Åtgärder i matematik. Vad skrivs i åtgärdsprogrammet och hur ser uppföljningen ut?

Abstract

Syfte: Syftet är att undersöka vilka åtgärder som föreslås i åtgärdsprogram för elever i årskurs 8 samt på vilket sätt åtgärderna får konsekvenser i den pedagogiska verksamheten. Detta syfte ligger till grund för följande frågeställningar: Vad är det som styr vilka elever som får åtgärdsprogram? Vilka åtgärder skall genomföras enligt åtgärdsprogrammet? På vilket sätt och i vilken utsträckning följs åtgärdsprogrammen upp? Metod: Metoden för att hitta svaren på frågeställningarna är intervjuer tillsammans med genomgång av ett antal åtgärdsprogram som skrivits för elever i åk 8. 7 högstadielärare från 5 olika skolor intervjuades med en kvalitativ intervjumetodik. 13 åtgärdsprogram har analyserats huvudsakligen utifrån en kvalitativ ansats men med inslag av kvantitativ ansats. Resultat: Den starkaste styrmekanismen när det gäller vilka elever som får åtgärdsprogram är ämnesmålen för matematik i våra styrdokument, vilket framgår av alla de åtgärdsprogram som gåtts igenom. Därutöver nämner lärarna orsaker som jobbig livssituation, dåligt självförtroende, inte klarat proven eller svag motivation. Gemensamt för alla lärare är att de upplever att de saknar kunskaper kring matematiksvårigheter, och därför blir det i många fall svårt att skriva relevanta åtgärder. Detta kan då vara en orsak till att man väljer att skriva mycket allmänna åtgärdsprogram eller att man utelämnar de ämnesmässiga delarna. I de flesta åtgärdsprogrammen finns det någon eller några åtgärder på gruppnivå och i vissa fall även på organisationsnivå, men dominansen ligger på individnivå. Det är till stor del eleven som ska förändras eller jobba mer, varför man inte kan se några direkta förändringar i skolornas verksamhet med utgångspunkt i de åtgärder som föreslagits.