Kommunikativa drag i relation till matematikuppgifter- en observationsstudie av matematiklektioner på lågstadiet.

Abstract

Syftet med studien är att identifiera hur kommunikativa drag relaterar till uppgifter som används i matematikundervisningen. För att besvara studiens syfte ställs frågor om relationen däremellan. Den första frågan handlar om under vilka faser i en serie sammanlänkade uppgifter som särskilda kommunikativa drag används. Den andra frågan är hur lärare använder kommunikativa drag för att leda matematiska samtal i undervisningen med sammanlänkade uppgifter.

Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt, där de sociomatematiska normer som finns i klassrummet har inverkan på hur lärare och elever agerar. För att undersöka vilka kommunikativa drag som används har ett konceptuellt ramverk som beskriver olika kommunikativa drag använts. I studien har videoinspelade filmer analyserats som alla är fortbildningsmaterial ur serier av läromedlet Contexts for learning mathematics (Fosnot & Dolk, 2001). Varje lektion innehåller en helklassundervisning, där läraren undervisar med kommunikativa drag ur en serie sammanlänkade uppgifter. Analysen av tre lektioner visar att trots att relationen mellan faserna med uppgifter i serien och de kommunikativa drag som används varierar, finns ett mönster som framträder. Det är att dragen beskriva, återge och tänk tyst finns med i den inledande fasen av samtliga lektioner. I två av tre lektioner används en större variation av drag i den utmanande fasen av serien än i de andra faserna. Gemensamt för lektionerna är att lärare använder kommunikativa drag i undervisning med sammanlänkade uppgifter på tre olika sätt: genom att lyfta flera olika strategier, låta elever få tid att tänka samt att fördjupa det matematiska innehållet.