C-uppsatser (- 2009)

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/31

Browse

Now showing 1 - 20 of 258

Att lyssna på musik under anestesi - hur påverkas patienten?
(2005) Trängeberg, Örjan; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion: Patienter som skall opereras känner ofta oro och ångest inför detta. Ett sätt att reducera oron och ångesten kan vara att låta patienten lyssna på musik under operation. Artiklar i ämnet har visat intresse för hur patienten reagerar på att lyssna på musik. Syfte: Att genom litteraturgenomgång ta reda på musikens betydelse som komplement till anestesi samt att undersöka vilka faktorer musiken påverkade hos patienten. Metod: Litteraturstudie som bygger på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Granskningen av de olika artiklarna resulterade i olika kategorier. Dessa kategorier var: att lyssna på musik under anestesi medförde ett minskat behov av lugnande och smärtstillande läkemedel, att lyssna på musik under anestesi medförde en sänkning av puls och blodtryck, att lyssna på musik under anestesi medförde en minskad grad av oro, stress och ångest, att lyssna på musik under anestesi medförde en upplevelse av tillfredsställelse, avslappning och välbefinnande och att lyssna på musik under anestesi medförde en positiv påverkan för det postoperativa förloppet. Diskussion: Musiklyssning har en funktion inom anestesin. Det är en billig behandlingsmetod och kan fungera som både komplement och alternativ till farmakologisk behandling i samband med anestesi och operation. Det är viktigt att anestesisjuksköterskan har kunskap om musikens betydelse för patienten som en del i den individuella omvårdnaden. Det är viktigt att ta till sig den kunskap som finns i ämnet. Denna litteraturstudie visar att det finns undersökningar gjorda som man kan använda när man fattar beslut om omvårdnadsåtgärder som är till gagn för patienten i en given vårdsituation.
Hur sjuksköterskor hjälper patienter sluta röka
(2005-06-17T09:44:03Z) Ekman, Linda; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Rökningen i Sverige minskar men ger ändå stora konsekvenser på hälsa och ekonomi. Kostnaderna för tobaksrökningens medicinska skadeverkningar beräknas till ungefär 26 miljarder kronor per år. Tobaksrökning mångdubblar risken för ett stort antal sjukdomar och många sjukdomar antingen orsakas eller förvärras av rökning. De som dör av sin rökning gör det i första hand i hjärtkärlsjukdomar, lungcancer och KOL. Sjuksköterskan träffar dessa patienter i slutenvården och har därför en viktig roll i arbetet med att hjälpa patienterna att sluta röka. Att sluta röka medför omfattande vinster för individen i form av bättre hälsa och kondition, bättre ekonomi och minskad passiv rökning för människor i omgivningen. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan inom slutenvården med omvårdnadsåtgärder kan hjälpa patienten att sluta röka. Artiklarna hittades huvudsakligen i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning i referenslistor. Resultatet analyserades deduktivt med hjälp av Orems egenvårdnadsteori och Granboms beskrivning av motivationsteori. Studier om sjuksköterskeledda rökstoppsinterventioner fanns huvudsakligen kring specifika sjukdomsgrupper, som hjärtkärlsjukdomar, cancer och lungsjukdomar. Resultatet visade att relationen mellan sjuksköterska och patient är en viktig del i rökavvänjningsarbetet. Om patienternas inre motivation stimuleras kan patienterna av egen kraft fatta beslut om rökstopp. Sjuksköterskan hjälpte patienten att kartlägga rökvanor och gradera beroendenivån och utifrån det samtalade sjuksköterska och patient om riskerna med rökning och fördelarna med att sluta. Informationsmaterial och nikotinläkemedel hade bättre effekt när patienten fått stöd från en sjuksköterska. I stödjande syfte användes avslappningsövningar för att förhindra återfall och telefonuppföljning efter utskrivning för att uppmuntra till rökfrihet. De valda teorierna var lämpliga att tillämpa för rökavvänjning.
Partners till kvinnor med bröstcancer - upplevelse, behov och anpassning
(2005-10-03T09:59:52Z) Svensson, Helene; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Behovet av information och stöd till partners till kvinnor med bröstcancer är understuderat. Klinisk erfarenhet och befintlig forskning tyder dock på att de upplever stress och oro. Vidare att de har svårt att anpassa sig till situationen. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur partners till kvinnor med bröstcancer upplever sin situation, vilket behov av stöd och information som föreligger samt hur anpassning sker under kvinnans sjukdomsperiod. Artiklar har sökts vid PubMed och Cinahl. I PubMed valdes totalt 11 vetenskapliga artiklar ut som har granskats. I Cinahl hittade jag inga ytterligare artiklar av intresse. Resultatet visar att partners till kvinnor med bröstcancer får begränsat med information samt har svårigheter att hantera situationen med kvinnans cancersjukdom. Därmed upplever de stress och oro. Många partners fick ingen information alls av sjukvårdspersonalen och de som fick information upplevde att det gavs för lite information. Det brister i information mellan sjukvårdspersonal och partners till kvinnor med bröstcancer. Vi måste ägna mer uppmärksamhet till kvinnans partner och ta på oss ett större ansvar med att informera partnern under kvinnans sjukdomsperiod. Vidare måste vi vid behov ge erforderliga stödinsatser.
Sömn och äldre. Hur kan sjuksköterskan främja sömnen för äldre på sjukhus?
(2005-10-03T10:00:05Z) Karlsson, Magdalena; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Sömnmönstret förändras för äldre. De sover lättare och ytligare och är därmed känsligare för den yttre miljön. Att sova på sjukhus innebär olika störningar som kan påverka sömnen negativt. Syftet med detta fördjupningsarbete var att få en ökad förståelse för äldres sömnsvårigheter som kan uppkomma under sjukhusvistelsen och vad sjuksköterskan kan göra för att främja sömnen när de vistas på sjukhus. Som stöd i analysen av artiklarna har Nightingales omvårdnadsteori använts. Hon beskriver olika miljöfaktorers inverkan på hälsan. Metoden som har använts var en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling ingår. Kunskap om äldres förändrade sömnarkitektur hjälper sjuksköterskan att kunna hjälpa de äldre i omvårdnaden för att sova bättre på sjukhus. De viktigaste miljöfaktorerna som påverkar sömnen negativt på sjukhus är störande ljud från omgivningen, ovälkommet ljus och en obehaglig temperatur. Genom olika omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan främja patienternas sömn när de vistas på sjukhus. Att erbjuda en god smärtlindring, försöka undanröja olika orsaker till obehag samt hjälpa till vid toalettbesök är viktiga omvårdnadsåtgärder för sjuksköterskan att utföra. En vanlig omvårdnadsåtgärd för att främja sömnen för äldre på sjukhus är att administrera sömnmedicin. Alternativa behandlingsåtgärder t.ex. olika avslappnande och avkopplande metoder, ryggmassage och lugn musik har visats sig haft god effekt på äldres sömn. Sömnen är viktig för alla människor. För äldre som vistas på sjukhus innebär detta för dem ytterligare en belastning på en redan ansträngd situation. Att vistas i ny miljö och med nya människor, då är det viktigt att sjuksköterskan att kunna skapa en så lugn och trygg miljö som möjligt som främjar sömnen de så väl behöver.
Kommunikationens betydelse i interaktionen mellan sjuksköterska och patient.
(2005-10-03T13:32:30Z) Dahlén, Ingrid; Gustavsson, MarieLouise; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Bakgrund: Kommunikation med patienter och närstående är fundamentalt i omvårdnaden. Aktivt lyssnande är en väg till förståelse av patientens problem och behov samt ett redskap för sjuksköterskan att ge adekvat hjälp och stöd. Sjuksköterskan har ett ansvar och en plikt att skapa och upprätta en dialog med patienten. Kvalitén på omvårdnaden avgörs genom kontakten med patienten och därigenom får sjuksköterskan nödvändigt material för att utöva en individuell och enhetlig vård. Syfte: Studiens syfte var att belysa kommunikationens betydelse i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Metod: Litteratursökning. Datainsamling gjordes via databaserna CINAHL, PubMed/Medline samt sekundärsökning i artiklarnas referenslistor. Resultat: I resultatet framkom att många omvårdnadssituationer förutsätter kommunikation och interaktion. Sjuksköterskans aktiva lyssnande och icke verbala engagemang är viktiga i kommunikationen när det gäller interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Interaktionen mellan sjuksköterska och patient är en central del i det kliniska omvårdnadsarbetet. Sammanfattning: Framgångsrik kommunikation kan åstadkommas om sjuksköterskan anpassar sitt förhållningssätt till patientens egna förutsättningar. God kommunikation främjar interaktionen mellan sjuksköterska och patient.
Närståendes upplevelser vid vård i livets slutskede i hemmet
(2005-10-11T13:58:50Z) Borstrand, Ingbritt; Ekerving, Carina; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
God vård i livets slutskede kan utvecklas genom att erbjuda patienter och närstående den hjälp och stöd som behövs för att kunna vårdas i det egna hemmet. Vårt syfte med denna litteraturstudie var att undersöka närståendes situation och upplevelser vid vård i livets slutskede i hemmet samt hur sjuksköterskan kan stödja och hjälpa närstående för att skapa en god och trygg vårdrelation. Resultatet grundas på 11 vetenskapliga artiklar där patienten vårdas i hemmet med hjälp av närstående. Vi kom fram till att det var vanligt att närstående blev isolerade, trötta och inte fick tillräckligt med sömn. Det fanns dock många positiva upplevelser av vårdandet i hemmet. Ett stort behov av information och undervisning framkom för att de skulle kunna vara ett bra stöd för patienten och känna sig delaktiga i vården. I den vårdande relationen känner patienten sig uppmärksammad, värdefull och vårdaren är aktiv och vårdar med hjärtat. Vi sjuksköterskor kan vara ett bra stöd för närstående genom att de blir sedda och får information. Vi ska också undervisa närstående så de får vara delaktiga i omvårdnaden på det sätt som de själva önskar. Det är också viktigt att närstående får den avlastning som behövs för att de ska orka med den svåra situationen.
Oro och ängslan hos dagkirurgiska patienter - preoperativa omvårdnadsåtgärder
(2005-10-19T10:54:59Z) Berggren, Margareta; Lidberg, Anna-Karin; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Dagkirurgiska ingrepp har ökat under de senaste årtiondena och många patienter upplever oro och ängslan inför sin operation. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa olika preoperativa omvårdnadsåtgärder som kan minska deras oro och ängslan. De vetenskapliga artiklarna söktes via databaserna Pubmed och Cinahl, samt via manuell sökning i referenslistor och 21 artiklar valdes ut. Resultatet har sedan redovisats utifrån fyra olika teman: informationens betydelse, premedicinering, musikens lugnande inverkan och akupunktur. Resultatet visade att all preoperativ omvårdnad bör individualiseras för att uppnå önskad effekt. Det är därför viktigt att vara lyhörd inför varje individs behov. Vid mötet med en dagkirurgisk patient är det tydligt att en samordning och strukturering är nödvändig för att säkerställa kvaliteten på den preoperativa omvårdnaden. Information given på rätt sätt och helst på ett tidigt stadium medverkar till att minska preoperativ oro. Detta leder till ökad vårdkvalitet, vilket medför nöjdare patienter, färre postoperativa komplikationer och kortare vårdtid. Lugnande musik och akupunktur är omvårdnadsåtgärder som uppmärksammats i den preoperativa vården på senare tid. Även de minskar den preoperativa oron och dessa åtgärder skulle kunna utvecklas ytterligare. De är enkla och kostnadseffektiva, kräver lite resurser och ger få biverkningar. Lugnande läkemedel bör ges i de fall där det är befogat och det har visat sig att de inte påverkar vårdtiden. Förhoppningen inför framtiden är att kunna ge alla dagkirurgiska patienter bästa möjliga individuella preoperativa omvårdnad. Sökord: acupuncture, ambulatory surgery, ambulatory surgical procedures, anesthesia, anxiety, day surgery, information, preoperative information, preanesthetic medication, premedication, surgery, tranquilizing agents.
Vad gör en viktminskning bestående?
(2005-11-01T10:06:18Z) Hesslund, Kristina; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
WHO har klassificerat fetma som en sjukdom och den kraftiga ökningen i världen som en epidemi. Olika behandlingsmetoder som används för att reducera övervikt och fetma är kostråd, motion, beteendemodifikation, läkemedel och vid svår fetma kirurgi. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som finns dokumenterat om motivation och beteendeförändringar i samband med fetma/överviktsbehandling, vad som kan göra en viktnedgång bestående samt att undersöka vad jag som distriktssköterska kan göra för att hjälpa överviktiga patienter till en bestående beteendeförändring. Litteraturstudien är baserad på sexton vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det är viktigt att sätta upp realistiska mål för behandlingen. Ett mål som ger kliniska hälsoförbättringar och som de flesta kan uppnå är en viktnedgång på 5-10 %. För att behålla en viktnedgång behöver man göra bestående förändringar i livet, både när det gäller mat och motion. Det är framför allt viktigt att etablera ett belöningssystem som inte är matrelaterat. Som sjuksköterska är det viktigt att klargöra patientens förväntningar på det engagemang som behövs för att nå målet. Effektiva strategier för beteendeförändring är motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi. Det är även viktigt att veta var i förändringsprocessen patienten befinner sig för att kunna ge bästa möjliga stöd. Eftersom det är svårt att förändra etablerade vanor är det viktigt att arbeta preventivt och hjälpa barn och ungdomar att få bra kost- och motionsvanor.
Empowerment inom den familjefokuserade omvårdnaden i palliativ vård.
(2005-11-01T10:31:27Z) Berg, Christina; Ekström, Katarina; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
I WHO: s definition av palliativ vård är det övergripande målet bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj. Den palliativa vården skall stödja närstående under patientens sjukdomstid och efter dödsfallet. Vårt syfte är att undersöka vad närstående behöver under patientens sista tid i livet för att uppleva stöd och hur vi som sjuksköterskor kan stödja dem. Metoden utgörs av en litteraturstudie där 14 artiklar har granskats. I vårt arbete sökte vi meningsbärande enheter utifrån syftet och våra forskningsfrågor. Resultatet innehåller två delar, varav en del innehåller närståendes behov av stöd, tillit, god omvårdnad samt att känna meningsfullhet under denna tid. Resultatets andra del visar hur sjuksköterskan kan stödja detta genom sitt förhållningssätt, information/kunskap och kommunikation som leder till empowerment. Att vara närstående till någon som är svårt sjuk och skall dö är en stor påfrestning i livet. Närstående skall vara med och följa någon som man älskar fram till livets största separation - döden. De skall också åse att en familjemedlem kommer att förändras och försämras, ibland både fysiskt och psykiskt. Ett humanistiskt förhållningssätt, som visas genom respekt och öppenhet, att sjuksköterskan informerar kontinuerligt och återkopplar informationen är viktigt. Empowerment begreppets innebörd är att det är en stödjande process som gör det möjligt för närstående att känna kontroll i sin livssituation. Relationen sjuksköterska, patient och närstående ingår ett partnerskap, som bygger på respekt och ett accepterande av varandra. Det innebär också att närstående skall känna frihet att själv fatta beslut och ta ansvar för sin situation och vara delaktiga utifrån sina villkor. I resultatet framkom även att det hade betydelse hur organisationen var uppbyggd för att empowerment utvecklades eller om det förhindrades. I diskussionen framhålls att det krävs en medvetenhet hos sjuksköterskor om sig själva som personer samt ett professionellt förhållningssätt där empowerment är målet. I den hierarkiska organisationen främjas inte empowerment såsom i organisationer där den palliativa vårdfilosofin är förankrad. I framtida forskning bör man undersöka hur vårdorganisationens struktur påverkar utvecklingen av empowerment i den alliativa vården
Att delta eller inte delta En litteraturstudie om information vid kliniska läkemedelsprövningar
(2005-11-02T13:11:47Z) Freij, Anneli; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Alla nya läkemedel som tas fram måste prövas på människor. Dessa kliniska läkemedelsprövningar sker efter vissa kriterier enligt en lagstyrd process för att uppfylla myndigheternas krav. Innan någon studiespecifik åtgärd utförs måste patienten dvs. försökspersonen få relevant information samt underteckna informerat samtycke. Detta är en process och innebär att den som tillfrågas att delta i forskning skall informeras om den övergripande planen för forskningen, syftet med forskningen, de metoder som kommer att användas, de konsekvenser och ev. risker och fördelar forskningen kan innebära, vem som är ansvarig samt patientens rätt att när som helt avbryta sin medverkan. Uppsatsen är en litteraturstudie med syfte att belysa den information, både den muntliga och skriftliga, som ges och tas emot inför ställningstagandet om att delta i en klinisk läkemedelsprövning. Resultatet av denna litteraturstudie visar att det är många faktorer som spelar in innan patienten ger sitt samtycke att delta. Att tänka på att lägga läsbarhetsgraden på en acceptabel nivå så att alla kan läsa och förstå vad informationen innebär anses vara av stor vikt. Ibland kan texten vara på en för akademisk nivå för en lekman att förstå. De patienter som hade minimala eller kraftiga symptom av sin sjukdom var mindre benägna att vilja delta i läkemedelsprövningar. Om patienten är nöjd respektive missnöjd med den behandling som han får för tillfället spelar också roll. Förhållandet till läkaren kan ha betydelse vid förfrågan om att delta. Läkaren har en potentiellt kraftfull roll som kan påverka ställningstagandet. Flera författare önskar att relevant studiepersonal skall bli mer involverade i prövningsprocessen för att ta till vara patientens intressen och se till att myndigheternas krav gällande informationsprocessen följs.
Preoperativ kolhydratuppladdning som omvårdnadshandling - hur påverkas patientens välbefinnande och återhämtning perioperativt?
(2005-11-02T14:40:05Z) Björklund, Eva; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Under senare år har fasterutinerna inför operation börjat förändras och nya riktlinjer som tillåter klara drycker fram till två timmar före premedicinering har börjat anammas i flera länder. Denna åtgärd underlättar för patienterna när det gäller törst men inte när det gäller den metabola förändring som sker vid kirurgiska ingrepp och som påverkar såväl patientens välbefinnande som sjukhusvistelsens längd. Försök med preoperativ kolhydratdryck som ett komplement till eller istället för intravenös glukosinfusion för att motverka detta, pågår sedan några år tillbaka. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur preoperativ kolhydratuppladdning som omvårdnadshandling påverkar patientens välbefinnande och återhämtning perioperativt. Metoden har varit litteraturstudier och baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet av den forskning som gjorts verkar lovande, både när det gäller effekterna på det metabola systemet samt minskad insulinresistens. Forskning pågår även när det gäller att undersöka andra effekter av preoperativ kolhydratuppladdning, till exempel dess förmåga att förhindra förlust av muskelmassa postoperativt samt minskning av oxidativ stress och reducering av riskfaktorer vid ischemisk vävnadsskada postoperativt. Den senare studien har tillsvidare bara utförts på råttor men resultaten är intressanta och pekar på den preoperativa nutritionens viktiga roll när det gäller att förbättra postoperativ återhämtning. Keywords: omvårdnad, preoperativ kolhydratuppladdning, välbefinnande, återhämtning
Sexualitet på ålderns höst. Sjuksköterskans förhållningssätt till den geriatriska patientens sexualitet
(2005-11-03T15:00:02Z) Midenfjord, Anneli; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
INTRODUKTION: Läkare och övrig vårdpersonal diskuterar sällan sexualitet med äldre patienter och sexuella frågor förekommer sällan som en indikator i skattningsskalor för dagliga livets aktiviteter eller livskvalitet för äldre. Vårdpersonal har bristande kunskap om de äldres sexualitet. För sjuksköterskeutbildningar finns det litteratur i ämnet, men man undervisar inte ofta om hur man diskuterar med patienten om sexuella problem. SYFTE: Syftet med denna uppsats var att undersöka det vetenskapliga underlaget för om det är sjuksköterskans uppgift att fråga den geriatriska patienten om sexualitet. Hypotesen var att om sexualitet är ett viktigt behov hos äldre så bör detta tas hänsyn till i planeringen av den äldre patientens omvårdnad. METOD: Studien var en litteraturstudie av 10 vetenskapliga artiklar. Man sökte i databaser CINAHL, PubMed och PsychInfo. Sökorden som användes var sexu*, sexuality, sexual behavior, nurs*, health personnel, attitude, elderly, aged, patient och geriatric*. TEORETISK REFERENSRAM: Hendersons och Eriksons omvårdnadsteorier har legat till grund för granskningen av artiklarna. RESULTAT: Resultatet av litteraturstudien visade att det var ovanligt att vårdpersonalen, inom de vårdenheter vilka den geriatriska patienten passerade i vårdförloppet, frågade om sexualitet trots att de ansåg detta vara viktigt. Istället väntade vårdpersonalen att patienten skulle fråga. Patienter hade behov av att få information om sexualitetsproblematik, men väntade att vårdpersonalen skulle initiera diskussionen. Det förekom olika åsikter, om vem som skulle fråga patienten om sexualitet såsom sjuksköterskan, läkaren eller psykologen. DISKUSSION: Eriksson betonar att olika yrkeskategorier bör arbeta tillsammans för att hjälpa patienten nå målet hälsa. Enligt Henderson har sjuksköterskan, såsom alla medlemmar i den medicinska arbetsgruppen, ansvar för patientens undervisning. För att kunna diskutera sexualitet med den äldre patienten bör sjuksköterskan få utbildning både i sexologi och i informationsteknik åtminstone på en grundläggande nivå, vilket motsvarar nivåer P (Permission) och LI (Limited Information) i PLISSIT- modellen. PLISSIT - modell är ett hjälpmedel, som innehåller fyra stadier i omhändertagandet av patienter, som har problem med sexualitet. Enligt Socialstyrelsen bör all personal inom sjukvården kunna åtminstone det första stadiet - att ge tillåtelse både till sig själv och patienten att tala om sexuella frågor. SLUTSATS: Sexualitet bör ingå i sjuksköterskans omvårdnadsanamnes som en naturlig del, men för att kunna diskutera sexualitet med patienten måste sjuksköterskan få undervisning om sexualitet hos äldre personer samt ha kunskap om hur dessa frågor kan diskuteras med patienten.
Den sista tiden - De närståendes upplevelser och behov av lindrat lidande samt vårdrelationens betydelse i palliativ hemsjukvård
(2005-11-18T10:47:07Z) Persson, Carina; Sikström, Christer; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Det naturliga vårdandet i hemmet har i någon form alltid funnits. Under 1900-talet började den palliativa hemsjukvården att utvecklas. Hemsjukvården kom att förändras ytterligare i och med ädelreformens genomförande 1992. Syftet med litteraturstudien är att få fördjupad kunskap om närståendes upplevelser av att vårda en palliativt sjuk familjemedlem i hemmet samt att urskilja de närståendes behov och hur en vårdrelation kan utvecklas som lindrar de närståendes lidande. Metoden var en litteraturstudie där 12 artiklar granskades och analyserades utifrån syftet. Sökningen efter artiklar gjordes i vårdvetenskapliga databaser med utgångspunkt från ett närståendeperspektiv. I resultatet presenteras tre teman som framkom vid analysen av artiklarna. De består av valet att vårda hemma, upplevelser, svårigheter och behov samt en stödjande vårdrelation. Skälet till att vårda en sjuk hemma var oftast det löfte som givits till den sjuke. De närstående såg inga andra godtagbara alternativ. Det framkom att de närstående kände att de hade ett stort ansvar för vårdandet och inte alltid fick stöd från den professionella vården. Vårdrelationen visade sig vara viktig. Där kunde närståendes berättelser om situationen komma fram och i den låg de outtalade behov som närstående upplevde sig ha. Genom stödet från personer ur det sociala nätverket kunde närstående få tid till vila och återhämtning. Det är den professionella vårdarens uppgift att uppmuntra denna relation.
Sjuksköterskans stöd till barn och familjer med inflammatorisk tarmsjukdom
(2005-11-30T08:13:29Z) Lindfred, Heléne; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Introduktion: Barnets/tonåringens behov av att vara normal som alla andra blir ofta så starkt att sjukdomen nonchaleras. En förutsättning, att som IBD- sjuksköterska kunna erbjuda ett professionellt stöd, är att ha en så nyanserad bild som möjligt av sjukdomens variationer och psykosociala konsekvenser. Syfte: Syftet var att få fördjupad kunskap om hur ungdomar med inflammatorisk tarmsjukdom påverkas av sin sjukdom och vilka stödåtgärder som finns beskrivna för att öka livskvaliteten hos dessa barn och ungdomar. Metod: Litteraturstudie med fokus på ungdomars egna upplevelser av livskvalitet. Resultat: I litteraturgenomgången framkom att ungdomar med IBD riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och depressivitet i större grad än andra kroniskt sjuka tonåringar. Skam, isolering och beroende var begrepp som användes för att beskriva upplevelser och bemästringsstrategier hos dessa ungdomar. Ungdomarnas förståelse av sin situation var avhängig av hur föräldrar och syskon reagerade och av hur de uppfattade familjens reaktion. IBD karaktäriserades som en osynlig och okänd sjukdom som ofta görs till en hemlighet t.o.m. inom den egna familjen. I familjer där man hade ett öppet familjeklimat och där barnen hade god kunskap om sjukdomen och var mindre inåtvända kunde man däremot se högre grad av HRQOL (Health Related Quality Of Life) oavsett sjukdomsgrad. Studierna genomsyrades av budskapet att det är en viktig framtida uppgift för IBD- teamet att förbättra ungdomars sätt att hantera stressituationer. Vidare rekommenderas stödåtgärder i syfte att skapa goda förutsättningar för kommunikation. Stödgrupper där föräldrar och barn träffar andra i samma situation och utbyter erfarenheter tillsammans med representanter från IBD- teamet har visat sig skapa en större öppenhet. Ytterligare forskning behövs för att förstå vad som har betydelse för ungdomars självkänsla och hur deras copingstil kan förbättras med hjälp av psykosociala interventioner. Diskussion: Studierna baserar sig på relativt små grupper vilket författarna själva är medvetna om när de drar sina slutsatser. Dessa studier ger, trots metodologiska svårigheter, ökad kunskap om IBD- familjernas livsvillkor och synliggör behov som gör att man som sjuksköterska i IBDteam stimuleras att utveckla och förbättra omhändertagandet av dessa ungdomar/familjer.
Sjuksköterskans deltagande i donationsprocessen
(2005-12-22T08:42:14Z) Larsson Zackariasson, Doris; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Bakgrund: Det finns bara en död och denna regleras av vår lagstiftning. Indirekta kriterier innebär att läkaren konstaterar dödsfallet genom observation. Direkta kriterier styrs av föreskrifter om hur total hjärninfarkt fastställs och patientens andning och cirkulation upprätthålls på konstgjord väg. En donator ger enligt eget önskemål sitt organ till en mottagande patient. Donationsprocessen innehåller fyra olika faser. Fas ett startar med det medicinska omhändertagandet på intensivvården och total hjärninfarkt fastställs. Fas två är när omhändertagandet av en donator startar och optimering av andning och cirkulation optimeras. MOD (Multiorgandonation) är fas tre och organuttaget sker på en operationsavdelning. Fas fyra startar när den avlidne är tillbaka på avdelningen och de anhöriga tar farväl. Katie Erikssons omvårdnadsteori har använts som omvårdnadsteoretisk anknytning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av organdonation. Metod: Litteraturstudien bygger på 14 vetenskapliga artiklar, sökta via databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Val av artiklar gjordes efter genomläsning av abstrakt. Resultat: Sjuksköterskans attityd och inställning till donation påverkades av faktorer såsom kunskap och yrkeserfarenhet. Att ha kunskap om och förståelse för donationsprocessen leder till en bättre vård av en donator. Att vårda en donator innebar emotionella konflikter och stressreaktioner hos inblandad personal. Sjuksköterskans egen inställning till donation påverkades av hur denne uppfattade donation som behandlingsmetod. Sjuksköterskans upplevelse av den kirurgiska delen av donationsprocessen berodde på hur värdigt organuttaget utfördes på operationsavdelningen. Sjukvårdspersonal upplevde stress i samband med MOD och det var viktigt med ett värdigt omhändertagande efter det att respiratorn stängdes av. Konklusion: God kunskap om donationsprocessen innebar positiv inställning till donation. Key words: nursing, organ donation, dignity
Sjuksköterskeyrkets professionalisering – en utvärdering
(2006) Råman, Susanna; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Vid utbildningsreformen 1977 blev den tidigare yrkesinriktade sjuksköterskeutbildningen en högskoleutbildning. En professionalisering av sjuksköterskeyrket har sedan skett. En profession definieras som ett yrke som uppfyller kriterierna samhällsnytta, autonomi, teorier och etisk kod. Professionalisering kan ske efter olika paradigm och perspektiv såsom naivt och cyniskt paradigm samt vårdrationalistiskt perspektiv. Katie Erikssons vårdteori presenteras. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor arbetar efter olika professionella kriterier, perspektiv och paradigm samt hur de olika paradigmen och perspektiven som jag funnit i sjuksköterskearbetet är förenliga med vårdandets grundidé och vårdandets kärna. Metoden är en litteraturstudie och bygger på vetenskapliga artiklar som har analyserats i två steg. De vetenskapliga artiklarna beskriver studier där någon form av omvårdnadsidé har implementerats i praktiken. Artikelanalysen visade att sjuksköterskorna ofta uppvisade en professionalism enligt vårdrationalistiskt perspektiv där patienten sätts i fokus och där vården ses som ett samspel. Implementeringens utvärdering hade i de flesta fall skett enligt naturvetenskaplig metod. De olika professionskriterierna visade sig direkt och indirekt i flera artiklar. Resultatet i artikelanalysen och de olika paradigmen/perspektiven diskuteras utifrån Katie Erikssons vårdbegrepp. Vidare diskuteras den kritik som har framförts i litteraturen om sjuksköterskeyrkets professionalisering. Det vårdrationalistiska perspektivet visade sig stämma bäst överens med vårdandets kärna och skulle därmed kunna fungera som en mall för sjuksköterskeyrkets professionalisering i framtiden.
Balanserade styrkort- En kvalitetssäkringsmetod i omvårdnad
(2006) Anderson, Eva; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
BAKGRUND Resurserna inom hälso- och sjukvården är begränsade och prioriteringar måste ske. För att ge en god och säker vård är det angeläget att utveckla metoder och modeller för att förbättra kvalitén. En metod är Balanserade styrkort (BSC) som togs fram av Robert S Kaplan och David Norton. SYFTE Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur BSC har använts inom hälso- och sjukvården och hur den har implementerats samt att undersöka om BSC skulle kunna vara en användbar metod för att förbättra kvaliteten inom omvårdnad. METOD Arbetet är en systematisk litteraturstudie och artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sökningen inriktades på vetenskapliga artiklar från 1990-2003. RESULTAT I resultatet framkom att BSC är ett lednings- och mätinstrument. BSC kan främja och stödja kontinuerligt lärande och utveckling. Det är en metod för långsiktig kvalitetsförbättring och kostnadseffektiviet. BSC är en metod att kvalitetsäkra omvårdnad och höja patientsäkerheten. DISKUSSION Det finns behov av ett mer strukturerat arbetssätt och ett mer strategiskt tänkande inom sjukvården idag. BSC kan vara en metod att fokusera på det som är viktigt i verksamheten. Syftet med BSC är att engagera medarbetarna, belysa problem och se möjligheter som kan leda till ett kontinuerligt lärande. BSC är en bra metod att arbeta med på kliniknivå. Det är även viktigt att alla yrkeskategorier som arbetar med patientsäkerhet och omvårdnad involveras i detta arbete.
Sjuksköterskans stöd till patient och närstående vid långvarig sjukdom – utifrån begreppen coping, transition och empowerment
(2006-01-17T10:30:58Z) Malm, Ewa; Skoglund, Catarina; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Många sjukdomar kan man bota men när en sjukdom blir långvarig och livskvaliteten påverkas blir det inte lika lätt att avhjälpa den uppkomna situationen. Vårt syfte med denna litteraturstudie är att undersöka hur sjuksköterskan kan ge stöd till patient och närstående vid långvarig sjukdom. Metoden består av en litteraturstudie där tio artiklar granskats. Resultatet visar hur sjuksköterskor kan stödja närstående och långtidssjuka utifrån begreppen coping, transition och empowerment. Vi fann i artiklarna att stöd och information från sjuksköterskor till patienter och deras närstående gav en bättre möjlighet att hantera situationen. Vi såg en tendens att information och stöd från organisationer i samhället hade en positiv effekt för närstående i större utsträckning än för patienterna. Copingbegreppet kan indelas i tre strategier, bedömningsinriktad, känsloinriktad och problemorienterad. Transition kan liknas vid en process eller förändring. Familjen är en grupp individer som tillsammans har olika strukturella, funktionella eller känslomässiga band. Denna grupp är inte statisk utan utvecklas över tiden. Begreppet empowerment kan beskrivas som en stödjande process som hjälper både närstående och långtidssjuka i ett accepterande och en bättre möjlighet att acceptera sin situation. Interaktionen mellan sjuksköterska, långtidssjuk och de närstående bygger på ett samarbete där respekt och accepterande är hörnstenar. Detta är en förutsättning för att de närstående och långtidssjuka skall känna en delaktighet och genom detta ta ansvar och fatta egna beslut om sin situation.
Sjuksköterskans roll och upplevelser vid vård av den hjärndöda patienten
(2006-01-17T11:09:21Z) Ritzén, Catherine; Eliasson, Annica; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Sjuksköterskan på intensivvårdsavdelningen kan i sitt arbete komma att möta hjärndöda patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa intensivvårdsjuksköterskans roll och upplevelser vid vård av patienter som drabbats av svår hjärnskada och konstateras hjärndöda. Resultatet baseras på 16 vetenskapliga artiklar, vilka hittades vid sökning i referensdatabaser och vid manuell sökning. Sjuksköterskans roll är mångfacetterad. Förutom att behärska den medicinska vården ställs det även krav på att hon/han ska kunna ta hand om de närstående, att vara ett stöd för dem genom hela vårdtillfället och när dödsbudet ges. Sjuksköterskans roll beskrivs i litteraturen som viktig för att tidigt identifiera, initiera och skapa förutsättningar för en eventuell organdonation. Mål för sjuksköterskan är således att med värdighet och respekt vårda den döda kroppen och dess organ, och samtidigt förbereda anhöriga genom information och utbildning. Sjuksköterskans upplevelser i denna process är många. Sjuksköterskan utarbetar sitt eget förhållningssätt vid vård av den hjärndöda patienten. I detta förhållningssätt innefattas även relationen till de närstående. Vår erfarenhet är att varje fall och situation är unik. I många artiklar poängteras vikten av utbildning och erfarenhet för vårdpersonal som arbetar på enheter där man möter hjärndöda patienter och deras närstående.
Tanke, känsla, handling - Handledning ur ett sjuksköterskeperspektiv
(2006-01-20T09:28:33Z) Emilson, Susanne; Klippedahl, Cathrine; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborg University/Institute of Health and Care Sciences
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekterna av handledning hos sjuksköterskan utifrån personlig och yrkesmässig utveckling. Vi ville även studera de hinder som finns för sjuksköterskan att tillgodogöra sig handledning. Resultatet baseras på tio, kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Till arbetet har vi knutit Kari Martinsens omvårdnadsteori. Resultatet pekar på att ökat självförtroende och mod var egenskaper som upplevdes i den personliga utvecklingen. Känslan av säkerhet i beslutstagande och en högre grad av kontroll erhölls och resulterade i välbefinnande och mindre symtom av ångest och oro. Studien visade att utveckling av yrkesidentitet var den största vinsten av handledning. Bekräftelse från gruppen gjorde att sjuksköterskorna kände ett stöd som stimulerade dem i sin yrkesväxt. Sjuksköterskerollen tydliggjordes vilket i flera fall ledde till att sjuksköterskorna efter handledning ändrade sitt arbetssätt. Positiva nätverk bildades, dessa ökade samarbets-förmågan och gemenskapen i arbetslaget, även relationerna till andra yrkesgrupper för-bättrades. Arbetsrelaterad stress minskade och sjuksköterskorna upplevde det lättare att ta moraliska beslut. De hinder som framkom var bl a hög arbetsbelastning, kollegial lojalitet och bristfällig planering inför handledningen som hindrade sjuksköterskorna från att delta. På det emotionella planet fanns hinder som osäkerhet att öppna sig i gruppen och distansering för att sjuksköterskan inte orkade återuppleva krävande känslomässiga händelser. Resultatet tyder på att handledning är en effektiv och nödvändig del i sjuksköterskans personliga och yrkes-mässiga utveckling. Vår önskan är en ökad forskning inom området och en förhoppning om en högre tillämpning ute i verksamheterna.

Browse

Browsing C-uppsatser (- 2009) by Issue Date