UNGEFÄR LIKA BRA Undersökning av en språkbytesprocess bland ungdomar i en internationell miljö

Abstract

Elever på internationella skolor lever och verkar i en flerspråkig miljö, vilket påverkar deras språkanvändning. Uppsatsen har sin grund i frågorna; Hur ter sig elevernas språkliga situation i den flerspråkiga miljö vari de lever? Hur definieras begreppet modersmål? Vad betyder begreppet förstaspråk? Vad är tvåspråkighet? Vem är flerspråkig? Hur kommer det sig att individens modersmål ersätts som starkaste språk av ett andra- eller främmandespråk? Vad bidrar till att modersmålet förblir starkt trots många år i ett annat land? Vad är egentligen en språkbytesprocess? Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som bidrar till språkbyte och språkbevarande i en språkbytesprocess bland ungdomar i en internationell miljö. Uppsatsen avser också belysa den problematik som uppstår i förhållandet mellan modersmål och förstaspråk i en pågående språkbytesprocess. Som en teoretisk bakgrund till såväl de uppkomna frågorna som uppsatsens syfte, behandlas begreppen modersmål, förstaspråk, andraspråk, främmandespråk, tvåspråkig- och flerspråkighet, majoritetsspråk/minoritetsspråk, gruppindelningar av tvåspråkiga individer, migranter samt faktorer som bidrar till språkbyte och språkbevarande. Undersökningen har skett meddelst en enkät bestående av sakfrågor och attitydfrågor. Urvalet består av 53 informanter, vilka har svenska som enda modersmål, är födda mellan 1986 och 1991, och går på internationella skolor i länder där engelska inte är ett officiellt språk. Enkätundersökningen visar att en språkbytesprocess pågår i informantgruppen. De faktorer som bidrar till språkbyte är skolan, det sociala umgänget samt fritidsaktiviteterna. De faktorer som bidrar till språkbevarande är föräldrarna, kontakten med Sverige och undervisningen i svenska. Media är en faktor som påverkar både språkbyte och språkbevarande, och möjligen kan det faktum att informanternas föräldrar arbetar i en flerspråkig miljö sägas ha en dubbel påverkan i språkbytesprocessen. Svenskan är utan tvekan informanternas modersmål, då detta var det första språk de lärde sig. Enkätundersökningen visar dock på att modersmålet inte är förstaspråk för det stora flertalet informanter som har bott utanför Sverige längre än fem år. Många upplever sig behärska ett annat språk bäst. De finner att detta språk är lättast att skriva, läsa, tala och lyssna på, samt lättast att uttrycka både åsikter och känslor på. Majoriteten av informanterna anger också att de oftast använder ett annat språk än modersmålet i vardagen. Sett ur författarens perspektiv förefaller det relevant att dela upp begreppet förstaspråk; där första språk avser det språk som individen lärde sig först, och förstaspråk avser det språk som individen ser som sitt främsta språk.