Magisteruppsatser
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/10114
Browse
Recent Submissions
Item Nolltoleransens dolda läroplan? En kvantitativ studie om svenska rektorers samverkan med polis(2025-08-29) Andersen Engen, Vilde; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceThe involvement of the police in Swedish schools has increased in recent years. This raises concerns about potential consequences for students. Previous Swedish research on police involvement in schools is very limited and predominantly qualitative in nature. The aim of this study is to address the lack of quantitative research by examining the effects of principals’ discipline practices on their propensity to collaborate with the police. The empirical data used in this study are derived from The Swedish National Agency for Education’s 2022/2023 national principal survey. The study builds on the notion that the widespread involvement of the police in Swedish schools may reflect a shift from social crime prevention strategies, which emphasizes building social bonds, to situational crime prevention strategies, which emphasizes control and deterrence. Using multiple regression analysis, and controlling for principals’ access to resources in the form of student health team, teachers and school staff, as well as the school ownership type and proportion of students with a minority background, the results demonstrate that principals’ discipline practices have a significant positive effect on their propensity to collaborate with the police.Item Ungas politiska deltagande i relation till socio-demografi - En beskrivande analys av ungas politiska deltagande i förändring i relation till socio-demografiska variabler(2025-07-02) Holmström, Carolina; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceDetta examensarbete handlar om ungas politiska deltagande i relation till socio-demografiska faktorer, och hur detta har förändrats över tid. Syftet med arbetet är en beskrivande ambition att bidra med fördjupad kunskap kring ungas politiska deltagande och förändringen för åren 1993–2023. Metoden som används i detta arbete är en statistisk kvantitativ analys och analyseras med hjälp av medelvärdet, R2-värdet, trendlinje och signifikanta resultat. De beroende variablerna som ska analyseras har delats upp i två kategorier, institutionaliserade (formella) deltagandeformer: ”Partival: Riksdag”, ”Medlemskap i parti” och ”Deltagit i demonstration”. Den andra kategorin är attityder och inställning till politik ”Diskuterat politik”, ”Politiskt intresse” och ”Nöjd med demokratin”. Resultatet i examensarbetet visar bland annat att för exempelvis ”Politiskt intresse” och ”Diskuterat politik” har medelvärdet ökat. Dessutom har R2-värdet minskat för flera variabler och det betyder att variationen har ökat. I grunden är detta en positiv utveckling då den politiska jämlikheten verkar ha förbättrats.Item Lärares hantering av demokratiuppdraget - En kvalitativ intervjustudie om hur lärare balanserar demokratiuppdragets olika delar(2025-07-02) Freytag, Annie; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceDenna uppsats undersöker hur lärare balanserar demokratiuppdragets olika delar. Demokratiuppdraget handlar om två olika delar, dels att lärare ska använda ett demokratiskt arbetssätt där elever får diskutera och uttrycka åsikter, dels att demokratiska värderingar ska förmedlas till eleverna. Inom demokratiuppdraget ryms även diskussioner av kontroversiella frågor. Lärare ska både uppmuntra elever att uttrycka åsikter, men samtidigt markera utifrån skolans värdegrund samt demokratiska värderingar. Detta är en svår uppgift. Tidigare forskning förklarar att lärare kan känna rädsla för att hantera kontroversiella frågor och att lärare inte besitter verktyg att hantera diskussioner där kontroversiella frågor uppstår. Det finns inte många svenska studier som undersöker denna paradox. Denna studie bidrar med en svensk studie samt ett lärarperspektiv på paradoxen kring demokratiuppdraget. Metoden som används är respondentintervju och har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Åtta intervjuer har genomförts. Resultatet är att lärare anser det vara ytterst viktigt att ingen elev i klassrummet ska bli kränkt samt att det både är en balansgång och situationsanpassat. Lärare balanserar dels med att möta elever med öppenhet och förmedla demokratiska värderingar, dels med att markera utifrån demokratiska värderingar. Det är situationsanpassat vilken strategi läraren använder. De tre erfarna lärarna i studien markerar mer mot antidemokratiska åsikter än de nya lärarna, dock är denna skillnad liten. De nya lärarna uttrycker i intervjuerna att de tycker det är “svårt” att hantera kontroversiella frågor.Item Så talar läroboken - Studie i hur ämnet migration, integration och segregation förmedlas i läromedel för högstadiet(2025-07-02) Eliasson, Isak; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceDenna studie analyserar hur temat, migration, segregation och integration representeras i två olika läromedel, SOS samhällskunskap 7-9 samt Utkik 7-9 samhällskunskap . Syftet är att undersöka om det finns skillnader, samt hur stora de är, mellan två olika läromedels representation av temat. Detta är av intresse då man vill ha tillbaka mer tryckta läromedel i svenska skolan. Samtidigt finns det inte så mycket utrymme att göra kvalitetsgranskning av de böcker man köper in. Då samhällskunskapsundervisning ska ge olika perspektiv och en nyanserad bild av det som finns i centrala innehållet blir det viktigt att veta vilken bild de läromedel man använder ger. SOS ger en mer nyanserad bild av temat vilket hjälper elever med liten mängd förkunskaper att få en helhetsbild, medan Utkik ger en mer problemorienterad ensidig bild av temat. Analysen av läromedel resulterade i att man ser stora skillnader i hur temat framställs och vilken helhetsbild man får av det.Item Inifrån klassrummet - lärares perspektiv på vad som påverkar studiero(2025-07-02) Nyberg, Antonia; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceStudiero anses vara en avgörande förutsättning för elevers lärande och utveckling. Denna studie undersöker hur högstadielärare uppfattar faktorer som påverkar studieron i klassrummet. Genom semistrukturerade intervjuer med fem högstadielärare på två olika skolor i Sverige, en i Helsingborg och en i Göteborg, belyser studien både utmaningar och möjligheter i arbetet med att skapa en lugn och fokuserad lärmiljö utifrån lärarnas egna erfarenheter. Särskilt fokus ligger på hur socioekonomisk bakgrund fungerar som en möjlig påverkningsfaktor, men även andra teman lyfts fram som ofta hittas i tidigare forskning. Till exempel presenteras skolmiljö, lärarens ledarskap, skolsegregation, relationer samt skolors olika förutsättningar till rätt resurser. Syftet är att bidra med ett lärarperspektiv på en fråga som oftast diskuteras i politiska debatter och forskning, och därmed belysa hur teoretiska resonemang om studiero speglas i skolans vardag. Resultatet visar att lärarna till stor del var eniga om att lärarens ledarskap, relationsskapande och tydliga rutiner har stor betydelse för studiero. Enstaka faktorer som nämndes av en lärare var klassrumsplacering och visuella störningsmoment. Lärarna upplever också att socioekonomiska faktorer påverkar studieron, exempelvis genom bristen på språkliga resurser i hemmet eller elevernas känsla av uppgivenhet inför uppgifter de inte förstår. Några lärare kopplar även socioekonomiska faktorer till skolans resursbrist, till exempel avsaknaden av ett tvålärarsystem. Samtidigt visar resultaten att uppfattningarna varierar. En av lärarna menar att socioekonomiska faktorer inte har någon tydlig påverkan och upplevde till exempel inga språkliga hinder i sin undervisning.Item Den politiske fotbollssupportern - En studie om fotbollssupportrars politiska deltagande och politiska uppfattningar i jämförelse med övrig befolkning i Göteborg(2025-07-02) Mellgren, Emma; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceFotboll är den största publiksporten i Sverige och har därmed många anhängare. Tidigare forskning har visat att umgänge och delaktighet i medborgerliga organisationer påverkar den politiska socialisationen och kan även påverka politiskt deltagande och politiska uppfattningar som en del av den politiska identiteten. Samtidigt finns flera exempel inom forskningen som fastställer att fotboll och politik hänger samman, främst i relation till nationell identitet men även kopplat till individens politiska identitet. Det finns samtidigt en stor forskningslucka vad gäller att undersöka gruppen fotbollssupportrar i sin helhet, oavsett lagtillhörighet. Syftet med studien är därmed att jämföra om och hur fotbollssupportrar skiljer sig från göteborgare i allmänhet i sitt politiska deltagande och i sina politiska uppfattningar, så som politiskt intresse, förtroende för institutioner och nöjdhet med demokratin. Studien bygger på en bred definition av begreppet fotbollssupporter där alla som hejar på ett fotbollslag ingår. Genom en statistisk analys baserad på data från SOM-undersökningen i Göteborg från 2023, visar studien inga större skillnader mellan fotbollssupportrar och icke-fotbollssupportrar vad gäller politiskt deltagande och politiska uppfattningar. Fotbollssupportrarna visar på något större politiskt intresse samt ett något större förtroende för polisen i jämförelse med resten av befolkningen.Item Den kultiverande gruppen Hur ämneslärare i samhällskunskap förstår och motverkar ungdomars utsatthet i digitala miljöer(2025-07-02) Persson Leijer, Staffan; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceDigitaliseringens påverkan på ungdomars sociala liv och mentala hälsa har fått ökad uppmärksamhet under senare år. Trots enighet om frågans vikt saknas närmare kunskap om hur lärare i samhällskunskap uppfattar ungdomars sårbarhet i digitala miljöer, samt hur de arbetar förebyggande. I denna kvalitativa intervjustudie undersöks hur lärare resonerar kring centrala begrepp som digital kompetens och digital bildning, samt vilka möjligheter och utmaningar de upplever i arbetet med att stärka elevers motståndskraft mot asocialt eller självdestruktivt inflytande online. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex ämneslärare i samhällkunskap, vilka analyserats tematiskt med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på anomiteori och digital bildning. Resultaten visar att lärarna har en ambivalent hållning till digital teknik, men är mycket kritiska till mobiltelefoner i skolan och sociala mediers inflytande. Det finns även en utbredd oro över elevers utsatthet i digitala miljöer, och ofta saknas organisatoriska och resursmässiga förutsättningar och gemensamma begrepp för att bemöta dessa problem.Item Kontroversiella frågors komplexitet En kvalitativ studie om lärarutbildares och lärarstudenters syn på kontroversiella frågor i undervisningen och hanterandet av dem.(2025-07-02) Vialleton, Théodore; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceSkolinspektionens rapport visade att majoriteten av lärare har svårt att hantera kontroversiella frågor i undervisningen. Utifrån rapporten fanns en tanke om att en stor diskrepans mellan grupperna skulle kunna vara en förklaring till att lärarstudenter inte känner sig rustade för att hantera kontroversiella frågor i undervisningen. Det föranledde intresset att undersöka likheter och skillnader mellan lärarutbildares och lärarstudenters syn på kontroversiella frågor i undervisningen, samt hur de båda grupperna tänker att de hanterar situationerna när de uppkommer. Den här studien har med en kvalitativ metod undersökt ovanstående utifrån ett spektrum skapat från två olika definitioner på kontroversiella frågor, där den ena betonar värderingar och den andra vetenskapen. Utöver detta användes idealtyper för att undersöka vilka förhållningssätt de intar för att hantera kontroversiella frågor. Dessa är debattledaren, normförmedlaren, fostraren och avvisaren. Resultatet i studien visade att diskrepansen mellan grupperna är liten i synen på kontroversiella frågor, även om lärarutbildarna drar sig något mer åt den vetenskapliga definitionen. Bland båda grupperna förekom alla förhållningssätt förutom avvisaren.Item Vem styr världen egentligen? En experimentell enkätundersökning om gymnasieelevers syn på konspirationsteorier(2025-07-02) Lycke, Fanny; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceI dagens digitala samhälle ställs människor ständigt inför utmaningen att skilja mellan trovärdig och falsk information. Konspirationsteorier sprids och kan bidra till att skapa gemenskap mellan individer som delar samma föreställningar och misstro mot etablerade förklaringar. Forskning visar att konspirationstro kan underminera förtroendet för demokratiska institutioner och bidra till ökad polarisering i samhället. Skolan har därför en central roll i att utveckla elevers kritiska tänkande, vilket är avgörande för att de ska kunna navigera i ett informationsrikt samhälle. Denna experimentella enkätstudie undersöker hur en kort behandling i kritiskt tänkande kan påverka gymnasieelevers bedömning av trovärdigheten hos konspirationsteorier. Studien adresserar en forskningslucka, då tidigare forskning om konspirationstro främst fokuserat på vuxna eller yngre barn, medan kunskapen om gymnasieungdomars attityder kring området är begränsad. I studien deltog elever från två gymnasieskolor, vilka slumpmässigt delades in i en experimentgrupp som fick en kort behandling i kritiskt tänkande och en kontrollgrupp som inte fick denna behandling. Efter behandlingen besvarade samtliga deltagare en enkät där de självskattade hur trovärdiga de ansåg olika konspirationsteorier vara. Resultaten visar att elever i gymnasieskolan har relativt stor benägenhet att tänka konspiratoriskt, trots att experimentet i sig inte visade några signifikanta resultat. Det finns emellertid empiriska indikationer i studien som inte bör betraktas som obetydliga. Dessa resultat överensstämmer med tidigare forskning och kan bana väg för vidare studier inom området.Item Hur fostras framtidens medborgare? Gymnasielärares tolkningar av gymnasieelevers politiska engagemang och deltagande.(2025-07-02) Kempe, Emil; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceUngdomars politiska deltagande förändras mot mer digitala och sakfrågestyrda uttrycksformer, står skolan inför utmaningen att tolka och bekräfta nya former av engagemang inom ramen för sitt demokratiska uppdrag. Denna studie undersöker hur gymnasielärare i samhällskunskap värderar olika typer av politiskt deltagande, samt hur dessa tolkningar påverkas av deltagandeformens karaktär. Med utgångspunkt i Westheimer och Kahnes medborgarskapsideal (personligt ansvarstagande, deltagande och rättviseorienterat) kombineras en enkätstudie med ett scenariobaserat experiment där deltagandeformerna digital aktivism och skolstrejk jämförs. Resultaten visar att lärare generellt föredrar traditionella och institutionellt förankrade uttryck, medan digitala och konfrontativa former värderas lägre, trots att samtliga medborgarideal teoretiskt anses viktiga. Studien ger stöd för att skolans praktik tenderar att bekräfta ansvarstagande framför samhällskritiska engagemangsformer, samt att formen för elevens politiska uttryck påverkar dess legitimitet i undervisningskontexten. Detta aktualiserar frågor om skolans och lärarens roll i att antingen reproducera eller utmana rådande normer för politiskt medborgarskap.Item I skuggan av rubrikerna - en studie om mediala skillnader i framställandet av fotbollssupportrar(2025-06-12) Järpmyr, Matilda; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceFotboll är Sveriges i särklass största sport och Allsvenskan, den högsta divisionen för klubblag, lockar en stor publik till sina matcher. Tidigare forskning har visat att frågan om fotbollssupportrar har politisk tyngd samt att media många gånger förstärker bilden av fotbollssupportrar som aggressiva och farliga. Trots sportens stora betydelse, såväl ekonomiskt som kulturellt och socialt, tycks det inte finnas någon forskning som jämför framställningen av fotbollssupportrar i olika typer av medier: traditionell media å ena sidan och supporternära media å andra sidan. Följande studie ämnar lyfta och analysera forskningsfrågan kring huruvida det finns någon skillnad i hur framställningen ser ut i dessa medier, och hur denna skillnad i så fall tar sig uttryck. Skillnaderna undersöks genom en kvantitativ innehållsanalys och berör vilka röster som syns i media, supportrar eller poliser, attityder till villkorstrappan samt huruvida våld, övergrepp eller andra riskbeteenden nämns på ett värderande sätt samt vem som i så fall tillskrivs dessa beteenden. Resultaten visar på en tendens till skillnader, dessa är dock inte statistiskt signifikanta. Resultaten bidrar till att skapa en ökad medvetenhet kring vilken roll media spelar i att forma allmänhetens bild av fotbollssupportrar, något som på längre sikt kan påverka såväl samhällets attityder samt exempelvis Polismyndighetens förhållningssätt gentemot supportergrupperItem BARRIERS TO LABOR MARKET INTEGRATION FOR UKRAINIAN REFUGEES IN LUXEMBOURG - An Analysis of Challenges, Perceptions, and Policy Implications(2024-12-11) Papageorgiou, Ioannis; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceThis research investigates the barriers to labor market integration faced by Ukrainian refugees in Luxembourg and explores their perceptions of the integration process. Using Social Integration Theory as the primary theoretical framework, this study aims to understand how various factors—such as language proficiency, recognition of qualifications, legal restrictions, and social discrimination—affect the employment opportunities and social inclusion of Ukrainian refugees in a unique national context. The research addresses two primary questions: (1) What are the main barriers faced by Ukrainian refugees in accessing the labor market in Luxembourg? and (2) How do Ukrainian refugees perceive their reception and integration into the Luxembourg labor market? A quantitative approach was employed, using data from structured interviews to explore employment barriers and integration experiences. Data were collected from 60 Ukrainian refugees residing in Luxembourg through face-toface interviews conducted in refugee shelters and other accessible locations. The findings reveal that legal, structural, socio-cultural, and policy-related barriers significantly hinder the ability of Ukrainian refugees to integrate into the Luxembourg labor market. Language proficiency, particularly in French, emerged as a critical factor influencing employment outcomes and overall integration experiences. Despite high participation in language training programs, refugees continue to face substantial barriers due to inadequate language skills, non-recognition of foreign qualifications, and limited access to stable housing and social networks. The study also highlights varying levels of satisfaction with existing support services, with many refugees expressing a need for more tailored and effective assistance. The study concludes that addressing these barriers requires a coordinated approach that includes simplifying legal processes, enhancing language training programs, improving access to stable housing, promoting inclusive policies, and ensuring consistent implementation across all levels of governance. The thesis contributes to the literature by providing empirical evidence on the unique challenges faced by Ukrainian refugees in Luxembourg and offers practical recommendations for policymakers, service providers, and community organizations to improve refugee integration strategies. Overall, this research underscores the complexity of labor market integration for Ukrainian refugees in Luxembourg and calls for a holistic approach that considers the legal, structural, socio-cultural, and policy-related dimensions of the integration process.Item A Like-Minded Trade-Security Dilemma - A Case Study of the Anti-Coercion Instrument(2024-10-31) Nóbrega, João; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceThe weaponisation of interdependence marked by the proliferation of coercion is a massive problem for open trading economies, like the EU. This significant scale evolved this initial economic problem into an international political issue requiring international cooperation and obliging actors like the EU, to introduce measures never foreseen before, the Anti-Coercion Instrument. The influence of like-mindedness on the ACI was explored with the support of a thematic content analysis developed based on the theory of trade expectations, attributing to this study a deductive dimension. Two analyses were conducted following this methodology, one regarding the EU institutions involved in the ACI legislative process and a second one towards third countries. The analysis identified that like-mindedness is a key aspect in counteracting coercion and is significantly related to the trade expectations theory. Through several rounds of consultation, the Council influences EC's preferences, bringing it under a desirable like-mindedness. Similar opportunities emerge from international cooperation with states that were a target of coercion. Both analyses show how trade expectations theory could incorporate a network of like-minded actors.Item ...sen jag var liten har jag tagit del av speciellt min mammas värderingar. En kvalitativ intervjustudie om gymnasiekillars kunskapsbekräftelse(2024-10-24) Jääskeläinen, Nadja; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceForskare och medier larmar om att allt fler människor drabbas av kunskapsresistens, vilket innebär att ha en ovilja att ta till sig etablerad kunskap. Detta benämns som ett hot mot det demokratiska samhället och det går att se hur fenomenet igenkänns bland kontroversiella frågor. I ljuset av detta har jag gjort en kvalitativ intervjustudie för att ta reda på hur unga män bekräftar sin kunskap med avseende på tre omtvistade frågor som har en plats inom samhällskunskapsundervisningen; klimatförändringarna, vaccin och migration. Respondenterna är mellan 16 och 19 år och går på gymnasiet. För att redovisa detta skapades tre kategorier vilka jag namngett det civila, det institutionella och det digitala. Resultatet visar att eleverna är flytande i hur de söker bekräftelse sin kunskap, de använder sig av samtliga kategorier, både medvetet och omedvetet. Jag har också kunna kunnat se svaga indikationer på att det skiljer sig något mellan vilken kategori som dominerar respektive fråga.Item REKTORERS BESLUT OM POLITISKA PARTIBESÖK I SKOLAN En kvalitativ studie om rektorers skäl till att tillåta respektive inte tillåta politiska partibesök i gymnasieskolan(2024-07-17) Debesay, Betiel; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceThis thesis explores the decisions behind swedish principals to permit or prohibit political parties from visiting schools. Through a series of semistructured qualitative interviews with five respondents from different high schools, insights were gathered into their motivations regarding political party visits to schools. The results indicate that principals view political party visits as significant for fostering civic engagement, aligned with the school's democratic mission. However, some principals opt to prohibit such visits due to concerns about non democratic values and potential disruptions. Practical considerations like safety, logistical issues, and conflict risks are also crucial in their decision-making, highlighting awareness of potential challenges posed by political visits. There is a variety of motivations among principals for permitting political parties: some focus on providing objective and factual education, while others view political visits as opportunities to deepen students understanding of democratic processes and diverse political perspectives. Despite the differing viewpoints and priorities, the majority of principals see value in allowing political parties to visit their schools, though often under specific conditions and considerations. This study emphasizes the need for further research on the topic to better understand the effects of political presence in schools and to inform guidelines that facilitate such decisions, ultimately promoting democratic engagement and respect for diversity in educational settings.Item Utanförskap i Gymnasieskolan En explorativ intervjustudie av omständigheterna vid upplevt utanförskap i gymnasieskolan(2024-07-17) Fridolfsson, Moa; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceNär gymnasieelever själva ansvarar för sin sociala gemenskap i skolan, lämnas somliga elever i utanförskap. Detta påverkar inte endast deras skolresultat negativt, utan även deras psykiska välbefinnande. För att öka förståelsen för de situationer där gymnasieelever upplever utanförskap och omständigheterna kring dessa, genomförs semistrukturerade intervjuer med personer som upplevt utanförskap under sin gymnasietid. Genom deras berättelser identifieras sedan incidenter som varit kritiska för deras känsla av utanförskap. Omständigheterna kring dessa incidenter, inklusive publiken, rekvisitan, rollerna, scenmiljön och det kollektiva medvetandet, undersöks noggrant med utgångspunkt i Erving Goffmans och Émile Durkheims teorier om social interaktion. Resultaten visar att vanliga skolsituationer, såsom frivilliga sittplatser i klassrummet och kostsamma eller exkluderande skolaktiviteter, förstärkte respondenternas utanförskap. Avslutningsvis belyser således denna studie kritiska faktorer för utanförskap och erbjuder insikter som kan bidra till att skapa en mer inkluderande skolmiljö.Item Kritiska eller lydiga medborgare? En jämförande studie om utbildningskonception inom ämnesdidaktik i samhällskunskap och historia(2024-07-17) Nilsson, Kevin; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceDen här uppsatsen har undersökt vilken utbildningskonception som råder på den ämnesdidaktiska undervisningen i samhällskunskap och historia på Göteborgs universitet. Det är en viktig fråga eftersom olika utbildningskonceptioner har olika utbildningssyften och svarar upp mot skolans tudelade uppdrag i varierande grad. Skolans tudelade uppdrag innebär i det här fallet att förmedla kunskaper och värden samt utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Detta är en central del av den svenska läroplanen så det är av största vikt att ha en förståelse för vilken utbildningskonception det är som råder i olika utbildningssammanhang. För att förstå sig på begreppet utbildningskonception ramades begreppet in av olika perspektiv på utbildning och vilka effekter det har på samhället. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod och en jämförande forskningsdesign. Den kvalitativa metoden bestod av en textanalys där undervisningsinnehåll på läroplattformen Canvas granskades med hjälp av ett analysschema med idealtyper. Ett tydligt resultat som visade sig var att det fanns en skillnad mellan hur den ämnesdidaktiska undervisningen var upplagd i samhällskunskap och historia sett till utbildningskonception. Samhällskunskapens ämnesdidaktik hade ett större fokus på en demokratisk utbildningskonception och att utveckla någon form av kritiskt förhållningssätt hos lärarstudenterna där undervisningsinnehållet var öppet för tolkning i hur teorier skulle omsättas i praktiken. I historians ämnesdidaktik låg tonvikten i en vetenskapligt rationell utbildningskonception som snarare innebär en förmedling av kunskaper och värden som sedan kan appliceras i sin yrkesgärning. Undervisningsinnehållet var där mer precist förklarat och direkt kopplat till konkreta undervisningssituationer. En konsekvens av detta som diskuteras är hur dessa olika framtoningar påverkar elevernas demokratiska förhållningssätt. För att utveckla ett sådant förhållningssätt krävs att läraren har den förmågan vilket samhällskunskapens ämnesdidaktiska upplägg på ett bättre sätt banar väg för utifrån den demokratiska utbildningskonception som råder där.Item Kontroversiella globala konflikter i undervisningen En studie av lärares didaktiska val(2024-07-17) Markström, Bodil; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceStudien undersöker hur samhällskunskapslärare undervisar om kontroversiella globala konflikter samt vad som påverkar lärarnas val av undervisningssätt. Studien är en intervjustudie som utgår från ett didaktiskt perspektiv och undersöker lärares undervisning om kontroversiella globala konflikter utifrån olika typer av strategier. Resultatet visar att lärare använder sig av perspektivtagande, diskuterande och undvikande strategier när de undervisar om kontroversiella globala konflikter. De perspektivtagande strategierna innefattar vetenskapliga, historiska och etiska perspektivtagande strategier. Lärares didaktiska val i undervisning om kontroversiella globala konflikter påverkas av tre saker: elevgruppen, lärarens uppfattning om vad lärarens uppdrag innebär samt lärares erfarenheter.Item Varierande medborgarideal -en studie av medborgarideal i svenska gymnasieskolans styrdokument(2024-07-17) Erlandson, Julius; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceAccording to the swedish curriculum, education in swedish upper secondary school should stimulate students’ imagination and critical thinking while shaping them into democratic citizens. As of the writing of this study, new policy documents for the 9 general subjects which are common to all upper secondary school orientation’s have been announced. These policy documents will come into effect the coming year (2025). This study has analyzed the citizenship ideals described in the curriculum and new policy documents, examining how the development of student’s democratic competences and citizenship are described in relation to each of the subjects. The method of choice has been an ideology-analysis, based on the dimensions constructed for the study: allsidighet (versatility) and självständighet (independence). In regard to these dimensions, the citizenship ideals described in the studied documents have been evaluated. The results of the study indicate that while independence appear to be portrayed as important in all the studied documents, versatility is lacking in the policy documents for mathematics, natural science studies and physical education and health. Those subjects’ policy documents tend to pay little attention to the importance of students developing the ability to see things from different perspectives. Furthermore, in regards to most subjects both independence and versatility are primarily portrayed as important in the description of the subjects’ purpose. How independence and versatility should be implemented in the subjects’ courses and the actual teaching is often unclear.Item Demokratin på undantag En kvantitativ riskgruppsanalys av eko-auktoritära och dess implikationer för undervisning(2024-07-17) Persson, Olle; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political ScienceConcern exists if young people's increased support for authoritarian systems forecasts a loosening of liberal democracy. Attempts on explaining the increased support commonly refers to either one of two explanatory models: Bob Altemeyer's authoritarian predisposition and John Duckitt's group-authoritarianism. There also exists a discussion about crisis authoritarians, who view restrictions on democracy as a necessary means to combat societal crises. Others propose that youths have grown tired of inactive climate politics and might look towards eco-authoritarianism as a way forward. Eco-authoritarians furthermore present teachers with a controversial issue: is technocratic governance in the case of climate change reasonable? Still, empirical research on prevalence and characteristics of eco-authoritarians is virtually lacking. Using data from the Swedish SOM-institute, this paper examines whether 'generation Greta' are more eco-authoritarian than others and which factors that can predict high levels of eco-authoritarianism on an individual level. The results show that young people on average are as skeptical of eco-authoritarian governance as others. It’s further shown that eco authoritarians seem to be ambivalent towards authoritarian measures and feel threatened by climate change. This implies that eco-authoritarians could be viewed as a sub-group to crisis authoritarians and that the climate movement provides a breeding ground for eco authoritarianism. These findings are lastly discussed in an educational context. It seems as civics education have an important role to play through subject immersion in climate politics, critical discussions about the ideology's basic assumptions and refraining from using ‘tragedy of the commons’ as an analogy for the question of responsibility, among other things.