Ledarskapets roll för ett fungerande klassrumsklimat – ur gymnasielärares perspektiv

Abstract

Syftet med detta arbete har varit att få en fördjupad kunskap om och förståelse för hur gymnasielärare genom sitt ledarskap arbetar för att få ett gott klassrumsklimat. För att kunna uppfylla detta syfte har en fenomenologisk kvalitativ ansats använts där intervjuer med sex gymnasielärare har genomförts. Studien har genomsyrats av ett induktivt angreppssätt. Genom en tematisk analys har empirin sammanställts och analyserats. Studien har utgått från följande två frågeställningar: ● Hur ser lärare på betydelsen av sitt ledarskap för skapandet av ett gott klassrumsklimat? ● Vilka möjligheter och hinder upplever sig lärarna ha för att uppnå ett gott klassrumsklimat? En önskan har varit att redovisa olika aspekter av ledarskap i klassrummet och hur ett gott klassrumsklimat kan uppnås. I undersökandet av vilka egenskaper som är viktigast att ha som ledare i klassrummet blev det synligt att tydlighet är en av de viktigaste egenskaperna. Även vikten av att ledaren är trygg i sig själv och har modet att säga ifrån var tydliga och viktiga egenskaper. Det verkar vara fördelaktigt att en lärare även kan anpassa sin styrning efterhand som gruppen mognar. Att ha struktur, vara lyhörd och vara en bra förebild anses likaså vara viktiga ledaregenskaper. En av de mest väsentliga egenskaperna anses vara förmågan att kunna anpassa sitt ledarskap till elevgrupp och situation. Dessutom blev det tydligt att hur ledarens relationsarbete ser ut, har en avgörande betydelse för skapandet av ett gott klassrumsklimat. Ju mer en lärare satsar på att bygga varma relationer med sina elever samt eleverna emellan, desto bättre klassrumsklimat upplever lärarna att de får. I ett sådant klimat finns ömsesidig respekt och eleverna känner sig trygga, sedda, lyssnade på, kan prata fritt, våga göra fel och fråga när de inte förstår. Arbetet med att uppnå ett gott klassrumsklimat börjar dag ett med en ny klass och pågår kontinuerligt genom hela studietiden.