God självkänsla hos förskolebarn. En kvalitativ studie om hur förskollärare vill arbeta för att främja barns självkänsla

Abstract

Syfte: Att få kunskaper om hur verksamma förskollärare ser på barns utveckling av självkänsla och hur de som förskollärare vill arbeta för att stärka barns självkänsla. Syftet är också att utröna om förskollärare anser att det finns behov av kompetensutveckling vad gäller barns självkänsla.

Teori: Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori om barnets medfödda kompetens och utveckling av självet har använts som teoretisk anknytning. Stern menar att spädbarnet från födseln handlar utifrån ett själv och att det har en inneboende kompetens. Barnet har förmågan att söka kontakt och kommunicera med omgivningen. Utvecklingen av självkänslan sker enligt Stern i relation till den sociokulturella kontext som omger barnet vilket medför att ett sociokulturellt perspektiv inkluderas i studien. Hundeide beskriver den påverkan bemötandet från andra har för utvecklingen av självet och får i denna uppsats komplettera Sterns teori.

Metod: En kvalitativ intervjuundersökning bestående av frågor med öppna svarsalternativ och i en del fall ställdes följdfrågor. Intervju gjordes med 6 förskollärare vilka arbetar på 5 olika förskolor i samma kommun.

Resultat: Förskollärarna har en god vilja till att arbeta med barns självkänsla ibland görs det medvetet ibland görs det inte medvetet. Intrycket är att det är självklart att barnen ska få en god självkänsla men ämnet är när det kommer till djupare innebörder oreflekterat. Skillnaden mellan självkänsla och självförtroende är inte helt klar vilket visar sig när förskollärarna ger exempel på situationer i verksamheten som syftar till att stärka barns självkänsla. Det uttrycks tankar om betydelsen av att barnets känslor blir bekräftade, men det framkommer inte tydligt hur bekräftandet ser ut i olika situationer. Undersökningen visar att det finns en önskan om kompetensutveckling hos alla förskollärarna.