En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningar om barns tvåspråkighetsutveckling

Abstract

Syftet

Syftet med studien belyser hur några lärare i en förskoleverksamhet resonerar om hinder och möjligheter när det gäller barns flerspråkighet. Följande frågeställningar är centrala i undersökningen:

• Vilken syn på barns språkutveckling har pedagogerna? • Hur anser pedagogerna att man bäst utvecklar barns tvåspråkighet?

Metod

Undersökningen är kvalitativ, där datainsamlingsmetoden är halvstrukturerade intervjuar. Åtta stycken intervjuer med förskolepedagoger på två olika förskolor ligger till grund för undersökningen.

Resultat

Resultatet visar att alla de intervjuade pedagogerna anser att språk och språkutveckling är av stor betydelse och därför ges stor plats i verksamheten. Språklig stimulans i vardagen framhålls som extra viktigt. Pedagogerna framhåller att flerspråkighet och elever med annan bakgrund än det svenska ger alla möjligheter till att få kunskap om andra kulturer. Pedagogerna menar att de arbetar utifrån samma pedagogiska tänkande oavsett om barnen är flerspråkiga eller ej. De utgår från att olikheter barnen emellan är något naturligt i förskoleverksamheten. Pedagogerna är rörande överens om att mycket språklig stimulans i vardagen tillsammans med andra barn och vuxna. Pedagogerna nämner att det är positivt och intressant att få kunskap om andras kulturer och träffa människor från olika länder och att det är mycket givande för alla inblandade. Pedagogerna arbetar på samma sätt med alla barn i förskolan och de anser att det viktigaste är att barnen känner sig trygga.