Vilken roll har undantagsbestämmelsen i matematik? En intervjustudie med rektorer, lärare och specialpedagoger på högstadiet

Abstract

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur användandet av undantagsbestämmelsen uppfattas i en skolpraktik på högstadiet främst utifrån ämnet matematik. Frågeställningar: • Hur uppfattar rektorer, lärare och specialpedagoger undantagsbestämmelsens funktion i skolsystemet? • Hur ser erfarenheter av undantagsbestämmelsen ut i matematik på högstadiet? • Hur uppfattar rektorer, lärare och specialpedagoger bestämmelsen i förhållande till matematik? Metoden som används är kvalitativa intervjuer som är halvstrukturerade. Urvalsgruppen för studien är två rektorer, tre matematiklärare och två specialpedagoger. Resultatet visar att undantagsbestämmelsens funktion uppfattas som positiv men att den är svår att tolka då formuleringen av lagtexten anses otydlig. Arbetet och rutiner kring bestämmelsen på skolor varierar. Erfarenheter av bestämmelsen i matematik på högstadiet tycks vara få. Matematik verkar vara ett särskilt svårt ämne att koppla till bestämmelsen. Förhållandet mellan matematikhinder och undantagsbestämmelsen har få givna kopplingar. Dyskalkyli, föreställningsförmåga och arbetsminne är de möjliga kopplingar som nämns. Uppfattningen är att extra anpassningar och särskilt stöd oftast kan lösa de hinder som uppstår inom matematik för elever. Tolkningsutrymmet i styrdokument skapar moraliska dilemman som lärare ställs inför vid bedömning och eventuell aktualisering av undantagsbestämmelsen. Lärare påverkas av yttre påtryckningar som kan inverka på deras bedömningsarbete där bestämmelsen kan vara en del. Med anledning av att bestämmelsen anses svår att tolka och särskilt komplicerad att koppla till matematik borde varje enskilt fall noggrant diskuteras lokalt med den expertis som finns att tillgå.