• English
    • svenska
  • svenska 
    • English
    • svenska
  • Logga in
Redigera dokument 
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Swedish / Institutionen för svenska språket (-2021)
  • Kandidatuppsatser (Department of Swedish / Institutionen för svenska språket)
  • Redigera dokument
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Swedish / Institutionen för svenska språket (-2021)
  • Kandidatuppsatser (Department of Swedish / Institutionen för svenska språket)
  • Redigera dokument
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Vilka normer för språkriktighet? En undersökning av språkforskares syn på språkriktighetsnormer och bedömning av dessa på gymnasieskolans svenska 1-kurs.

Sammanfattning
Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur man som lärare ska bedöma språkriktighet på gymnasieskolans svenska 1-kurs. Jag har tagit avstamp i den formulering som framgår av kursplanens kunskapskrav, att eleven i huvudsak kan följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Därefter har jag genomfört kvalitativa intervjuer med ett antal olika språkforskare för att fånga deras syn på vad detta innebär samt vilken nivå av korrekt språkriktighet de anser att gymnasieelever bör behärska för att de ska bedömas nå upp till kunskapskravet. Slutsatsen jag dragit av min intervjuundersökning är att språkforskare generellt sett prioriterar tydlighetsfaktorn och störningsfaktorn när de redovisar vad det innebär att i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Detta innebär att texten ska vara så pass tydlig och så pass störningsfri att läsaren kan ta sig igenom den utan att störa sig på den språkliga formen, samtidigt som budskapet i texten går fram utan att läsaren ska behöva tänka till för att förstå vad skribenten vill ha sagt. Vilken grad av korrekt språkriktighet som är rimlig att efterfråga av gymnasieelever tycks dock vara svårt att få ett entydigt svar på. Detta beror troligen på att det finns så många aspekter att ta hänsyn till att helhetsbedömning tycks vara det mest relevanta. I denna helhetsbedömning inkluderas aspekter som stavning, meningsuppbyggnad, genre- och situationsanpassning, idiomatik, interpunktion, styckeindelning, textbyggnad och disposition, dvs. element som de olika språkforskarna anser bör fungera för att texten ska vara begriplig och störningsfri. Men hur mycket eller hur många fel som får förekomma för att texten ändå kan anses (i huvudsak) följa skriftspråkets normer för språkriktighet är en fråga vars svar skiljer sig mellan de olika språkforskarna.
Examinationsnivå
Student essay
Övrig beskrivning
Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, LSV410 Svenska språket 15 hp Termin: HT13 Handledare: Rakel Johnson
URL:
http://hdl.handle.net/2077/37838
Samlingar
  • Kandidatuppsatser (Department of Swedish / Institutionen för svenska språket)
Fil(er)
gupea_2077_37838_1.pdf (247.9Kb)
Datum
2015-01-08
Författare
Sjöstrand, Louise
Nyckelord
Svenska
språkriktighet
språkriktighetsnormer
skriftspråksnormer
kunskapsbedömning
Språk
swe
Metadata
Visa fullständig post

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV
 

 

Visa

VisaSamlingarI datumordningFörfattareTitlarNyckelordDenna samlingI datumordningFörfattareTitlarNyckelord

Mitt konto

Logga inRegistrera dig

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV