting. Några upplever också en bristande disciplin hos eleverna och att det kan vara svårt att hantera. Läraryrket har inte heller den status i samhället som många är vana vid. Att få ett arbete är förmodligen det bästa och det mest naturliga sättet att inkluderas i ett nytt samhälle. Men att ha ett arbete innebär inte att en person med utländsk bakgrund automatiskt inkluderas. Det förutsätter en vilja att mötas och en öppenhet från både den som vill in och från det mottagande samhället. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i en globaliserad värld och vi måste integreras med varandra.
Köns- och socialgruppsskillnader i matematik - Orsaker och konsekvenser
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2000) Reuterberg, Sven-Eric; Svensson, Allan; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Kunskapsutveckling hos elever med rörelsehinder. Delstudie 1. Resultat och erfarenheter från den nationella utvärderingen av grundskolan 1995
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 1998) Malmqvist, Johan; Göteborgs universitet; University of Gothenburg
Kunskapsutveckling hos elever med rörelsehinder. Delstudie II. Resultat på prov för elever med rörelsehinder vid arbete med anpassat provmaterial
(Institutionen för pedagogik och didaktik, 2000) Malmqvist, Johan; Göteborgs universitet; University of Gothenburg

Browse

Browsing IPD-rapporter by Title