• English
    • svenska
  • English 
    • English
    • svenska
  • Login
View Item 
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of pedagogical, curricular and professional studies / Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP)
  • Magisteruppsatser (IDPP)
  • View Item
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of pedagogical, curricular and professional studies / Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP)
  • Magisteruppsatser (IDPP)
  • View Item
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Sveriges nationella minoriteter – föremål för tystnadens kultur? En kritisk kvalitativ innehållsanalys av styrdokument för lärarutbildning och grundskola.

The national minorities of Sweden – an object for the culture of silence? A critical qualitative content analysis of steering documents for teacher education and elementary school.

Abstract
År 2000 ratificerade Sverige två avtal från Europarådet som innebar ett erkännande av Sveriges fem nationella minoriteter, samt ett stärkt skydd för grupperna. Avtalen resulterade även i att lärare i årskurs 4–6 blev skyldiga att undervisa om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken inom de fyra ämnena svenska, religionskunskap, historia och samhällskunskap. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån svenska lärarstudenter förbereds för att hantera kraven om att ge eleverna kunskaper och insikter gällande de nationella minoriteterna i Sverige i grundskolan år 4–6. För att genomföra studien granskas kurs- och läroplaner på två olika nivåer. Den ena nivån motsvarar läro-och kursplaner för årskurs 4–6 och den andra nivån motsvarar kursplaner för lärarutbildningar på olika högskolor och universitet runtom i Sverige. Nivåerna kopplas sedan samman för att analysera och diskutera resultaten. Genom kritisk teori och läroplansteori som teoretiska ramverk blir det möjligt att diskutera hur kunskap och sanningar skapas, vilka som blir inkluderade och för vilka den relativa kunskapen och sanningen är fördelaktig. Kvalitativ innehållsanalys används som metod för att systematiskt kategorisera datainsamlingen, samt för att se både det som fanns manifest och latent i texterna. Utifrån granskningen av Lgr11 och tillhörande kommentarmaterial kan det anses svårt för en lärare i årskurs 4–6 att veta när, vad och hur området ska inkluderas i undervisningen. De granskade kursplanerna för lärarutbildningarna visar även att lärarstudenter överlag inte blir förberedda för att undervisa om de nationella minoriteterna i samtliga av de fyra valda ämnena. En lärare som inte har ett eget intresse i området riskerar därför att undvika momentet som en del i sin undervisning i de fyra ämnena, trots dess explicita omnämnande i styrdokumenten. Således främjas inte de nationella minoriteternas ställning och rättigheter i samhället.
Degree
Student essay
URI
http://hdl.handle.net/2077/59636
Collections
  • Magisteruppsatser (IDPP)
View/Open
gupea_2077_59636_1.pdf (743.7Kb)
Date
2019-03-11
Author
Jonsson, Kajsa
Keywords
Undervisning, lärarutbildning, kursplaner, läroplanen, nationella minoriteter, minoritetsspråk och urbefolkning
Series/Report no.
HT18-2930-025-L6XA1A
Language
swe
Metadata
Show full item record

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV
 

 

Browse

All of DSpaceCommunities & CollectionsBy Issue DateAuthorsTitlesSubjectsThis CollectionBy Issue DateAuthorsTitlesSubjects

My Account

LoginRegister

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV