• English
    • svenska
  • svenska 
    • English
    • svenska
  • Logga in
Redigera dokument 
  •   Startsida
  • Sahlgrenska Academy / Sahlgrenska akademin
  • Institute of Medicine / Institutionen för medicin
  • Occupational and Environmental Medicine / Arbets- och miljömedicin
  • Arbete och Hälsa
  • Redigera dokument
  •   Startsida
  • Sahlgrenska Academy / Sahlgrenska akademin
  • Institute of Medicine / Institutionen för medicin
  • Occupational and Environmental Medicine / Arbets- och miljömedicin
  • Arbete och Hälsa
  • Redigera dokument
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Samband mellan sjuknärvaro, sjukfrånvaro och självskattad hälsa i den yrkesaktiva befolkningen

Sammanfattning
Sammanfattning Aronsson G, Gustafsson K & Mellner C (2009) Samband mellan sjuknärvaro, sjukfrånvaro och självskattad hälsa i den yrkesaktiva befolkningen. Arbete och Hälsa 2009;43(3) Samband mellan sjuknärvaro respektive sjukfrånvaro och hälsa undersöktes i fem svenska datamaterial (n=425-3622), från perioden 1992-2005. Syftet var att jämföra storleken på sambanden mellan sjuknärvaro respektive sjukfrånvaro och självskattad hälsa samt om dessa är betingade av arbetsorganisatoriska och ekonomiska förhållanden. Resultaten visade nästan undantagslöst signifikanta samband mellan sjuknärvaro och sjukfrånvaro respektive självskattad hälsa med högre samband mellan sjuknärvaro och hälsa. Stegvisa logistiska regressionsanalyser visade att självskattad hälsa i ett av materialen predicerades av en kombination av sjuknärvaro och sjukfrånvaro med en förklarad varians på 25,7 procent. I multipla logistiska regressionsanalyser steg oddskvoterna på ett regelbundet sätt för både sjuknärvaro och sjukfrånvaro med de högsta oddskvoterna för sjuknärvaro. Det framkom inte någon interaktionseffekt mellan de två måtten. Ju mer svårersättlig (höga närvarokrav) en individ är desto starkare är sambandet sjuknärvaro och självskattad hälsa. För sjukfrånvaro och hälsa gällde istället att sambandet var högre i gruppen som hade ersättbara arbetsuppgifter. Sjuknärvaro visade även högre samband med ohälsa än sjukfrånvaro bland individer med dålig privatekonomisk situation. Avslutningsvis diskuteras värdet av ett kombinerat sjuknärvaro- och sjukfrånvaromått och om vissa grupper i arbetslivet har sämre hälsa än vad sjukfrånvaromåttet indikerar. Nyckelord: Sjuknärvaro, sjukfrånvaro, självskattad hälsa, arbetsorganisation, ersättbarhet.
URL:
http://hdl.handle.net/2077/19794
Samlingar
  • Arbete och Hälsa
Fil(er)
gupea_2077_19794_1.pdf (243.4Kb)
Datum
2009-04-06
Författare
Aronsson, Gunnar
Gustafsson, Klas
Mellner, Christin
Nyckelord
sickness presenteeism
sickness absenteeism
self-rated health
work organization
replaceability
Publikationstyp
report
ISBN
978-91-85971-10-7
ISSN
0346-7821
Serie/rapportnr.
Arbete och Hälsa, Vetenskaplig skriftserie
2009;43(3)
Språk
swe
Metadata
Visa fullständig post

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV
 

 

Visa

VisaSamlingarI datumordningFörfattareTitlarNyckelordDenna samlingI datumordningFörfattareTitlarNyckelord

Mitt konto

Logga inRegistrera dig

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV