Magisteruppsatser (Department of Sociology and Work Science / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/29679

Browse

Now showing 1 - 20 of 35

Nya Turismföretag - en kvalitativ studie kring faktorer för ökat turismföretagande med utgångspunkt inom Destination Läckö Kinnekulle
(2012-10-02) Stenberg, Elisabeth; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Studien syftar till att identifiera faktorer vilka kan främja ett ökat turismföretagande. Det är en kvalitativ studie som främst baseras på 21 intervjuer som genomförts inom det område som den empiriska delen av studien omfattar, Destination Läckö Kinnekulle, vilket innefattar Götene och Lidköping med omnejd. Studien visar att de flesta insatser som genomförts har viss positiv inverkan för turismnäringen, men på olika sätt. Turismnäringen är omfattande och påverkas av många aspekter i samhället. De som främst startat turismföretag är inom studien kvinnor som drivs av ett brinnande intresse och som ser företagandet mer som en livsstil. Turismföretagarna besitter själva kunskap, kreativitet och förmåga att driva verksamheten. De efterfrågar stöd och konkreta nätverk främst rörande marknadsföring, finansiering och alla de regelverk som omgärdar turismföretagare. Främsta drivkraft hos turismföretagare verkar vara att kunna få arbeta med sitt intresse och de motiveras som bäst av passion för verksamheten.
Offentlig och privat etisk upphandling - En explorativ jämföresle
(2012-12-14) Stofkoper, Mirjam; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Gräsrotsorganisationer, även kallad Non Governmental Organizations (NGO), och media har på senare år inte bara riktat uppmärksamhet mot multinationella företag, utan även den offentliga verksamhetens konsumtion har granskats. Det har medfört en samhällsdebatt att etiskt ansvar berör även offentlig upphandling. En lagändring i Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), sedan juli 2010, medför att upphandlande enheter numera uppmanas att ta etisk hänsyn i upphandlingar. Inom privat näringsliv är etisk upphandling en del av företagets CSR-strategi, som är ett frivilligt åtagande. Etisk upphandling går ut på att krav ställs på leverantörer att arbeta efter uppförandekoder som främjar mänskliga rättigheter i arbetslivet. Jag har valt att genomföra studien om etisk upphandling, eftersom det innebär en påverkansfaktor att främja förbättrade arbetsvillkor för arbetare i ett globalt perspektiv. Det finns dock få genomförda studier kring området, därför har en explorativ ansats varit lämpligt. Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara likheter och skillnader mellan offentlig upphandling och privat näringsliv i avseende på processen att ta etiskt ansvar i leverantörsleden. I studien har jag tagit reda på likheter och skillnader i avseende på den mer lagbundna regleringen, uppföljningen och kontrollen av etisk offentlig upphandling och det motsvarande frivilliga ansvaret inom ett privat multinationellt företag. För detta ändamål har jag använt mig av en kvalitativ ansats i form av intervjuer med kompletterande dokument och internetbaserat information. Metodiken för datainsamling och analys har präglats av en Grouded Theory inspirerat ansats. Min önskan med studien är att bidra med underlag för vidare forskning. Det jag har kommit fram till genom studien är att tre huvudfaktorer, med underliggande kategorier, spelar in för att kunna beskriva och förklara likheter och skillnader. Strukturella faktorer (förutsättningar) påverkar hur implementering och genomförande (processen) sker. Ställda krav skall följas upp, genom revision, för att få effekt (konsekvens). Med revision menas i detta sammanhang uppföljning och kontroll av arbetsförhållandena, som skall vara i enlighet med de avtalade uppförandekoderna. Likheterna mellan offentlig och privat etisk upphandling förklaras genom att båda verksamheterna påverkas av händelser samt olika intressenters förväntningar, som driver verksamheterna till att ta ett etiskt ansvar. Båda verksamhetstyperna samverkar med andra aktörer med i samma situation, vilket underlättar genomförande av etisk upphandling. Privat verksamhet har däremot andra förutsättningar för genomförande och revision, som underlättar att bygga långsiktiga relationer med leverantörer. Skillnaderna mellan offentlig och privat verksamhet förklaras genom att regleringen genom LOU å ena sidan innebär ett mandat att krav bör ställas, men å andra sidan ett hinder för att etablera långsiktiga relationer, vilket det studerade privata företaget har möjlighet till genom det frivilliga åtagande. LOU innebär en däremot en möjlighet att påverka leverantörer att arbeta med sitt CSR-arbete, genom sitt etiska ansvar i leverantörskedjan.
Från koncept till vardag En studie av hur employer branding färdas inom Göteborgs Stad
(2013-03-22) Skönblad, Sofia; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Employer branding är en strategi som används i syfte att försäkra sig om tillgången på framtida anställda. I Göteborgs Stad kallas arbetet med employer branding för Attraktiv arbetsgivare. Bakgrunden till satsningen är en ökande konkurrens om arbetskraften. Studiens syfte är att undersöka vad Attraktiv arbetsgivare innebär för chefer inom Göteborgs Stad. Vidare syftar studien till att utreda vilken betydelse olika tolkningarna kan få för det fortsatta arbetet med Attraktiv arbetsgivare och hur cheferna upplever möjligheterna att integrera Attraktiv arbetsgivare med sina befintliga ansvarsområden. Attraktiv arbetsgivare ses som en idé som sprids till organisationens mellanchefer. Teori och tidigare forskning utgår ifrån översättningsteori som används för att förstå idéspridnings-processen. För att förklara processen när en idé anländer till en ny kontext används kontextualiseringsregler. Teoridelen innehåller även ett avsnitt som berör mellanchefers organisatoriska position och arbetssituation. Studien är kvalitativ och intervjuer har valts som metod. Empirin består av sju semistrukturer-ade intervjuer med mellanchefer inom olika enheter på en förvaltning inom Göteborgs Stad. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats genom kategorisering. De teman som identifierats har ställts i relation till Göteborgs Stads arbetsgivarerbjudande, som är en central del av konceptet Attraktiv arbetsgivare. Studien fann att cheferna genom sina översättningar berikade Attraktiv arbetsgivare genom att konkretisera vad idén innebär i de lokala kontexterna. Att arbetsgivarerbjudandet kan sägas ha en hög grad av omformbarhet underlättar översättningsprocessen. Chefernas möjligheter att integrera Attraktiv arbetsgivare i sina arbeten försämras av deras pressade arbetssituation. Samtidigt ser de Attraktiv arbetsgivare mer i termer av förhållningssätt än förändring av arbetssätt. I den fortsatta implementeringen är det betydelsefullt att det finns tillit och utrymme för cheferna att översätta. Om Attraktiv arbetsgivare ska kunna leda till nya aktiviteter krävs att chefernas arbetssituationer ses över.
En chef kan också stå och montera - En fallstudie av ledarskap och förtroende inom IKEA
(2013-11-14) Utas Arbin, Linus; Åkemar, Teresa; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syftet med studien är att utöka förståelsen för vad som påverkar förtroendefullt ledarskap, genom en fallstudie av ledarnas och de leddas upplevelser på en arbetsplats. Teori Teorier kring vad bra ledarskap är har varierat, men de senaste åren har relationen mellan ledare och medarbetare betonats mer och mer. Utifrån begreppen ledarskap, tillit och förtroende beskrivs teorier bakom det som i den här studien sammanfattas som förtroendefullt ledarskap. Metod En kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med medarbetare, enhetschefer och avdelningschef på säljavdelningen på ett IKEA- varuhus. Analys av empiriskt material utifrån teoretiskt ramverk. Studien följer vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer, och strävar i sin metod efter så hög transparens som möjligt. Resultat Förtroendefullt ledarskap påverkas av relationer. Tid och upplevelse av social närhet är grundläggande för att utveckla sådana. Kontinuitet i arbetet är viktigt, men hur det påverkar förtroende för ledare är inte fullt utrett. I fallstudien är förtroendet för enhetscheferna högt men för avdelningschefen varierande, vilket beror på skiftande förutsättningar enligt ovan. Arbetsplatsen präglas av öppenhet, med vissa begränsningar, som ledningen har viss insikt i. IKEA:s värderingar är väl förankrade hos ledare och medarbetare, och ger goda förutsättningar för förtroendefullt ledarskap. Vidare studier skulle med fördelaktighet kunna bedrivas på konsekvenserna av hög chefsomsättning, hur kontrollfunktioner såsom stämpelklocka påverkar förtroende, samt hur förtroendefullt ledarskap påverkar medarbetares prestationer och därmed företagets resultat.
Identiteten, marknaden och generalisten – En studie om arbetsidentitet hos individer med projektbaserade anställningar
(2013-11-14) Carlén, David; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
I denna uppsats syftar jag till att ta reda på hur individer med konsultbaserade arbetsroller och projektstyrda arbetstider upplever sin arbetssituation och arbetsidentitet samt förstå och förklara hur individuella och kontextuella faktorer påverkar dessa upplevelser. Arbetsidentiteten hos individer med konsultbaserade arbetsroller kommer i denna uppsats att jämföras mot teorier om identitetsuppbyggnad, gränslöst arbete, det nya arbetslivet och andra centrala begrepp som socialt sammanhang och flexibilitet. Detta är en kvalitativ studie där intervjuer har valts som metod. I studien har sex konsulter med varierande erfarenheter och arbetsroller intervjuats runt om i Göteborgs stad. Intervjuerna har transkriberats och sedan kodats genom metoden i grundad teori. De teman som arbetats fram har sedan satts i relation till befintlig teori inom ämnet. Studien har visat att utmaningen i arbetet, gränslöshet mellan privatliv och arbetsliv samt en oro för kontinuiteten i sitt arbete är centrala begrepp som formar de individer jag intervjuat. Den har även visat att det finns ett band mellan arbetsmarknaden och individens formande av arbetsidentiteten. I framtida studier är det därför av vikt att ta i akt arbetsmarknadens roll i formandet av individens identitet. Det är även av betydelse för konsultfirmor och dylikt att använda sig av utmaningen i arbetet som en sporre för sina anställda och göra allt för att motverka oron för bristande kontinuitet.
Psykosociala följder av säkerhetsutbildningar - En studie av hur butikspersonal uppfattar säkerhetsutbildningars betydelse för den psykosociala arbetsmiljön
(2013-11-14) Sedeborg, Emil; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
I och med en påvisad rånstatistik som ökat under de senaste åren blir pressen på butiker större att skapa säkrare arbetsförhållanden för anställda. Detta görs bland annat genom utbildningar. Syftet med denna studie är att belysa i vilken mån säkerhetsutbildningar riskerar att få oönskade bieffekter i form av psykisk ohälsa till följd av den ökade riskmedvetenheten som utbildningen leder till. Denna studie belyser hur butikspersonal uppfattar säkerhetsutbildningens betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna förklara detta använde jag mig av olika modeller inom psykosocial arbetsmiljö såsom Hertzbergs motivationsfaktorer samt hygienfaktorer och krav, kontroll – stödmodellen. Jag använde mig även av teorier kring oro & ångest och trygghet vilket även blev två centrala begrepp i studien. Metod: Studien är kvalitativ och metoden som valts inom den är intervjuer. Det ställdes några få öppna frågor till 5 stycken respondenter som alla arbetar inom samma företag men i olika butiker. Materialet samlades in genom fältanteckningar då det var ett krav från respondenterna att intervjuerna skulle ske i butiksmiljön. Resultat: Studien fann att säkerhetsutbildningen butikspersonalen hade gjort upplevdes som irrelevant. Utbildningen sågs enligt butiksmedarbetarna mer som en ögonöppnare för säkerhet och att det är någonting som skall medföra att butiken själva börjar arbeta med säkerhetsfrågor. Istället ifrågasätts ledningens agerande i detta, då de fortfarande inte har börjat arbeta med säkerhetsfrågor utan har istället ett tänk om att ”man lär sig av sina misstag”, vilket oroar medarbetarna eftersom att det är deras hälsa som står på spel.
Arbetsmiljö och dess påverkan på personalomsättningen - En studie om arbetsmiljön för personliga assistenter inom Frösunda
(2013-11-14) Jansson, Cecilia; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Frösunda LSS i Göteborg är ett privat assistansbolag som sysslar med rekrytering av assistenter till personer med någon typ av funktionsnedsättning. Företaget har som många andra företag inom branschen problem med hög personalomsättning. Frösunda har sedan länge haft en hypotes kring sambandet mellan dålig arbetsmiljö och den höga personalomsättningen. Denna studie har som syfte att belysa assisternas arbetsmiljö inom Frösunda, detta för att möjliggöra en analys kring kopplingen mellan arbetsmiljön och den höga personalomsättningen. För att skapa förståelse för de arbetsmiljöproblem som lyfts fram har jag använt mig av att Work-life-balance, krav-kontroll-strödmodellen och begrepp inom arbetsmiljö som möjliggör en förståelse för hur olika problem kan bidra till en dålig psykosocial arbetsmiljö. Jag har dessutom lyft fram forskning som diskuterar den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för personalomsättning. Detta för att kunna relatera resultatet från intervjuerna, till forskning kring hög personalomsättning och bidragande faktorer. För att nå fram till resultatet i studien har jag använt mig av kvalitativa intervjuer som genomförts med ett urval av intervjupersoner på brukar, assistent och organisationsnivå. Intervjuerna har transkriberats, för att sedan tematiseras för en tydlig översikt av resultatet. Studien är begränsad i det avseende att de medverkande är en del av Frösunda LSS i Göteborg och resultatet kommer därför i första hand att återknytas till den problematik företaget upplever, med hör personalomsättning. Studien visar slutligen på ett samband mellan den bristande psykosociala arbetsmiljön för assistenterna och den höga personalomsättningen på företaget, men att det finns andra faktorer som också kan vara bidragande.
Generation Y - En studie om hur dagens unga vuxna skall ledas
(2013-11-14) Johansson, Adam; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förståelse för hur dagens unga medarbetare skall ledas i det dagliga arbetet och vad som motiverar dem att arbeta. I uppsatsen kommer ämnet Generation Y diskuteras och huruvida det går att tala om den gruppen människor som en kategori eller inte. Generation Y är en populär benämning på de unga vuxna som är födda mellan åren 1984-1994. Under avsnittet tidigare forskning och teoretiska perspektiv kommer Generation Y presenteras närmare med de egenskaper som anses vara typiska för de som tillhör den. Tre ledarskapsteorier presenteras för att ge en ökad förståelse för de begrepp som används i studien. Även en kortare beskrivning av den svenska arbetsmarknaden kommer att presenteras. Uppsatsen är en explorativ studie med en kvalitativ metod. Det empiriska materialet består av fem mycket löst strukturerade intervjuer som har genomförts med unga vuxna som arbetar, eller nyligen har arbetat, under säsongkontrakt på Liseberg. Intervjuerna transkriberades och kategoriserades, resultatet presenterades sedan under fyra huvudkategorier. Studien visade att de unga vuxna var arbetsvilliga och lojala men behövde vägledning och var i behov av ständig feedback. För att leda de unga vuxna på bästa möjliga sätt behövs en närvarande och coachande ledare som visar tillit och låter de anställda utvecklas. Ledning på detaljnivå bör undvikas då den unga generationen anställda når bäst resultat under frihet. Slutligen visar också studien på svårigheter vad gäller användning av begreppet Generation Y.
Anställningsbarhet bland unga vuxna - en kvalitativ studie om upplevd anställning
(2014-10-23) Karim, Shikar; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
The objective of this thesis was to investigate how young adults view their own employability and to see if there was a connection between their view and their social background. The method used in the thesis is qualitative with a hermeneutic approach. The interviews included were of semi-structured kind. The main result is that respondents in the thesis expressed similar views on their perceived employability regarding commitment and energy at work, networking and contacts and job discrimination but there were some distinctions noted regarding their view on education and working life experience. The respondents from working class backgrounds tended to focus more on education than the respondents from middle class/upper middle class backgrounds. The respondents from middle class/ upper middle class backgrounds tended to focus more on working life experience.
Om egenskaper hos personal inom tvångsvård med ungdomar
(2016-11-03) Järvenpää, John; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syfte och frågeställningar: Undersökningen syftar till att granska vad ungdomar av manligt kön, vilka med stöd av tvångsvårdslagar bor på särskilda ungdomshem, och personal på dessa hem anser vara lämpliga egenskaper hos personalen för att vården och behandlingen ska gynnas. Tre frågeställningar knyts till syftet: - Hur svarar dessa egenskaper mot forskningens syn samt de värdeord som arbetsgivaren har? - Har vissa, specifika egenskaper en gynnsam effekt på vården och behandlingen? - Varför anges vissa egenskaper, varför anses de vara viktiga? Metod och material: Deltagande observation, intervjuliknande inslag, litteraturstudier och frågeformulär. Huvudresultat: Vissa gemensamma synsätt finns hos personal och ungdomar beträffande egenskaper. För de allra flesta är egenskaper som kön, nationell bakgrund och utbildning irrelevant, istället framhålls sociala och personliga egenskaper. I materialet framträder framförallt omtanke, tydlighet, trygg-erfaren och en positiv anda – kopplad till ”karismatisk habitus” (en syntes av Webers term karismatisk auktoritet/personlighet och Bourdiues begrepp habitus) - som viktiga egenskaper. Samtidigt talar en stor majoritet om att olika egenskaper är fördelaktigt. Flertalet av svaren hamnar nära såväl Teci Hills forskning kring egenskaper som de värdeord som SiS har för sin personal. Somliga respondenter utgår från sina egna egenskaper medan andra framhåller att de känner igen – vad de anser vara positiva - egenskaper från vänner och föräldrar. Av materialet kan inte utrönas någon tydlig tendens vad behandlingsutslag beträffar, egenskaper hos personalen tycks inte visa på någon signifikant inverkan på behandlingsresultatet.
Social hållbarhet i äldreomsorgen utifrån förutsättningar och belastning bland chefer - Samband mellan chefers förutsättningar och deras arbete för att stärka medarbetares arbetsmiljö och brukares självbestämmande
(2017-07-07) Annerstedt Hamberg, Michaela; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Purpose: The purpose of this study was to identify the significance of managers’ or-ganizational conditions for their own workload, and their assessment of the ability to com-plete managerial responsibilities regarding systematic occupational health and safety man-agement (SOHSM), as well as meeting user-involvement within the elderly care. Theoretical framework: The results are analyzed based on theories of job demands and resources, as well as psychosocial safety climate. The study carries a broader perspective on social sustainability and goes beyond the consequences overload and sustainability might have for managers to also incorporate what consequences it may have on subordinates’ work-ing environment as well as meeting user-involvement within the elderly care. Method: The study was conducted with a quantitative aim. A survey was answered by a total of 345 respondents; the response rate for the chosen questions used in this study is 70 percent. Analysis was made with descriptive statistics and regression analysis. Main findings: A large portion of the respondents did, to some extent, experience work overload which partially could be explained by shortcomings in governance. Overload, which affects the sustainability among managers, had a negative effect on their overall as-sessment of their abilities to meet requirements regarding SOHSM, which can be understood as psychosocial safety climate, as well as meeting user-involvement within the elderly care. The overall assessment of completing managerial requirements for SOHSM and psychosocial safety climate was generally high but also affected negatively by shortcomings in governance. Access to rules, policies and standardization that support the managerial role co-varied with the assessment of meeting user-involvement. Although a large portion expressed adequate access to resources, the reported amount of managers experiencing overload remains exten-sive. This could indicate that resources only can make up for job demands to a certain extent. For a sustainable management, that could have impact for subordinates as well as elderly re-ceiving care, there is a need for reasonable demands balanced with fair resources
Flexibilitet och hållbarhet i arbetslivet - om chefers syn på organisering av arbete i ett hälsofrämjande och hållbarhetsperspektiv
(2017-08-15) Blomberg, Agneta; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Inledning Kunskapsintensiva branscher präglas av snabba omställningar och kräver ständig anpassning till ny teknologi. Det avspeglar sig i verksamheternas organisering av arbete och för den enskilde individen i påverkan på arbetsförhållanden och arbetsbelastning. För en ökad förståelse om hur arbetets organisering påverkar arbetsförhållanden är det av intresse att studera chefers strategier i organisering av arbete och hur det kan relateras till medarbetarnas välbefinnande. Syfte Studiens syfte är att ur ett hälsofrämjande och hållbarhetsperspektiv beskriva och förklara chefers syn på hur krav på flexibilitet påverkar organisering av arbete respektive medarbetares arbetsförhållanden och arbetsbelastning. Metod Halvstrukturerade intervjuer genomfördes under april/maj 2017. Via snöbollsurval samlades datamaterial in från första och andra linjens chefer. Materialet analyserades med latent tematisk innehållsanalys. Resultat Studiens resultat indikerar att arbetsförhållanden och arbetsbelastning påverkas av krav på flexibilitet. Rörliga mål och snabba omställningar påverkar både arbetsförhållanden och arbetsbelastning och bidrar till att arbetsprocesser upplevs otydliga. Trots att cheferna har inflytande på arbetets organisering upplevs det svårt att skapa förutsättningar för en hälsofrämjande och hållbar arbetsmiljö. Brister i organiseringen av strategiska mål och brist på organisatoriskt stöd anges som främsta orsaker. Cheferna anser det viktigt att finnas tillgängliga för sina medarbetare i frågor som rör välbefinnandet men menar samtidigt att det inte finns något naturligt forum för att prata om frågor som rör arbetshälsa. Slutsats Ur ett arbetshälsoperspektiv indikerar studiens resultat att ökade krav på flexibilitet kan ge upphov till diffusa gränsdragningar och tvetydigheter, vilket i sin tur ökar risken för instabila arbetsförhållanden och överbelastning. Genom att integrera frågor som rör välbefinnande och arbetshälsa med verksamheternas strategiska utvecklingsmål samt erbjuda chefer aktivt kunskapsstöd skapas förutsättningar för att stävja negativa effekter orsakade av höga krav på flexibilitet och effektivitet.
Arbetsmiljöarbete i kunskapsintensiva organisationer - En kvalitativ studie om arbetsgivares arbete med stress i konsultföretag
(2018-08-22) Yue, Garry; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Tidigare forskning pekar på arbetsrelaterad stress som ett ökande problem inom kun-skapsarbetare där nya förutsättningar skapar svårigheter i arbetsmiljöarbetet. Syftet med denna studie är att förstå och förklara arbetsgivares upplevda utmaningar och anpass-ningar i arbetsmiljöarbete inom kunskapsintensiva organisationer. Med en teoretisk ut-gångspunkt i restriktioner, kontroll och stressinterventioner tillför denna studie en för-djupad förståelse inom arbetsgivares komplexa och problematiska förutsättningar i ar-betsmiljöarbete inom kunskapsarbete. Med ett dominerande fokus på arbetstagare i forskning inom arbetsmiljöarbete och med en ökning av arbetsrelaterad stress, intar stu-dien ett perspektiv grundat i arbetsgivares upplevelser. I en kvalitativ ansats bygger stu-diens empiriska material på intervjuer med arbetsgivare inom tre svenska små och me-delstora kunskapsintensiva konsultföretag. Studiens resultat redogör för en upplevelse bland arbetsgivarna där utmaningar kring professionalism och kundfokus skapar en upplevd begränsning i kontroll från arbetsgi-varna. Mot bakgrund i dessa förutsättningar visar studien framkomsten av problema-tiska sammankopplingar hos arbetsgivarna grundat i att både främja professionalism och kundfokus och samtidigt arbeta med systematiskt arbete som upplevs som motstridigt. Dessa förutsättningar visas skapa ett arbetsmiljöarbete från arbetsgivarna där fokus på kultur, normer och individen presenteras. Studiens resultat indikerar för att ett arbets-miljöarbete fullt fokuserar i individen där konsulterna försätts i en position där de själva behöver strategiskt hantera stress i sitt arbete. Detta fokus visar vidare ge förutsättningar för ett kortsiktigt arbete mot stress där arbetsmiljöarbetet saknar arbete på en primär nivå ämnat i att förebygga stressorer från en organisatorisk nivå. Med genomförandet av en empirisk studie grundat i arbetsgivares perspektiv inom ar-betsmiljöarbetet bidrar studien till forskningsområdet inom arbetsmiljöarbete där ett fokus mycket dominerats av ett arbetstagarperspektiv. Mot bakgrund i syfte och resultat kompletterar studien tidigare forskning inom stressinterventioner och kunskapsarbete genom att redogöra kunskapsarbetets försvårade förutsättningar för arbetsgivare. Resul-taten stärker förståelsen av kunskapsarbetets försvårade förutsättningar för arbetsgivare där kunskapsarbetets förutsättningar från arbetsgivarnas upplevelser, sätter begräns-ningar i hur arbetet med stress kan implementeras.
VÄRDERING AV ARBETSPRESTATIONER I POLICY OCH PRAKTIK - En kvalitativ fallstudie om prestationsbedömning och individuell lönesättning i högskolan
(2018-10-05) Hjelte, Sofia; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syfte: Denna uppsats är en undersökning av hur prestationsbedömning och individuell lönesättning i samband med lönerevision går till i praktiken i en större organisation. Uppsatsens syfte är att beskriva vilka formella principer och riktlinjer som styr prestationsbedömningen och lönesättningen samt förstå hur löneprocessens olika aktörer tolkar och tillämpar dessa principer och riktlinjer med fokus på vad som bedöms och värderas och hur denna bedömning och värdering går till. Teori: Analysen och tolkningen av det empiriska materialet har inspirerats av valuation studies (eller valueringsteori) och översättningsperspektivet. Centrala begrepp och idéer från dessa två teoretiska perspektiv har väglett analys- och tolkningsarbetet och bidragit till att sätta sökarljuset på olika aspekter av värdering av arbetsprestationer samt olika tolkningar och tillämpningar av dessa aspekter. Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsstrategi och kan karaktäriseras som en fallstudie där prestationsbedömning och individuell lönesättning studerats i en organisation, Göteborgs universitet. Undersökningens empiriska material utgörs av dokument i form av centrala och lokala kollektivavtal, lönepolicy och lönekriterier samt kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i lönesättningen – HR-personal, fackliga representanter och lönesättande chefer. Resultat: Studiens resultat visar att de organisationsgemensamma formella principerna och riktlinjerna för lönesättning vid lönerevision innehåller en del anvisningar för vad, vilka prestationer, som värderas och hur värderingen av prestation ska gå till. Riktlinjerna är dock av generell karaktär och konkretisering på lokal nivå där prestationsbedömningen och lönesättningen görs är därmed nödvändig. Det medför att ett visst tolkningsarbete måste ske på institutionsnivå, vilket i sin tur skapar utrymme för redigering av de generella idéer som finns på högre nivå i organisationen. Resultatet visar också att det finns en variation i de olika aktörernas tolkning och tillämpning av individuell och prestationsrelaterad lönesättning, framförallt avseende hur värderingen av prestation går till eller hur man anser att denna värdering bör gå till. Detta kan förstås som att aktörerna gjort olika översättningar av de formella principerna och riktlinjerna för lönesättning, vilket, framförallt på institutionsnivå, resulterat i olika värderingspraktiker.
Uppföljning utan återkopplingganisationsnivåer i äldreomsorgen - En studie kring digitala verktygs betydelse för kommunikation mellan organisationsnivåer i äldreomsorgen
(2019-10-07) Lövström, Lisa; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syftet är att identifiera digitala verktyg som implementeras inom vårdorganisationer, samt att kritiskt analysera dessas betydelse för att understödja kommunikation mellan funktioner och nivåer i vardags- och utvecklingsarbetet. Den teoretiska referensramen har innefattat teorin Relational coordination samt det teo-retiska begreppet Alignment. Relational coordination används för att belysa hur relationer inom en organisation kan medföra samförstånd via beroendeförhållandena som uppstår mellan dem. Eftersom denna teori innefattar interaktionen mellan relationerna blir kommunikation väsentligt. Alignment används som något som kan uppnås mellan aktörerna inom organisationen. Detta begrepp används för att synliggöra hur gemensamma processer mellan aktörer inom en organisation skapar samförstånd, samt vilka konsekvenser detta ger för organisationen och dess aktörer. I avsnittet för tidigare forskning presenteras förutsättningar för chefskap vid förändringsprocesser, interaktion kopplat till visuella verktyg samt styrning mellan organisationsnivåer. Studien har utgått från en kvalitativ metodologisk ansats. Insamling av empiri har skett via åtta semistrukturerade intervjuer med fyra utvecklare samt fyra verksamhetsnära chefer. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats via tematisk innehållsanalys. Analys har skett i förhållande till de teoretiska utgångspunkter som valts. Studiens resultat visar på att implementeringen av digitala verktyg påverkar organisationen på olika sätt mellan funktioner och nivåer. Det finns olika uppfattningar kring hur införandets resultat, visioner och mål, samt möjligheten för återkoppling. Implemente-ringen har således givit möjlighet för operativa chefer att på ett tydligare sätt följa upp verksamheten samtidigt som införandet har bidragit till en mer interaktiv arbetsplats. Däremot har åtskillnad funnits mellan nivåerna som har bidragit till frustrationer samt utgjort risker för måluppfyllnad.
Plattformsekonomin och dess förutsättningar- en kvalitativ studie om samverkan mellan arbetsmarknadens parter inom plattformekonomin
(2019-10-18) Thelin, Emma; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syftet med uppsatsen är att förklara vilka förutsättningar plattformsekonomier skapar för samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Uppsatsen behandlar de upplevelser som parterna själva beskriver kring förutsättningar att bedriva samverkan inom plattformsekonomin. Min utgångspunkt i denna uppsats var att samverkan mellan parterna inom plattformsekonomin var låg och att det därför fanns ett intresse att undersöka om denna upp-fattning stämde. Samt vilka förutsättningar inom just plattformekonomin som upplevs påverka parternas samverkan. De parter som därför är inkluderade i min studie är en fackförening och två arbetsgivare som förmedlar olika typer av plattformsbaserat arbete. Deras upplevelse av de förutsätt-ningar som plattformsekonomier skapar för samverkan mellan arbetsmarknadens parter är det material som ligger till grund för min analys kring hur vi kan förklara samverkan. För att förklara vad samverkan beror på har jag använt mig av strukturförändringsper-spektivet, institutionell teori och maktperspektiv. Mitt empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med respektive part. Jag har även använt mig av litteratur för att förklara bakgrund och teorier som jag ansåg vara behjälpliga i att förstå mitt ämnesval och ge ytterligare förståelse och förklaringar till varför partsrelationen inom plattformsekonomin ser ut som den gör. Slutsatsen av min studie är att förutsättningar för samverkan kan förklaras genom den förmedling av arbete som sker inom plattformsekonomin, parternas inställning till platt-formsekonomin och parternas accepterande av den vedertagna arbetsmarknadsmodellen.
“Ofta pratar jag med mina kollegor för att då kan jag få lite perspektiv” - En kvalitativ studie om lärares upplevelse och hantering av emotionella krav samt deras erfarenheter av välmående i yrket
(2020-10-06) Andreasson, Anne Christine; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
The purpose of the study is to, from teacher’s perspective, discuss and increase the understanding of experiences that give them a feeling of wellbeing in their daily work when dealing with the emotional demands that are required in their profession. The study analyzing their experiences and their ways to handle emotional demands from theory about emotions, rules and strategies as well as ability to emotional reflexivity. The study has been made as an innovative study of interviews with a phenomenological research approach to be able to study the phenomenon emotions and handling of emotions in teacher’s own perspective. The empirical material has been qualitative interviews with teachers in the municipal elementary school, 1 to 9 grade. The study shows that teachers experience various emotional demands when meeting pupils and when meeting legal guardians. When working with pupils, the experience is above all, a feeling of shortness in connection with emotional demands, often due to a too heavy work pressure and sometimes very difficult cases. When meeting the pupils’ legal guardians the teachers experience emotional demands in complex cases. The study shows that in their profession, most of the teachers use adaptability in their expression of feelings by surface- or deep-acting when experience emotions. The observation the teachers describe giving them experience of wellbeing is the pleasure in the relational and pedagogical work with the pupils, to be a part of a group where it is possible to talk and discuss with colleagues and spontaneous reflection with colleagues. The study shows that it is about the professional identity, that if teachers' professional knowledge about their own awareness in relational work increases, the risk of alienation may decrease. One conclusion is also that "buffer groups" are used as a forum for reacting and that regular collegial emotional reflexivity has no priority in teacher’s profession. This can lead to consequences for teacher’s health, it could be difficult to stay in their profession as long as they should prefer. The study conclusions could even be transferred to other contact-professions such as policeand nursing profession. So, the study propose further research on different kind of framework for collegial emotional reflexivity and it says it should be useful for work environment for other contact-professions where people experience a shortage of time.
Arbetarklassföräldrars tredje skift - En studie om projektledning och rättvis fördelning av hemarbetet.
(2020-10-08) Hedström, Mikael; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syftet med studien är att förklara hur vardagspraktiker formar ansvarsfördelning i det tredje skiftet och hur det påverkar möjligheter till återhämtning för föräldrar med LO-yrken. Uppsatsen handlar om hur samspelet mellan första skiftet (lönearbetet), andra skiftet (utförande av det obetalda hemarbetet) och tredje skiftet (projektledningen och det emotionella ansvaret för hemarbetet) påverkar möjligheterna till återhämtning och hur uppdelningen av hemarbetet skapas. Genom intervjuer med småbarnsföräldrar undersöks hur arbetsdelning i hemmet skapas och hur ansvar för hemarbetet påverkar småbarnsföräldrars möjligheter till återhämtning. Studien har sin utgångspunkt i teorier om återhämtning, föräldraideal, jämställdhet och hur förhandlingar i hemmet skapar arbetsdelning. Studien visar att uppdelningen av hemarbetet ser olika ut i olika familjer men materiella faktorer så som arbetstid, lust- och olustkänslor inför specifika sysslor och även samhällets normer och ideal om manligt och kvinnligt spelar stor roll. Synliga sysslor i hemmet, exempelvis tvättning, städning, matlagning, delas i stort sett jämställt medan planering och emotionellt/känslomässigt ansvar för kommande sysslor och barnens kommande behov i mycket större utsträckning är kvinnornas ansvar. Slutsatsen är att det tredje skiftet är starkt könat och att en avsaknad av explicita förhandlingar lett till att föräldrarna glidit in i traditionella mönster. Detta har inneburit att kvinnorna i studien till stor del har det emotionella ansvaret och sköter planering av det obetalda hemarbetet i sina respektive familjer. Detta trots att alla föräldrar i studien delar samhällets rådande jämställdhetsideal och anser att de delar lika på det praktiska utförandet av hemarbetet.
Arbetets väsentlighet - En kvalitativ studie kringvikten av arbeteför tidigare kriminella i deras sökande mot ett mer konventionellt liv
(2020-11-18) Persson, Elin; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Studiens syfte har varit att undersöka hur tidigare kriminella själva upplever anställningens betydelse i relation till deras förändringsprocess. Integrationen till arbetsmarknaden har även den belyst och undersöktsför att öka förståelsenkring de svårigheter individerna möter i vardagen. Teorierna återhämtningskapital samt exitprocesser har varit vägledande under studiens gång.Denna teoretiska ram har skapat ökad förståelse för tidigare kriminellasvardag och de hinder som behöver överkommas. Studien har genomförts med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer för att fånga upp före detta kriminellas egna upplevelser och reflektioner kring deras situation. Genom en teoretisk analys visar resultatet att en anställning har en betydande roll för att minska återfallsrisken för de individer som försöker leva ett mer konventionellt liv och anpassas tillbaka in i samhället.Individer som valt att lämna ett kriminellt liv bakom sig,för att försöka leva ett mer normaliseratliv i samhället möter hinder och påfrestande processer. Det finns olika verktyg som kan hjälpa individen att lyckas på sin resa mot en livsförändring. Arbete är ett av de verktyg har visat sig vara en faktor som hjälper tidigare kriminella att uppnå detta mål. Emellertid finns det stora svårigheter för dessa individer att erhålla en anställning. Belastningsregistret är ettstort hinder som många respondenter upplever svårigheter med att överkomma, vilket gör att de ofta väljer andra vägar än de mer traditionella för att finna legitimt arbete. Förändringsprocessen från ett kriminellt liv är samtliga överens om, börjar med en inre vilja från individen själv.Trots yttre tvång eller förändrande livssituationer hos individerna, måste alltid viljan att avsluta det kriminella livet komma i första hand för att en betydande förändring ska kunna påbörjas.
Matkurir – när algoritmer leder vägen En studie om att handskas med problem och svåra förutsättningar i det (o)moderna plattformsarbetet matkurir
(2021-03-30) Ruthberg, Madelene; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Studien handlar om arbetet matkurir. Arbetet organiseras via sofistikerade IT system, och som sådant är det ett relativt nytt fenomen på svensk arbetsmarknad. Matkurir tillhör den plattformsbaserade arbetsmarknaden. Arbete för plattformar karaktäriseras av osäkra anställningar och specifika villkor, exempelvis som att de arbetande själva tillhandahåller de arbetsredskap som arbetet kräver. Kunskap om vad arbete för plattformar betyder och innebär för människor är idag en brist. Syftet med den här studien är att utforska vilka svårigheter och problem matkurirer möter med och i arbetet samt undersöka hur de handskas med dessa. Teoretisk referensram för att analysera inhämtad empiri är ansatser om maktresurser i anställningsrelationen, värdighetshinder på och i arbetet samt arbetares missnöjes- och motståndsstrategier. Metod är kvalitativ och består av djupintervjuer genomförda med åtta matkurirer. Intervjuerna är semistrukturerade till sin utformning och hanterar i huvudsak öppna frågor relaterade till syftet. Ansatsen i studien är att förstå och förklara det fenomen som studeras. Resultat visar på ett flertal svåra omständigheter för matkurirer. De problem matkurirer möter med arbetet är relaterade till den osäkra anställningen och små möjligheter att tillgodose behov av försörjning. Analysen visar att anställningsrelationen präglas av oro eftersom kurirernas anställningskontrakt hanteras som ett instrument i avsikt att kontrollera de arbetandes effektivitet. Studien lyfter fram ett flertal problematiska värdighetshinder i matkurirers arbete. Resultatet visar därtill att matkurirer använder strategier och aktiviteter för att handskas med svåra inslag i arbetet. Strategierna är främst riktade mot att kontrollera och underlätta arbetet. Enstaka aktiviteter av motstånd finns bland de arbetande. Slutsats är att matkurirer möter flera svårigheter och problem i arbetet. För att handskas med dessa använder de arbetande kurirerna strategier som syftar till att bland annat underlätta kraven i arbetet

Browse

Browsing Magisteruppsatser (Department of Sociology and Work Science / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap) by Issue Date