Läsa-, skriva-, räknagarantin: en garanti för åtgärder eller resultat? En kvalitativ intervjustudie om lärares och speciallärares upplevelser och beskrivning av läsa-, skriva-, räknagarantin med fokus på läsa- och skrivadelen

Abstract

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och speciallärare upplever och tolkar den nya läsa-, skriva-, räknagarantin med fokus på läsa- och skrivadelen, och hur garantin implementerats. Syftet var vidare att ta reda på hur nämnda yrkeskategorier upplever och beskriver arbetet med tidiga insatser i förhållande till garantin. Studien utgick från en hermeneutisk ansats, vilket innebar att tolkningen av svaren från respondenterna utgick från den förförståelse och den erfarenhet som fanns av det studerade ämnet hos intervjuarna. De specialpedagogiska perspektiven kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv och dilemmaperspektivet användes som teoretiska utgångspunkter tillsammans med teorier om skolutveckling. Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ studie som genomfördes med semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Tre lärare och tre speciallärare intervjuades. För sortering och kategorisering av det insamlade materialet användes en induktiv process med en tabellmodell enligt Scherp (2013). Resultatet visade att elever ofta får det stöd som de har rätt till, men att stödet många gånger inte sätts in tidigt. Elever kan enligt respondenterna få vänta på stödinsatser. Detta kunde enligt respondenterna bero på att det saknades tid, ekonomiska förutsättningar eller specialpedagogisk kompetens. Resultatet visade också att det hos flera respondenter saknades kunskap om läsa-, skriva-, räknagarantin och vad som ingår i den. Resultatet visade vidare att flertalet av respondenterna saknade någon form av fortbildning kring garantin, och att detta efterfrågades.