Arbetslivsinstitutets expertkommitté för ergonomiska frågor Dokument 2. Ländryggsbesvär i sjukvårdsarbete

Abstract

Nursing work in close contact with patients often involves both heavy loads and unfavourable body positions. It also often includes elements such as "save the patient" situations, for example where the patient's legs give way or where the patient is about to fall out of a bed or off a chair. Such situations can cause uncontrollable loads in the nursing staff, loads which irrefutably can be assumed to give rise to injuries to the back and other parts of the body. A considerable number of studies of nursing staff have shown the connection between moving patients and lower back problems. Factors in the work which have significance for this connection are staff density and the use of aids for moving patients. Most studies use medical staff as a control group, which should lead to underestimation of the risk of developing lower back problems. Today there are no studies which show that work organisational as well as psychological and social factors cause lower back problems. However, there are studies which show that these factors can be of significance for consequences and maintenance of lower back problems, by affecting for example perception of pain and tendency to report illness. The proportion of nurses on medical wards has increased and the new forms of medical care mean that the nurses spend more time in direct care of patients than earlier. The physical load has increased with respect to the increasing age of the nursing staff. As in all types of work-related back trouble, back problems in nursing work can develop into chronic pain syndromes. Statistics show that several professions have similar high prevalences of back trouble to those of nursing staff. It is likely that these problems mainly lead to sick leave in the case of heavy work. Programs which have been carried out as preventive measures do not show unequivocal positive results. However, it has been shown that relatively easy fitness training during working hours leads to a reduction in back problems. There is a great need to carry out prospective studies with preventive programs.

Patientnära sjukvårdsarbete innehåller ofta både tunga belastningar och ogynnsamma kroppspositioner. Sjukvårdsarbete inkluderar inte sällan också moment av typen "rädda patienten"-situationer till exempel där patientens ben viker sig eller där patienten är på väg att ramla ur en säng eller en stol. Sådana situationer kan åstadkomma okontrollerbara belastningar hos sjukvårdspersonalen, belastningar vilka ovedersägligen kan tänkas ge upphov till skador bland annat i ryggen. Ett stort antal studier av vårdpersonal har visat på samband mellan patientförflyttning och ländryggsbesvär. Faktorer i arbetet som har betydelse för detta samband är personaltäthet och användning av förflyttningshjälpmedel. De flesta studier har vårdanställda som kontrollgrupp vilket borde leda till underskattning av risken att få ländryggsbesvär. Idag saknas studier som visar att arbetsorganisatoriska samt psykologiska och sociala faktorer orsakar ländryggsbesvär. Däremot finns studier som visar att dessa faktorer kan ha betydelse för konsekvenser och vidmakthållande av ländryggsbesvär genom att påverka exempelvis smärtupplevelse och rapporteringsbenägenhet av sjukdom. Andelen sjuksköterskor på vårdavdelningar har ökat och de nya vårdformerna gör att dessa ägnar sig mer åt direkt patientomvårdnad än tidigare. Den fysiska belastningen har blivit större med hänsyn tagen till vårdpersonalens stigande ålder. Ryggbesvär vid sjukvårdsarbete kan liksom alla andra typer av arbetsrelaterade ryggbesvär utvecklas till kroniska smärtsyndrom. Statistiken visar att flera yrken har liknande höga prevalenser av ryggbesvär som vårdpersonal. Det är troligt att dessa besvär leder främst till sjukskrivning vid tungt arbete. Åtgärdsprogram som genomförts i förebyggande syfte visar inga entydiga positiva resultat. Dock har relativt lätt styrketräning under arbetstid visats leda till minskade ryggbesvär. Det finns ett stort behov av att genomföra prospektiva studier med åtgärdsprogram.