Vetenskaplig kommunikation inom utbildningsområdet. Två empiriska studier

Abstract

Forskningen om utbildning och lärande är omfattande. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om denna forskning och dess förutsättningar. Forskning ses som ett system för kunskapsbildning och det som studeras är detta systems interna kommunikation i form av publikationer och referenser. Två empiriska studier redovisas; en storskalig registerstudie av publiceringsmönster inom utbildningsforskning och en kvalitativ studie av referenserna till en högt citerad klassrumsstudie. Registerstudien kartlägger 653 forskares publicering under perioden 2004-2008. Forskarna är verksamma vid tre svenska universitet, inom vitt skilda discipliner. Cirka 4 000 publikationer har kategoriserats med avseende på publikationstyp, språk och publiceringskanal. Studien finner inget stöd för att utbildningsforskning publiceras i kanaler med lägre kvalitetskrav än annan forskning. En stor andel av publiceringen sker i internationella fackgranskade tidskrifter, av vilka en stor andel dock inte ingår i den dominerande citeringsdatabasen Thomson Web of Science. Uppsatsens andra studie följer hur en klassisk undersökning av undervisningen i en lågstadieklass har refererats i internationell utbildningsforskning. Studien bygger på ett slumpmässigt urval av 90 vetenskapliga artiklar som har citerat studien under perioden 1980-2009. En kvalitativ analys av texten runt referenserna visar att utbildningsforskningen associerar den till fyra typer av innehåll och använder referensen på fyra olika sätt, samt att både innehåll och användning förändras över tid. Resultaten har implikationer för förståelsen av de kvalitetsmått som används för att bedöma forskning och fördela resurser mellan forskningsområden och lärosäten, i Sverige och utomlands. Uppsatsen bidrar till den internationella debatten om utbildningsforskningens kvalitet och användbarhet samt belyser problem och möjligheter för utbildningsforskningen i relation till idealet om kumulativitet.