Att förebygga BPSD-symtom - Betydelsen av ett personcentrerat arbetssätt inom vården av personer med demenssjukdom utifrån ett ledarperspektiv
Sammanfattning
Bakgrund: Sedan sent 90-tal har man, genom att arbeta efter begreppet personcentrerad vård, sett
detta som en förbättring av vårdkvalitén. Många studier har gjorts i ämnet och man har även infört
personcentrerad vård som ett arbetssätt på vissa ställen. Att gå från uppgiftsorienterad vård till
personcentrerad vård är ett paradigmskifte. Det finns uppgifter om att man kommit längre inom
kommunerna än landstingen/regionerna.
Syfte: Att beskriva och undersöka chefer och ledares syn på faktorer som påverkar omställningen till
ett personcentrerat arbetssätt i vård och omsorg av äldre personer med demenssjukdom.
Metod: Intervjuer genomfördes, i ett pågående forskningsprojekt genom Göteborgs universitet, som
fokusgruppsintervjuer innan ett personcentrerat arbetssätt implementerats i verksamheterna där chefer för två demensboende utgjorde informanterna. Intervjumaterialet transkriberades med ljudfiler från
intervjuerna som grund. Materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet
blev fem huvudkategorier, personcentrerad vård, utveckling, samarbete, utbildning och arbetsmiljö.
Resultatet visade att ledarna hade en positiv syn på personcentrerat arbetssätt. Det var tydligt att
möjligheten att själva påverka arbetsmiljön var stor med detta arbetssätt genom att ha samarbete
mellan professioner. Man upplevde att det borde var tillgodo för både ekonomi, arbetsmiljö och trivsel
för både personal och boende. Cheferna hoppades på mycket positiva effekter och de kommer fortsätta
arbeta på det sättet även efter forskningsprojektets slut även fast de var medveten om att det är ett
pågående arbete som kräver engagemang och kontinuerlig utbildning av personal. Man hoppades att arbetssättet skulle ge spridning och att fler anammade det.
Examinationsnivå
Student essay
Övrig beskrivning
Background: Since the late 1990s, working through the concept of person-centered care has been
seen as an improvement in quality of care. Many studies have been conducted on the subject, and
person-centered care has also been introduced as a way of working in some places. Going from taskoriented
care to person-centered care is a paradigm shift. There is evidence that the municipalities
have gone further than the county councils / regions.
The purpose of this study was to find out what is required of leadership to introduce a person-centered
approach, aimed at persons with dementia, and what view leaders have on it.
Method: Interview material that consisted of both transcribed material and audio files came from an
ongoing research project in Gothenburg municipality. Part of this material was data for this study,
where managers for two dementia residents formed the informants. The material was analyzed with
qualitative manifest content analysis. The result was five main categories, person-centered care,
development, cooperation, education and the working environment.
Result: The result showed that the leaders had a positive view of person-centered care approaches. It
was clear that the ability to influence the work environment itself was great with this approach by
working together between professions. It was felt that it was provided for both economy, work
environment and well-being for both staff and residents. The managers saw very positive effects and
they hoped to continue to work that way, even though they were aware that there is an ongoing work
that requires commitment and continuous training of staff. It was hoped that the working method
would spread and that more people embraced it.
Keywords: Person-centered approaches, teamwork, overall vision, work environment, education,
development
Fil(er)
Datum
2018-02-22Författare
Agrér, Martin
Borgman Magnusson, Ulrika
Nyckelord
Personcentrerat arbetssätt
teamarbete
helhetssyn
arbetsmiljö
utbildning
utveckling
Språk
swe