Violence in caring : Risk factors, outcomes and support

Abstract

The overall aim of this dissertation is to promote knowledge of violence against personnel in municipal caring by studying its magnitude, the risk factors involved, its consequences, and the significance of social support and prevention. A subsidiary aim was to develop methods for surveying and analyzing workplace violence in a care setting. The five papers in this dissertation are based upon three studies: a pilot study; a literature review based on database searches; and, a nationwide questionnaire survey of the seven largest occupations in municipal nursing and caring (administrators, nursing specialists, supervisors, direct carers, nursing auxiliaries, assistant nurses, and personal assistants). A total of 2,800 individuals were covered by the survey. Violence was defined broadly, encompassing both verbal and physical aggression aimed at personnel. The pilot study consisted in the testing of a recording form (list) to be used in the workplace, which resulted in a large number of violent incidents being reported. The literature review highlighted five distinct focuses of research on violence in a work setting. With the review as a foundation, a model for the identification and analysis of risks of violence was developed. The model operates at three levels: individual (specific factors), workplace (situational factors), and organization (structural factors). It was found in the questionnaire study that over half of respondents had been exposed to violence or threat of violence on one or several occasions over the previous year. Over nine percent reported that they had been exposed on a daily basis, but there were also cases of aggravated physical violence. All occupational groups were exposed, but degree of exposure varied between groups. Low age and short occupational tenure proved to act as risk factors, as too did certain types of workplaces, working full-time with patients/clients, reorganization (downsizing), and high workload. The consequences of acts of violence were many and varied. Financial, health-related, emotional, work-related, and social impacts were all reported. One out of five victims of violence sustained physical injuries, and emotional reactions were common. Violent acts did not only affect work with care recipients but also impacted on personnel s leisure time. Scarcely four out of ten had received support or help following an act of violence, while six out of ten stated that some kind of preventive intervention had been made in their workplace. The overall results indicate that violence is a work-environment problem within the health-and-care sector. Indeed, for many it is a daily recurring problem. Acts of violence have different consequences according to the individual and the workplace.

Våld i omsorgsarbete Riskfaktorer, konsekvenser och stöd Avhandlingens övergripande syfte är att öka kunskapen om våld mot personal i kommunalt omsorgsarbete genom att studera dess magnitude, riskfaktorer, konsekvenser och betydelsen av social support och prevention. Ett ytterligare syfte var att utveckla metoder för kartläggning och analys av våld i omsorgsarbete. Avhandlingen grundar sig på tre studier, vilka behandlas i fem papers: en pilotstudie, en litteraturinventering i ett antal databaser och en rikstäckande enkätundersökning bland de sju största yrkesgrupperna inom kommunal vård- och omsorg (handläggare, specialister, föreståndare, vårdare, vårdbiträden, undersköterskor och personliga assistenter). Totalt 2 800 personer ingick enkätstudien. I avhandlingens studier definieras våld brett och omfattar både verbal och fysisk aggression mot personal. Under pilotstudien provades en registreringslista för lokalt arbetsmiljöarbete och ett stort antal incidenter rapporterades. Litteraturinventeringen lyfte fram fem skilda fokus i forskningen om våld i arbetssammanhang. En modell för identifiering och analys av våldsrisker utvecklades, bl a med litteraturinventeringen som bas. Modellen tar fasta på tre nivåer i en organisation, d v s individ (specifika faktorer), arbetsplats (situationella faktorer) och organisation (strukturella faktorer). Resultaten från enkätstudien visade att över hälften av de svarande hade blivit utsatta för våld eller hot om våld en eller flera gånger under det senaste året. Över nio procent uppgav att de blivit utsatta dagligen. Verbalt våld var vanligt, men även grövre fysiskt våld förekom. Alla yrkesgrupper var utsatta men graden varierade. Låg ålder och kort anställningstid visade sig vara riskfaktorer. Typ av arbetsplats, att arbeta hela tiden med vårdtagare, omorganisation (downsizing) och hög arbetsbelastning var andra riskfaktorer. Konsekvenserna av våldshändelserna var många och varierande. Ekonomiska, hälsorelaterade, emotionella och arbetsrelaterade samt sociala konsekvenser rapporterades. En av fem hade fått fysiska skador. Emotionella reaktioner var frekventa. Våldshändelser påverkade inte bara arbetet med vårdtagarna utan också fritiden. Knappt fyra av tio hade fått stöd och hjälp efter våldshändelsen. Sex av tio rapporterade att förebyggande insatser hade genomförts på arbetsplatsen. Avhandlingens samlade resultat pekar på att våld är ett arbetsmiljöproblem inom vård- och omsorgssektorn. Det är ett dagligt problem för många. Våldshändelser kan leda till olika konsekvenser för individen och för arbetsplatsen. Nyckelord: Våld, vård- och omsorgspersonal, riskfaktorer, arbetsförhållanden, konsekvenser, hjälp och stöd, förebyggande, modell, registrering