Problemas culturales con la traducción española de "Emil i Lönneberga"

Abstract

Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga översattes till spanska på 70-talet och är starkt förknippade med svensk kultur i början av 1900-talet. Denna teoretiska studie kommer att undersöka hur den svenska kulturen är överförd i de spanska versionerna om Emil. Syftet med det här arbetet är alltså att undersöka några kulturella problem som den spanska översättningen av "Emil i Lönneberga" kan ha. De böcker vi har valt att analysera är "Emil i Lönneberga" (1963), "Nya hyss av Emil i Lönneberga" (1966) och "Än lever Emil i Lönneberga" (1970). De spanska motsvarigheterna är "Otra vez Miguel" (1979), "Nuevas aventuras de Miguel" (1978) och "Miguel el travieso" (1978). En jämförelse mellan de svenska böckerna och de spanska motsvarigheterna görs utifrån begreppen "domesticacion" och "foreignization". Dessa två begrepp har två olika innebörder; "domestication" innebär att översättaren har valt att anpassa översättningen till målkulturen, och vid användning av "foreignization" har man försökt bibehålla en så ursprunglig översättning som möjligt. Det är med hjälp av dessa två uttryck som vi har analyserat svenska egennamn, uttryck, kultur, traditioner samt översättning av småländsk dialekt som beskrivs i de svenska böckerna om Emil. Resultatet visar att översättaren har valt att använda sig av båda metoder; "domesticacion" för att göra texten begriplig för de spansktalande läsarna samt "foreignization" när direktöversättning och bibehållning av egennamn är gjord.